Önskemål om ändring av 32 förordning (2013:253) om förbränning av avfall

Relevanta dokument
SKRIVELSE: Förslag till författningsändringar - 40, 43 och 45 förordning (2013:253) om förbränning av avfall

Svensk författningssamling

Jordbruksverket Stockholm. Malmö den 19 juni 2018

REMISSVAR: Remiss av EU-kommissionens förslag till direktiv om minskning av vissa plastprodukters inverkan på miljön

Avfall Sverige-rapport 2016:28 Vad slänger folk i soppåsen? < Besökt

1. Inledning. Promemoria M2018/02001/R

Skrivelse: Synpunkter på hearingversionen av Miljöbyggnad 3.0 angående miljövärdering av avfallsförbränning med energiåtervinning

Remissvar: Remiss av EU-kommissionens förslag till direktiv om minskning av vissa plastprodukters inverkan på miljön

Verksamhetskoder vid förbränning av avfall

SKRIVELSE: Kommentarer till hearing-version av Miljöbyggnad Drift och förvaltning (inför kommande remittering)

Miljö- och energidepartementet Stockholm. Dnr M2016/01154/Ke. Malmö den 1 september 2016

Svensk författningssamling

Specifika kommentarer Avfall Sverige lämnar specifika kommentarer utifrån den rubricering som framgår av Naturvårdsverkets promemoria.

Industriutsläppsdirektivet (IED)

REMISSVAR: Remiss av promemoria om förbättrat genomförande av två direktiv på avfallsområdet

REMISSVAR: Remiss av EU-kommissionens förslag till direktiv om minskning av vissa plastprodukters inverkan på miljön

REMISSVAR: Remiss av promemorian Verksamheter som kan undantas från tillstånds- och anmälningsplikt

Bilaga 4 Lagstiftning

Naturvårdsverkets författningssamling

REMISSVAR: Betänkande Miljötillsyn och sanktioner en tillsyn präglad av ansvar, respekt och enkelhet (SOU 2017:63)

REMISSVAR: Förslag till ändring i Boverkets byggregler (2011 :6) - föreskrifter och allmänna råd

Avfall Sveriges ståndpunkter 2018

REMISSVAR: Remiss av delbetänkande från Miljömålsberedningen med förslag om en klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige

Svensk* Fjärrvärme. Milj ödepartementet Kopia:

REMISSVAR: Förslag till Sveriges integrerade nationella energi- och klimatplan

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5)

Svensk författningssamling

Naturvårdsverket har tagit del av aktbilagorna 1, 3, 4 och 5.

VÄGLEDNING OM BAT- SLUTSATSER FÖR STORA FÖRBRÄNNINGS- ANLÄGGNINGAR

SKRIVELSE: Inlaga till arbetet med Miljöbyggnad 3.0 angående miljövärdering av avfallsförbränning med energiåtervinning

HUVUDFÖR- HANDLING VATTENFALL BOLÄNDERNA

SKRIVELSE: Förslag till ändringar i förordning (2013:253) om förbränning av avfall

Promemoria. Miljö- och energidepartementet. Ändring i avfallsförordningen med anledning av kommissionens direktiv (EU) 2015/1127

Mall för textdelen till miljörapporten

REMISSVAR: Naturvårdsverkets redovisning för åtgärder för minskad nedskräpning

DIREKTIVET OM MEDELSTORA FÖRBRÄNNINGS- ANLÄGGNINGAR

Mall för textdelen till miljörapporten för energianläggningar

Stora förbränningsanläggningar

REMISSVAR: Havs- och vattenmyndighetens redovisning av regeringsuppdrag om enskilda avlopp styrmedel för att nå en hållbar åtgärdstakt

REMISSVAR: Remiss betänkandet Skatt på kadmium i vissa produkter och kemiska växtskyddsmedel

Bilaga till mejl den 18 december 2015 med information om kommande ändringar i miljörapportföreskrift och SMP

SKRIVELSE: Angående Naturvårdsverkets vägledning om spillfett och fett från fettavskiljare

Kommentarer: Remiss av förslag till ändring av Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2006:9) om miljörapport

Avfall Sverige anser att punkt 11 första stycket 2 p ska ändras till att gälla även förorenade byggnadsmaterial på ett område som saneras.

