CONCORD Sveriges enkät till svenska Europaparlamentariker 2014 Maj 2014
Under våren skickade CONCORD Sverige ut en enkät med utvecklingsfrågor till Sveriges 20 parlamentsledamöter i EU, i syfte att få veta hur de anser att unionen bör agera inom områden som skatteflykt, jordbruk och samstämmighet. Av dessa besvarade 18 enkäten. I enkätsvaren finns en bred uppslutning kring vissa frågor, däribland vad gäller obligatorisk hållbarhetsrapportering för europeiska företag. Endast en ledamot, Centerpartiets Kent Johansson, svarade nej med kommentaren att utförligare rapportering kan vara bra men att det inte är säkert att lagstiftning är rätt väg att gå. När det gäller land-för-landrapportering, ett sätt att förhindra skatteflykt från bland annat utvecklingsländer, svarar 13 ledamöter ja på frågan om att göra även detta till lag inom EU. Kristdemokraternas Alf Svensson svarar varken ja eller nej medan de tre moderata ledamöterna svarar nej. Moderaterna var även ensamma om att svara nej på frågan om huruvida parlamentet borde ha mer inflytande över frågor som rör EU:s utvecklingspolitik. Här var Socialdemokraterna däremot enigt positiva. Flest nej fick frågor som handlade om EU:s roll för biståndet. Majoriteten av ledamöterna vill inte att EU-kommissionen ska få en mer samordnande roll för EU:s bilaterala och gemensamma biståndspolitik eller hantera en större del av biståndet. Flertalet svarade nej medan några varken svarade ja eller nej på den sistnämnda frågan. Endast Cecilia Wikström svarade ja. Flest ja fick frågan om säkra aborter; samtliga 18 ledamöter svarade ja på frågan Anser du att EU:s bistånd ska kunna bidra till arbetet för kvinnor att göra säkra aborter i låg- och medelinkomstländer. Ledamöterna var också överens om att EU:s jordbrukspolitik på flera sätt motverkar fattigdomsbekämpning, och måste reformeras. I enkäten gavs de också möjlighet att lista de tre viktigaste utvecklingsfrågorna under kommande mandatperiod. 2
Samtliga svenska europaparlamentariker fick följande frågor: 1. Borde parlamentet ha mer inflytande över frågor som rör EU:s utvecklingspolitik? 2. Är det rätt att kommissionen får en mer central och samordnande roll för hela EU:s bistånds- och utvecklingspolitik (dvs både den bilaterala och den gemensamma)? 3. Bör en större andel av medlemsländernas biståndsbudgetar kanaliseras genom kommissionen? 4. Bör kommissionen kunna ge bistånd till länder som begår brott mot de mänskliga rättigheterna? 5. Tycker du att EU ska besluta om fullständig land-för-land-rapportering för europeiska företag för att hindra skatteflykt från utvecklingsländer? 6. Bör EU besluta om obligatorisk hållbarhetsrapportering för att säkerställa att företag följer FN:s regelverk och vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter? 7. Anser du att EU:s bistånd ska kunna bidra till arbetet för kvinnor att göra säkra aborter i låg- och medelinkomstländer? 8. EU:s jordbrukspolitik lyfts ofta fram som det tydligaste exemplet på att EU:s politik inte är samstämmig, dvs att ett politikområde motverkar fattigdomsbekämpning. Vad tycker du i detta avseende är det viktigaste när EU:s nya jordbrukspolitik framöver ska genomföras? 9. EU:s samstämmighetspolitik (Policy Coherence for Development) har i och med Lissabonfördraget blivit ett juridiskt bindande åtagande inom EU. Bör det skapas en PCD inter group i Europaparlamentet för att hantera frågor som är kopplade till EU:s samstämmighetspolitik? 10. Vad är du mest nöjd över att ha uträttat/drivit i Europaparlamentet under den gångna mandatperioden när det gäller bistånds- och samstämmighetsfrågor? 11. Vilka tycker du är de tre viktigaste utvecklingsfrågorna under kommande år? 1 2 3 4 5 6 7 9 Amelia Andersdotter - Nej J/N J/N Ja J/N Ja J/N Christian Engström Ja Nej Nej Ja - - Ja Ja Göran Färm (S) Ja J/N Nej J/N Ja Ja Ja J/N Christofer Fjellner Nej Nej Nej Ja Nej Ja Ja Ja Mikael Gustafsson Ja Nej Nej Ja Ja Ja Ja Ja Anna Hedh (S) Ja J/N Nej J/N Ja Ja Ja J/N Gunnar Hökmark Nej Nej Nej Ja Nej Ja Ja Ja Anna Ibrisagic Nej Nej Nej Ja Nej Ja Ja Ja Kent Johansson (C) Ja Nej Nej Ja Ja Nej Ja Ja Isabella Lövin (MP) Ja Nej Nej Ja Ja Ja Ja Ja Olle Ludvigsson (S) Ja J/N Nej J/N Ja Ja Ja J/N Jens Nilsson (S) Ja J/N Nej J/N Ja Ja Ja J/N Carl Schlyter (MP) Ja Nej Nej Ja Ja Ja Ja Ja Olle Schmidt J/N J/N J/N Nej J/N J/N Ja J/N Alf Svensson (KD) Ja Nej Nej J/N J/N Ja Ja Ja Marita Ulvskog (S) Ja J/N Nej J/N Ja Ja Ja J/N Åsa Westlund (S) Ja J/N Nej J/N Ja Ja Ja J/N Cecilia Wikström Ja Ja Ja Nej Ja Ja Ja J/N * J/N= Europaparlamentarikern har inte velat besvara med ja eller nej. Ett streck innebär att de inte har en ståndpunkt i frågan, eller inte har svarat på just den frågan. ** En kandidat besvarade inte enkäten (Anna Corazza Bildt), och en svarade på fråga 8 och 11 (Marit Paulsen) 3
1. Borde parlamentet ha mer inflytande över frågor som rör EU:s utvecklingspolitik? Namn Svar Kommentar Amelia Andersdotter Christian Engström Ja - Jag har inte jobbat i det utvecklingspolitiska utskottet så jag kan inte ta ställning här. Normalt blir behandlingen av politiska frågor inte sämre av att parlamentet får yttra sig. Göran Färm (S) Ja Christofer Fjellner Nej Parlamentet borde få ökat inflytande gentemot ministerrådet och kommissionen, eftersom det bara är parlamentet som är transparent och har demokratiskt valda lagstiftare. Men det betyder inte att vi ska flytta makt från medlemsländerna till EU, i vart fall inte så länge det demokratiska underskottet i EU är ett så stort problem som det är. Biståndet måste vara långsiktigt och uthålligt, det finns därför mycket som förordar att det inte ska läggas på parlamentet. Biståndet måste även vara flexibelt och anpassningsbart till omvärldens snabbt ändrade situationer, och då krävs tydlighet och snabbhet i beslutsprocessen. Parlamentet har med sitt ansvar för budget och för uppföljning av de olika politikområdena en roll som motsvarar den svenska riksdagens. Mikael Gustafsson Ja Till exempel DCI- förhandlingarna och att fortsätta kämpa för bra skrivningar och beslut kring PCD och HRBA. Anna Hedh (S) Ja Gunnar Hökmark Nej Se gemensamt M-svar Anna Ibrisagic Nej Se gemensamt M-svar Kent Johansson (C) Ja EU ska inte göra allt men på de områden där vi har gemensam politik så är det viktigt med den öppna debatt och diskussion som parlamentet kan tillföra. Isabella Lövin (MP) Ja Som ledamot i utvecklingsutskottet tycker jag att parlamentets kanske viktigaste uppgift är att granska så att hela Unionens politik är samstämmig med biståndspolitiken enligt principen Policy Coherence for Development. Vi ska inte ge med ena handen och ta med den andra. EU:s politik inom handel, jordbruk, fiske mm får inte gå på tvärs med en ansvarsfull utvecklingspolitik i fattiga länder. Det vore också önskvärt om parlamentet hade större inblick i utvecklingsprogrammen än vi har idag. Olle Ludvigsson (S) Ja Jens Nilsson (S) Ja Carl Schlyter (MP) Ja Parlamentet bör ha instrument för att, på regelbunden basis, granska EUs politik för att se om den är samstämmig med hänsyn till MR, miljö och utveckling för människor som lever i fattigdom. De bör också ha ett ansvar för att ta med politik för samstämmighet/pcd i beredningen av sina ärenden. Olle Schmidt J/N Kommissionen ska ha fortsatt huvudansvar för utvecklingsfrågorna, men Europaparlamentet är ofta känsligare för rättighetsfrågor och bör ha en roll i att granska de mål som