SVENSK STANDARD SS

Provläsningsexemplar / Preview SVENSK STANDARD SS 02 52 67 Handläggande organ Fastställd Utgåva Sida Byggstandardiseringen, BST 1998-06-10 2 1 (17) INNEHÅLLET I SVENSK STANDARD ÄR UPPHOVSRÄTTSLIGT SKYDDAT. SIS HAR COPYRIGHT PÅ SVENSK STANDARD. EFTERTRYCK UTAN TILLSTÅND ÄR FÖRBJUDET. Byggakustik Ljudklassning av utrymmen i byggnader Bostäder Acoustics Sound classification of spaces in buildings Dwellings Innehåll 0 Orientering 1 Omfattning 2 Referenser 3 Termer och definitioner 4 Ljudklasser 5 Kontroll Bilagor (informativa) A. Vägledning för val av ljudisolerande dörrar och fönster B. Vägledning för val av golvbeläggningar och övergolv på betong C. Vägledning för val av installationer med avseende på ljudeffektnivå D. Vägledning beträffande fasaders ljudisolering E. Vägledning för val av absorbentarea F. Beräkning av resulterande reduktionstal G. Redovisning av klassning H. Differens mellan tidsvägning F och S 0 Orientering Denna utgåva 2 skiljer sig från utgåva 1 genom att standarden har anpassats till nya internationella mätmetoder genom referenser till nya utgåvor av ISO 717 m fl. Dessutom har standarden genomgått allmän översyn med vissa ändrade krav och omskrivning eller indragning av några informativa bilagor. En paragraf, 5 Kontroll, har tillkommit. Boverkets Byggregler (BBR) innehåller endast ett fåtal minimikrav på ljudnivå och ljudisolering i byggnader. De krav som finns garanterar inte ostördhet. Standarden är till för att underlätta arbetet för projektörer av ljudklimat i byggnader samt för att uppmuntra byggherrar att öka den akustiska kvaliteten i byggnader så att inte endast minimikrav uppfylls. Den kan också användas till att klassindela byggnader till vägledning för konsumenter. ICS 91.120.20 Standarder kan beställas hos SIS som även lämnar allmänna upplysningar om svensk och utländsk standard. Postadress: SIS, Box 6455, 113 82 STOCKHOLM Telefon: 08-610 30 00. Telefax: 08-30 77 57 Upplysningar om sakinnehållet i standarden lämnas av BST. Telefon: 08-617 74 00. Telefax: 08-617 74 30 Prisgrupp M Tryckt i september 1998

Sida 2 Provläsningsexemplar / Preview 1 Omfattning Standarden klassindelar krav som bör ställas på luftljudsisolering, stegljudsisolering, ljudnivån inomhus från installationer, ljudnivån inomhus från trafik, ljudnivån vid uteutrymmen samt efterklangstid i olika typer av byggnader. I denna standard behandlas bostäder. De olika kraven delas in i fyra klasser. är den bästa och klass D är den sämsta klassen. De minimikrav som idag tillämpas av myndigheter och konsulter finns i klass C. Förslagen i bilagorna är endast vägledande och kan ej användas för klassning. ANM Kraven i klass C säkerställer att en majoritet av de boende inte störs. Genom att tillämpa de bättre klasserna kan andelen störda minskas. Den lägre klassen D gör det möjligt att klassindela även äldre bostäder som av olika skäl inte kan uppfylla klass C, t.ex. i samband med ombyggnad. 2 Referenser EN ISO 140-4 1) EN ISO 140-5 1) EN ISO 140-7 1) SS-EN ISO 717-1 SS-EN ISO 717-2 SS 02 52 63 SS 02 52 64 SS 92 35 51 NT ACOU 061 NT ACOU 039 NT ACOU 056 NT ACOU 098 Acoustics Measurement of sound insulation in buildings and of building elements Part 4: Field measurements of airborne sound insulation between rooms Acoustics Measurement of sound insulation in buildings and of building elements - Part 5: Field measurements of airborne sound insulation of facade elements and facades Acoustics Measurement of sound insulation in buildings and of building elements - Part 7: Field measurements of impact sound insulation of floors. Byggakustik Värdering av ljudisolering i byggnader och hos byggdelar Del 1: Luftljudsisolering Byggakustik Värdering av ljudisolering i byggnader och hos byggdelar Del 2: Stegljudsisolering Byggakustik Mätning av ljudtrycksnivå i rum Fältprovning Byggakustik Mätning av efterklangstid i rum Fältprovning Golvmaterial Klassificering Windows Traffic noise reduction indices Road traffic Noise Road trafic Noise Simplified method Railway traffic Noise 1) Utkommer som SS-EN ISO under 1999; f. n. ISO/FDIS:1998.

