Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid kursprovet Relationer och starka band, ht 2009 (gymnasiet och komvux)

Relevanta dokument
Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid kursprovet Intryck och avtryck, ht 2008 (gymnasiet och komvux)

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid kursprovet Oss emellan vt 2010 (gymnasiet och komvux)

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid kursprovet Engagemang och påverkan, vt 2009 (gymnasiet och komvux)

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid kursprovet Dröm och verklighet, ht 2007 (gymnasiet och komvux)

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid kursprovet Saga och sanning, vt 2008 (gymnasiet och komvux)

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid kursprovet Vilken resa! om människors inre och yttre resor, ht 2011

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid kursprov i svenska 1 och svenska som andraspråk 1, VT 2013

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid kursprovet Språkets makt och möjligheter, ht 2010

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid kursprovet Moderna tider vt 2007 (gymnasiet och komvux) Fråga 1: Synpunkter på provets innehåll

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid kursprovet Hissa eller dissa?, ht 2012

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid kursprovet Leva livet, vt 2006 (gymnasiet och komvux)

Sammansta llning av la rarenka t

Sammanställning av lärarenkät för Små och stora språk, kursprov i svenska 3 och svenska som andraspråk 3, vt 2016

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid kursprovet Hur mår du?, ht 2005 (gymnasiet och komvux)

Sammanställning av lärarenkäter för Hugget i sten?, kursprov i svenska 3 och svenska som andraspråk 3, ht 2014

Sammanställning av lärarenkäter för Det var en gång, kursprov i svenska 3 och svenska som andraspråk 3, vt 2015

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid kursprovet Tänka rätt göra rätt?, vt 2013

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid kursprovet Vida världen, vt 2005 (gymnasiet och komvux)

Kursprov i svenska 1 och svenska som andraspråk 1 Lärarenkät för provet ht 2012

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät för ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 6, 2015

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk i åk 9, vt 2014

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid kursprovet Den moderna människan ht 2006 (gymnasiet och komvux)

Sammanställning av uppgifter från lärarenkäten för ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 6, läsåret 2017/2018

Sammanställning av lärarenkät Kursprov i svenska 3 och svenska som andraspråk 3 vårterminen 2018, Heta namn

Sammanställning av lärarenkät Kursprov i svenska 3 & svenska som andraspråk 3, vårterminen 2017, Nyckeln till framgång

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät för kursprov i svenska 1 och svenska som andraspråk 1, vt 2017

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät för kursprov i svenska 1 och svenska som andraspråk 1, VT 2015

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät för ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 6, läsåret 2016/2017

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät för ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 6, läsåret 2015/2016

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk i åk 9, vt 2013

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk i åk 9, vt 2012

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät för kursprov i svenska 1 och svenska som andraspråk 1, vt 2018

Ämnesprovet i årskurs Svenska och svenska som andraspråk

Kursprov i svenska 1 och svenska som andraspråk 1 Lärarenkät

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid kursprovet Dit vinden blåser om trend, utveckling och förändring, vt 2012 (gymnasiet och komvux)

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid kursprov i svenska 1 och svenska som andraspråk 1, VT 2014

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid kursprovet Tecken och signaler vt 2011 (gymnasiet och komvux)

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid ämnesprovet Vad väljer du?, vt 2008

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät för ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 6, 2013

Lärarenkät för ämnesprovet i engelska grundskolans årskurs 6, 2016

Kursprov i Svenska B och Svenska som andraspråk B

I figur 1 och 2 redovisas betygsfördelningen på delproven i svenska 1 respektive svenska som andraspråk 1.

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät för ämnesprov i svenska och svenska som andraspråk årskurs 3, VT 2017

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät för ämnesprov i svenska och svenska som andraspråk årskurs 3, VT 2016

Ämnesprovet i årskurs Svenska och svenska som andraspråk

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät för ämnesprov i svenska och svenska som andraspråk årskurs 3, VT 2015

I figur 1 och 2 redovisas betygsfördelningen på delproven i svenska 1 respektive svenska som andraspråk 1.