kommissionen sätter och hur de följs. Detta görs redan då Parlamentet granskar alla utbetalningar och ser om de levt upp till politiska mål som satt, och sedan ger kommissionen ansvarsfrihet. Ansvariga kommissionärer och särskilda sändebud för utsatta regioner bör vara flitigare med att besöka Parlamentet och svara på frågor. Alf Svensson (KD) Ja Marita Ulvskog (S) Ja Åsa Westlund (S) Ja T.ex. bör Europeiska Utvecklingsfonden integreras i EU:s budget. Idag är EDF i stort sett den enda utgiften som inte är föremål för godkännande av Europaparlamentet. Att integrera EDF i budgeten skulle stärka den demokratiska kontrollen av EU:s bistånd. Att inte vara en del av budgeten, innebär också att AVS-länderna utesluts från en av de viktigaste politiska beslutsprocesserna i unionen för dem. Det finns redan en betydande risk att AVS-länderna marginaliseras i jämförelse med andra ekonomiskt mer utvecklade regioner i världen, och genom Europaparlamentet, och särskilt de ledamöter som sitter med i AVS-församlingen, skulle de kunna ges ytterligare en röst i beslutsfattande som rör dem. Cecilia Wikström Ja Europaparlamentet har medbeslutande över budgeten och därför är det rimligt att även ha inflytande över hur budgeten används. Det råder bristande parlamentarisk kontroll över dessa pengar då inte heller nationella parlament granskar pengarna när de väl gått till EU-budgeten, därför borde Europaparlamentet ha mer inflytande. 4
2. Är det rätt att kommissionen får en mer central och samordnande roll för hela EU:s bistånds- och utvecklingspolitik (dvs både den bilaterala och den gemensamma)? Namn Svar Kommentar Amelia Andersdotter Nej Det beror på hur man lägger upp ansvarsutkrävandet. Kommissionen tenderar att stödja stora projekt och stora budgetar vilket gör att små organisationer har sämre möjligheter att medverka. Det har delvis att göra med att kommissionen då utsätter sig för färre risker att ta emot kritik, men också för att det är administrativt enklare att hantera ett fåtal stora projekt än många små. Med det mycket varierande behov som finns i utvecklingspolitiken är det osäkert om den sortens centralisering därför bidrar till målet med utvecklingspolitiken. Christian Engström Nej Subsidiaritetsprincipen bör vara den viktigaste principen i allt som EU gör. Bistånd och utveckling är två områden där besluten bör fattas så nära brukarna som möjligt. Göran Färm (S) J/N Christofer Fjellner Nej Vi tycker att då EAS (EU:s utrikestjänst) nu finns på plats bör EAS och medlemsstaterna fortsatt även ha en central roll för biståndet. Mikael Gustafsson Nej Anna Hedh (S) J/N Gunnar Hökmark Nej Se gemensamt M-svar Anna Ibrisagic Nej Se gemensamt M-svar Kent Johansson (C) Nej Kommissionen ska vara med där det finns ett tydligt mervärde att jobba som en aktör. Det finns det i vissa fall men inte alltid. Isabella Lövin (MP) Nej EU har en viktig roll i att samordna EU:s gemensamma bistånd och kan också spela en roll i samordning av det bilaterala. Men om målen för det svenska biståndet ofta ligger nära målen för EU:s bistånd så kan metoderna för att genomföra och följa upp skilja avsevärt. Därför tror jag att det gemensamma och det bilaterala biståndet har olika roller att fylla. Det mest angelägna är att alla biståndsgivare utgår från principer om biståndseffektivitet, respekt för lokalt ägarskap, användandet av lokala system för planering och uppföljning och att man har ett transparent, förutsägbart och långsiktigt stöd med ambitionen att samordna såväl insatser som format för ansökning och rapportering. Olle Ludvigsson (S) J/N Jens Nilsson (S) J/N Carl Schlyter (MP) Nej Kommissionen har en viktig roll i samordning av EU och kan också spela en roll i samordningen av det bilaterala biståndet. EU: s utvecklingssamarbete är en viktig del av Sveriges utvecklingssamarbete, men kvaliteten och effektiviteten bör stärkas och Sverige bör vara fortsatt pådrivande för att åstadkomma detta. EU-kommissionens policydokument ligger ofta nära de svenska till sina mål och sitt innehåll, medan metoderna att genomföra och följa upp är - trots åtskilliga reformer de senaste åren - komplicerade och arbetskrävande. I många utvecklingsländer kan t.ex. UNDP spela en viktig roll för samordning. Det mest angelägna är att alla biståndsgivare utgår från principer om biståndseffektivitet; respekt för lokalt ägarskap, användandet av lokala system för planering och uppföljning och att man har ett transparent, förutsägbart och långsiktigt stöd med ambitionen att samordna såväl insatser som format för ansökning och rapportering. Dessutom kan det vara mer effektivt att samarbeta bilateralt som t ex Sverige och Norge gör. Olle Schmidt J/N EU viktigt för att garantera en rättvis och hållbar utveckling i världen. Stark samstämmighet, givarsamordning, kvalitet och effektivitet i EU:s bistånds- och utvecklingspolitik behövs. Kommission har här en viktig roll och bör också ha resurser för att följa upp de program och projekt som godkänns. Alf Svensson (KD) Nej Marita Ulvskog (S) J/N Åsa Westlund (S) J/N Både ja och nej. Det är bra att unionens bistånds- och utvecklingspolitik samordnas så att synergieffekter kan uppnås, och framförallt för att göra det enklare för aktörer på marken att söka implementera biståndet. Det är dock samtidigt viktigt att enskilda medlemsländer också har möjlighet att fortsättningsvis ge bilateralt bistånd, även om man vid sådant bistånd med fördel kan och ibland också bör samarbeta med Kommissionen för att uppnå större genomslagskraft. Cecilia Wikström Ja EU ska vara en viktig kraft för en rättvis och hållbar utveckling i världen. Stark samstämmighet, givarsamordning, kvalitet och effektivitet i EU:s bistånds- och utvecklingspolitik behövs. Kommission har här en viktig roll. 5
3. Bör en större andel av medlemsländernas biståndsbudgetar kanaliseras genom kommissionen? Namn Svar Kommentar Amelia Andersdotter J/N Det beror på hur man lägger upp ansvarsutkrävandet. Kommissionen tenderar att stödja stora projekt och stora budgetar vilket gör att små organisationer har sämre möjligheter att medverka. Det har delvis att göra med att kommissionen då utsätter sig för färre risker att ta emot kritik, men också för att det är administrativt enklare att hantera ett fåtal stora projekt än många små. Med det mycket varierande behov som finns i utvecklingspolitiken är det osäkert om den sortens centralisering därför bidrar till målet med utvecklingspolitiken. Christian Engström Nej Göran Färm (S) Nej Christofer Fjellner Nej Subsidiaritetsprincipen bör vara den viktigaste principen i allt som EU gör. Bistånd och utveckling är två områden där besluten bör fattas så nära brukarna som möjligt. Bidragen bestäms med hjälp av fasta beräkningsnycklar och den svenska andelen av det bistånd som hanteras av EU-institutionerna är för närvarande ungefär tre procent. Det svenska finansiella bidraget till EU-biståndet är således på förhand fastställt och inte förhandlingsbart. Mikael Gustafsson Nej Anna Hedh (S) Nej Gunnar Hökmark Nej Se gemensamt M-svar Anna Ibrisagic Nej Se gemensamt M-svar Kent Johansson (C) Nej Svårt med ett ja/nej svar. I vissa fall kan det vara meningsfullt att kanalisera medel ihop i EU. Men det gäller inte alla fall. Isabella Lövin (MP) Nej EU gör ett bra jobb att samordna europeiskt bistånd vilket skapar långsiktighet i relationerna med utvecklingsländerna. Men Miljöpartiet tycker att det är