Provläsningsexemplar / Preview Sida 3 3 Termer och definitioner 3.1 luftljudsisolering Skiljekonstruktionens förmåga att reducera ljud som når den via luften. Som mätetal används begreppet reduktionstal, R, som mäts i db(decibel). Reduktionstalet varierar med frekvensen. ANM 1 Som sammanfattningsvärde används vägt reduktionstal i byggnad, R w, som utvärderas enligt SS-EN ISO 717-1. I SS-EN ISO 717-1 definieras också anpassningstermerna C, C tr, C 50-3150 och C tr,50-3150. Mätning utförs enligt ISO 140-4. ANM 2 För laboratoriemätta byggdelar används sammanfattningsvärdet vägt reduktionstal, R w. 3.2 stegljudsnivå Ljudtrycksnivån i ett angränsande utrymme från en stegljudsapparat som hamrar på ett bjälklag. Som mätetal används begreppet normaliserad stegljudsnivå, L n, som mäts i db(decibel). Den normaliserade stegljudsnivån varierar med frekvensen. ANM 1 - Som sammanfattningsvärde används vägd normaliserad stegljudsnivå i byggnad, L n,w, som utvärderas enligt SS-EN ISO 717-2 där också C I,50-2500 definieras. Mätning utförs enligt ISO 140-7. ANM 2 För laboratoriemätta byggdelar används sammanfattningsvärdet vägd normaliserad stegljudsnivå, L n,w,. 3.3 ljudnivå Frekvensvägd ljudtrycksnivå. Är ljudtrycksnivån A-vägd betecknas den L pa och är den C-vägd betecknas den L pc. ANM 1 För installationer avses ekvivalentnivån under den tid störningen pågår. För trafikbuller avses medeldygnsekvivalentnivån. För intermittent förekommande korta ljud används den maximala, med tidsvägning F(fast), A-vägda ljudtrycksnivån, L pafmax. Mätning inomhus utförs enligt SS 02 52 63. Som referenstillstånd gäller möblerade rum med stängda dörrar och fönster. ANM 2 Denna standard använder sig av tidsvägning F eftersom denna anses korrelera bättre till störningsupplevelsen. Vissa mät- och beräkningsmetoder använder sig av tidsvägning S. En vägledning för hur dessa bägge tidsvägningar förhåller sig till varandra ges i bilaga H. 3.4 efterklangstid Den tid det tar för ljudtrycksnivån i ett rum att sjunka 60 db sedan ljudkällan stängts av. Efterklangstiden, T(s), är ett mätetal på hur stor ljudabsorptionen är i rummet. ANM Efterklangstiden ökar med rumsvolymen och minskar med ökande ekvivalent ljudabsorptionsarea. Med efterklangstid menas i denna standard högsta värdet i oktavbanden 500, 1000 och 2000 Hz. Mätning utförs enligt SS 02 52 64. 3.5 ekvivalent ljudabsorptionsarea Arean hos en hypotetisk, totalt absorberande yta utan diffraktionseffekter som, om den var det enda ljudabsorberande föremålet i rummet, skulle ge samma efterklangstid i det aktuella rummet. Den betecknas A(m 2 ).

Sida 4 Provläsningsexemplar / Preview 3.6 installation Anordning i byggnaden som inte kan styras av brukaren. ANM Till installationer räknas ventilationssystem, kyl- och frysskåp, värmesystem, hissar samt vatteninstallationer och tvättmaskiner utanför lägenheten. En diskmaskin eller köksfläkt som endast används vid matlagning i den egna lägenheten räknas inte som installation i detta avseende. 3.7 uteutrymme Uppehållsutrymmen för bostadsnära rekreation såsom lekplats, altan eller balkong. t upp till 2 m framför öppningsbara fönster till bostadsrum ingår också. Vid små balkonger avses utrymmet 1 m framför fasaden. ANM De ljudtrycksnivåer som anges i standarden inkluderar ljudreflexer från fasaden till den verkan de har vid avstånden 2 m resp. 1 m framför öppningsbart fönster resp fasad. 4 Ljudklasser 4.1 Inledning Följande 4 ljudklasser används: Ljudklass A: Ljudklassen motsvarar mycket goda ljudförhållanden. Ljudklass B: Ljudklassen motsvarar tydligt bättre ljudförhållanden än ljudklass C. Berörda personer kan ändå i vissa fall vara störda. Denna ljudklass är minimikrav om god boendemiljö efterfrågas. Ljudklass C: Ljudklassen motsvarar ljudförhållanden som tillämpas som minimikrav i svenska byggnader. Ljudklass D: Ljudklassen motsvarar ljudförhållanden som är avsedda att tillämpas när ljudklass C inte kan uppnås, t. ex. i samband med ombyggnad. Ljudklassen motsvarar ljudförhållanden som kan förekomma i stenhus från sekelskiftet. En ljudklassning kan variera i tiden, t. ex. om trafiksituationen runt fastigheten förändras eller om åldrande eller slitage förändrar ingående material och konstruktioner. En ljudklassning skall därför åtföljas av datumangivelse. Ljudklasser bör redovisas enligt något av de alternativ som ges i bilaga G.