Lärarenkät till Kursprov i Engelska 5 för gymnasieskolan, vårterminen 2018

Sammanställning av lärarenkät för ämnesprov i svenska och svenska som andraspråk årskurs 9, läsåret 2016/2017

Sammanställning av lärarenkät för ämnesprov i svenska och svenska som andraspråk årskurs 9, läsåret 2017/2018

Lärarnas åsikter om Nationella provet i geografi 9. Sammanställning av lärarenkät 2017 och analys av trender

Lärarenkät för Kursprov i Engelska 6 (gymnasieskola och gymnasial vuxenutbildning) vårterminen 2016

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät för ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk i åk 6, vt 2012

Resultatrapport kursprov 3 vt 2015 Det var en gång

Sammanställning av lärarenkät för ämnesprov i svenska och svenska som andraspråk årskurs 9, läsåret 2015/2016

Resultatrapport 2013: Ämnesprov i svenska och svenska som andraspråk för årskurs 3

Lärarnas åsikter om Nationella provet i geografi 9. Sammanställning av lärarenkät 2016 och analys av trender

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk åk 9 vt 2009

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät för ämnesprov i svenska och svenska som andraspråk årskurs 9, VT 2015

Resultat från det nationella provet i svenska 1 och svenska som andraspråk 1 våren 2018

Lärarenkät för Ämnesprovet i engelska årskurs 6, 2017/2018

Sammanställning av lärarenkät för ämnesprov i svenska och svenska som andraspråk årskurs 3, VT 2018

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät för ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk i åk 3, vt 2012

Resultatrapport kursprov 3 vt 2017 Nyckeln till framgång

Lärarenkät för Kursprov i Engelska 6 vårterminen 2017 gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning

Kursprovet i Franska B kurs B/steg 4 vårterminen 2002 Rapport Kerstin Häggström

Provbanken Kursprovet vt 2001 Maguy Bauhr

I tabell 1 redovisas betygsfördelningen på delproven i svenska 1 respektive svenska som andraspråk 1.

1. Resultat i delprov och sammanvägt provbetyg, svenska

Lärarnas åsikter om Nationella provet i geografi 9. Sammanställning av lärarenkät 2018 och analys av trender

Ämnesprovet i årskurs Svenska och svenska som andraspråk

Resultatrapport kursprov 3 vt 2016 Små och stora språk

Resultatrapport 2014: Ämnesprov i svenska och svenska som andraspråk för årskurs 3

Resultatrapport 2018: Ämnesprovet i årskurs 9 Svenska och svenska som andraspråk

DET NATIONELLA PROVET I SVENSKA 3 OCH SVENSKA SOM ANDRASPRÅK 3 VT 2019: SCEN OCH SALONG

Gymnasieskolans kursprov läsåret 2003/2004 En resultatredovisning

Resultatrapport 2017: Ämnesprovet i årskurs 9 Svenska och svenska som andraspråk

Resultatrapport 2015: Ämnesprov i svenska och svenska som andraspråk för årskurs 3

Lärarenkät för Kursprov i Engelska 5 (gymnasieskola och gymnasial vuxenutbildning) vårterminen 2016

Provmaterialet i Spanska steg 3 vårterminen 2004 Julieta Lodeiro och Kerstin Häggström

RESULTATRAPPORT KURSPROV 3 VT 2018 HETA NAMN Arjann Akbari, Andreas Broman

Nationella provet i matematik i årskurs 9, 2018

Ämnesproven i grundskolans årskurs 9 och specialskolans årskurs 10

Inledning. Resultat från kursprovet i matematik 1c höstterminen 2017 Katarina Kristiansson & Karin Rösmer Axelson PRIM-gruppen

Upplägg och genomförande

Lärarenkät för Ämnesprovet i Engelska årskurs 9, 2016

Matematik. Bedömningsanvisningar. Vårterminen 2012 ÄMNESPROV. Del B1 och Del B2 ÅRSKURS

Upplägg och genomförande

För läsförståelse: Antal texter, antal ord, innehåll, språkets komplexitet och karaktär, typ av läsning, uppgiftstyper, svarsformat och antal poäng.

