European Crime Prevention Awards bidrag till den svenska uttagningstävlingen

European Crime Prevention Awards 2004 12 bidrag till den svenska uttagningstävlingen 1

Innehåll Förord 5 Slättaprojektet, Falun 7 Dalbolyftet, Växjö 8 Trygg och säker i Tynnered, Göteborg 9 Säkert företag, Upplands Väsby 10 Äldres rätt till trygghet, Örebro 11 Vägen ut, Göteborg 12 Folkraceprojektet i Klockaretorpet, Norrköping 13 Munkmoraprojektet, Värmdö 14 Bilprojektet i Ryd, Linköping 15 Samverkan för det bästa boendet, Linköping 16 Hälsoprojektet vid Skiftingehus skola, Eskilstuna 17 Ifrågasatt föräldraskap, Stockholm 18 Tidigare års vinnare i European Crime Prevention Awards 19

Förord Varje år anordnas en tävling om det bästa brottsförebyggande projektet European Crime Prevention Awards (ECPA). Syftet med ECPA är att ge kännedom om och spridning åt framgångsrika brottsförebyggande projekt. Tävlingen startades i Nederländerna år 1987. Numera arrangeras tävlingen av nätverket European Crime Prevention Network (EUCPN), som har sitt sekretariat vid EU-kommissionen i Bryssel. Sverige har deltagit i ECPA sedan år 1998 då vi vann med ett projekt från Rinkebyskolan i Stockholm. Intresset för att delta i tävlingen har hela tiden ökat. År 2003 deltog elva länder i tävlingen. Till årets tävling förväntas antalet deltagare fortsätta att öka eftersom även de nya EU-länderna är inbjudna. Finalen avgörs i Holland som står som värd i kraft av att man är ordförandeland i EU under andra halvåret 2004. Varje deltagarland arrangerar en egen uttagning till ECPA genom en tävling där ett projekt nomineras till den europeiska tävlingen. Brottsförebyggande rådet, BRÅ, ansvarar för den svenska uttagningen och har till sitt förfogande en jury bestående av företrädare för polisen, kommunerna, Försäkringsförbundet och BRÅ. Denna skrift innehåller kortfattade beskrivningar av 12 bidrag, som till stor del bedömts uppfylla nedanstående villkor och därmed gått vidare till en andra omgång. Beskrivningarna bygger uteslutande på det material som skickats in som anmälan av bidraget. Varken BRÅ eller juryn har haft möjlighet att närmare granska projekten. Förutom att projekten ska ha som mål att förebygga brott och öka tryggheten, ska de: syfta till att förebygga så kallad vardagsbrottslighet bygga på samverkan mellan flera parter ha uppnått hela eller delar av de för projektet uppsatta målen vara möjliga att upprepa inom andra områden eller länder vara etiskt försvarbara och inte försämra människors livskvalitet. Dessutom prioriteras projekt som innebär nya grepp i det brottsförebyggande arbetet och sådana som har visat sig vara kostnadseffektiva. Med skriften vill BRÅ sprida kännedom om aktuella projekt och verksamheter och inspirera till konkret brottsförebyggande arbete. Den har sammanställts vid BRÅ:s enhet för lokalt brottsförebyggande arbete. Stockholm i oktober 2004 Jan Andersson Generaldirektör 5

Slättaprojektet, Falun Slättaprojektet startades i slutet av år 2001 i stadsdelen Slätta i Falun sedan det hade uppstått problem med främst skadegörelse, nedskräpning, inbrott och buskörning med mopeder i området. En kartläggning visade att orsaken till problemen främst berodde på en mindre grupp tonårspojkar som saknade en meningsfull fritidssysselsättning. Fritidsgården hade många verksamheter för yngre ungdomar och flickor men den här gruppen pojkar hade glömts bort. Efter kontakt med pojkarna stod det klart att deras stora intresse var att få ett garage där de kunde svetsa och meka med sina mopeder. Projektet leddes av en samverksansgrupp där företrädare för skolan, närpolisen, fritidsgården, lokala handlare, bostadsbolaget, lokala brottsförebyggande rådet, socialtjänsten samt idrotts- och föräldraföreningar ingick. Samverkansgruppen initierade flera insatser med både situationell och social brottförebyggande inriktning. Den viktigaste insatsen var att hitta en mötesplats för pojkarna där de kunde odla sitt intresse för mopeder. Den lokala livsmedelsaffären ställde upp med ett skrotförråd som lokal. En handledare hittades vid ett närliggande gymnasium och han gjorde sedan i ordning garaget tillsammans med ungdomarna i projektet. Både bostadsbolaget och skolan medverkade i en fysisk översyn av området vilket resulterade i flera konkreta åtgärder. Till exempel har belysningen förbättrats i området, buskar har röjts och öppningar har gjorts i plank som varit tillhåll för ungdomar på kvällar. Skolan i området påbörjade ett långsiktigt värdegrundsarbete med