Sommarmellangrödors ogräsbekämpande egenskaper. Forskning och utveckling inom ekologisk produktion Quality Hotel Ekoxen, Linköping oktober 2017

Relevanta dokument
BOTTEN OCH MELLANGRÖDOR I OLIKA VÄXTFÖLJDER WORKSHOP VID PARTNERSKAP ALNARP ONSDAG 22 MARS 2017 KL 13 16

Mellangrödor i renbestånd samt i samodling med artblandningar och med kväxefixerande bottengrödor. Kronoslätt, Klagstorp

Sommarmellangrödor. - fånggröda efter konservärt - ogräsbekämpare efter köksväxter

Skördepotential och kolinlagring av mellangrödor. Thomas Prade, Biosystem och teknologi, Alnarp

Boostra markkolen med vall och mellangrödor

Sveriges lantbruksuniversitet

Lönsam hållbarhet i biogas Är det möjligt? Thomas Prade, Biosystem och teknologi, Alnarp

Sveriges lantbruksuniversitet

Mångfunktionell vall på åker och marginalmark hur mycket biomassa, biogas och biogödsel blir det?

Mellangrödor. i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter. Pauliina Jonsson, Växa Sverige

Biogasforskning vid SLU Alnarp

Rörflen som biogassubstrat

Kvävedynamik vid organisk gödsling

Industrihampa som biogassubstrat och fastbränsle

Redovisning till SLU Ekoforsk

Värdet av vall i växtföljden

Odla din mellangröda rätt så det inte blir fel! Marcus Willert, HIR Skåne. Uddevalla 10 januari 2019

Forskning för ökad baljväxtodling i Europa

Extensiv skörd av biomassa från sådda artrika gräsmarker

Svenska ekologiska linser Odlingsåtgärder för framgångsrik produktion av en eftertraktad råvara

Mellangrödor som funkar och hur bygga mullhalt. Marcus Willert, HIR Skåne. ÖSF-konferens 29 november 2018

Val av lämpliga mellangrödor för att inte stöka till det i växtföljden. Marcus Willert, HIR Skåne,

Baljväxtrika vallar på marginalmark som biogassubstrat

Biogasproduktion från vall på marginalmark

Unikt system i Lund Klosettvatten till energigrödor

Odling av baljväxter för ett hållbart jordbruk

Framtidens foder och växtnäringsförsörjning i ekologisk odling. Georg Carlsson SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp

Inledning Bakgrund Material och metod

Smart Tillage. Marcus Willert. HIR Skåne. Alnarp

David Hansson & Sven-Erik Svensson Inst. för biosystem och teknologi, SLU Alnarp. Effektiv ogräsbekämpning i ekologisk morot. Ogräsbekämpningsstrategi

Möjligheter och problem anpassning av grödor och odlingssystem

Ny radhackningsteknik för ogräsbekämpning i spannmål, del 2

Skördeteknik för hampa till energi och fiber

Fosfor och kväveinteraktioner samt mulluppbyggnad i svenska långliggande försök

Ogrässanering lämpliga tidpunkter Anneli Lundkvist, SLU

Mellangrödor i växtföljden växtskyddsperspektiv

Jordbruksinformation Starta eko. Växtodling

Mellangrödor före sockerbetor. Frågeställningar - sockerbetor. - Etablering. Etableringsförsök 2005

Bioenergiväxtföljd nya metoder för hållbar produktion av bioenergi i Falköping

Uppdaterade gödslingsrekommendationer. Maria Stenberg Pernilla Kvarmo Katarina Börling

Uppdaterade gödslingsrekommendationer. Pernilla Kvarmo Katarina Börling

Säkrare trindsädesodling i ekologisk odling (del 1)

Antal brukningsenheter med nötkreatur (1000 tal) (Källa SCB, SJV) mjölkbönder med kor producerar 3 milj ton

SLU Alnarp Håstadiusseminariet

Två falska såbäddar + fördröjd sådd

Biogasmajs på 50 eller 75 cm radavstånd hur påverkas biomassaskörden? Frida Wännman Kvantenå, Sven-Erik Svensson, Jan-Eric Englund och Jeppa Olanders

Högre skörder i ekologiska växtföljder Eko kurs, Linköping, 27 februar Margrethe Askegaard Specialkonsulent, Ph.D.