Upplägg och genomförande

Ämnesprovet i matematik i årskurs 9, 2017

Dnr 2006:2230. Ämnesprovet 2006 i svenska och svenska som andraspråk i grundskolans åk 9 och specialskolans åk 10

Nationella prov i NO årskurs 6

Resultatrapport 2016: Ämnesprov i svenska och svenska som andraspråk för årskurs 3

Lärarenkät för det nationella provet i engelska årskurs 6, 2018/2019

Matematik. Ämnesprov, läsår 2015/2016. Bedömningsanvisningar 1. Årskurs

SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA A

Ämnesproven i grundskolans årskurs 6. Samhällskunskap Årskurs 6 Vårterminen 2013

Ämnesprovet i matematik i årskurs 6, 2016/2017

Resultatrapport 2017: Ämnesprov i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 6

Transkript:

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid kursprovet Relationer och starka band, ht 2009 (gymnasiet och komvux) Lärarenkäten efter höstterminens kursprov Relationer och starka band har besvarats av 482 lärare. Av dem undervisar 91 % i ungdomsgymnasiet och 8 % på komvux. Fördelningen är ungefär densamma som tidigare terminer. Av de lärare som besvarat enkäten har 3 % angett att de undervisar i kursen Svenska som andraspråk B. Beräkningarna nedan baseras på 482 enkäter om inget annat anges. Svar på ofta förekommande frågor i enkäterna: Många lärare har fått personliga svar på de frågor och kommentarer de ger i enkäterna. Vi har dock inte möjlighet att besvara alla. I stället redovisas några frågor här. Några av dessa återkommer från tidigare terminer. Delprov A har som framgår nedan mottagits övervägande positivt av lärarna men också givit upphov till en del återkommande frågor. Flera lärare ställer följande frågor: Varför krävs ett pm och hur ska det bedömas? Varför kan man inte få högsta betyg om man inte håller sig till tidsramen? Pm:et ska hjälpa eleven att strukturera sitt anförande och också hjälpa läraren att minnas innehållet vid bedömningen. Uppgiften kräver ett pm för att eleven ska kunna ge en utförligare redovisning av sina källor än vad som krävs i ett muntligt anförande. På så sätt måste också alla elever, även de som sedan väljer en B-uppgift där detta inte krävs, visa att de kan göra fullständiga källhänvisningar. Pm:et ska inte betygsättas. Fr.o.m. ht-09 har följande förtydligande i bedömningsanvisningarna gjorts: Om eleven under- eller överskridit tiden ska detta påverka bedömningen. En elev som gör det som efterfrågas i instruktionen kan dock inte underkännas även om hon talar kortare tid än den angivna. Talet får inte bli hur långt som helst. En elev som talar i mer än 6 minuter kan inte få högsta betyg (gröna häftet ht-09 s.11). I tidigare terminers lärarenkäter har önskemål om detta framförts. Att kunna disponera sitt tal efter ett givet tidsomfång anses rimligt för att få ett högre betyg. Delprov B har också givit upphov till en del återkommande frågor. Följande fråga återkommer från tidigare läsår: Varför finns inte exempel på alla betygssteg på samtliga uppgifter i röda häftet? Det finns inte utrymme för alla betygssteg för samtliga uppgifter i det röda häftet. Vi försöker dock att visa så mycket variation att man med hjälp av de olika betygsstegen i andra uppgifter och med de allmänna anvisningarna för betygssättning ska kunna bedöma alla elevlösningar. Lärare kan också använda gamla röda häften som en bedömningsbank för uppgifter av olika slag. Nedan ges en utförligare redovisning av enkätsvaren: Fråga 1 3: Synpunkter på provets innehåll och utskick