föreläsningar för både föräldrar och barn. Lärarna fortsatte arbetet med samarbetsövningar för eleverna. För att öka vuxennärvaron i området startades nattvandringar i samarbete mellan kommunens fritidsförvaltning, en idrottsförening och en föräldraförening. Polisen har under projekttiden ökat sin synlighet i området och försökt förebygga ungdomsrelaterad brottslighet. Slättaprojektet har följts upp genom jämförelser av brottsstatistik för perioden maj september åren 2002 och 2003. Uppföljningen visar framför allt att skadegörelsebrotten i området har minskat kraftigt, från nära 40 anmälningar till en handfull, vilket motsvarar en minskning med 80 90 procent. Förändringen verkar bestå och det finns i dag inget som pekar på att nya ungdomsgäng håller på att etableras. Flera av projektets verksamheter, till exempel mopedverkstaden, bedrivs ännu. Projektdeltagarna träffas fortfarande fyra gånger per år inom ramen för två lokala samverkansgrupper som arbetar mot ungdomar och som fanns redan innan projektet startade. De ungdomar som från början delvis var orsaken till att projektet startades är i dag mycket aktiva i mopedverkstaden. De har också lyckats locka till sig många yngre till verksamheten. Birgitta Carlsson-Höök, Slättaskolan, telefon 023-836 78. 7

Dalbolyftet, Växjö Dalbolyftet är en stor social och fysisk upprustning av bostadsområdet Dalbo i Växjö. Dalbo har länge uppfattats som ett segregerat bostadsområde. Brottsligheten är högre än genomsnittet, många låginkomsttagare bor i området och andelen boende med utländsk bakgrund är hög. För fyra år sedan påbörjades en stor renovering av området där fastigheterna skulle rustas upp både in- och utvändigt. När renoveringen hade kommit halvvägs var det dock uppenbart att någonting saknades. Det fanns ett behov av en social satsning för boende i Dalbo. Bostadsbolaget hade varje år en omflyttning på 25 procent av lägenheterna och det fanns inte minst stora ekonomiska vinster på att minska den genom att höja statusen på området. 8 Bostadsbolaget tog, i samverkan med flera andra aktörer, initiativ till en fysisk och social upprustning av området: I en byggnad mitt i området skapades en mötesplats för föreningar i området. Den har öppet sex dagar i veckan och drivs av människor som bor i området. Verksamheten består av möten, föreläsningar eller öppen verksamhet från bland annat kyrkor, invandrarföreningar och kvinnoföreningar. Bostadsföretaget tillhandahåller lokalen och viss administrativ hjälp. Bostadsföretaget har skapat flera samverkansgrupper i området som bland annat arbetar för att försöka minska kriminaliteten bland ungdomar, exempelvis genom olika arrangemang för ungdomar, stöd till fältarbetare och nattvandringar i området. Bostadsbolaget har försökt komma närmare hyresgästerna genom att själva ta över förvaltningen av fastigheterna. Det planeras för ett områdeskontor i området. För att öka delaktigheten finns också planer på att hyresgästerna ska ta över en del av fastighetsskötseln. För en liten hyresreducering ska de kunna sköta till exempel planteringar, städning och liknande. Vid sidan av de sociala insatserna i Dalbo har flera situationella brottsförebyggande åtgärder genomförts. Belysningen har förbättrats, källarförråden har sektionerats och säkerhetslås och portkoder har monterats in. Alla tvättstugor har också flyttats upp från källarna till tvätthus på gårdarna. Det pågår också ett arbete för att öka överblickbarheten på områdets öppna platser genom röjning av buskage. Många av förändringarna utgår från trygghetsvandringar som har genomförts i samarbete mellan bostadsbolaget, hyresgästföreningen och en arkitekt. Allmänt sett stiger brottsligheten i Växjö. Dalbolyftet har inte utvärderats vetenskapligt men uppfattningen är att även om projektet inte vänt denna trend, har man med hjälp av punktinsatser lyckats minska vissa former av brottslighet. Enligt projektledningen har satsningen hittills inneburit mindre klotter och vandalism samt färre lägenhetsinbrott. Det minskade klottret uppges vara resultatet av en stor satsning för att försvåra möjligheten att klottra samtidigt som det har skapats utrymme för laglig graffiti. I trygghetsundersökningar som har genomförts sedan projektet startade uttrycker de tillfrågade att de känner en större trygghet. Omflyttningen i området har minskat och hyresgästerna har också utryckt sin uppskattning och tycker att bostadsbolaget numera satsar på Dalbo. Andreas Liljenrud, Hyresbostäder i Växjö, telefon 0470-77 08 80.