bra att behålla den bredd som finns inom biståndspolitiken också i form av bilaterala insatser. Utgångspunkten för insatser måste alltid vara den lokala kontexten i utvecklingslandet och de behov som identifieras där och hur de önskar att samordna de insatser som görs. Olle Ludvigsson (S) Nej Jens Nilsson (S) Nej Carl Schlyter (MP) Nej EU är en bra biståndsaktör som bidrar till att samordna europeiskt bistånd- det ger planeringsförutsättningar för utvecklingsländerna och skapar en långsiktighet i relationerna. Samtidigt är det multilaterala biståndet viktigt och- biståndet är viktigt för den svenska utrikespolitiken. Miljöpartiet tror att svenskt bistånd, baserat på en bredd av svenska aktörer, har ett särskilt mervärde- för oss och våra samarbetspartner. Vi vill fortsätta arbeta genom flera kanaler men se en ökad samordning som tar sin utgångspunkt i den lokala kontexten och de behov för utveckling som identifieras där. Olle Schmidt J/N Viktigt att medlemsländernas bidrag till EU:s bistånd används effektivt. Angeläget dessutom att varje enskilt medlemsland uppfyller redan gjorda löften om att ge minst 0,7 procent av bruttonationalinkomsten (BNI) i internationellt bistånd. Alf Svensson (KD) Nej Marita Ulvskog (S) Nej Åsa Westlund (S) Nej Vi anser att den europeiska utvecklingsfonden (EDF) bör integreras i ramverket för EU:s budget. Detta skulle möjliggöra en ökad offentlig kontroll av detta stöd, samt ökad öppenhet och effektivitet. Om Kommissionen kan samköra detta stöd med EU:s övriga bistånds- och utvecklingsinstrument ökar också samordningen och genomslagskraften på marken för biståndet, samtidigt som det underlättar för NGO's och andra aktörer eftersom de då bara behöver förhålla sig till en regelbok (idag regleras EDF av Cotonou-avtalet och övrigt EU-stöd av unionens budgetförordning). Vi anser dock att det fortfarande är viktigt att medlemsländerna också kan ge enskilt bistånd utöver det man bidrar med genom EU. Cecilia Wikström Ja Viktigt att medlemsländernas bidrag till EU:s bistånd används effektivt. Angeläget dessutom att varje enskilt medlemsland uppfyller redan gjorda löften om att ge minst 0,7 procent av bruttonationalinkomsten (BNI) i internationellt bistånd. 6
4. Bör kommissionen kunna ge bistånd till länder som begår brott mot de mänskliga rättigheterna? Namn Svar Kommentar Amelia Andersdotter J/N Om man med detta menar direkt stöd till regeringar och högt uppsatta politiker i länder som begår brott mot de mänskliga rättigheterna verkar det direkt olämpligt. Däremot kan man naturligtvis stödja projekt i länder som drivs fristående från statsmakten, tänker jag Christian Engström Ja Göran Färm (S) J/N Christofer Fjellner Ja Mikael Gustafsson Ja mig. Tyvärr är brott mot de mänskliga rättigheterna vanligt förekommande i i princip alla länder som är i behov av bistånd, så det går inte att svara ett kategoriskt nej på den frågan om man inte vill strypa allt bistånd överhuvud taget. Men kommissionen bör på alla sätt arbeta med att främja respekten för de mänskliga rättigheterna i länder som får bistånd, och bör ha möjligheten att dra in eller vägra bistånd vid särskilt grova kränkningar. Biståndet rör sig i svåra miljöer, det ligger i dess natur. De stater där mänskliga rättigheter fullt ut respekteras är oftast inte i behov av bistånd. Biståndet ska vara riktat mot de fattigaste och mest förtryckta människorna. Däremot bör man i dessa länder överväga noga på vilket sätt man kanaliserar medlen, och särskilt fokusera på att stärka reformvilliga krafter och främja respekten för mänskliga rättigheter, utveckling av demokratiska institutioner, öppenhet och ansvarsutkrävande. Det i enlighet med EUs Agenda for Change. Om EU inte skulle få lägga medel i länder där MR inte respekteras skulle vi inte kunna bidra med humanitära insatser på några av jordens svåraste platser t.ex. Syrien och Centralafrikanska republiken. Indraget bistånd till länder som begår brott mot MR kan få en kontraproduktiv effekt och negativa konsekvenser för befolkningen. Man borde istället satsa stenhårt på dialog och politiska påtryckningar och alltid låta MR frågor ha en central plats. Det ideala vore om biståndet inte skulle gå till den statliga budgeten (landets regering) utan kanaliseras via det civila samhället som kan skapa förutsättningar för människor att organisera sig, bidra till demokratisering och fredsbyggande samt tillhandahålla tjänster såsom hälsovård och utbildning. Anna Hedh (S) J/N Gunnar Hökmark Ja Se gemensamt M-svar Anna Ibrisagic Ja Se gemensamt M-svar Kent Johansson (C) Ja Om det är bistånd som går direkt till organisationer och civilsamhälle så är det rimligt att fortsätta med stöd. Isabella Lövin (MP) Ja Jo, vi ska avbryta olika program med regimer och regeringar som allvarligt kränker grundläggande mänskliga rättigheter tills ett nytt demokratiskt politiskt system kommit på plats i landet. Men humanitärt bistånd kan förstås alltid fortgå via kanaler utanför regeringens kontroll. I EU:s nya externa fiskeripolitik som jag har varit med och förhandlat fram så är ett av huvudvillkoren för att teckna ett partnerskapsavtal om fiske med EU att mänskliga rättigheter respekteras. Om allvarliga brott sker ska avtalet avbrytas. Naturligtvis finns ofta behov av att förstärka mänskliga rättigheter i ett flertal utvecklingsländer och med hjälp av bistånd kan man också främja en sådan utveckling. Men det är viktigt att se över vilka partner man använder i utvecklingsarbetet och att man följer tydliga kriterier i val av aktör. Olle Ludvigsson (S) J/N Jens Nilsson (S) J/N Carl Schlyter (MP) Ja Bistånd är ett viktigt instrument för att utveckla demokrati och mänskliga rättigheter. Det hör till sakens natur att bistånd ges i sammanhang där mänskliga rättigheter inte respekteras fullt ut. Samtidigt får inte bistånd bidra till att kränka mänskliga rättigheter. Därför måste EU se över vilka kanaler och partner man använder i utvecklingssamarbetet. Regeringar och regimer som kränker grundläggande fri- och rättigheter är inte de lämpligaste mottagarna av bistånd- då kan det civila samhällets aktörer vara lämpligare. Det ska finnas tydliga kriterier för kontextanalys så att biståndet genomförs bäst i varje enskild kontext. jag vill också se en större andel su-nationellt bistånd där det hamnar mer direkt i den lokala miljön, det minskar även antalet ställen där korruption kan se och på den lokala nivån blir den än mer synlig om den sker. Olle Schmidt Nej Reglerna i Cotonou-avtalet måste respekteras, och där framgår att om någon av partnerskapsländerna inte uppfyller kritterna om mänskliga rättigheter så kan de i värsta fall uteslutas ur partnerskapet. Den debatten är just ni aktuell med anledning av anti-hbt lagar i Uganda och Nigeria. Samma princip bör gälla för alla länder kommissionen har biståndsarbeten med. Alf Svensson (KD) - Bistånd ska ges till länder som arbetar för att få slut på - stifta lagar mot - brott mot mänskliga rättigheter. Marita Ulvskog (S) J/N Åsa Westlund (S) J/N Ja, men inte som bistånd som staten får bestämma över, detta som en markering mot deras agerande men framförallt för att se till att EU:s bistånd inte används felaktigt. När en stat inte utvecklas åt rätt håll gällande demokrati och respekt för mänskliga rättigheter bör biståndet fokuseras till demokratiutvecklande arbete via det civila samhället eller 7