Av de svarande lärarna anger 86 % att de är nöjda med provet som helhet. Många lärare skriver att provets tema har varit engagerande och att det har varit lätt för eleverna att relatera till temat. En lärare skriver att provet lämpade sig väl för vuxenstuderande. En annan lärare skriver att den muntliga uppgiften inspirerade många elever att berätta om starka erfarenheter, vilket skapade en stark gemenskapskänsla i klassen och stor respekt kamraterna emellan. Endast 5 % av de svarande lärarna anser att provet som helhet inte är så bra, vilket är en klar minskning jämfört med närmast föregående terminer. Ett par lärare menar att det var svårt för eleverna att lyfta sig över det rent personliga planet, vilket gjorde en del muntliga framträdanden och skriftliga uppgifter rätt känsliga. Liksom tidigare år anser en del lärare att provet även bör testa fler av kursens mål. Layouten för höstterminens prov har ändrats något för att materialet ska bli mer tilltalande och för att läsbarheten ska öka. Flera lärare kommenterar detta och skriver att det är bra att texthäftet nu ger fler visuella intryck och att det är mer estetiskt tilltalande. Vad gäller texthäftets utformning anger 86 % att utformningen är bra och 11 % att den är ganska bra. Utformningen av B-uppgifterna anser 74 % av lärarna är bra och 22 % att den är ganska bra. Lärarinformationens (det gröna häftets) layout anser 83 % av lärarna är bra och bedömningsanvisningarnas (det röda häftets) utformning menar 76 % av lärarna är bra. Provmaterialet skickas sedan 2007 ut till skolorna i två omgångar för att öka säkerheten kring provet. Detta tycker 82 % av lärarna fungerar bra. Färre än tidigare, 5 %, anser att det inte fungerar så bra. Fråga 4-5: Lärarinformation (det gröna häftet) Upplägget i det gröna häftet har från och med ht-09 strukturerats om. Majoriteten av lärarna, 92 %, anser att informationen i det gröna häftet är bra. Liksom tidigare år skriver lärarna att häftet är tydligt strukturerat och att informationen är relevant och heltäckande. Av de svarande lärarna anger 4 % att de inte tycker att informationen i häftet är så bra. Ett fåtal lärare upplever häftet ostrukturerat och skriver att viktig information är spridd på flera ställen. Majoriteten av lärarna använder kopieringsunderlaget till de två delproven. Till delprov A har 95 % av lärarna använt Förslag till infallsvinklar för det muntliga delprovet och 93 % Elevens pm två fungerande lösningar. Bedömningsmatris för delprov A har använts av 90 %. Till delprov B har 92 % av lärarna använt Skrivråd, och över 80 % har använt resterande material. Fråga 6-9: Texthäftet Andelen skolor som köper texthäftet är som tidigare hög, 94 %. Vad gäller användningen av cd:n med inspelade texter har 19 % av lärarna låtit hela klassen lyssna på den. Detta är en minskning jämfört med föregående termins 26 %. Av de svarande lärarna anger 40 % att de har låtit någon eller några av eleverna använda cd:n. Detta är en liten ökning