Naturvårdsverkets författningssamling

Miljö- och energidepartementet Stockholm. Dnr M2015/02675/R. Malmö den 5 februari 2016

Yttrande över delar av betänkandet Brännheta skatter! Bör avfallsförbränning och utsläpp av kväveoxider från energiproduktion beskattas?

Till Avfall Sveriges kommunmedlemmar. Malmö den 5 december 2016

Miljö- och energidepartementet Stockholm. Dnr M2016/00248/Ke. Malmö den 30 maj 2016

Förändringar för stora förbränningsanläggningar (LCP), anläggningar för förbränning av avfall (WI) och för användning av organiska lösningsmedel (VOC)

Det svenska hushållsavfallet

Det svenska hushållsavfallet

Erfarenheter av förbud mot deponering av organiskt och brännbart avfall. Thomas Rihm

IED -VAD INNEBÄR DET FÖR ER?

Föredragande borgarrådet Katarina Luhr anför följande.

NFS 2004:X. Förslag till Naturvårdsverkets allmänna råd om hantering av brännbart avfall och organiskt avfall;

Framställan om ändring av bestämmelserna om miljözoner i trafikförordningen (1998:1276)

Avfallets roll i framtidens energisystem

Innehåll. INDUSTRI- UTSLÄPPS- BESTÄMMELSER Genomförandet av IED i Sverige. Naturvårdsverket Oktober Naturvårdsverket Oktober 2017

Kraftvärme i Katrineholm. En satsning för framtiden

Avfallsplan

Yttrande. Remiss från Miljö- och energidepartementet - Förbättrat genomförande av två direktiv på avfallsområdet

Nr Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner

Om kommunal avfallsplanering. för dig som är politiskt förtroendevald eller förvaltningschef

Europeiska unionens officiella tidning

Naturvårdsverkets vägledning till avfallsenergianläggningar inom EU ETS i Sverige

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN

B A T Vad innebär de nya kraven teknikmässig? Henrik Lindståhl Utvecklingsingenjör, Tekniska Verken i Linköping Medlem i LCP TWG för Euroheat & Power

Svensk författningssamling

Stockholm Henrik Jonsson.

REMISSVAR: Förslag till översyn av EU:s handelssystem för perioden

YTTRANDE Stockholm. Dnr 410/08. SVEA HOVRÄTT Miljööverdomstolen. Miljödepartementet STOCKHOLM

Remissvar: Promemoria ändringar i lagstiftningen om handel med utsläppsrätter rörande bl.a. frågor om kontoföring och avgifter

REMISSVAR: Betänkandet En generell rätt till kommunal avtalssamverkan (SOU 2017:77)

Miljödepartementet Stockholm. Dnr M2012/3309/Ke. Malmö den 15 februari 2013

Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner

BILAGOR. till förslaget. till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV

EGENKONTROLL AV FÖRORENADE OMRÅDEN

SMARTA LÖSNINGAR FÖR EN HÅLLBAR ENERGIOMSTÄLLNING

REMISSVAR: Remiss av utredningen om Styrmedel för att förebygga uppkomst av avfall i syfte att främja en cirkulär ekonomi, dir.

REMISSVAR: Remiss av TPA-utredningens betänkande Fjärrvärme i konkurrens (SOU 2011:44)

Vad gör vi med våra deponier?

Deponiska*en och restmaterial. Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB

Sanktioner för miljöbrott på avfallsområdet. Promemorians huvudsakliga innehåll

Sammanställning av gällande villkor m.m.

