Sveriges Advokatsamfund Utlandsavdelningen Nyhetsbrev 10 oktober 2003 INNEHÅLL: DEN NYA ORDFÖRANDEN HAR ORDET ORDFÖRANDEN HAR ORDET ÅRS- & STYRELSEMÖTEN Lausanne 22 mars 2003 - Styrelsemöte - Årsmöte - Rapport om advokatsamfundets verksamhet Styrelsemöte i London 17 maj 2003 MEDLEMSRAPPORTER Rapport från Fullmäktigemöte juni 2003: Professionell vidareutbildning för advokater - kompetensutveckling inom advokatkåren Är det tillåtet för en advokat och offentlig försvarare att festa med klientboven? ÅRSMÖTE 2004 BIDRAG TILL NYHETSBREVET UTLANDSAVDELNINGENS STYRELSE 2003 Bästa Kolleger! Först ett ord om detta nyhetsbrev, som Mikaela Lassborn sedan förra numret vänligen har åtagit sig att fortsättningsvis redigera och distribuera. Detta försöker hon i samråd med styrelsen ge ut tre eller fyra gånger om året, och jag ber Er hörsamma hennes vädjanden om material. Materialet behöver inte vara allvarligt, eller långt. Det räcker om det berör sådant som intresserar oss som medlemmar i Utlandsavdelningen. I detta nyhetsbrev finns en rapport från Annika Arvidsson, som i egenskap av fullmäktig för Utlandsavdelningens räkning deltog i Advokatsamfundets fullmäktigemöte i juni 2003. Vid det mötet infördes ett krav på viss obligatorisk vidareutbildning. Utlandsavdelningens styrelse funderar på att bygga ut det traditionella utbildningsmomentet i årsmötet, så att detta kan ge deltagarna tillfälle att tjäna in några vidareutbildningstimmar samtidigt som de deltar i årsmötet. Propåer och idéer mottages tacksamt av Annika Arvidsson (annika.arvidsson@wanadoo.fr) liksom av styrelsens ledamöter. Styrelsens sammansättning under innevarande år framgår av en notis mot slutet av detta nyhetsbrev.
Medan man som i Sverige verksam advokat möts av en ständig ström av information och knappast behöver läsa varje meddelande, eftersom det snart kommer ett nytt om samma sak, måste vi som arbetar i utlandet kämpa oss till den information vi behöver. Medlemmarna skulle mycket uppskatta om de andra medlemmar, som har några goda idéer beträffande metoder och källor, eller rent av någon konkret nyhet eller artikel i ett visst ämne, ville dela med sig av dessa nyttigheter genom nyhetsbrevet. När jag träffade Göran Rise på gatan i Stockholm kom vi att tala om hur värdefullt det är om kollegerna i utlandsavdelningen lämnar bidrag till detta nyhetsbrev. Vi fick hans löfte om ett par bidrag som han författat för en lokal publikation på spanska solkusten. I detta nummer kommer det första bidraget, som handlar om sällskapligt umgänge mellan en advokat och offentlig försvarare (en person) och "klientboven". Vi tackar Göran Rise för detta och ser fram emot bidrag även från andra ledamöter. Per Runeland ÅRS- & STYRELSEMÖTEN Utlandsavdelningens Styrelse - & Årsmöte i Lausanne 22 mars 2003 Styrelsemöte Den 22 mars höll Utlandsavdelningen både styrelsemöte och ordinarie årsmöte i Lausanne. Morgonen började med styrelsemöte där nya inträdesansökningar och huvudstyrelsens förslag till ändring av samfundets stadgar om professionell vidareutbildning diskuterades (se vidare om detta ämne under rapporten för fullmäktigemötet). Årsmötet Efter styrelsemötet mötte deltagarna upp med Utlandsavdelningens övriga medlemmar för Årsmötet. Tretton medlemmar samt två gäster och Advokatsamfundets särskilt inbjudna Generalsekreterare, Anne Ramberg, deltog vid detta möte. Förvaltningsberättelse, resultaträkning och revisorernas berättelse behandlades. Och beslut togs om styrelsens ansvarsfrihet. Därefter valde Årsmötet ny styrelse, valberedning, revi sorer och Utlandsavdelningens ledamöter till Advokatsamfundets fullmäktige (se notis på sista sidan). Generalsekreterare Anne Ramberg redogjorde sedan för huvudstyrelsens förslag till stadgeändringar avseende professionell vidareutbildning. Hon konstaterade att det årliga utbildningskravet på 15 timmar måste anses som måttligt och att kravet troligen kommer utsträckas till fler timmar med tiden. Kravet