Trygg och säker i Tynnered, Göteborg Stadsdelen Tynnered i Göteborg har sedan flera år tillbaka arbetat aktivt för att engagera och göra medborgarna mer delaktiga i arbetet med trygghetsfrågor. Ett viktigt instrument för att uppnå detta har varit att anordna så kallade trygghetsvandringar. Bakgrunden var att stadsdelen hade uppmärksammat att medborgarna hade litet inflytande i stadsdelens trygghetsarbete. Många boende upplevde också att det fanns otrygga miljöer i området som borde åtgärdas. Problemen var främst koncentrerade till Tynnereds största torg Opaltorget, som var en samlingsplats för gäng och där vandalisering och inbrott var vanliga. Även området runt spårvagnshållplatsen upplevdes som otryggt och inte inbjudande. En trygghetsvandring är en form av kartläggning av otrygga miljöer där boende i området tillsammans med ansvariga tjänstemän i kommunala förvaltningar och bostadsbolag gör en stadsvandring. Innan trygghetsvandringarna i Tynnered påbörjades gjorde stadsdelen tillsammans med bostadsbolaget en inventering av området för att hitta en utgångspunkt för var vandringarna skulle förläggas. Fyra trygghetsvandringar har genomförts och inbjudan till dem har skötts av hyresgästföreningen och bostadsbolagen i området. Vid trygghetsvandringarna deltog representanter från stadsdelsförvaltningen, park- och naturförvaltningen (som har centralt ansvar för parkområden i hela Göteborg), lokalförsörjningsförvaltningen, polisen, ungdomsledare, frivilligorganisationer och ett stort antal boende. Under vandringen stannade deltagarna på vissa platser och fick skriva ner sina iakttagelser. Sedan återsamlades man i en lokal där svaren sammanställdes och diskuterades. Dokumentationen i form av kartor och anteckningar skickades sedan till ansvariga myndigheter. Trygghetsvandringarna i Tynnered har inneburit en konkret form för trygghetsarbete. En direkt effekt är att fler boende har involverats. Trygghetsvandringarnas direkta återkoppling mellan kartläggning av problem och förslag till åtgärder gör att många ser att deras synpunkter leder till förändringar. Trygghetsvandringarna har resulterat i flera konkreta förändringar i stadsdelen. Otrygga, skräpiga och vandaliserade miljöer har uppmärksammats och åtgärdats, belysningen har förbättrats runt ett antal så kallade primära gångstråk i stadsdelen och underhåll och städning av parkmark har samordnats bättre mellan olika fastighetsägare. Trygghetsvandringarna har även fått betydelse för planeringen av den framtida bebyggelsen i Tynnered genom att ny bebyggelse planeras i de områden som upplevts som mest otrygga. Tanken är att bostäderna ska motverka otrygghet genom att det blir mer liv och rörelse i dessa områden. Karin Alsén, Tynnereds stadsdelsförvaltning, telefon 031-366 40 13. 9

Säkert företag, Upplands Väsby Många företag är tacksamma objekt för rån, stölder, skadegörelse och bedrägerier. Problemen är inte bara isolerade till butiker utan berör företag i alla typer av branscher till exempel kontor, verkstäder, lager och serveringar. De utbildningar och certifieringsprogram som utvecklats för företag är dock oftast riktade till butiker och passar inte alla branscher. Det uppmärksammades i Uppland Väsby. Där har näringslivsorganisationen Upplands Väsby Promotion (UVP) tillsammans med kommunen och den lokala polisen tagit fram ett informations- och utbildningsmaterial som ska hjälpa företagen att vidta brottsförebyggande åtgärder. Tanken är att företagen ska kunna diplomeras som Säkert Företag. Ett led i arbetet är att på sikt försöka bygga upp ett nätverk för företagssamverkan mellan de olika arbetsplatsområdena i kommunen. Arbetet med Säkert företag är främst inriktat mot att förhindra antalet brottstillfällen. Därför har man tagit fram ett informationsmaterial med konkreta checklistor som lyfter fram exempel på vad som är stöldbegärligt och vad som brukar vara företagens svaga punkter. När företagen har åtgärdat de punkter som berör deras verksamhet gör en representant från polisen en kontroll och företagen kan bli diplomerade. För att visa