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

Naturvårdsverkets författningssamling

Svensk författningssamling

Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2014

Miljövård med luftens egna beståndsdelar

Konsekvensutredning avseende Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om pyrotekniska artiklar

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT

Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2012

Svensk författningssamling

REGERINGSUPPDRAG ATT UTREDA UNDANTAG FRÅN TILLSTÅNDS- OCH ANMÄLNINGSPLIKT FÖR VERKSAMHETER SOM BEHANDLAR AVFALL - SKL:s miljöchefsnätverk 8 mars 2018

Industriutsläppsbestämmelser till följd av Industriutsläppsdirektivet (IED) Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Miljödepartementet Stockholm. Dnr M2011/3865/R, M2012/113/R, M/2012/1005/R. Malmö den 11 maj 2012

Miljöredovisning 2016 tillsammans för en hållbar framtid

Aktuellt om industriutsläppsbestämmelser

SMÅSKALIG FASTBRÄNSLEELDNING. Basuppvärmning pannor, trivseleldning och spisar

Transkript:

Stockholm 2017-05-30 Raziyeh Khodayari Raziyeh.khodayari@energiföretagen.se Jakob Sahlén jakob.sahlen@avfallsverige.se Miljö- och energidepartementet m.registrator@regeringskansliet.se Naturvårdsverket registrator@naturvardsverket.se forbranning@naturvardsverket.se Önskemål om ändring av 32 förordning (2013:253) om förbränning av avfall Energiföretagen Energiföretagen Sverige ger röst åt omkring 400 företag som producerar, distribuerar, säljer och lagrar energi. Energibranschen investerar omkring 30-35 miljarder kronor årligen. Med rätt förutsättningar kan vi fortsätta trygga energileveranserna till hushåll, företag och samhälle - varje sekund, året om - samtidigt som vi driver på den förändring som möjliggör framtidens energisystem. Vårt mål är att; utifrån kunskap, en helhetssyn på energisystemet och i samverkan med vår omgivning, utveckla energibranschen till nytta för alla. Avfall Sverige Avfall Sverige är branschorganisationen inom avfallshantering och återvinning. Det är Avfall Sveriges medlemmar som ser till att avfall tas om hand och återvinns i landets alla kommuner. Vi gör det på samhällets uppdrag: miljösäkert, hållbart och långsiktigt. Vår vision är "Det finns inget avfall". Vi verkar för att förebygga att avfall uppstår, att mer återanvänds och att det avfall som uppstår återvinns och tas om hand på bästa sätt. Kommunerna och deras bolag är ambassadör, katalysator och garant för denna omställning. Avfall Sverige bildades redan 1947 och har omkring 400 medlemmar. Avfall Sveriges medlemmar är kommuner, kommunalförbund, kommunala bolag och kommunala regionbolag inom avfall och återvinning. Deras kunder utgör Sveriges invånare och en stor del av näringslivet. Genom medlemmarna representerar Avfall Sverige Sveriges befolkning. I Avfall Sverige ingår, som associerade medlemmar, ett hundratal tillverkare, konsulter och privata utförare aktiva inom avfallshantering.