Provläsningsexemplar / Preview Sida 5 4.2 Klassindelning Tabell 4.1 Luftljudsisolering. Minsta värden för vägt reduktionstal, R w eller R w + C 50-3150. R w + C 50-3150 R w + C 50-3150 R w R w Mellan lägenhet och utrymmen utanför lägenhet, dock mellan loftgång och lägenhet samt mellan trapphus/ korridor och hall (eller motsvarande avskiljbara utrymme) innanför tamburdörr. Inom lägenhet med fler än 2 rum. Mellan minst ett rum och bostadens övriga rum/kök. 60 56 52 1) 48 48 44 39 1) 36 44 40 1) Det rekommenderas att anpassningstermen, C 50-3150, används också i klass C. Om termen används skall samma gränsvärde tillämpas. ANM 1 Klassningen är inte tillämplig i extrema situationer av typen musiklokal under bostad. I dylika fall kan även klass A vara otillräcklig. En särskild dimensionering bör utföras så att kraven på högsta ljudtrycksnivå i tabell 4.3 uppfylls. ANM 2 Beträffande dörrars ljudisolering ges vägledning i bilaga A. I klass C bör man välja en dörr i minst Klass R w 35 db mot en hall i lägenhet. För lägenheter med bostadsrum direkt mot trapphus gäller första raden i tabell 4.1. Man bör välja en dörrkonstruktion i minst Klass R w 50 db. Hur man räknar ut det resulterande reduktionstalet hos en skiljekonstruktion som är uppbyggd av olika byggdelar med olika reduktionstal visas i bilaga F. ANM 3 Skärpningen mellan klass C och klass B kan speciellt för lätta konstruktioner på grund av anpassningstermens utökade frekvensområde många gånger bli betydligt större än den klasskiljande differensen 4 (5) db. Tabell 4.2 Stegljudsisolering. Högsta värden för vägd normaliserad stegljudsnivå, L' n,w eller L' n,w + C I,50-2500 L n,w och L n,w + C I, 50-2500 L n,w och L n,w + C I, 50-2500 L n,w L n,w I bostadsrum från utrymme utanför lägenhet, dock från trapphus, korridor eller loftgång. Inom lägenhet. Till ett av flera bostadsrum 50 54 581 1) 62 56 60 641 1) 68 64 68 1) Det rekommenderas att anpassningstermen, C I,50-2500, används också i klass C, på samma sätt som i klasserna A och B. Om termen används gäller gränsvärdet således både för L n,w och L n,w + C I,50-2500. ANM 4 Beträffande stegljudsdämpning för övergolv och golvbeläggningar ges vägledning i bilaga B.

Sida 6 Provläsningsexemplar / Preview Tabell 4.3 Ljudnivå inomhus från installationer. Högsta värden för A- och C- vägda ekvivalenta ljudtrycksnivåer, L pa och L pc, och för A-vägda maximala ljudtrycksnivåer, L pafmax. Bostadsrum utom kök Kök Typ av krav L pa L pafmax L pc L pa L pafmax L pc 22 27 42 Inga toner 31 1) 36 1) 51 1) 26 31 46 Inga toner 35 1) 40 1) 55 1) 1) För köksfläktar under forcering gäller 10 db högre värden 2) Kravet gäller sovrum 30 30 35 35 50 2) Inga toner 35 1) 39 40 1) 1) 44 1) ANM 5 Beträffande installationers ljudeffektnivå ges vägledning i bilaga C. Tabell 4.4 Ljudnivå inomhus från trafikbuller. Högsta värden för A-vägda, ekvivalenta och maximala, ljudtrycksnivåer, L pa och L pafmax Typ av krav Bostadsrum L pa L pafmax 22 37 26 41 30 45 34 49 Kök L pa 27 31 35 39 ANM 6 Med L pafmax menas den nivå som överskrids minst 5 gånger per natt (22.00-06.00). Mätning bör ske enligt NT ACOU 039 eller NT ACOU 056 för vägtrafikbuller eller enligt NT ACOU 098 för tågtrafikbuller. ANM 7 Beträffande fasaders ljudisolering ges vägledning i bilaga D. Tabell 4.5 Högsta värden för efterklangstid, T (s) (s) (s) Trapphus 0,8 1,2 1,5 Korridorer 0,6 0,8 1,0 ANM 8 För att kraven ska uppfyllas krävs i regel att ljudabsorbenter tillförs. I bilaga E ges vägledning till hur kraven kan hanteras uttryckt i minsta absorbentarea med viss absorptionsklass.