kunder, personal och andra att de arbetar aktivt med det brottsförebyggande arbetet får företagen både en dekal att sätta upp vid entrén och ett diplom. Vid utvecklingen av materialet medverkade ett 15-tal företag som bollplank. De fick ta del av materialet och ge synpunkter på dess användbarhet. När materialet var klart anordnades sju informationsmöten med 100 medverkande företag, för att presentera hur materialet skulle kunna användas. För själva diplomeringen har personalen på UVP fått utbildning i hur den ska utföras och följas upp. De fungerar också som ett stöd för företagen i deras säkerhetsarbete. För närvarande har cirka 150 företag anslutit sig till kampanjen som drog i gång i december 2003. Av dem har cirka 15 företag fullföljt hela processen och blivit diplomerade. Målet är att 50 procent av alla företag som ansluter sig ska diplomeras. Kampanjen har lagts upp utifrån mätbara mål som både ska handla om hur många som ansluter sig och hur många som diplomerar sig. Man kommer också att utarbeta en modell för hur den brottsförebyggande effekten ska kunna mätas. På sikt kommer de företag som diplomerats att få möjlighet att ta ytterligare ett steg vidare i det förebyggande säkerhetsarbetet och då också arbeta för att förebygga ekonomisk brottslighet och datasäkerhet. Tanken är också att sprida materialet vidare till andra kommuner. Därför kommer UVP att producera materialet även utan kommunens logotype och sälja det till självkostnadspris. Gunilla Ridström, Upplands Väsby Promotion, telefon 08-590 327 00. 10

Äldres rätt till trygghet, Örebro Äldre människor löper generellt sett en mindre risk att utsättas för brott än den övriga befolkningen. Trots det är känslan av otrygghet och rädslan för att utsättas för brott betydligt större hos äldre människor. Det här var någonting som kom fram i trygghetsundersökningar som gjordes i Örebro. För att öka kunskapen om brottslighet bland äldre och ge råd om hur man bäst kan skydda sig har Örebros lokala brottsförebyggande råd tagit fram en videofilm och ett material som kan användas vid studiecirklar riktade till äldre människor. Tanken är att genom kunskap öka de äldres upplevelse av trygghet och samtidigt minska risken för att de exempelvis utsätts för stöldbrott. De som har deltagit i arbetet är polisen, kommunala bostadsbolaget, SOS Alarm, landstinget, länstrafiken och ett stort antal studieförbund. För att göra filmen kontaktades de ansvariga för medielinjen vid Örebro universitet. Det resulterade i ett konkret examensarbete för en grupp studenter. Ungdomarna har själva skrivit manus, filmat och klippt ihop filmen. Uppgiften för polisen och det lokala brottsförebyggande rådet har främst varit att faktagranska och sedan marknadsföra filmen till olika studieförbund. Filmen ger tips på hur man kan minska riskerna att utsättas för stöldbrott, utan att begränsa sin rörelsefrihet. Råden är av karaktären att man bör förvara större summor pengar i en innerficka eller att inte lämna okända besökare utan uppsikt i hallen utan hellre be dem vänta och stänga dörren. Filmen består av fyra avsnitt: När det ringer på dörren, Hantering av pengar, Grannsamverkan och Om olyckan är framme. Filmens olika avsnitt diskuteras sedan i grupp utifrån en handledning som hör till filmen. Hittills har 34 cirkelledare utbildats för att kunna undervisa om materialet. Runt 15 studiecirklar har genomförts med 10 15 deltagare i varje grupp. Materialet har även fått stor uppmärksamhet och spridits över landet med hjälp av studieförbund och lokala brottsförebyggande råd. För att kunna följa upp dem som har gått kursen finns det ett frågeformulär som ingår i studiematerialet. Tanken är att deltagarna ska svara på det efter kursens slut. Hittills är det svårt att uttala sig om huruvida filmen och studiecirklarna har haft någon effekt för tryggheten i Örebro. Till projektets fördelar är att det har varit kostnadseffektivt. Materialet har kostat drygt 80 000 kronor att ta fram. Finansieringen av studiecirklarna står studieförbunden för och kursen är gratis för dem som deltar. Sören Svensson, Örebro lokala brottsförebyggande råd, telefon 019-21 25 53. 11