Miljövänliga och uthålliga odlingsformer RESULTATGENOMGÅNG från år 2008

I projektet ingår också analys av foderkvalitet på färsk och ensilerad gröda. Resultaten presenteras vid senare tillfälle.

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Östergötland och Örebro vecka

Höstvete, foder; Svenska foders slutpriser vid levereans vid skörd. Sammanvägning av olika geografiska områden.

Aktuella ogräsförsök i spannmål och majs

Samodling av korn och vete med ärt, lupin och åkerböna

Ekologisk produktion lantbruk

Markens mineralisering medel jämfört med

Samodling av majs och åkerböna

UTLAKNINGSPROBLEMATIK I MAJS

Integrerat Växtskydd i praktiken

Kvävestrategi på ekologisk gård (11E)

Bilaga 4. Ogräsinventering, gårdsvis

Utsträckt mätperiod ger variation i upptag

Varför är en bra växtföljd så viktig?

Sammanfattning Sex försöksserier utförda i Skåne under 2004 redovisas här (tabell 1 3).

Redovisning av pågående forskningsprojekt till Jordbruksverket

Är Sverige konkurrenskraftigt inom eko? -helikopterperspektivet. Ulrik Lovang, Lovang Lantbrukskonsult

Varmt väder gynnar kväveupptaget, men snart behövs mer markfuktighet

Senaste nytt om herbicidresistens

En sammanställning över möjliga åtgärder när man under odlingssäsongen inser att grovfodret inte kommer att räcka för vintern

Baljväxter en förutsättning för framtidens hållbara jordbruk?

Frilandsgrönsaksproduktion med fokus på hållbar utveckling

PA 10 årsjubileum 18 juni 2014 Dave Servin

Hållbarhetsdirektivet och IPM

Varmt väder gör att plantorna utvecklas snabbt

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel

Varmt väder ger snabb utveckling

Planering för bra vallfoder. Cecilia Åstrand

Sammanfattning ekoförsöken 2018, 17 försök 4 kasserad

Kvävegödsling till ekologisk höstraps. Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus

Skördeutveckling och årsmån. Hur påverkas kväveoptimum? Ingemar Gruvaeus, Yara AB. Uddevalla

EU-stöd Ingemar Henningsson HIR Skåne

Institutionen för markvetenskap Avdelningen för växtnäringslära

Vilken roll spelar baljväxter i eko- och livsmedelssystem, globalt och i Sverige?

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling

David Hansson Inst. för biosystem och teknologi, SLU Alnarp. Ogräsbekämpningsstrategi. Falska såbäddar & såbäddsberedning

Att sätta värde på kvalitet

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel

Vad innebär anpassad skala när fossila insatser ska ersättas med lokala ekosystemtjänster?

Sensommarsådda grönfoderblandningar för höstskörd. Ingela Löfquist

Sammanfattning och slutord Sex försöksserier utförda under 2006 redovisas här (tabell 1 3).

SJV, Skövde, 17 jan Vall i växtföljden påverkan på markstruktur Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord

Vad betyder slam för markens bördighet? Gunnar Börjesson & Thomas Kätterer, SLU

Jordbruksinformation Reviderad Starta eko Grönsaker

Sammanfattning. Inledning

Flaggbladstadiet är passerat och det är dags ta beslut om kompletteringsgödsling

De skånska odlingssystemförsöken

Sammanfattning Sex försöksserier utförda i Skåne under 2004 redovisas här (tabell 1 3).

R E S U L T A T 2014 OS M S001

Av Henrik Hallqvist, SJV Växtskyddsenheten, Box 12, Alnarp Lennart Pålsson, SLU, FFE, Box 44, Alnarp

Kväveupptag i nollrutor, Uppland/Västmanland, vecka 18

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp

Transkript:

Sommarmellangrödors ogräsbekämpande egenskaper växter bra och oljerättika mindre bra resultat från växtföljden på Norra Åsum Forskning och utveckling inom ekologisk produktion Quality Hotel Ekoxen, Linköping 17 18 oktober 2017 Sven Erik Svensson, David Hansson, Thomas Prade, Linda Tufvesson, BT SLU Alnarp Fler sommarmellangrödor Norra Åsum 2016 Sommarmellangrödors ogräsbekämpande egenskaper Led Biogödsel 40 kg N per ha (NH4 N) Ej gödslad 1 2 Hampa Hampa 3 4 5 6 + luddvicker + luddvicker 7 Hampa + luddvicker Hampa + luddvicker 8 + luddvicker + luddvicker Förfrukt: Helsäd av vårkorn som simulerar odling av färskpotatis