Cecilia Wikström Nej andra lämpliga aktörer. Biståndet måste i dessa fall gå direkt till befolkningen genom lämpliga kanaler men inte genom regeringen/staten. Att helt stoppa bistånd till länder som begår brott mot MR, kan vara kontraproduktivt. Humanitärt bistånd ska kunna betalas ut där det finns akut behov men inget reguljärt bistånd ska gå till regimer som systematiskt kränker mänskliga rättigheter. I dessa länder ska biståndet i stället gå till individer och organisationer som arbetar för demokratiska reformer. Det civila samhället och demokratirörelser bör få aktivt stöd av EU, såväl ekonomiskt som möjligheter att utnyttja resurser på EU:s ambassader. EU:s biståndspolitik ska reformeras, så att demokrati blir det övergripande målet för biståndet. 8
5. Tycker du att EU ska besluta om fullständig land-för-land-rapportering för europeiska företag för att hindra skatteflykt från utvecklingsländer? Namn Svar Kommentar Amelia Andersdotter Ja Här finns det olika modeller för var och hur man ska rapportera, men land-för-land är kanske den minsta möjliga rapportering man bör ha. Företag-för-företag i land-för-land, annars. Det är ju inte heller någonting nytt, utan något man också gör i USA genom Frank-Dodds-akten, t ex. Christian Engström - Piratpartiet har inte tagit ställning i den frågan. Göran Färm (S) Ja Christofer Fjellner Nej Mikael Gustafsson Ja Land-för-landrapportering kan vara ett verktyg att upptäcka internationell skatteflykt, till exempel genom att synliggöra att företag med stor försäljningsverksamhet i landet inte har betalat någon skatt där. Vi ser positivt på processen för land-för-land-rapportering inom OECD. Vi är dock i dagsläget inte klara över att EU ska besluta i frågan. Jag vill gärna se en fullständig land-för-land rapportering för företag verksamma inom alla sektorer. Det skulle vara ett viktigt steg för ett mer öppet finansiellt system som möjliggör en inhemsk resursmobilisering i utvecklingsländer. Anna Hedh (S) Ja Gunnar Hökmark Nej Se gemensamt M-svar Anna Ibrisagic Nej Se gemensamt M-svar Kent Johansson (C) Ja Det behövs mer transparens för att förhindra korruption och brott. Men vi måste hitta system och regler som fungerar i praktiken. Det kan handla om incitament och tydliga regler snarare än lagstiftning och straff. Isabella Lövin (MP) Ja Jag har tillsammans med mina gröna kollegor drivit frågan om land-för-land-rapportering och också företag-för-företags-rapportering för större företag. Dessa bör redovisa alla betalningar, vinster, skatter och kostnader för varje land de är verksamma i. Vi har fått igenom land för land rapporteringen, och nästa steg blir att driva företag- för -företagrapportering också. Jag har också arbetat för att försöka inkludera EU:s fiskeföretag i listan över Extractive Industries i EU:s s k transparensdirektiv. Olle Ludvigsson (S) Ja Jens Nilsson (S) Ja Carl Schlyter (MP) Ja Miljöpartiet driver automatiskt och öppet informationsutbyte mellan länder. Ett globalt system måste utformas på ett sätt så att utvecklingsländer kan dra fördel av det. De processer som diskuterar och fattar beslut för att bekämpa skatteflykt på global nivå måste inkludera utvecklingsländer. Det system som finns idag, som bygger på bilaterala avtal och informationsutbyte på begäran, är resurskrävande och missgynnar utvecklingsländer. Vi driver också land-för-land-rapportering för multinationella företag. De bör åläggas att redovisa vinster, skatter, kostnader etc. i varje land de har verksamhet i. Vi vill se register för företags verkliga förmånstagare och att EU ska ge stöd till utvecklingsländer att driva in skatter. Vi vill också stärka det civila samhället i deras ansvarsutkrävande. Olle Schmidt J/N För att undvika att naturresurser i utvecklingsländer inte försvinner ur landet på olagliga eller orätta vägar är det mycket viktigt med tydliga transparensregler. Det finns redan regler på området, men de kan ytterligare utvecklas. Alf Svensson (KD) J/N Skatteflykt ska motarbetas på flera sätt Marita Ulvskog (S) Ja Åsa Westlund (S) Ja Vi vill verka för skärpta internationella regelverk för att motverka kapital- och skatteflykt. Vi anser att land-till-landrapportering är ett mycket viktigt verktyg mot skatteflykt och korruption, vilket bör utökas till fler sektorer och företag. Ökad öppenhet gör det lättare att följa upp företagens verksamhet och leder till skärpta förhållningssätt. Cecilia Wikström Ja Det är mycket viktigt med ökad öppenhet och insyn i skattefrågor. Ett samlat grepp mot skatteflykt, som är ett utvecklingsproblem, måste tas på internationell nivå. Land-för-landrapportering för företagen är en viktig pusselbit. Jag har arbetat mycket med detta i Europaparlamentet, bland annat inom ramen för EU:s redovisningsdirektiv. 9
6. Bör EU besluta om obligatorisk hållbarhetsrapportering för att säkerställa att företag följer FN:s regelverk och vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter? Namn Svar Kommentar Amelia Andersdotter J/N Det är inte tydligt för mig vad en sådan hållbarhetsrapportering skulle innebära. De initiativ från kommissionen jag har sett verkar rätt diffusa, och om man inte är noggrann med hur man sätter upp ett sånt här system (vilka mål man vill uppnå, vilka regler man egentligen vill att företag ska följa) finns en risk att man överbyråkratiserar utan någon positiv effekt för mänskliga rättigheter. Jag tycker normalt att man behöver säkerställa att mänskliga rättigheter uppnås, och är väldigt kritisk mot att europeiska regeringar ofta kräver att t ex teleutrustning ska vara byggd på ett sätt att man kan övervaka och spåra dissidenter och deras familjer. Sverige har två framgångsrika datalagringsföretag, som bara uppstått för att vi själva gillar övervakning och kartläggning av alla personer i samhället - inte så bra ifall vi plötsligt blir beroende av att dessa företag exporterar, alltså. På liknande sätt finns många företag i EU och USA som livnär sig på att sälja dataintrångsprogram, som används mycket mer av regeringar som förföljer dissidenter än av europeiska länder - men det är vi som stödjer våra egna företag genom att uppmuntra och köpa sådana produkter. Christian Engström - Piratpartiet har inte tagit ställning i den frågan. Göran Färm (S) Ja Christofer Fjellner Ja EU har redan beslutat om att införa obligatorisk hållbarhetsrapportering av detta slag för börsnoterade bolag och företag av allmänt intresse ( Public Interest Entities ) med fler än 500 anställda. I Sverige innebär det att majoriteten av de börsnoterade företagen samt större onoterade banker, försäkringsbolag och vissa andra finansföretag kommer att omfattas av kravet på hållbarhetsrapportering. Detta har fullt stöd av regeringen. Mikael Gustafsson Ja Anna Hedh (S) Ja Gunnar Hökmark Ja Se gemensamt M-svar Anna Ibrisagic Ja Se gemensamt M-svar Kent Johansson (C) Nej Jag ser gärna mer utförlig rapportering men det måste ske på ett sätt som fungerar i praktiken. Jag är inte säker på att det är EU-lagstiftning som är det som fungerar bäst. Isabella Lövin (MP) Ja Jag har tillsammans med mina gröna kollegor drivit frågan om land-för-land-rapportering och också företag-för-företags-rapportering för större företag. Dessa bör redovisa alla betalningar, vinster, skatter och kostnader för varje land de är verksamma i. Vi har fått igenom land för land rapporteringen, och nästa steg blir att driva företag- för -företagrapportering också. Jag har också arbetat