Sammanfattning Energiföretagen och Avfall Sverige föreslår att 32 förordningen om förbränning av avfall ges följande lydelse. 32 En förbränningsanläggning ska vara konstruerad, utrustad och byggd samt drivas på ett sådant sätt att, även under de mest ogynnsamma förhållandena, temperaturen hos rökgaserna i förbränningsprocessen vid förbränning av avfall höjs på ett kontrollerat och homogent sätt till I förordningen om förbränning av avfall ställs detta krav på att förbränningsanläggningar ska vara konstruerade, utrustade och byggda samt drivas på ett sådant sätt att, även under de mest ogynnsamma förhållandena, temperaturen hos rökgaserna i förbränningsprocessen höjs på ett kontrollerat och homogent sätt till en given temperatur under minst två sekunder. I bakomliggande EU-direktiv anges, till skillnad från i svenska bestämmelser, att kravet gäller de gaser som uppstår vid förbränning av avfall. Syftet med bestämmelsen är rimligen att säkerställa destruktion eller förhindra bildning av svårnedbrytbara föroreningar som kan uppstå vid förbränning av avfall. I de utredningar och förslag som ligger till grund för förordningen om förbränning av avfall framgår inte att skärpningen i relation till bakomliggande direktiv har införts avsiktligt. Konsekvenserna av denna skärpning i relation till EU-direktivets syfte och lydelse kan i många fall vara betydande för framförallt det 50-tal samförbränningsanläggningar som finns i Sverige. Detta då kraven på förbränningstemperatur inte alltid kan innehållas vid t.ex. låg last, varför en efterlevnad av kraven inte kommer att vara möjlig trots att inget avfall förbränns och behovet av hög temperatur inte finns. Det får till konsekvens att förbränningsanläggningarna antingen inte kan förbränna avfall som samförbränningsanläggningar eller inte drivas vid låg last med reguljära bränslen så som t.ex. skogsbränslen och trä som inte tillförts halogener eller metaller. Av dessa skäl bör bestämmelsen ändras i enlighet med direktivets ursprungliga ordalydelse och syfte. Bakgrund I artikel 50.2 direktiv 2010/75/EU om industriutsläpp finns följande bestämmelse om den temperatur som ska uppnås i rökgaserna från förbränning av avfall. 2. Avfallsförbränningsanläggningar ska konstrueras, utrustas, byggas och drivas på ett sådant sätt att temperaturen hos de gaser som uppstår vid förbränning av avfall efter den sista inblåsningen av förbränningsluft, även under de mest ogynnsamma förhållanden, höjs på ett kontrollerat och homogent sätt till minst 850 C i minst två sekunder. Samförbränningsanläggningar ska konstrueras, utrustas, byggas och drivas på ett sådant sätt att temperaturen hos de gaser som uppstår vid samförbränning av avfall, även under de mest ogynnsamma förhållanden, höjs på ett kontrollerat och homogent sätt till minst 850 C i minst två sekunder. Bestämmelsen är införd genom 32 förordning (2013:253) om förbränning av avfall. Dock utan att hänsyn tas till att kravet ska gälla för gaser som uppstår vid förbränning av avfall. 32 En förbränningsanläggning ska vara konstruerad, utrustad och byggd samt drivas på ett sådant sätt att, även under de mest ogynnsamma förhållandena,

temperaturen hos rökgaserna i förbränningsprocessen höjs på ett kontrollerat och homogent sätt till 1. minst 850 grader Celsius och håller Tidigare återfanns motsvarande bestämmelser i artikel 6.1 och 6.2 i direktiv 2000/76/EG om förbränning av avfall. Dessa bestämmelser var införda genom 5 och 8 i Naturvårdsverkets föreskrifter om avfallsförbränning (NFS 2002:28). Inte heller i Naturvårdsverkets föreskrifter har det förtydligats att kravet enbart gäller då gaserna uppstår vid förbränning av avfall. Föreskrifternas bestämmelser skulle, till följd av utformningen av regeringens bemyndigande till Naturvårdsverket, tolkas utifrån lydelsen av bestämmelserna i bakomliggande EG-direktiv. En direktivsenlig tillämpning har därför skett vid många anläggningar. Dessutom var en avvikelse från bestämmelsen inte straffsanktionerad då de införts som en myndighetsföreskrift. Därför aktualiserades inte frågan tidigare på samma sätt som idag. Idag är reglerna införda i en förordning, vilket innebär att bestämmelsen inte kan tolkas utifrån lydelsen av det bakomliggande EU-direktivet. Dessutom är bestämmelsen straffsanktionerade. Bestämmelsernas syfte Kravet om förbränningstemperatur är infört i direktivet för att säkerställa god förbränning och destruktion av mer svårnedbrytbara föreningar (t.ex. halogenerade kolväten) som förekommer i eller kan uppstå vid förbränning av avfall. Motsvarande krav ställs inte på andra förbränningsanläggningar. Detta då risken för bildning och utsläpp av halogenerade kolväten och andra föreningar är betydligt lägre vid dessa anläggningar. Detta reflekteras i att inga sådana krav på förbränningstemperatur har införts för anläggningar som inte förbränner avfall, så som bl.a. förordning (2013:252) om stora förbränningsanläggningar, direktiv 2015/2193/EU om begränsning av utsläpp till luften av vissa föroreningar från medelstora förbränningsanläggningar samt dokument om bästa möjliga teknik för stora förbränningsanläggningar (LCP-BREF). Konsekvenser av föreslagen ändring Genom den ändring som vi föreslår kan de konsekvenser av befintliga bestämmelse som beskrivs nedan undvikas. Förbränning av reguljära bränslen utan inblandning av avfallsbränslen sker under långa perioder vid samförbränningsanläggningar på samma sätt som i vanliga förbränningsanläggningar, där risken för utsläpp av bl.a. halogenerade kolväten också är små. Under delar eller stora delar av året drivs många anläggningar vid lägre effekt eftersom behovet av värmeleverans är lågt. Under dessa perioder är det svårt eller omöjligt att upprätthålla förbränningstemperaturen över 850 C i två sekunder, utan stödeldning med olja. En skyddsfunktion är införd i förordningens 28 som innebär att förbränning av avfall förhindras från att tillföras till pannan innan föreskriven temperatur uppnås eller då temperaturen inte kan innehållas. Syftet är då rimligen att reguljära bränslen tillförs tills att tillräcklig temperatur uppnåtts igen.