Resultat från två försök med sommarmellangrödor 2016 n hade mycket bra ogräskonkurrerande förmåga, bovete och hampa hade också bra ogräskonkurrerande förmåga. Växte snabbt och resulterade i ett försprång gentemot ogräsen Hampa med luddvicker gav en mycket bra ogräseffekt helt utan gödsling Tendens att gödsling resulterade i högre ogräsvikt och ett större antal ogräs på Norra Åsum Lätta sandjordar Norra Åsum (eko) och Lilla Böslid (ej eko) Länk till projektrapporten PA-projekt 968 Sommarmellangrödor Lilla Böslid 2016 Ogräsets torrvikt 15/9 ogödslade resp. gödslade sommarmellangrödor sådda 14/7, Lilla Böslid 2016 240 Ej N N 220 200 Torrvikt ogräs (g/m²) 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 (100 g/m² = 1 ton/ha)

Sommarmellangrödor Norra Åsum 2016 Sommarmellangrödors ogräsbekämpande egenskaper Ogräsets torrvikt 4/10 ogödslade resp. gödslade sommarmellangrödor sådda 20/7, Norra Åsum 2016 90 Ej N N 80 Ogräsets torrvikt (g/m²) 70 60 50 40 30 20 10 0 Hampa Vicker HampaVicker SudanVicker (100 g/m² = 1 ton/ha)

Torrvikt (ton/ha) 4,2 3,6 3,0 2,4 1,8 1,2 0,6 0,0 Sommarmellangrödornas biomassa 13/10 ogödslade resp. gödslade, sådda 20/7 Norra Åsum 2016 4,8 Ej N N Hampa Vicker HampaVicker SudanVicker > 3 ton ts /ha lönt att skörda Gödslade sommarmellangrödors biomassa 13/10 och 7/11 - Norra Åsum 2016 Torrvikt (ton/ha) 4,8 4,4 4,0 3,6 3,2 2,8 2,4 2,0 1,6 1,2 0,8 0,4 0,0 13okt 7nov Hampa Vicker HampaVicker SudanVicker Nytt projekt 2017 - sommarmellangrödors ogräsbekämpande egenskaper Bakgrund: Sommarmellangrödorna konkurrerade bra mot ogräset på lättare sandjord under 2016, när de fått en god tillväxt. Gödsling resulterade dock i fler ogräs på Norra Åsum, men färre på Lilla Böslid. Syfte: Öka kunskapen om hur sommarmellangrödor kan integreras i växtföljder inom jordbruk och trädgård, för att förbättra ogräskontrollen och odlingssystemets hållbarhet. Mål: Utvärdera bovete, facelia, hampa och oljerättika i renbestånd samt i kombination med luddvicker, både gödslade resp. ogödslade led. Grödornas etableringsförmåga, ogräsbekämpande egenskaper, biomassaproduktion ovan mark, rotbiomassaproduktion samt odlingsekonomin utvärderas. Sommarmellangrödor 2017 Norrra Åsum Led Gödsling med 40 kg N per ha, (ammoniumkväve) Ej gödslad, 1 2 3 Hampa Hampa 4 5 + luddvicker + luddvicker 6 + luddvicker + luddvicker 7 Hampa+ luddvicker Hampa+ luddvicker 8 + luddvicker + luddvicker Via finansiering från BT så möjliggörs försök med 4 block på Norra Åsum under 2017.

Kostnader Ekonomiska beräkningar Intäkter Skörd 1 Utsäde 1 Lagring 1 Gödning 1 Transport 1 Markberedning 1 Ogräseffekt 2 Fånggrödestöd Försäljning som biogassubstrat 1 1 Baserat på egen/litteraturdata 2 Baserat på kostnadsberäkningar för manuell/maskinell ogräsbekämpning

Slutsatser & visioner Sommarmellangrödor för ogräskontroll Utöver kontroll av ogräs så erhålls följande positiva resultat från odlingssystemet: Ökad biodiversitet i odlingslandskapet Föda till pollinerande insekter Minskat kväveläckage bättre växtnäringseffektivitet Ökad mullhalt i marken Ökad markbördighet Substrat till biogas, bioetanol, biomaterial, etc Recirkulerad växtnäring från skördade mellangrödor