för att försöka inkludera EU:s fiskeföretag i listan över Extractive Industries i EU:s s k transparensdirektiv. Olle Ludvigsson (S) Ja Jens Nilsson (S) Ja Carl Schlyter (MP) Ja Obligatorisk hållbarhetsrapportering är ett steg i rätt riktning precis som EP nyligen beslutat om. Miljöpartiet vill att Sverige och EU ska gå i bräschen för ett globalt bindande regelverk för företags ansvar, både vad gäller miljö samt mänskliga och fackliga rättigheter. Utöver detta vill vi också att det ska vara möjligt att ställa företag till ansvar med hjälp av skadeståndsrätten. Ett sådant exempel är den amerikanska lagstiftningen Alien Tort Claims Act (ATCT) som möjliggör skadeståndstalan för människorättsbrott som amerikanska företag och medborgare begått utanför landets gränser. Olle Schmidt J/N Hållbarhetsrapportering är ett viktigt verktyg men innan bindande regler på EU-nivå antas måste det tydliggöras vilka företag det ska omfatta och hur rapporten ska lämnas in. Bäst är om EU tillsammans med andra stora marknader kan få tillstånd ett golat ramverk som gäller för alla företag, inte bara europeiska Alf Svensson (KD) Ja Marita Ulvskog (S) Ja Åsa Westlund (S) Ja För att få företag att ta ett globalt ansvar måste internationellt skärpt lagstiftning och bindande regler införas. Dessutom måste globala konkurrensregler och normer för företagen skapas för att skydda mindre företag i ännu outvecklade ekonomier. Det finns idag många olika så kallade uppförandekoder för hur företag bör agera. Dessa koder måste omsättas i praktisk handling. Cecilia Wikström Ja Hållbarhetsrapportering är ett viktigt verktyg men ej helt givet med ett EU-beslut som innebär att det är obligatoriskt. 10
7. Anser du att EU:s bistånd ska kunna bidra till arbetet för kvinnor att göra säkra aborter i låg- och medelinkomstländer? Namn Svar Kommentar Amelia Andersdotter Ja Christian Engström Ja Ja, hälsa är en av de viktigaste faktorerna för att möjliggöra ekonomisk utveckling, inte minst kvinnors hälsa. Alla medborgare bör ha tillgång till säker vård oavsett vad man söker för. Göran Färm (S) Ja Christofer Fjellner Ja Medan svenskt bilateralt bistånd främst riktar in sig på att nå resultat i fattiga och ofria länder har det multilaterala biståndet och EU:s bistånd en bredare räckvidd och är anpassat för att även nå resultat i medelinkomstländer. Kvinnors sexuella och reproduktiva rättigheter och hälsa är en prioriterad fråga för Sverige. Mikael Gustafsson Ja Anna Hedh (S) Ja Gunnar Hökmark Ja Se gemensamt M-svar Anna Ibrisagic Ja Se gemensamt M-svar Kent Johansson (C) Ja Isabella Lövin (MP) Ja Kvinnors rättigheter, sexuell och reproduktiv hälsa är och ska vara en hörnsten i svenskt bistånd liksom i det bistånd Sverige stöder via EU. I en tid då dessa rättigheter ifrågasätts, också i Europa, så måste Sverige visa vägen och stå fast vid dessa rättigheter som är grundläggande- för jordens kvinnor och för utveckling. Olle Ludvigsson (S) Ja Jens Nilsson (S) Ja Carl Schlyter (MP) Ja Kvinnors rättigheter, sexuell och reproduktiv hälsa är och ska vara en hörnsten i svenskt bistånd liksom i det bistånd Sverige stöder via EU. I en tid då dessa rättigheter ifrågasätts, också i Europa, så måste Sverige visa vägen och stå fast vid dessa rättigheter som är grundläggande- för jordens kvinnor och för utveckling. Olle Schmidt Ja Sexuell hälsa och familjeplanering är centralt för att stärka kvinnors roll i utvecklingsländer. Att EU:s bistånd ska omfatta information om detta och stöd till verksamheter som utför säkra och lagliga aborter är självklart. Alf Svensson (KD) Ja Marita Ulvskog (S) Ja Åsa Westlund (S) Ja Det finns en tydlig koppling mellan kvinnors och flickors sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter, familjeplanering och social och ekonomisk utveckling. Vi vill att biståndsandelen till SRHR ökas samt att det normativa arbetet i dessa frågor stärks. Cecilia Wikström Ja Rätten till säker och laglig abort måste värnas, diskussioner kring sexuella och reproduktiva rättigheter bör vara centrala i relationerna med länder som tar emot bistånd eller ingår samarbetsavtal med EU. När det gäller aborträtt inom EU så bestämmer varje medlemsland själv över sin abortlagstiftning, men det hindrar inte EU att verka för rätten till fri abort. EU-medborgare som vägras abort i hemlandet ska utan risk för repressalier ha rätt att genomföra abort i annat EU-land. 11
8. EU:s jordbrukspolitik lyfts ofta fram som det tydligaste exemplet på att EU:s politik inte är samstämmig, dvs att ett politikområde motverkar fattigdomsbekämpning. Vad tycker du i detta avseende är det viktigaste när EU:s nya jordbrukspolitik framöver ska genomföras? Namn Amelia Andersdotter Christian Engström Göran Färm (S) Christofer Fjellner Mikael Gustafsson Anna Hedh (S) Gunnar Hökmark Anna Ibrisagic Kent Johansson (C) Isabella Lövin (MP) Olle Ludvigsson (S) Jens Nilsson (S) Marit Paulsen Carl Schlyter (MP) Olle Schmidt Alf Svensson (KD) Marita Ulvskog (S) Kommentar EU:s jordbrukspolitik är en historisk kvarleva från efterkrigstiden. Nu när det gått många decennier behöver man börja tänka på jordbruket mer som en marknadsfråga, och kanske snarare titta på konkurrensrättsliga åtgärder än direkta subventioner. Vi har tagit några trevande steg i den riktningen, men det kommer vara fortsatt viktigt att för varje ny årsbudget ta upp frågorna. Tyvärr är konkurrensrätten ett område som väldigt få politiker bryr sig om, och som det finns väldigt liten kännedom om även i samhällsdebatten utanför politiken. Om man är intresserad av konkurrens och "rättvisa" (i marknadsekonomisk bemärkelse) är konkurrensrätten normalt ett bra verktyg. PP vill minska stödet till jordbrukspolitiken och flytta de frigjorda resurserna till forskning som kan resultera i produkter och tjänster som kan motverka fattigdom. Subventioner, som exempelvis stöden inom EU:s jordbrukspolitik, fungerar generellt som handelshinder gentemot övriga världen. Därför har Moderaterna länge arbetat för att stöden inom EU:s jordbrukspolitik på sikt ska fasas ut. EU:s jordbrukspolitik försvårar också för utvecklingsländer att exportera varor till Europa och konkurrera med europeiska varor på hemmamarknaden. En utvecklad livsmedelsproduktion i världen ger fler människor tillgång till mat och ger fler möjlighet till att försörja sig själva. Vänsterpartiets mål är att EU:s jordbrukspolitik långsamt ska få mindre resurser centralt och slutligen åternationaliseras. EU:s jordbrukspolitik är en katastrof på så många plan. Vi överproducerar, så att andras marknader förstörs, och vi kan göra det utan att ta hänsyn till biologisk mångfald och klimat. Resultatet av omröstningen kring EU:s nya jordbrukspolitik var nedslående. På det stora hela förändras ingenting och kvotsystemen och exportstöden finns kvar. Allt som handlade om klimatnytta, ekosystem och att skydda och hjälpa jordbruk i utvecklingsländer röstades bort. Jag hade hoppats att vi i alla fall skulle få igenom bättre skrivningar kring utvecklingsländerna, men rika Europeiska bönder kommer nu kunna fortsätta dumpa sin överproduktion i Afrika. Se gemensamt M-svar Se gemensamt M-svar Vi måste få bort de exportsubventioner som slår ut jordbrukare i utvecklingsländer. Vi har under nuvarande mandatperiod kommit ett par steg åt rätt håll men arbetet med att modernisera EU:s jordbrukspolitik är långt ifrån färdigt. Vi arbetade hårt för att alla