Beslut för gymnasieskola

Beslut 2012-10-25 Didaktus Skolor AB ulf.sjulander@academedia.se Rektorn vid Didaktus Liljeholmen annika.hanberger@didaktus.se Beslut för gymnasieskola efter tillsyn av den fristående gymnasieskolan Didaktus Liljeholmen i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586 080 10 www.skolinspektionen.se

2 (11) Tillsyn i den fristående gymnasieskolan Didaktus Liljeholmen Skolinspektionen genomför tillsyn i Stockholms kommun under hösten 2012. Vid tillsynen besöker Skolinspektionen samtliga skolenheter i kommunen. Den fristående gymnasieskolan Didaktus Liljeholmen besöktes av Skolinspektionen 18-20 samt 26 september 2012. Fakta om skolan Didaktus Liljeholmen är en fristående gymnasieskola i Stockholms kommun. I Skolverkets beslut den 9 november 2001 (dnr 2001:1445) förklarades skolan berättigad till bidrag från elevernas hemkommuner och ställdes under statlig tillsyn som en fristående gymnasieskola i Stockholms kommun från och med bidragsåret 2002. Verksamheten startade under namnet Söders Fria Gymnasium i augusti 2002 i lokaler på Södermalm men flyttade inför läsåret 2003/04 till nuvarande lokaler på Liljeholmen i Stockholm. I samband med flytten bytte skolan namn till Didaktus Stockholm. När huvudmannens gymnasieskola i Danderyd i januari 2005 flyttade till lokaler på Norrmalm i Stockholm gjordes ytterligare namnbyten. Den nu inspekterade skolan bytte till sitt nuvarande namn Didaktus Liljeholmen medan skolan, som flyttats från Danderyd, fick namnet Didaktus Norrmalm. Didaktus Norrmalm (även kallad Didaktus Teoretiska) flyttade sin verksamhet höstterminen 2012 till samma lokaler som Didaktus Liljeholmen. Skolorna har bland annat gemensam skolledning, stödverksamhet och elevhälsovård, matsal, labbsalar och bibliotek. På Didaktus Liljeholmen finns både yrkesprogram samt högskoleförberedande program. På skolan finns också introduktionsprogrammen: preparandutbildning, programinriktat individuellt val och yrkesintroduktion. Totalt finns 561 elever på skolan varav 187 är antagna till introduktionsprogram. Skolan har 195 elever i årskurs 3, 171 elever i årskurs 2 samt 195 elever i årskurs 1. Nästan alla av de drygt 50 lärare undervisar i båda skolorna. De är organiserade i programarbetslag, vardera med en programansvarig lärare. På skolan finns också lärare som fått i uppdrag att arbeta som utvecklingsledare, inom några av skolan identifierade utvecklingsområden, som exempelvis studiero och stöd till elever. Rektorn har till sin hjälp en biträdande rektor. Huvudman för skolan är Didaktus Skolor AB med organisationsnummer 556473-2856.