Vägen ut, Göteborg En mycket liten andel av alla personer som döms för brott står för en relativt stor andel av den totala brottsligheten. Att förebygga återfall är därför en mycket viktig brottsförebyggande åtgärd. Återfallsrisken är ofta som störst i samband med att personer friges från fängelse. Vägen ut Från fängelse till socialt arbetskooperativ är ett projekt som arbetar med att ge personer som har en bakgrund i kriminalitet och missbruk möjlighet att bryta med sitt tidigare liv. Vägen ut baseras på ett empowermentsynsätt, vilket innebär att deltagarna ska ges resurser att ta kontrollen över sitt liv. Projektet är uppbyggt som ett partnerskap där ett stort antal myndigheter och frivilligorganisationer ingår. Ett viktigt mål är att hitta modeller för hur människor med erfarenhet av missbruk och kriminalitet kan etablera sig på arbetsmarknaden. Stor vikt läggs också vid att få de myndigheter som ansvarar för individernas försörjningsstöd arbetsförmedling, försäkringskassa och kommun att samverka tillsammans med varandra och med kriminalvården. Den konkreta metoden för att ge deltagarna arbete är genom sociala arbetskooperativ. Hittills har fyra kooperativ startats, de flesta har inriktning mot hantverksarbete. Två av kooperativen drivs av och för kvinnor. Ett av kooperativen, Villa Solberg, är ett halvvägshus som vänder sig särskilt till personer som kommer direkt från anstalt. Till skillnad från de övriga kooperativen, erbjuder Villa Solberg deltagarna en bostad i kooperativets hus för att minska frestelsen att begå nya brott eller påbörja ett nytt missbruk. De som bor i huset får lära sig att sköta alla detaljer i ett hushåll som att laga mat, tvätta, städa och lägga upp en budget. Deltagarna kan få arbeta i kooperativet som bland annat har en verkstad och ett växthus. Vissa går vidare och har möjlighet att bli delägare i kooperativet. Ett stort antal aktörer deltar i Vägen ut, bland annat Göteborgs stad, arbetsförmedlingen, kriminalvården, försäkringskassan och ett stort antal ideella föreningar. Göteborgs universitet bedriver för närvarande ett forskningsprojekt om arbetet i Vägen ut. Sedan projektet startades har 13 personer gått en kooperatörsutbildning, de har sedan startat de fyra kooperativen i projektet. Totalt har cirka 15 personer, som har en bakgrund i kriminalitet och missbruk, fått arbete genom kooperativen. Projektet har även inneburit en konkret form för samverkan mellan de myndigheter som på olika sätt ansvarar för de personer som är på väg eller nyligen har frigivits från ett fängelsestraff. Projektledningen anser att kunskapsutbytet som sker genom denna samverkan kommer att ha betydelse för hur myndigheterna som ingår i projektet kommer att samarbeta i framtiden. Pernilla Svebo Lindgren, koordinator Vägen ut, telefon 0736-88 99 71. 12

Folkraceprojketet i Klockaretorpet, Norrköping Tristess och brist på meningsfulla fritidsaktiviteter är ofta en bidragande orsak till kriminalitet och droganvändning bland ungdomar. Den här typen av problem har i flera år funnits i bostadsområdet Klockaretorpet i Norrköping. Området är socialt belastat och har främst haft problem med skadegörelse, klotter, stölder och droger. För att motverka problemen startades år 2003 en satsning på folkrace som fritidsaktivitet för ungdomar i riskzonen. Anledningen till att projektet inriktades mot folkracing var att flera av ungdomarna hade ett stort motorintresse men inte någon möjlighet att få utlopp för det. Ursprungligen söktes ungdomar upp och tillfrågades om de ville delta i projektet. Efterhand som projektet blev allt mer känt, kom fler ungdomar till föreningen på egen hand. Verksamheten kretsar främst kring de mekarkvällar som genomförs två gånger i veckan. Mekandet är inriktat på att få i ordning ett antal folkracingbilar till tävlingssäsongen under sommaren. Ungdomarna deltar i den utsträckning de vill. Vissa av ungdomarna är mycket aktiva och deltar både i ordningsställande av bilarna och som förare eller mekaniker