exportsubventioner skulle försvinna i reformen av EU:s jordbrukspolitik men tyvärr lyckades andra krafter se till att instrumentet finns kvar. Vi kommer att fortsätta att arbeta för dess avskaffande och bevaka alla möjligheter att se till att inga exportsubventioner används. All eventuell dumpning av överskott i EU:s jordbruksproduktion kommer vi att motverka. Även handelspolitiken med tulltariffer måste ses över så att inte utvecklingsländerna fastnar i rollen som enbart råvaruexportörer. Utvecklingsländerna måste också ges möjlighet att kunna exportera förädlade produkter t ex choklad i stället för kakao. Det största hindret för frihandel är de protektionistiska delarna i den gemensamma marknadsordningen (CMO), såsom exportstöd, sockerkvoter och privat lagring etc. Detta är jag starkt emot. Att vi underlättar för länder att uppfylla våra krav på fytosanitära standarder. Kycklingar i Västafrika har det bättre än våra egna ekologiska kycklingar men de kan inte bevisa det, här borde vi kunna hjälpa till. Vi ska se till att jordbruksbistånd inte används som medel att expandera användningen av GMO, patententerat utsäde, fossil och bekämpningsmedelsberoende. EU bör försvara höga standarder genom gränsjusteringsavgifter. När ett land inte når klimat, miljö eller MR lagstiftning så ska vi ha en importtull, men om det är ett icke-oecd-land skall alla pengarna gå tillbaka till klandet för att åtgärda orsaken till att de inte når standarden. Folkpartiet anser att jordbrukspolitiken måste avregleras och marknadsinriktas för att kunna bli till nytta för konsumenter och landsbygd. En grundlig reform av den gemensamma jordbrukspolitiken är nödvändig. Vi anser att Europas matproduktion ska stå på egna ben. Frihandel och marknadsekonomi är några av de viktigaste faktorerna till utveckling. EU:s tullar och handelshinder för industrivaror bör avskaffas omgående, handelshinder för fisk och jordbruksprodukter ska vara borta senast år 2020. Direktstöden i jordbrukspolitiken ska avskaffas. Det viktigaste enligt min mening är att se till att jordbrukspolitiken inte drabbar utvecklingsländer negativt. Utvecklingsutskottets betänkande om Utveckling som drivs av handel fick resultatet att en majoritet av europaparlamentarikerna röstade för krav på ett avvecklande av de skadliga effekterna av EU:s jordbruksstöd på utvecklingsländer. På så sätt bör detta nu vara den överordnade politiken. 12
Åsa Westlund (S) Cecilia Wikström Vi röstade nej till EU:s nya jordbrukspolitik då reformen på flera områden inte nådde upp till våra ambitioner. Varken vad gäller att styra om pengar från passivt gårdsstöd till aktiva utvecklingsinsatser för hela landsbygden för att skapa en större miljönytta och kollektiva nyttigheter. Eller att skapa en större rättvisa mellan stödmottagare och vår omvärld. Alla dessa förslag motarbetades av EU:s jordbruksministrar och Europaparlamentets högermajoritet. Vi är mycket besvikna på att EU:s exportstöd behålls och att andra protektionistiska import- och exportregler förlängs. Vi socialdemokrater kommer därför att fortsätta arbeta för en reformerad jordbrukspolitik under kommande mandatperioder. För att nå framgång krävs att vi är många som hjälps åt. Frihandel och marknadsekonomi är några av de viktigaste faktorerna till utveckling. EU:s tullar och handelshinder för industrivaror bör avskaffas omgående, handelshinder för fisk och jordbruksprodukter ska vara borta senast år 2020, de största problemen för frihandel är de protektionistiska delarna om exportstöd, sockerkvoter och privat lagring. Direktstöden i jordbrukspolitiken ska avskaffas och politiken ska istället marknadsinriktas. 13
9. EU:s samstämmighetspolitik (Policy Coherence for Development) har i och med Lissabonfördraget blivit ett juridiskt bindande åtagande inom EU. Bör det skapas en PCD inter group i Europaparlamentet för att hantera frågor som är kopplade till EU:s samstämmighetspolitik? Namn Svar Kommentar Amelia Andersdotter J/N Kanske. Jag kommer nog inte personligen dra i ett sådant initiativ, och har inte riktigt kommit in i intergruppsarbetet i parlamentet under de 2,5 år jag har varit där. Vissa intergrupper verkar funka väldigt bra. Andra verkar funka mindre bra. Man behöver nog fundera en del på hur man vill dra nytta av en sådan grupp för att det ska vara vettigt att lägga tid på. Christian Engström Ja Om en sådan grupp kan göra skillnad är det en bra idé. Göran Färm (S) J/N Christofer Fjellner Ja Vi ser positivt på allt som skapar ökat fokus på PGU (Politiken för Global Utveckling). Om ett sådant initiativ skulle bidra till en starkare kännedom om, och en bättre effektivitet i arbetet med PGU- frågor välkomnar vi det. Formerna för hur diskussioner och kommande arbete med detta kan se olika ut, det viktigaste är att frågorna kommer upp på dagordningen. Mikael Gustafsson Ja Anna Hedh (S) J/N Gunnar Hökmark Ja Se gemensamt M-svar Anna Ibrisagic Ja Se gemensamt M-svar Kent Johansson (C) Ja Arbetsgrupper bland Europaparlamentariker som fokuserar på ett eller flera områden kan vara en bra idé. Isabella Lövin (MP) Ja Under denna mandatperiod har utvecklingsutskottet utsett en årlig Special rapporteaur on PCD, som har skrivit en rapport om PCD. Resultatet av det arbetet har varit ganska osynligt, så jag tror att en PCD intergroup kan skapa mer uppmärksamhet i frågorna, eftersom det behövs många röster och många personer som är intresserade av samstämmighetsfrågan så att budskapet bär in även i andra utskottsrum. Så, ja, jag tycker det är en god idé. Olle Ludvigsson (S) J/N Jens Nilsson (S) J/N Carl Schlyter (MP) Ja Ja, men inte viktigt. Viktigast är att ha engagerade ledamöter i relevanta utskott. Kommentar: I en tid när gränserna mellan bistånd och andra politikområden suddas utså blir frågor om en samstämmig politik för hållbar utveckling allt viktigare. Nya aktörer tillkommer i utvecklingssamarbetet och andra finansiella flöden än traditionellt bistånd spelar allt större roll. Genom att genomföra en samstämmighetspolitik där samtliga EUpolicyer ligger i linje med EU:s utvecklingsmål kan EU effektivt bidra till en hållbar global utveckling för alla. En bristande samstämmighetspolitik bryter mot EU-fördrag3 och har förödande konsekvenser för de människor som lever i allra störst fattigdom och utsatthet. Det är mycket viktigt att politik för samstämmighet (PGU i Sverige och PCD i EU) får en organisation där det finns en samordningsfunktion med tydligt mandat och resurser, samtidigt som det finns ett ansvar för genomförande i EUs olika politikområden. Idag finns det en enda prioritering i EU:s handelspolitik, bästa möjliga villkor för EU-bolag, allt annat är lull-lull och flum. Det måste vi ändra på. Olle Schmidt J/N En intergrupp kan vara bra för att lyfta tvärpolitiska frågor, tex har vi en sådan för att lyfta demokratiutveckling i Eritrea. För juridiskt bindande åtaganden är det mer lämpligt att ta fram en gemensam strategi för de utskott som berörs av utvecklingsfrågor. Alla viktigast är att kommissionen tar fram effektiva riktlinjer för en samstämmig politik. Alf Svensson (KD) Ja Marita Ulvskog (S) J/N Åsa Westlund (S) J/N Det som krävs är en större politisk vilja och ett mer konsekvent arbete för att garantera samstämmighet i enlighet med PCD och att detta i verklighet blir vägledande för alla politikområden. Detta är ett arbete som behöver göras i alla EU:s institutioner och hos medlemsstaterna. En PCD Inter Group i EP skulle kunna ha en positiv effekt, men med tanke på den stora massa frågor som är kopplade till PCD, så är frågan om det skulle ha önskvärd effekt. Cecilia Wikström J/N Det är viktigare och ger bättre resultat att de reguljära utskotten i Europaparlamentet ser till att samarbeta aktivt i dessa frågor, men naturligtvis hindrar inte det bildandet av en intergroup. 14