jämfört med tidigare terminer. Drygt en tredjedel av lärarna, 35 %, anger att de inte har använt cd:n över huvud taget. I tabell 1 redovisas en sammanställning av lärarnas åsikter om texternas lämplighet för eleverna på det eller de program som läraren undervisar. Tabell 1. Hur bedömer du texterna i häftet för dina elever? Sida Välvald Ganska bra Olämplig 3 Tre syskon blir stora 75 21 1 4 Efter kraschen tog jag mig samman 67 27 2 8 Bra komma nära sin ensamhet 80 16 <1 10 Ensamheten 65 29 2 11 ½ haiku 46 42 7 12 Kära landsmän 62 30 4 14 Konflikten är löst 60 32 4 15 Prinsessen på ærten 26 48 22 16 Storasyster eller pseudotvilling 86 9 1 18 Tätt intill dagarna 77 18 1 20 Barndomsdrömmen blev verklig 53 34 7 22 Epistel nr 82 32 50 15 23 Ensamheten värst för unga 81 15 <1 24 Gomorra 64 29 3 27 Kan du säga schibbolet? 66 28 2 Anm: Procentsatserna har beräknats på samtliga 482 enkäter. Procentsatser för enkäter med två respektive inget svar redovisas inte i tabellen. Samtliga texter i häftet anses vara välvalda eller ganska bra enligt majoriteten av lärarna. Texten Storasyster eller pseudotvilling? anser 86 % är välvald och texterna Bra komma nära sin ensamhet, Tre syskon blir stora, Tätt intill dagarna och Ensamheten värst för unga finner mer än tre fjärdedelar av lärarna välvalda. Flera lärare kommenterar textvalet och anser att texterna är moderna, men ändå klassiska. Den danska texten Prinsessen på ærten finner 22 % olämplig och Epistel nr 82 anser 15 % är olämplig. I tabell 2 redovisas en sammanställning av lärarnas åsikter om bildernas lämplighet för eleverna på det eller de program där läraren undervisar.

Tabell 2. Hur bedömer du bilderna i häftet för dina elever? Sida Välvald Ganska bra Olämplig 1 Mormors hemlighet 59 32 1 3 Bröder 58 32 3 5 It Was Blue and Green 37 38 16 7 Musikalen Hair filmad 1979 45 40 6 9 Solskin i den blå stue 59 30 2 10 Jake Gyllenhaal och Heath Ledger i filmen 81 11 1 11 Utanför Café A Porta 70 22 1 13 Återförenad familj i Kongo-Kinshasa 74 18 <1 14 Vapen 50 35 7 15 Kronprinsessan Victoria och fästmannen 39 43 11 17 Tvillingarna Daniel och Henrik Sedin 60 31 2 19 Brita och jag 60 29 1 20 Bokmärkessamling 33 48 9 21 Winnie the Pooh and Gramma Too 52 34 5 22 Ur tv-serien Vänner 76 17 <1 25 Pete Doherty i Babyshambles 47 38 5 29 Frukost 1907 64 27 <1 30 Rödlistad art? IV 36 44 11 Anm: Procentsatserna har beräknats på samtliga 482 enkäter. Procentsatser för enkäter med två respektive inget svar redovisas inte i tabellen. Den bild som lärarna anser var mest välvald är bilden på Jake Gyllenhaal och Heath Ledger i filmen Brokeback Mountain, som 81 % av lärarna finner välvald. Bilden It Was Blue and Green anser 16 % av lärarna olämplig och Rödlistad art? IV anser 11 % olämplig. Fråga 10-15: Delprov A: muntligt prov Det muntliga provet gick enligt 70 % av lärarna bra i deras klasser, vilket är en minskning jämfört med tidigare terminer. Många lärare skriver dock att provets tema engagerade eleverna och att de muntliga anförandena har varit levande och intressanta att lyssna på. Flera lärare skriver att eleverna har varit väl förberedda och att de är vana vid att hålla muntliga anföranden. Några lärare skriver att provet gick bra för att instruktionen för delprov A numera är tydligare. Av de svarande lärarna anser 11 % att provet inte gick så bra. Några lärare skriver att eleverna ogillar att tala inför klassen och att eleverna har haft svårt att lyfta ämnet från det rent personliga planet, vilket har gjort en del anföranden rätt känsliga. Liksom tidigare år är andelen som inte nyttjar bildmaterialet på Nationalmuseums hemsida hög, 86 %. Endast 13 % av lärarna har använt sig av materialet. Från och med ht-09 finns det bara en uppgiftsinstruktion för det muntliga provet och eleverna har nu större valfrihet vad gäller anförandets utformning. Denna förändring anser 84 % av lärarna är en förbättring och 6 % mindre bra. Flera lärare skriver att det