under tävlingar. Andra ungdomar kommer bara till verkstaden för att träffa kompisar eller hejar på vid tävlingar. Det enda kravet för att få delta är att man är tolv år eller äldre. Projektet drivs av närpolisen och föräldrar i området. Projektet samarbetar även med Svenska kyrkan, fritidsgården, skolan, pingstkyrkan, idrottsutbildarna Sisu, det lokala brottsförebyggande rådet, kommunen, kommunala bostadsföretaget och hyresgästföreningen. Verksamheten bekostas av sponsorer och all utrustning för att kunna tävla finns att låna för att ingen ska känna några ekonomiska hinder för att delta. Projektet har inte utvärderats, men enligt projektledaren som är närpolis i området, har flera ungdomar i projektet slutat att begå brott som till exempel skadegörelse och klotter. Genom att ungdomarna har fått en fast punkt vissa kvällar i veckan uppger polisen att man har fått bättre kontroll på många av dem. Även andra föreningar i Klockaretorpet uppger att det nu är lugnare i området. Tack vare sina erfarenheter från verksamheten har några ungdomar kunnat slussas vidare till praktikplatser vid några av de företag som samarbetar med projektet. Hittills är 42 ungdomar med och deltar aktivt i folkracingföreningen. Räknas även de ungdomar som besöker garaget ibland, men inte mekar eller tävlingskör, är runt 60 ungdomar aktiva i projektet. Även om deltagarna oftast kommer från Klockaretorpet deltar numera också ungdomar från andra delar av Norrköping. Kenth Karlsson, närpolis Norrköping, telefon 013-734 12. 13

Munkmoraprojektet, Värmdö Munkmora i Värmdö hade tidigare en stämpel om att vara ett område med mycket problem, hög social belastning och kriminalitet. Den faktiska brottsligheten i området var dock inte anmärkningsvärt hög. Kommunen beslutade därför att avsätta medel för en social förändring av bostadsområdet. Verdandis lokalförening i Värmdö och den lokala Hyresgästföreningen genomförde en undersökning om de boendes bild av området. Den visade att många var nöjda med mycket i området, men att det fanns negativa sidor som nedskräpning, skadegörelse, drogproblem och få sociala mötesplatser. Resultatet av enkäten ledde till att ett projekt startades i samverkan mellan ett stort antal aktörer i området: förskola, skola, socialförvaltning, kulturförvaltning, fritidsledare, närpolis samt ett flertal ideella föreningar. Projektet i Munkmora innehåller både sociala och situationella brottsförebyggande åtgärder. Ett belysnings- och parkbänksprojekt genomfördes i området. Genom möten fick de boende komma med synpunkter på var i området de kände sig otrygga och var bättre belysning och parkbänkar skulle kunna öka tryggheten och skapa förutsättningar för en bättre social kontroll. Synpunkterna ledde till att runt 50 nya armaturer installerades. För att förbättra överblickbarheten i området har också buskage beskurits. Flera ungdomssatsningar har även genomförts inom ramen för projektet. Några ungdomar har till exempel fått hjälp med att bygga en miniracingbana. En grupp har också startats för ungdomar som sysslar med skateboard, snowboard och inlines. Ungdomarna har fått hjälp att bilda en ungdomsförening i Verdandis regi. Ett arbete har även genomförts för att synliggöra unga tjejer i området. Bland annat har ett tjejläger i skärgården hållits. Tanken är att arbetet ska fortsätta i Munkmoras högstadieskola som ett led i att stärka elev- och ungdomsinflytandet i kommunen. Projektet har även satsat på att skapa fler mötesplatser för ungdomar, ett exempel på det är ett IT-café som startats för ungdomar i området. Projektet i Munkmora har inte utvärderats ännu. Sedan projektet startat har dock den totala brottsligheten i området minskat med 20 procent. Det är svårt att värdera betydelsen av projektet, polisen ser dock den minskade brottsligheten som ett direkt resultat av Munkmoraprojektet. Genom projektet har området även genomgått en påtaglig fysisk förändring. Enligt projektledningen har det resulterat i en attitydförändring som inneburit att de boende känner en större stolthet över området och en större gemenskap. En erfarenhet från projektet är att det går att uppnå mycket genom samarbete mellan olika aktörer i kommunen. Fredrik Norvall, Värmdö kommun, telefon 08-570 134 31 och Pär Margulies, Verdandi, telefon 070-46 170 39. 14