på vidareutbildning överensstämmer med trenden i övriga EU-länder. Årsmötet tillstyrkte enhälligt huvudstyrelsens förslag i detta ämne. Generalsekreteraren konstaterade att vidareutbildning såsom till exempel den av Law Society i England föreskrivna obligatoriska vidareutbildningen kan tillgodoräknas för svenska advokater verksamma i England. Advokatsamfundets verksamhet Efter Årsmötet redogjorde Anne Ramberg för advokatsamfundets verksamhet. Samfundets medlemmar uppgår till nästan 4000 medlemmar, varav 17% kvinnor. Samfundet är numera helt medlemsfinansierat, från att tidigare fått stöd från Sandströmska fonden. Samfundets kursverksamhet har utökats väsentligt, till stor del beroende på inrättandet av advokatexamen. Anmärkningsvärt är att antalet anmälningar och disciplinärenden mot advokater har ökat under det senaste året. Antalet anmälningar uppgår till 550-600 per år. Samfundet har dessutom tagit upp fler disciplinärenden än tidigare på eget initiativ. Antalet utslutningar av medlemmar uppgick under förra året till två. Generalsekreteraren informerade även om den omdiskuterade frågan beträffande advokaters tystnadsplikt i samband med det nya penningtvättsdirektivet. Detta direktiv har implementerats olika strängt i EUs medlemsländer, och vissa undantag från direktivet kommer att tillåtas i Sverige. Professor Bertil Cottier, chef för Swiss Institute of Comparative Law i Lausanne, som hade ställt lokaler till förfogande för årsmötet, bjöd på aperitif och informerade om institutets verksamhet. Institutet anlitas flitigt av advokater, privatpersoner domstolar och myndigheter för avgivande av rättsutlåtanden av olika slag. Institutet har ett imponerande bibliotek med offentlig-, privat - och straffrättslig litteratur. Lunch och guidad visning av Olympiska muséet vid Genèvesjön följde, och sällskapet avslutade med en gemensam middag. -2-
Utlandsavdelningens Styrelsemöte i London 17 maj 2003 Vid styrelsemöte i London 17 maj rapporterades att antalet advokater ökar och att samfundet har nära 4000 medlemmar. Marknaden för advokater är dock fortfarande svag och särskilt humanjuristernas situation är problematisk på grund av låg ersättning. Det har också noterats att icke rättsutbildad personal på advokatbyråer sjunkit. Hälften av nyanställda biträdande jurister är kvinnor. Dock visar statistiken att andelen kvinnliga jurister som stannar i yrket därefter sjunker. Intressekonflikter såsom tendensen hos större advokatbyråer att företräda flera budgivare vid offentliga upphandlingar och att olika avdelningar inom samma advokatbyrå utför due-diligence för konkurrerande företag är ett ämne för diskussion där advokatsamfundet kan komma att lämna ett uttalande. Styrelsemötet diskuterade därefter löpande frågor såsom inträdesansökningar, nyhetsbrev, budget och ekonomisk översikt. Framtida hemsida för utlandsavdelningen diskuterades där publikationer, notiser och andra meddelande av intresse för medlemmarna skall kunna införas. Utlandsavdelningen diskuterar även möjligheten att organisera ett allmänt möte för sina medlemmar och möjligheterna att anordna vidareutbildning för medlemmarna. Rapport från styrelsemöte den 27 september i München kommer i nästa nummer. FULLMÄKTIGEMÖTE JUNI 2003 Professionell vidareutbildning för advokater kompetensutveckling inom advokatkåren (Bidrag: Advokat Annika Arvidsson, Paris, Utlandsavdelningens ledamot i Advokatsamfundets fullmäktige) Efter utredning av därför tillsatt arbetsgrupp har förslaget om inrättande av professionell vidareutbildning för advokater antagits av fullmäktige i Sveriges Advokatsamfund. Här följer en sammanfattning av den svenska modellen för professionell vidareutbildning: A. Innehåll För att få tillgodoräknas skall utbildningsaktiviteten avse s.k. strukturerad utbildning. Med sådan utbildning menas deltagande i interna eller externa kurser, seminarier, eller arbete som lärare eller seminarieledare på strukturerade