muntliga provet har gått bra för att instruktionerna nu är tydligare och att eleverna i högre grad kan styra utformningen av det muntliga provet. Närmare tre fjärdedelar av lärarna, 73 %, uppger att det har gått bra för eleverna att skriva pm i anslutning till det muntliga provet. Vanliga kommentarer är att pm:et hjälper eleverna att strukturera sitt anförande och sammanfatta sina budskap. Ett par lärare önskar tydligare instruktioner för pm:et, gärna utformat som en mall som eleverna kan fylla i. Av de lärare som besvarat enkäten anser 71 % att bedömningsmatrisen var till stor nytta. Noteringsunderlaget anser 55 % var till stor nytta. Bedömningsunderlaget gällande dvd:n med tillhörande analyser anser 41 % av lärarna att de har haft viss nytta av och 20 % att de inte har haft någon nytta av. Många lärare anser att kraven som ställs på elevernas anföranden är rimliga. Fråga 16-19: Delprov B: skriftligt prov Majoriteten av lärarna, 68 %, anser att det skriftliga provet gick bra för eleverna. Många lärare skriver att eleverna varit väl förberedda och att temat och texthäftet har engagerat eleverna. Flera lärare skriver att uppgifterna har varit intressanta och att alla elever har kunnat hitta en uppgift som passade dem. Dock anser 17 % av lärarna att provet inte gick så bra. Flera lärare skriver att eleverna har svårt att följa alla instruktioner. I tabell 3 redovisas en sammanställning av lärarnas åsikter om skrivuppgifternas lämplighet för eleverna på det eller de program där läraren undervisar. Tabell 3. Hur bedömer du skrivuppgifterna för dina elever? Välvald Ganska bra B1 Pinsamma föräldrar? (krönika) 81 13 2 B2 Älskade ting (inlägg) 62 28 4 B3 Relationen till droger (debattinlägg) 54 34 5 B4 Präktig bortglömd bortskämd? (artikel) 68 23 1 B5 Ärade konferensdeltagare! (talmanus) 42 40 9 B6 Kärlekens språk (bildanalys) 54 33 6 B7 Ensamhet isolering eller frihet? (essä) 73 18 2 B8 En familj i Sverige (reportage) 38 42 7 Anm: Procentsatserna har beräknats på samtliga 482 enkäter. Procentsatser för enkäter med två respektive inget svar redovisas inte i tabellen. Olämplig Den mest uppskattade skrivuppgiften är krönikan Pinsamma föräldrar? som 81 % av lärarna anser är välvald. Därefter kommer essän Ensamhet isolering eller frihet? som 73 % anser är välvald. Några av de texter som kan sammankopplas med denna uppgift, Bra komma nära sin ensamhet, Tätt intill dagarna och Ensamheten värst för unga, hör också till de texter som många lärare anser välvalda för eleverna. Skrivuppgiften Ärade konferensdeltagare! finner 9 % av lärarna olämplig och uppgiften En familj i Sverige finner 7 % olämplig. Ett flertal lärare skriver att de inte anser att ett talmanus hör hemma bland skrivuppgifterna. Flera lärare skriver även att uppgiftsinstruktionen till uppgiften Ärade konferensdeltagare! är något vag. I