Bilprojektet i Ryd, Linköping Antalet bilstölder i ett område kan ha flera orsaker. Oftast är dock stölderna beroende av andelen gamla bilar, som saknar elektroniska stöldskydd, eller den sociala kontroll som finns runt parkeringsplatserna. Närpolisen i Linköping driver sedan i juni 2003 ett arbete för att minska bilbrottsligheten i stadsdelen Ryd. Bakgrunden var att polisens brottsstatistik visade att området drabbades av fler bilrelaterade brott än vad som kunde förväntas. Antalet brott var som högst under sommaren. Arbetet organiserades som ett samarbetsprojekt med representanter från bland annat närpolisen, det lokala brottsförebyggande rådet, flera försäkringsbolag och det allmännyttiga bostadsföretaget. När åtgärderna för bilprojektet i Ryd skulle bestämmas utgick polisen från den så kallade rutinaktivitetsteorin. Enligt den påverkas uppkomsten av brott av om det finns tillgängliga stöldobjekt, om det saknas kapabla väktare och om det finns motiverade gärningsmän. Utifrån det genomfördes tre åtgärder inom projektet. För att förstärka skyddet av bilarna och därmed göra stöldobjekten mindre tillgängliga delades rattkryckor ut till boende på särskilt utsatta adresser. Totalt distribuerades 500 rattkryckor på tre sätt, dels inbjöds de boende att själva komma och hämta dem i en bildelsbutik, dels vid trafikkontroller i området och dels lades de direkt i de boendes brevlådor. För att skapa en närvaro av kapabla väktare engagerades de boende till att arbeta aktivt för att förebygga de bilrelaterade brotten. Under sommaren kallade man till flera informationsmöten. Två nattvandringar genomfördes och en helg ansvarade de boende för parkeringsplatserna och bevakade dem tillsammans med närpolisen. För att begränsa antalet motiverade gärningsmän genomförde polisen riktade insatser för att störa de yrkeskriminella och minska deras tid i bostadsområdet. Projektet har utvärderats av utomstående konsulter som bland annat har jämfört brottsstatistik från året innan projektet påbörjades med brottstatistik från det år som projektet bedrevs. Utvärderingen visar att projektet på kort sikt har halverat den bilrelaterade brottsligheten men även minskat den totala brottsligheten i området. Ett försäkringsbolag uppskattar att deras kostnader rörande brottslighet minskat och att projektet därför lönat sig för dem. På lång sikt har projektet samlat de boende i Ryd kring en brottsförebyggande samverkan med exempelvis bostadsbolag och närpolis, vilket i framtiden kan tänkas fortsätta minskningen av områdets totala brottslighet. Ulf Andersson, Polismyndigheten i Östergötland, telefon 013-24 13 47. 15

Samverkan för det bästa boendet, Linköping Även om brottsligheten oftast har lokala orsaker finns det antagligen mycket att vinna på att även arbeta på en mer strategisk nivå i det brottsförebyggande arbetet i en kommun. Att försöka uppnå mer samverkan och större samsyn ökar möjligheten att det brottsförebyggande arbetet ska få genomslag. I Linköping arbetar det lokala brottsförebyggande rådet, LiBrå, sedan flera år tillbaka tillsammans med det kommunala bostadsbolaget och hyresgästföreningen i satsningen Det bästa boendet. Tillsammans med bland andra polis och idrottsföreningar verkar de för att skapa opinion om värdet av brottsförebyggande och trygghetsskapande åtgärder. Arbetet handlar om att uppmuntra och ta tillvara de boendes engagemang. Målet med insatserna är att på kort sikt minska skadegörelse och klotter. På lång sikt hoppas man minska nyrekryteringen till kriminella livsstilar. 