kurser/seminarier. Vidare skall en strukturerad utbildning uppfylla följande kriterier: Den skall ha en eller flera ledare, en kursplan och omfatta minst fem kursdeltagare; Innehåll, deltagare samt tid och plats måste kunna styrkas; En koppling skall kunna påvisas mellan utbildningsinnehållet och den enskilde ledamotens verksamhet; Den skall medföra nytta för advokatens verksamhet, för byråns klienter, eller i bästa fall för båda; Utbildningen kan vara juridisk, men även kurser inom t.ex IT, ekonomi, management och språk m.m. kan räknas in. 1. Självstudier kan däremot inte avräknas mot utbildningskravet. 2. Inte heller författandet av juridiska artiklar och litteratur kan avräknas mot utbildningskravet. Eftersom inräknadet av dessa två grupper skulle innebära kontrollsvårigheter och värderingsproblem ( t.ex hur många timmar en artikel på två sidor bör motsvara etc.) har man ansett det mer ändamålsenligt att timantalskravet för vidareutbildning sätts till en lägre nivå än att dessa grupper får inräknas mot ett i timmar högre utbildningskrav, Kurser och seminarier givna av samfundet, universitet eller andra aktörer i Sverige eller utomlands uppfyller däremot kravet, varför tillhandahållandet av strukturerad utbildning alltså inte begränsas till vissa av samfundet godkända kursarrangörer. B. Omfattning Utbildningskravet uppgår till 15 timmar per år, vilket normalt kan sägas motsvara 2,5 dags utbildning à sex timmars effektiv utbildningstid. (Att jämföras med domarnas 18 timmar vartannat år, revisorernas 40 respektive 30 timmar per år samt åklagarnas 30 timmar per -3-
år.) Kravet är årligt och kan alltså inte spridas ut eller omfördelas på en längre tidsperiod. C. Kontrollsystem och sanktioner Ansvaret för att kravet uppfylls och fortlöpande dokumenteras ligger på den enskilde ledamoten. Varje ledamot är skyldig att på ett strukturerat och samlat vis dokumentera de utbildningsaktiviteter som skall avräknas mot det årliga utbildningskravet. Kontroll sker genom en generell redovisningsskyldighet. Vidare skall Advokatsamfundet varje år slumpvis kontrollera minst 100 ledamöters efterlevnad av utbildningskravet. Vid brister av mindre omfattning bereds ledamoten tid att kompensera bristen genom att delta i utbildningar i utökad omfattning under ett år. Vid större brister kan ledamot, jämte eventuell disciplinpåföljd, göras skyldig att utan ytterligare anmaning rapportera sina utbildningsaktiviteter under de närmaste tre åren. D. Vissa genomförandefrågor. Kravet på professionell vidareutbildning införs fr.o m den 1 januari 2004 genom att en bestämmelse härom införs i stadgarna. Några övergångsregler blir inte aktuella. Den som arbetar mindre än 150 timmar per år eller som inte bedriver någon verksamhet undantas från utbildningskravet. Hänsyn tas även till tillfälliga arbetsavbrott på grund av t.ex sjukdom eller föräldraledighet genom att utbildningskravet proportioneras mot den faktiska årsarbetstiden. Den som arbetar minst 1 500 timmar per år räknas som heltidsarbetande. E. I korthet. 1. Professionell vidareutbildning införs för samtliga aktiva advokater den 1 januari 2004. 2. Utbildningskravet skall fyllas med s.k. strukturerad utbildning (se kriterier ovan). 3. Utbildningen skall medföra nytta för advokaten/advokatbyråns verksamhet eller klienter och kan ha ett juridiskt innehåll men även kurser i t.ex IT, ekonomi, management eller språk vars innehåll har bäring på advokatverksamheten kan inräknas. 4. Det årliga utbildningskravet är 15 timmar. 5. Tillfälliga arbetsavbrott berättigar ledamot till nedsättning av utbildningskravet i förhållande till faktisk årsarbetstid. 6. Utbildningskravet omfattar inte advokater som arbetar mindre än 150 timmar per år. 7. Ledamot är skyldig att dokumentera utbildningsaktiviteter. sina 8. Kontroll sker genom en generell redovisningsskyldighet. 9. Advokatsamfundet skall varje år slumpvis kontrollera minst 100 ledamöters efterlevnad av utbildningskravet. 