Provläsningsexemplar / Preview Sida 7 Tabell 4.6 Ljudnivå vid uteutrymme från trafikbuller 1).Högsta värden för A-vägda, ekvivalenta och maximala, ljudtrycksnivåer, L pa och L pafmax Utanför minst hälften av bostadsrummen i varje lägenhet På minst ett uteutrymme/ balkong i anslutning till lägenheten Typ av krav L pa 46 L pafmax 51 50 55 54 58 L pa 46 50 54 58 1) För externt industribuller och fläktar gäller SNV:s råd och riktlinjer 1978:5 ANM 9 Lämplig mätmetod är för vägtrafikbuller i första hand NT ACOU 039 eller då denna inte kan tillämpas NT ACOU 056. För tågtrafikbuller rekommenderas NT ACOU 098. Med L pafmax menas den nivå som överskrids minst 5 gånger per dygn. 5 Kontroll Klassindelningen skall baseras på resultat av kontrollmätningar av funktionskraven enligt avsnitt 4. Mätningarna skall genomföras enligt svensk standard i ett representativt urval av bostäderna och på de tillhörande uteutrymmena. ANM 1 Antalet mätningar måste normalt begränsas med hänsyn till kostnader och tidsåtgång. Fördelningen av mätpunkter kan anses representativ om cirka 5 % av samtliga rum eller skiljekonstruktioner väljs ut. En del av dessa mätpunkter bör om möjligt placeras ut kritiskt med hänsyn till resultat från granskning av konstruktionshandlingar och okulärbesiktning. Antalet mätpunkter kan behöva utökas i komplicerade fall, exempelvis om byggnaden innehåller många konstruktionstyper. Absorbenter i trapphus kan bedömas okulärt, se bilaga E. Enskilda bostäder i byggnad kan också klassas om de har blivit individuellt uppmätta ANM 2 I de fall svensk standard saknas, t.ex. för trafikbullermätningar, kan mätningarna genomföras antingen enligt de i denna standard rekommenderade metoderna eller enligt andra metoder som har visats vara likvärdiga.

Sida 8 Provläsningsexemplar / Preview Bilaga A (informativ) Vägledning för val av ljudisolerande dörrar och fönster Typgodkända eller certifierade produkter har godkända projekterings- och monteringsanvisningar samt underkastas en fortlöpande tillverkningskontroll. Vid typprovningen tillämpas klassning enligt tabell A.1. Översättning mellan reduktionstal och ljudnivåskillnad ges i bilaga D. Beräkning av sammansatta konstruktioners reduktionstal ges i bilaga F. Tabell A.1 Klassning av dörrar och fönster Klass db Krav i laboratorium < R w db R w 25 27 R w 30 33 R w 35 38 R w 40 43 R w 45 48 R w 50 53 ANM 1 Klasserna för R w överensstämmer med klassningen i norsk standard NS 3150 och dansk standard DS 1082. ANM 2 Klass R w 35 db kan i medeltal anses motsvara ljudklass 30 db enligt den tidigare SS 81 73 06, Dörrar Ljudisolering Klassindelning, utgåva 2, 1981 vars klassning baserades på medelreduktionstalet R m i stället för reduktionstal R w. På samma sätt motsvarar klass R w 40 db ljudklass 35 db. Klass R w 25 db svarar dock fortfarande mot gamla ljudklass 25 db. ANM 3 Typgodkända eller certifierade dörrar bör märkas Klass R w xx db. Typgodkända eller certifierade fönster bör märkas Klass R w xx db och R A.tr yy db. R A.tr definieras i bilaga D uttryck D.3.