Då temperaturkravet som det nu är infört i 32 även gäller vid förbränning av reguljära bränslen 1 är den enda möjligheten att uppfylla kravet att upphöra med driften av pannan om temperaturkravet inte kan innehållas under en period. Bestämmelserna i 105 medger visserligen att alternativa temperaturer eller uppehållstider kan medges efter beslut från tillstånds- eller tillsynsmyndighet. Detta skulle kunna medge att andra temperaturkrav skulle kunna ställas vid förbränning av reguljära bränslen. En lättnad från kraven i 32 får dock enligt 35 enbart medges om i många fall de strängare krav för utsläpp av kolmonoxid (CO) och totalt organiskt kol (TOC) i rökgaserna som gäller för avfallsförbränningsanläggningar kan klaras. Dessa strikta utsläppskrav är i många fall, till skillnad från rena avfallsförbränningsanläggningar, mycket svåra eller till och med omöjliga att innehålla vid driftförhållanden och den utformning som råder vid reguljära förbränningsanläggningar. En strikt tillämpning av kraven som följer av 32 är därför, för framförallt de ca 50 samförbränningsanläggningarna i Sverige, i praktiken omöjlig att efterleva. Detta då kraven på förbränningstemperatur inte alltid kan innehållas vid t.ex. låg last då inget avfall förbränns. Det får till konsekvens att man vid dessa förbränningsanläggningar måste upphöra permanent med samförbränning av avfall. Alternativt att stödproduktion/stödeldning med olja införs vid dessa anläggningar med ökade utsläpp av fossil koldioxid som följd. Det är därför angeläget att så snart som möjligt ändra bestämmelsen så att den är i linje med såväl direktivets syfte som dess faktiska lydelse. Förslag till ändring Vi föreslår följande ändring av 32. Nuvarande lydelse 32 En förbränningsanläggning ska vara konstruerad, utrustad och byggd samt drivas på ett sådant sätt att, även under de mest ogynnsamma förhållandena, temperaturen hos rökgaserna i förbränningsprocessen höjs på ett kontrollerat och homogent sätt till 1. minst 850 grader Celsius och håller 2. minst 1 100 grader Celsius och håller sekunder, om förbränningen avser farligt avfall som innehåller mer än 1 procent organiska halogenföreningar uttryckt som klor. Förslag till ny lydelse 32 En förbränningsanläggning ska vara konstruerad, utrustad och byggd samt drivas på ett sådant sätt att, även under de mest ogynnsamma förhållandena, temperaturen hos rökgaserna i förbränningsprocessen vid förbränning av avfall höjs på ett kontrollerat och homogent sätt till 1. minst 850 grader Celsius och håller 2. minst 1 100 grader Celsius och håller sekunder, om förbränningen avser farligt avfall som innehåller mer än 1 procent organiska halogenföreningar uttryckt som klor. 1 Med reguljära bränslen avses här vanliga bränslen som normalt inte betraktas som avfallsbränslen.

Energiföretagen Sverige Avfall Sverige Pernilla Winnhed Weine Wiqvist