10. Konstateras brister hos ledamot skall denne vara skyldig att under tre år redovisa sina utbildningsaktiviteter. Vid mindre utbildningsbrister skall ledamoten beredas ytterligare tid (ett år) att uppfylla kravet. MEDLEMSRAPPORTER Är det tillåtet för en advokat och offentlig försvarare att festa med klientboven? (Bidrag: Advokat Göran Rise, medlem i Sveriges Advokatsamfund och El Ilustre Colegio de Abogados de Malaga) Denna fråga har nyligen aktualiserats, då en välkänd brottmålsadvokat figurerade på bild med sin klient, som riktade ett vapen mot honom. Klienten påstås vara en mycket belastad kriminell person, som advokaten var utsedd att försvara i egenskap av offentlig försvarare. Av allt att döma pågick en fest vid tillfället. Är det då förenligt med god advokatsed och uppdraget som offentlig försvarare att festa med sin klient? Denna fråga har väckt debatt inom advokatkåren och allmänheten. -4-
Vilka regler styr hur en advokat och offentlig försvarare skall och kan uppträda i sin roll som offentlig försvarare och i sin roll som privat person i klientrelationen? Låt oss börja med att granska advokatens roll som offentlig försvarare. Det är rätten/domstolen, som utser advokaten som offentlig försvarare och det är det allmänna, som betalar honom. Vilka krav kan då ställas på den offentlige försvararen med dessa utgångspunkter? I rättegångsbalken finns vissa allmänna regler som tar sikte på den offentlige försvararens ställning i själva brottmålsprocesserna. Härutöver kommer det regelverk, som gäller i allmänhet för advokater nämligen Vägledande regler om god advokatsed, som alla advokater måste följa. Det är detta regelsystem, som den offentlige försvararen jämväl skall hålla sig till. Det är en advokats och en offentlig försvarares plikt att vara trogen och loyal mot sin klient. Försvaren skall verka som vapendragare för sin klient he is a hired gunman! Försvararen skall inom det tillåtnas gräns tillvarata sin klients intressen. Var den bortre gränsen går får sättas i det enskilda fallet, dock att den offentlige försvararen inte får främja orätt eller bryta mot reglerna för god advokatsed. Det är ingen tvekan om att det i en brottmålsrättegång är hårda tag och frän ordväxling. Det hör till spelets regler. Emellertid skall enligt min uppfattning inte en offentlig försvarare identifiera sig med klienten. Klientförhållandet får inte heller övergå till ett vänskapsförhållande eller kärleksförhållande. Det finns flera skäl till detta. Det är viktigt att det finns en distans mellan klienten och försvararen. En offentlig försvarare gör därför helt enkelt ett bättre arbete om distansen finns. Givetvis skall försvararen vara engagerad men inte uppträda som part i saken. För egen del vill jag inte ikläda mig försvararrollen för någon som står mig nära. Mina känslor skulle kunna ta överhand och saklighet och klarhet skulle kunna brista. Den som talar i egen sak gör det ofta dåligt, i vart fall i en brottmålsprocess. En advokat skall ha ett gott omdöme, som kan vägleda honom, när det saknas uttryckliga regler i det särskilda fallet. Det finns nu inga regler, som kan vägleda advokaten på fritiden eller som ger anvisningar som advokaten kan rådfråga, om han vill umgås med sin klientbov. Det är dock för mig uppenbart att så länge som jag är förordnad som offentlig försvarare för klienten finns ingen privat sfär att leka i med klienten. Advokaten/offentlige försvararen är hela tiden i sin yrkesroll och den rollen lämpar sig föga för att privat umgås med klienten. Klientförhållandet pågår såväl på arbetstid som fritid. Det är brist på omdöme att som offentlig försvarare umgås och frottera sig med personer som rätten har utsett honom att försvara och som dessutom ersättes med allmänna medel. Det är uppenbart att en vänskapsrelation såsom på den aktuella bilden kan skada allmänhetens förtroende för advokatkåren. Den offentlige försvararen uppfattas som ett med den kriminelle klienten och