3 (11) Skolinspektionen förklarade i beslut den 14 juni 2010 (dnr 37-2010:2849) att den fristående gymnasieskolan Didaktus Liljeholmen har rätt till bidrag för vårdoch omsorgsprogrammet, barn- och fritidsprogrammet inriktning pedagogiskt arbete samt inriktningen fritid och hälsa, naturvetenskapsprogrammet inriktning naturvetenskap, samhällsvetenskapsprogrammet inriktning beteendevetenskap, ekonomiprogrammet inriktning ekonomi från och med läsåret 2011/2012. Skolan har i ett tidigare beslut förklarats ha rätt till bidrag för omvårdnadsprogrammet pedagogisk och social inriktning, naturvetenskapsprogrammet inriktning medicin, samhällsprogrammet inriktning medicinsk, samhällsprogrammet inriktning ekonomi/företagande och hälsopedagogik. Skolan har i ett beslut från 2011-02-03 (dnr 32-2010:5220, 32-2010:1919)även fått godkännande avseende utbildning på det nationella hantverksprogrammet med inriktning övriga hantverk (tapetserare) under förutsättning att utbildningen startar senast vid början av läsåret 2012/2013. Skolan har dock inte startat denna utbildning och huvudmannen uppger att de inte har för avsikt att starta denna utbildning. Nationell statistik visar att eleverna vid Didaktus Liljeholmen presterar studieresultat, som för samhällsvetenskapligt program ligger under de genomsnittliga resultaten för riket för motsvarande program. År 2011 hade eleverna som gick samhällsvetenskapsprogrammet en genomsnittlig betygspoäng på 12,3. Motsvarande värde för riket var 14,8 samma år. Eleverna på barn- och fritidsprogrammet samt omvårdnadsprogrammet hade däremot studieresultat i linje med rikets eller högre samma år. Skolans barn- och fritidsprogram samt omvårdnadsprogram hade en genomsnittlig betygspoäng på 12,9 och 14,1 att jämföras med genomsnittet för motsvarande program i riket som var 12,8 och 13,3. Nationell statistik över betygspoäng för eleverna på naturvetenskapsprogrammet saknas då dessa var för få. Andelen elever som hade grundläggande behörighet till universitet och högskola var 77 procent för hela skolan att jämföras med rikets medelvärde för motsvarande program, 91 procent. Eleverna på barn- och fritidsprogrammet var i lägre grad behöriga (67 procent) än andelen på motsvarande program i riket (80 procent) medan eleverna på omvårdnadsprogrammet var behöriga i högre grad (90 procent) att jämföras med rikets 81 procent. Nationell statistik för skolans samhällsvetenskapsprogram och naturvetenskapliga program saknas då dessa var för få.

4 (11) Statistiken på elevernas genomsnittliga betygspoäng under femårsperioden visar att skolan varje år sedan år 2007 minskat medelvärdet för sin genomsnittliga betygspoäng. Andelen elever som avslutade utbildningen år 2011 och som hade betyget minst Godkänt var i kurserna Engelska A (92 procent), Matematik A (92 procent), Svenska A (98 procent), Svenska B (85 procent), Samhällskunskap A (100 procent), Naturkunskap A (88 procent), Religion A (86 procent), Idrott och hälsa A(86 procent) och Estetisk verksamhet (86 procent). Ser man på resultaten för de enskilda programmen så hade eleverna på samhällsvetenskapsprogrammet lägsta resultatet, och allra lägst i Idrott och hälsa A (64 procent). Skolinspektionen noterar att trots relativt lågt studieresultat för samhällsvetenskapsprogrammet så studerar 55 procent av dessa elever på utökat program. Vid faktagranskningen uppger rektorn att modersmålsundervisning är orsaken till utökat program. Enligt skolenhetens egen sammanställning av de nationella kursproven läsåret 2010/11 framgår att 39 procent av eleverna inte uppnådde minst godkänt betyg i svenska B. I Engelska A och matematik A var det ca 15 respektive 13 procent av eleverna som inte uppnådde minst godkänt betyg. Skolan gör jämförelser och analyser mellan resultatet på de nationella proven och betygsutfall. Helhetsbedömning Skolinspektionen bedömer att verksamheten vid Didaktus Liljeholmen i många avseenden är av god kvalitet och ligger väl i linje med de nationella bestämmelserna och målen för gymnasieskolan. Kunskapsresultaten för skolan som helhet behöver dock förbättras, framförallt med avseende på resultaten för samhällsvetenskapligt program. Områden som tillsynen visar att skolan behöver arbeta mer med och som kan ha betydelse för förbättrade kunskapsresultat är studiero, närvaro och särskilt stöd. Skolan bedriver ett målinriktat arbete för att förebygga och förhindra trakasserier. Elevintervjuer och skolans egna enkäter visar att eleverna upplever sig som trygga på skolan. Skolinspektionen vill i sammanhanget dock påpeka vikten av att rektorn rapporterar till huvudmannen om en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling. Skolan behöver också vidta ytterligare åtgärder för att säkerställa att det råder studiero i skolan. Ordningsregler finns som är framtagna gemensamt med eleverna men tillsynen visar att det inte alltid råder gemensam samsyn bland skolans lärare hur och att dessa ska följas.