instruktionen står det att eleven ska anknyta till det synsätt som presenteras i Barack Obamas tal, vilket kan tolkas som att eleven kan använda talets andemening och inte ta fasta på det exakta innehållet i talet. I bedömningsanvisningen för betyget Mycket väl godkänt står det dock att eleven ska använda sig av Obamas tal, vilket flera lärare menar inte är samma sak som att anknyta till det synsätt som presenteras i talet. Bedömningsunderlaget till det skriftliga provet anser 83 % att de haft stor nytta av, jämfört med de två närmast föregående terminernas 77 %. Av de svarande lärarna anger 15 % att de haft viss nytta av bedömningsunderlaget. Många lärare uppskattar de bedömningsanvisningar som finns, men några lärare önskar bedömningsexempel för samtliga betygssteg. Det skriftliga provet har av 9 % av lärarna bedömts helt på egen hand. Medbedömning har av 29 % använts i många fall och 26 % i vissa fall. Av de svarande lärarna anger 16 % att de har använt sig av medbedömning i samtliga fall. Fråga 20-21: Andra aspekter på provet På frågan Ger provets olika delar det stöd du behöver för bedömning av elever som läser svenska som andraspråk uppger 8 % av lärarna att de får det stöd de behöver och 13 % att de får det i viss mån. Liksom tidigare år önskar flera lärare fler exempeltexter från elever som läser Svenska som andraspråk B. Majoriteten av lärarna, 67 %, uppger att de inte har några elever som läser svenska som andraspråk. Flertalet lärare skriver att provet har fungerat bra för elever i behov av särskilt stöd. Vanliga anpassningar lärare gjort är att ha låtit eleverna lyssna på cd:n, fått längre skrivtid samt möjlighet att skriva på dator. Fråga 22-23: Kursprovet och kursplanen I enkäten finns varje termin frågor om kursprovet i relation till ämnessynen i kursplanen, betygskriterier, innehåll och slutbetyg. Lärarnas synpunkter för höstterminen 2009 redovisas i tabell 4.

Tabell 4. Fördelning av lärares synpunkter på kursprovet i Svenska och Svenska som andraspråk B, ht -09. I mycket liten I mycket stor I ganska stor I ganska liten I vilken utsträckning anser utsträckning/ingen utsträckning utsträckning utsträckning du att kursprovet utsträckning alls (%) (%) (%) (%) speglar ämnessynen i kursplanen? 23 59 13 1... påverkar din tolkning av kursplanens mål och 14 61 19 2 betygskriterier?... påverkar de arbetsformer du använder i 11 58 26 1 undervisningen?... påverkar det innehåll i betydelsen delmål och delfärdigheter etc. som 13 62 19 1 tas upp i undervisningen?... påverkar det slutbetyg du ger enskilda elever? 4 56 26 1 Anm: Procentsatserna har beräknats på samtliga 482 enkäter. Procentsatserna för enkäter med två respektive inget svar redovisas inte i tabellen. I likhet med tidigare terminer är svaret i ganska stor utsträckning det vanligaste på samtliga fem delfrågor. Övriga synpunkter Många lärare skriver att det nationella provet är en del av bedömningsunderlaget tillsammans med övrigt som eleven presterat under kursen Svenska B, men att provresultatet ofta stämmer överens med det slutgiltiga kursbetyget. Det nationella provet testar inte alla kursmål, vilket många lärare påpekar. Några av dessa är missnöjda och önskar att kursprovet i högre grad skulle testa flera av kursens mål. Någon lärare skriver även att provsituationen känns konstlad och önskar att eleverna får ämnet för skrivuppgifterna i förväg så att de kan arbeta mer med skrivprocessen. Bedömningsmatriserna anses av många lärare mycket bra och användbara. Några lärare efterfrågar även bedömningsmatriser för specifika uppgifter som eleverna kan använda sig av vid skrivuppgiften, utöver den allmänna bedömningsmatris som läraren bör visa för eleverna. Sammanfattningsvis är de lärare som besvarat enkäten övervägande positiva till kursprovet. Andelen lärare som inte tycker att provet som helhet är bra har minskat jämfört med närmast föregående terminer. Många lärare uppskattade temat Relationer och starka band och uppger att eleverna hade lätt att relatera till texthäftets texter och uppgifter. En lärare skriver att höstterminens prov har varit ett av de bästa under de tio år hon har arbetat som lärare. Några lärare skriver att provet har lämpat sig väl för vuxenstuderande, då de genom sin livserfarenhet hade mycket att relatera till. Vad gäller

utformningen av texthäftet har flera lärare berömt texthäftet. Bra att ni även arbetar med formen, skriver en lärare. Vi i provgruppen är tacksamma för alla synpunkter och förslag på förändringar som har inkommit. De är till stor hjälp i vårt fortsatta arbete. Gruppen för nationella prov i svenska och svenska som andraspråk FUMS Box 527 751 20 UPPSALA Sara.Rudenmo@nordiska.uu.se