i paritet med en rådgivare för kriminell verksamhet, som finns inom bl.a. maffian, vilket är helt i strid mot grunderna för en offentlig försvarares uppdrag. Det krävs att han är självständig och inte går den kriminelles ärenden. Jag tillhör dessutom den skolan som anser det olämpligt att en offentlig försvarare vid sidan av detta uppdrag innehar andra uppdrag för klienten. Jag är medveten om att denna grundinställning kan vara svår att tillämpa i mindre orter där det finns brist på såväl klienter som advokater. Beteenden som skadar den offentlige förs vararens ställning måste beivras av Advokatsamfundets disciplinnämnd. -5-
Den aktuelle brottmålsadvokatens beteende kommer såvitt jag förstått att prövas i ett disciplinärende inom kort. Det finns anledning att då återkomma i ämnet. Det är synnerligen viktigt att förtroendet för advokatkåren hos allmänheten upprätthålles. En offentlig försvarare skall därför inte frottera sig med sin klient eller bjudas på fest av denne. Det är en sund och bra regel, som varje advokat självmant borde ha och som är grundad på ett gott omdöme. Det finns sålunda inget förbud i regelverket för offentlig försvarare att festa med sin klient, om han så må vara rikt kriminellt belastad. Det är däremot helt olämpligt och skadar den offentlige försvararens roll i brottmålsprocessen. Regelverket behöver inte ens kompletteras med denna självklara grundinställning. ÅRSMÖTE I MALAGA/FUENGIROLA Utlandsavdelningens årsmöte kommer att äga rum den 19-22 februari 2004 i närheten av Malaga, Spanien. Årsmötena har brukat innehålla en eller flera programpunkter av yrkesmässigt intresse. Denna gång utökas innehållet så att det fyller kraven för 10 timmars professionell vidareutbildning, dvs. två tredjedelar av det krav som gäller från januari 2004. Ämnena kommer att vara internationella konventioner, internationell familjerätt, internationella skiljeförfaranden, ämnen som vi alla kommer i kontakt med. Nackdelen är att man för att delta i utbildningen måste vara på plats redan på fredagen, men själva årsmötet infaller under veckoslutet, om någon skulle vilja närvara endast under detta. Fördelen är ett nyhetsinriktat arrangemang till mycket låg kostnad och under angenäma former. Det bundna programmet slutar på söndag förmiddag. Vi ber alla reservera 19 22 februari 2004 till en givande och behaglig resa till solkusten! Mer information följer. BIDRAG TILL NYHETSBREVET Bidrag och förslag till Utlandsavdelningens Nyhetsbrev samt information om adressändringar och nya medlemmar tas tacksamt emot av Mikaela Lassborn (se kontaktdetaljer nedan). UTLANDSAVDELNINGENS STYRELSE 2003 Ordförande: Vice ordf. Sekreterare: Övriga Ledamöter: Suppleanter: Valberedning: Per Runeland (Kilpatrick Stockton, London) Massimo Caiazza (Caiazza & Partners, Milano) Katarina Bennet (Werner, Luger & Werner, München) Björn Palm-Jensen (Lassus & Associés, Paris) Rolf Wallin (Wallin & Partners, Bufete de Abogados Hispano Suece, Marbella) Per Edholm (Advokatfirman Per Edholm, Lausanne) Pontus Lindfelt (White & Case, Bryssel) Karl Woschnagg (Advokat & Rechtsanwalt Karl Woschnagg, Frankfurt) Alexander Foerster (sammankallande) (Mannheimer & Swartling, Frankfurt) Hans Bagner (Advokatfirman Vinge, London) Jan Frydman (Europeiska kommissionen, Bryssel) Revisorer: Stefan Lindgren (Studio Legale Caponetti & Lindgren, Rom) Göran Rise (Advokatfirman Björn Rosengren, Malaga) Tommy Brenner (suppleant) (Advokatfirman Brenner & Co, Nice) Maria Midenbäck Hope (suppleant) (Advokatfirman Vinge, London) Ledamöter i advokatsamfundets fullmäktige: Annika Arvidsson (Advokat Annika Arvidsson, Paris) Anne-Cecile Hansson Lecoanet (Jones, Day, Reavis & Pogue, Paris) Dan Persson (suppleant) (Magnusson Wahlin, Warszawa) Sigvard Jarvin (suppleant) (Jones, Day, Reavis & Pogue, Paris) Nyhetsbrevet har sammanställts av Mikaela Lassborn, White & Case Tel: +32 2 209 82 04 Fax: +32 2 219 16 26 E-mail: mlassborn@whitecase.com -6-