10. Vad är du mest nöjd över att ha uträttat/drivit i Europaparlamentet under den gångna mandatperioden när det gäller bistånds- och samstämmighetsfrågor? Namn Amelia Andersdotter Christian Engström Göran Färm (S) Christofer Fjellner Mikael Gustafsson Anna Hedh (S) Gunnar Hökmark Anna Ibrisagic Kent Johansson (C) Isabella Lövin (MP) Olle Ludvigsson (S) Jens Nilsson (S) Carl Schlyter (MP) Kommentar Jag har haft fullt upp med tekniklagstiftning, konkurrens på telekommarknad och mänskliga rättigheter för digitala teknologier (även för export). Piratpartiet och jag arbetar med att försvara friheten på internet, och därmed besläktade frågor. På lång sikt är bevarandet av demokratin en förutsättning för alla andra frågor, inklusive bistånd och fattigdomsbekämpning. Men vi arbetar inte själva med bistånds- och hållbarhetspolitik, utan följer den Gröna gruppen där vi är oberoende medlemmar. Bistånd är ett mycket viktigt verktyg för att bekämpa fattigdom och ur ett längre perspektiv är även handel ett verkningsfullt sätt att lyfta människor ur fattigdom. Handel ger människor möjligheter att förbättra sin livssituation och skapar nya jobb. Därför är vi moderater stolta över att ha varit en aktiv kraft för ökad frihandel med länder utanför EU. Vi har drivit frågor som ett frihandelsavtal med Indien och tullättnader för en rad utvecklingsländer, däribland Pakistan. Jag ledde arbetet med EU:s system för handel med utvecklingsländer, som syftar till att ge dem enklare åtkomst till den europeiska marknaden. Dessutom ledde jag även arbetet med att modernisera EU:s handelsskyddsinstrument, det vill säga anti-dumping och anti-subventionstullar mot varor från tredje land. Jag är väldigt stolt över att många av mina tilläggs-och ändringsförslag kom med och förstärkte parlamentets betänkande om de nya milleniemålen efter 2015. Inför denna rapport hade jag ett mycket nära samarbete med flera utvecklingsorganisationer (flera som är med CONCORD) och tog del av deras råd och expertis. I den rapporten, som nu är parlamentets officiella ställningstagande, betonar man vikten av jämställdhet, ett starkt försvar av sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR), fattigdomsbekämpning, social rättvisa, det civila samhällets roll, HRBA, ett särskilt mål om utrotande av alla former av våld mot kvinnor, flickors rätt till utbildning etc. Ovanstående ämnen är mina hjärtefrågor som jag tar regelbundet upp i olika sammanhang (t.ex. i DCI/GPGC diskussionerna). I egenskap av ordförande i jämställdhetsutskottet samt ledamot i DEVE-utskottet ingick jag i parlamentets delegation till FN:s generalförsamlings 68:e möte i New York. Där diskuterades milleniemålens framtid efter 2015 och nästa globala utvecklingsagenda. Parallellt med detta deltog jag på möten om mänskliga rättigheter och om våld mot kvinnor. Nyligen ledde jag en delegation till UN CSW (58th session of the United Nations Commission on the Status of the Women), med följande tema: "Challenges and achievements in the implementation of the Millennium Development Goals for women and girls". Jag har tagit initiativet till att grunda en informell arbetsgrupp kallad Gender +E3. Gender +E3 verkar för att ur ett holistiskt perspektiv sammanföra utmaningarna kring ekonomi, ekologi och jämställdhet med genusfrågor. EU-parlamentariker från olika politiska grupper samverkar med flera svenska och internationella frivilligorganisationer. Arbetsgruppen träffas regelbundet och skriver debattartiklar, lyfter frågor i parlamentet m.m. Vi följer också noga klimat- och miljöfrågorna (på europeisk och global nivå). Vi anser att EU inte har tagit tillräckliga steg för att minska de europeiska ländernas utsläpp av växthusgaser, trots att EU är en av de värsta miljöförstörarna i världen och att fattiga länder får ta den största smällen av klimatkrisen. Ett mycket starkt stöd för fri handel som gynnat de fattigare ländernas tillträde till världsmarknaden och till Europa. En utveckling med minskat jordbruksstöd och därmed bättre förutsättningar för export från de fattiga länderna. Bistånd är ett mycket viktigt verktyg för att bekämpa fattigdom och ur ett längre perspektiv är även handel ett verkningsfullt sätt att lyfta människor ur fattigdom. Handel ger människor möjligheter att förbättra sin livssituation och skapar nya jobb. Därför är vi moderater stolta över att ha varit en aktiv kraft för ökad frihandel med länder utanför EU. Vi har drivit frågor som ett frihandelsavtal med Indien och tullättnader för en rad utvecklingsländer, däribland Pakistan. Jag har drivit att EU ska vara en stark röst för mänskliga rättigheter runtom i världen, till exempel när det gäller rättigheter för minoriteter och HBT-personer i utvecklingsländer. Jag har varit parlamentets föredragande (rapportör) för reformeringen av EU:s externa fiskeripolitik, dvs fiskeriavtalen med tredje land, i synnerhet utvecklingsländer. Genom detta arbete så innehåller den nya grundförordningen för fiske bl a följande nya element: 1) Endast tillåta fiske efter överskott av fisk som ej lokalbefolkningen behöver 2) Endast avtal med länder som respekterar mänskliga rättigheter 3) Åtskillnad mellan tillträdespengar och så kallad sektorsstöd, vilket betyder inget bistånd som är villkorat till tillträde till fisken. 4) Utvärderingar av avtalen ska göras offentliga 2012 fick jag, för mitt arbete med fiskeripolitiken, utmärkelsen Fair Politician of the Year, ett pris som går till den av EU-parlamentets 754 ledamöter som har gjort störst insats för en konsekvent politik för utveckling under året. Kampen mot TTIP-avtalet som kommer sätta en global norm för hur framtida avtal ska se ut, detta avtal kommer kraftigt underminera möjligheten till PCD om det inte ändras i grunden. Jag har arbetat mycket med att införa djurskyddsregler, MR mm vad gäller mat vilket underlättar 15
Olle Schmidt Alf Svensson (KD) Marita Ulvskog (S) Åsa Westlund (S) Cecilia Wikström utvecklingen mot en hållbar matproduktion. Klimatpolitiken är också mycket viktig då vi måste fördela existerande resurser mer rättvist. Jag är nöjd över att som liberala gruppens förhandlare för revisionen av EU:s utvecklingsbudget ha drivit frågan om budgetstöd. Jag anser att budgetstöd enbart är relevant när det finns effektiva revisionsmekanismer i mottagarlandet. Som liberala gruppens samordnare i EU-AVS-församlingen har jag dessutom lyft HBT-rättigheter som församlingen nu äntligen diskuterar. Dessutom har jag som enda Europaparlamentariker konsekvent uppmärksammat människosmugglingen i Sinai och nu även fått till stånd en resolution från Parlamentet i fråga. Biståndet till Egyptens säkerhetsenheter bör granskas så länge de inte kan kontrollera hela landet, dvs även Sinaiöknen. Dessutom har jag satt pressfrihet och Dawit Isaak på agendan EU-AVS-församlingen, och dessutom fått positiv respons. AVS-ländernas råd uttryckte att i november 2013 att de var positiva till att inrätta ett eget system likt kulturella fristäder i Afrika, Västindien och Stilla havet