5 (11) Både rektor och lärare uppger att det största hindret för elever att nå kunskapsmålen på skolan är bristande närvaro. Hur aktivt lärarna agerar för att kontakta vårdnadshavare och elever vid frånvaro varierar dock mellan arbetslagen. Slutligen konstaterar Skolinspektionen att trots ett i många avseende fungerande arbete med särskilt stöd så behöver samrådet med elevhälsan förbättras så att det även inkludera psykologiska insatser. Skolans arbete med åtgärdsprogram behöver också förbättras. Tillsynen visar att skolan har goda förutsättningar att åtgärda de brister Skolinspektionen pekar på i detta beslut. Rektorn har goda kunskaper om det inre arbetet i skolan och verkar för att utbildningen planeras och utvecklas. Rektorn gör exempelvis klassrumsbesök med efterföljande samtal och tar även aktiv del av lärarnas pedagogiska planeringar, kursutvärderingar och analyser. Utifrån den kunskapen gör sedan rektorn prioriterade insatser för att ytterligare utveckla verksamheten. Skolinspektionens ingripande Föreläggande Skolinspektionen förelägger med stöd av 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Didaktus Skolor AB att vidta nedanstående åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast den 25 januari 2013 redovisas för Skolinspektionen. Trygghet och studiero Bedömning Didaktus Liljeholmen måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Trygghet och studiero. - Se till att ordningsreglerna följs upp vid skolenheten. - Se till att skolan har rutiner för hur signaler om kränkande behandling ska rapporteras till huvudmannen. Motivering Enligt skollagen ska ordningsregler finnas för varje skolenhet. De ska utarbetas under medverkan av eleverna och följas upp på varje skolenhet. Rektorn beslutar om ordningsregler.

6 (11) Det framkommer vid intervjuer med elever och personal samt i skolans egna enkäter att det på skolan finns ett problem med bristande studiero, i vissa klasser för vissa lärare. Skolan har ordningsregler som är framtagna under medverkan av eleverna. Vid intervjuer med elever, lärare och rektorn framkommer dock att dessa ordningsregler inte alltid upprätthålls av alla lärare. Elever upplever exempelvis att lärare kan vara inkonsekventa i att efterleva reglerna vid för sen ankomst. Lärarna uppger att de prövat olika regler vid sen ankomst men att det är svårt att hitta en bra form. En rektor som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen enligt skollagen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Vid Didaktus Liljeholmen bedrivs ett i många avseende gott värdegrundsarbete för att motverka kränkande behandling av elever. Elever uppger i intervjuer och enkäter att de upplever sig som trygga på skolan. När kränkningar uppstår så agerar personal och rektorn. Rektorn rapporterar dock endast större händelser vidare till huvudmannen. Tillsynen visar alltså att det finns behov av att rektorn ytterligare följer upp ordningsreglerna på skolan och att diskussioner på skolnivå förs för att säkerställa att elever och lärare har en samsyn på ordningsreglerna och hur de ska efterlevas, med målet att öka graden av upplevd studiero. Rektorn och huvudmannen har efter tillsynsbesöket bestämt att framöver ha som stående punkt vid varje månadsmöte att lyfta om elever anser sig blivit kränkta. Sammanfattningsvis visar tillsynen brister i arbetet med ordningsregler och brister i rutinerna kring hur kränkande behandling ska rapporteras till huvudmannen. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs att åtgärda bristerna. Författning 5 kap. 5, 6 kap. 10 första stycket skollagen Särskilt stöd Bedömning Didaktus Liljeholmen måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Särskilt stöd.