för kulturarbetare och forskare som förtryckts i det egna landet. Det är mycket viktigt att regionen tar eget ansvar för mänskliga rättigheter. Det skulle möjligtvis vara betoningen i tid och otid om respekt för mänskliga fri- och rättigheter. När översynen av EU:s system med allmänna tullförmåner (GSP-förordningen) ägde rum drev vi på för att EU borde bredda klassificeringen utifrån BNP per capita och ta hänsyn till andra faktorer som visar på hur sårbara länderna är, till exempel diversifiering, integrering i världshandeln och ranking på UNDP:s index för mänsklig utveckling. När det gällde marknadstillträdesförordningen drev vi att tidsfristen skulle förlängas för att undvika risken att ett antal AVS-länder som fortfarande har stora utvecklingsbehov och hög fattigdom skulle få sämre marknadstillträde till EU och/eller snabbt pressas att slutföra förhandlingarna oavsett om alla omtvistade frågor lösts eller inte. Våra ansträngningar nådde inte ända fram, men tidsfristen förlängdes i 9 månader. I betänkandet från det speciella utskottet för budgetreform (SURE) drev vi bland annat frågor om att stoppa exportstöd för jordbruksprodukter, att medlemsländerna ska leva upp till sina åtaganden för ODA och en ökning av DCI. Jag var med som en av de ledande förkämparna i det rättsliga utskottet för att få på plats tydliga och långtgående regler kring land för land rapportering för framför allt råvarusektorn (gruvnäring, olja och skog). Trots intensiv lobbying från industriintressen lyckades Europaparlamentet förmå både medlemsländerna i rådet och kommissionen att anta mycket mer långtgående regler än vad dessa föreslagit. Tillsammans med liknande regler i USA (som tyvärr är föremål för rättsliga tvister) har vi en chans att nu få till en bra global standard för land-för-land rapportering åtminstone för råvaruindustrin. Jag kämpade för att reglerna skulle vara tydliga, omfatta alla betydande betalningar och hålla öppet för att bredda förslaget till fler sektorer såsom byggindustri, banksektor och telekom samt för att ta bort kryphål som industrin försökte lobba in i lagförslaget. 16
11. Vilka tycker du är de tre viktigaste utvecklingsfrågorna under kommande år? Namn Amelia Andersdotter Christian Engström Göran Färm (S) Christofer Fjellner Mikael Gustafsson Anna Hedh (S) Gunnar Hökmark Anna Ibrisagic Kent Johansson (C) Isabella Lövin (MP) Olle Ludvigsson (S) Jens Nilsson (S) Marit Paulsen Carl Schlyter (MP) Olle Schmidt Alf Svensson (KD) Marita Ulvskog (S) Åsa Westlund (S) Cecilia Wikström Kommentar Vi behöver sluta göra det till lagstadgat krav för europeiska kommunikationsföretag (hårdvara, tjänster, telefoner, osv) att bryta mot mänskliga rättigheter och göra det svårare att anonymt uttrycka avvikande åsikter. Vi behöver också sluta uppmuntra europeiska företag att satsa på teknikutveckling och tjänsteutveckling som bidrar till att yttrandefrihet kan begränsas i ickedemokratiska länder. Kan man inte hjälpa människor världen över att föra ett samtal om sin situation kan de heller inte ges verktyg att förändra den, och då riskerar allt bistånd att bara falla ner i ett svart hål. Jag kommer fokusera på de indirekta strukturella frågorna: att hålla patent på liv borta och försvara bönders rätt att själva välja utsäden, se över patentens skadliga inverkan på teknologiöverföring till fattigare länder, och att försöka göra EU mer demokratiskt och mindre av julafton för storföretagslobbyister. De tre viktigaste områdena som bör prioriteras är mer handel med utvecklingsländer, demokrati och mänskliga rättigheter, miljö och klimat samt kvinnors roll i utveckling. MR- och Jämställdhetsfrågor, flickors rätt till utbildning vilket är en nyckelfråga för bra samhällsutveckling och fattigdomsbekämpning, klimatlösningar. Se gemensamt M-svar Se gemensamt M-svar Klimatdimensionen är och kommer vara viktig när det gäller hur biståndspolitiken utformas. Korruptionsbekämpning är högt på agendan, efter att vi sett hur vissa europeiska företag agerat utanför Europa. EU måste bli en starkare röst för mänskliga rättigheter. - PCD : mellan utvecklingspolitik och handel, jordbruk, fiske och investeringar Skatteflykt från utvecklingsländer, och hållbart nyttjande av naturresurser Respekt för mänskliga rättigheter; individuella och kollektiva. Mitt politiska huvudfokus för kommande mandatperiod ligger främst på frågor som är relaterade till jordbruk, landsbygd, miljö och klimat. Mer specifikt handlar det om djurskydd och djurhälsa, växtförädling, ett kretslopp av näringsämnen mellan stad och land samt antibiotikaresistens (särskilt länken mellan djurhälsa och folkhälsa). 1) Att vi i den rikaste delen av världen tar ut effektiviseringsvinster i form av arbetstidsförkortning snarare än tillväxt och konsumtion. det ger andra länder möjlighet att få en mer rättvis andel av jordens resurser, där de gör mest marginalnytta. En reform av det låneberoende, tillväxtbaserade ekonomiska system som ständigt ökar miljöbelastningen och klyftorna. 2) Att handelsavtalen inte blir lika kolonialistiska som idag utan istället är äkta partnerskapsavtal som söker vinn-vinn lösningar. 3) Att EU bygger upp sin civila insatskapacitet med byråkrater, medlare, ingenjörer, skatteexperter, bedrägeribekämpare, poliser mm som kan skickas ut till krishärdar innan första skottet är avlossat för att hjälpa till att bygga upp länder i kristider. Mänskliga rättigheter, och särskilt pressfrihet och HBT-personers rätt, fattigdoms- och korruptionsbekämpning och demokratiska val. EU:s ska övervaka fler val och ge mer tekniskt bistånd till änder som utvecklar sina regler för val och politiska partier. 1. Fattigdomsbekämpning 2. Respekt för mänskliga fri- och rättigheter 3. Miljö Att agendan för post-2015 blir genomarbetade och har fokus på de mest centrala delarna av fattigdomsbekämpning och utveckling och att de milleniemål som hittills inte uppnåtts och som inte kommer hinna uppnås till 2015, gör det genom riktade insatser. Det måste tydligt framgå att den kommande utvecklingsagendan bygger på såväl hållbar ekonomisk, social som miljömässig utveckling. Utvecklingen måste inkludera alla och vara icke-diskriminerande. Jämställdhet och kvinnors rättigheter måste också fortsatt vara såväl en egen målsättning som genomsyra andra mål. De nya målen måste också omfatta ökad demokrati och ökad respekt för MR. Att EU och AVS-länderna sluter bra och rättvisa avtal för partnerskap och handel, som tar hänsyn till AVS-ländernas olika utvecklingsnivå och deras önskemål. De så kallade ekonomiska partnerskapsavtalen (EPA) mellan EU och länder i Afrika är i vissa delar orättvisa och bör rättas till. EPA-avtalen mellan EU och AVS-länderna måste resultera i långsiktiga och utvecklingsvänliga handelsavtal. Hörnstenarna bör vara utveckling, partnerskap och regional integration. EU måste vara berett att göra fler och mer omfattande åtaganden än länderna i Afrika. Att kvinnor och flickors situation runt om i världen lyfts ytterligare. Jämställdhet och kvinnors rättigheter måste genomsyra alla utvecklingsfrågor. Större insatser måste göras för att öka kvinnors makt över sina egna liv och deras möjligheter att påverka det egna landets utveckling. Alla flickor ska kunna gå i skolan, få tillgång till hälso- och sjukvård och deras SRHR ska garanteras. Demokrati och mänskliga rättigheter, jämställdhet och SRHR samt frihandel och marknadsekonomi. 17
18