7 (11) - Se till att vid utredningen sker samråd med elevhälsan. - Se till att rektorn fattar beslut om åtgärdsprogram, att åtgärdsprogrammen anger vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Motivering Enligt skollagen ska rektorn se till att elevers behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt. Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd. Ett åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ges särskilt stöd. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. På Didaktus Liljeholmen finns många elever som har svårigheter att nå kunskapsmålen. Det finns även en betydande andel (187 av totalt 561 elever) som är antagna på något av skolans introduktionsprogram. Skolan ger särskilt stöd i många olika former, t.ex. såsom matteverkstad, sommarskola, lärartid utöver helklassundervisningen osv. Av intervjuer med lärare, rektor och genom dokumentstudier framkommer dock att det finns en osäkerhet bland skolans personal var gränsen går mellan lärarens anpassning av undervisningen och särskilt stöd. Lärare uppger exempelvis att de kan skriva egna åtgärdsprogram som inte rektorn behöver skriva på eftersom det är åtgärder av mindre karaktär som att ge studieanvisningar eller en extra stödtimme. Flera av de åtgärdsprogram som rektor beslutat om, vilka Skolinspektionen granskat, anger inte vilka elevens behov är, utan är snarare en checklista över vilka ämnen eleven riskerar att inte nå målen i eller en instruktion att eleven ska besöka matteverkstaden. Hur åtgärderna ska följas upp framgår inte heller alltid. Sammanfattningsvis visar tillsynen brister i arbetet med åtgärdsprogram. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs att åtgärda bristerna. Författning 3 kap. 8 9 skollagen Erbjudande av utbildning Bedömning Didaktus Liljeholmen måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Erbjudande av utbildning.

8 (11) - Se till att för eleverna finns elevhälsa som omfattar medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. - Se till att skolan har rutiner för närvarokontroll och rektorn ser till att vårdnadshavare kontaktas vid ogiltig frånvaro. Motivering Enligt skollagen ska det för eleverna finnas elevhälsa som omfattar medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Det finns på skolan tillgång till specialpedagogiska, medicinska och psykosociala insatser i skolans elevhälsa. Vid samråd med elevhälsan saknas dock psykolog. Skolans skolsköterska, som har en påbyggnadsutbildning som psykoterapeut, avgör om psykologiska insatser krävs och skolan vänder sig till den allmänna hälso- och sjukvården om en elev är i behov av psykologiska insatser. Detta innebär att man på skolan inte har tillgång till förebyggande psykologiska insatser. Om en elev utan giltiga skäl uteblir från den verksamhet som anordnas ska rektorn se till att elevens vårdnadshavare samma dag informeras om att eleven har varit frånvarande. Lärarna på Didaktus Liljeholmen för in frånvaro innan dagens slut varpå systemet skickar ut ett SMS till vårdnadshavarens mobil med ett meddelande om att denne ska logga in och kontrollera sitt barns närvaro. Det framgår vid intervjuer med elever och lärare att skolan inte kan säkerställa att rätt telefonnummer finns i systemet eftersom man inte alltid samlar in vårdnadshavare telefonnummer på ett systematiskt sätt. Sammanfattningsvis visar tillsynen att vid samråd med elevhälsan saknas tillgång till psykolog. Det framkommer också att det inte säkerställts att alla vårdnadshavare informeras samma dag som eleven varit frånvarande. Skolinspektionen förelägger huvudmannen att vidta åtgärder. Författning 2 kap. 25, 15 kap. 16 andra stycket skollagen Anmärkning Skolinspektionen tilldelar med stöd av 26 kap. 11 skollagen (2010:800) Didaktus Skolor AB en anmärkning.

9 (11) Omfattning, innehåll och resurstillgång Bedömning Skolinspektionen har uppmärksammat följande brister inom bedömningsområdet Omfattning, innehåll och resurstillgång. - Se till att på varje introduktionsprogram finns en plan för utbildningen som visar utbildningens innehåll. Motivering Utbildningen på varje introduktionsprogram ska följa en plan för utbildningen som beslutas av huvudmannen. På Didaktus Liljeholmen finns elever antagna till preparandutbildning, programinriktat individuellt val samt yrkesintroduktion. Vid intervju med rektor och huvudman framkommer att eleverna erbjuds utbildning utöver vad som framgår av planen. Exempelvis så anger planen att programinriktat individuellt val enbart erbjuds under ett år. Rektorn uppger dock att om en elev inte klarar exempelvis grundskolans engelska på ett år så erbjuds eleven vidare undervisning i ämnet. Det framgår inte heller av planen från när den gäller. Eftersom Skolinspektionen bedömer att eleverna på introduktionsprogrammen i övrigt erbjuds den undervisning de har rätt till så bedöms bristen som mindre allvarlig och huvudmannen tilldelas en anmärkning. Författning 17 kap. 7 skollagen På Skolinspektionens vägnar Luca Nesi Enhetschef Jane Strandberg Föredragande Bilaga: Bilaga 1 Allmänt om tillsynen

Skolinspektionen Bilaga 1 2012-10-25 10 (11) Allmänt om tillsynen Skolinspektionen genomför regelbundet tillsyn i alla kommuner för att granska skolväsendet. Tillsyn genomförs samtidigt i de fristående skolor som finns i kommunen. Vid tillsynen tar Skolinspektionen ställning till i vad mån verksamheten ger förutsättningar för barn, ungdomar och vuxenstuderande att nå de nationella målen och bedömer om huvudmännen uppfyller de krav som författningarna ställer på verksamheten. Tillsynen fokuserar på sådana faktorer som har betydelse för en god lärandemiljö och för elevernas möjligheter att uppnå kunskapsmålen. Förutom att Skolinspektionen bedömer måluppfyllelsen inriktas tillsynen mot tre huvudområden: Elevernas utveckling mot målen, ledning och utveckling av utbildningen samt enskild elevs rätt. Varje skola får efter besöket ett beslut där iakttagelser och bedömningar som rör den granskade skolan redovisas. För offentliga huvudmän sammanställs iakttagelser och bedömningar, som rör huvudmannens ansvar för utbildningsverksamheten i kommunen, i ett beslut (kommunbeslut). Kommunens förskoleverksamhet och verksamheten vid fritidshemmen redovisas i var sitt sammanfattande beslut. Fritidshem vid fristående skolor inspekteras i anslutning till tillsynen av den fristående grundskolan. Skolinspektionen ger alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på sakuppgifter i besluten. Skolinspektionens granskning avser emellertid inte att ge en heltäckande bild av tillståndet i skolväsendet utan i vilken utsträckning huvudmannen, vid det aktuella granskningstillfället, avviker från de krav och förväntningar som uttrycks i skollag, läroplaner och övriga författningar som rör skolväsendet, inom de granskade områdena. Beskrivningarna och bedömningarna i besluten grundas på de dokument som huvudman och skolor lämnat samt på de iakttagelser och intervjuer som genomförts vid besök i verksamheten. Även annan information från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. Skolinspektionen använder olika tillsynsmetoder vilket innebär att besöken vid skolor och verksamheter kan variera avseende såväl omfattningen som av vilka grupper som intervjuas. Vid kommunala förskolor och fritidshem grundar sig inspektionen i huvudsak på intervjuer med personal, föräldrar och ledning.

Skolinspektionen Bilaga 1 2012-10-25 11 (11) För den offentliga verksamheten kompletteras alla beslut med en muntlig återrapportering av inspektörerna till företrädare för huvudmannen. Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att det finns brister har huvudman och rektor eller förskolechef ett ansvar för att åtgärder vidtas. Med anledning av tillsynen ska huvudmannen till Skolinspektionen redovisa vilka åtgärder som har vidtagits i verksamheterna inom den tid och i den ordning som anges i beslutet. Ytterligare information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats (www.skolinspektionen.se/tillsyn).