16 En viktig utgångspunkt för arbetet har varit att brottsförebyggande åtgärder inte ska vara begränsade projekt, utan ingå i den ordinarie verksamheten och vara ett generellt förhållningssätt i det dagliga arbetet. Insatserna har handlat om att mobilisera aktörer och öka deras medvetenhet om brottsförebyggande och trygghetsskapande frågor. Flera seminarier och studiedagar har genomförts för att öka intresset och kunskapen om brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete. Bland annat har en arkitekt hållit föreläsningar riktade både till professionella som arbetar med frågorna och till intresserad allmänhet. Man har även arbetat med trygghetsinventeringar. Utformningen av dessa har baserats på stockholmspolisens material Bo Tryggt 01, till vilket man lagt frågor av mjukare karaktär som till exempel förekomsten av mötesplatser och de boendes attityd till trygghetsskapande arbete. För att ge ungdomar positiva föredömen och ett alternativ till en destruktiv livsstil har flera ungdomsverksamheter startas, till exempel ett ungdomscafé som har öppet på kvällstid, idrottsskolor och koloniverksamhet. Insatserna har genomförts i samarbete med polis, kyrkor och idrottsföreningar. För fyra år sedan inrättades ett trygghetspris, Tryggvestipendiet, för lokala aktörer i bostadsområdena. Det delas ut en gång per år och baseras på nomineringar från allmänheten. Det allmännyttiga bostadsbolaget i Linköping har under flera år följt och mätt kostnaderna för skadegörelse och analyserat brottsstatistik. Statistiken visar att det skett en minskning av brottsligheten i flera bostadsområden. I de kundundersökningar som genomförts har dessutom tryggheten i flera bostadsområden ökat under de senaste tre åren. De som har arbetat i projektet menar att delaktigheten i och förståelsen för de brottsförebyggande och trygghetsskapande frågorna har ökat bland myndigheter, organisationer och boende i Linköping. Gunilla Hjulin, Linköpings brottsförebyggande råd, telefon 013-20 69 43.

Hälsoprojektet i Skiftinge rektorsområde, Eskilstuna Det kan vara svårt att flytta till ett nytt land, inte minst då man står inför nya situationer som man inte har kunskaper om. I många kulturer förekommer inte alkohol eller narkotika eftersom de är förbjudna. När nykomna ungdomar söker kontakt med andra riskerar de därför att konfronteras med alkohol och droger utan att vara medvetna om riskerna. Deras föräldrar kan ha svårt att tala med dem om problemen eftersom de själva inte vet tillräckligt om droger och det svenska samhället. Detta är ett problem som Hälsoprojektet i Skiftingehus skola i Eskilstuna vill bemöta. Projektet startade när flera elever med invandrarbakgrund fått problem med missbruk och kriminalitet. Från början handlade projektet om att nå ut med information och hitta ett forum för att diskutera alkohol och droger med ungdomar och föräldrar på olika språk. I djupintervjuer med elever från de internationella klasserna framgick även att många inte hade någon idrottsaktivitet på fritiden. Insatserna vidgades därför till att även omfatta fritidsaktiviteter för ungdomarna. Projektet har pågått i ett och ett halvt år och främst omfattat elever från årskurs sex till nio på Skiftingehus skola och deras föräldrar. Insatserna har bestått av flera delar; undervisning, diskussioner, informationsmöten, föreläsningar, studiebesök och biobesök. Exempelvis har eleverna fått undervisning en gång i veckan om hur kroppen fungerar och hur man kan leva för att få en bra hälsa. En gästföreläsare har på tre olika språk hållit föreläsningar med efterföljande diskussion för elever från Skiftingehus skola samt på ytterligare två grundskolor och en gymnasieskola. Föredrag har även hållits för föräldrarna på kvällstid och i samband med detta delades en informationsfolder ut. Olika föreningar och kyrkan har varit involverade i projektet och gjort det möjligt för eleverna att bland annat pröva på scoutläger, friidrott, volleyboll, fotboll och innebandy. En invandrarförening har organiserat en teatergrupp och en lokal boxningsklubb har arrangerat en kurs i självförsvar för flickor. Projektet har dessutom använt sig av närradion, som många invandrare lyssnar på, för att nå ut med information till föräldrarna på deras modersmål. Under hela projektet har det funnits en nära kontakt mellan elever, föräldrar och lärare. Både eleverna och föräldrarna har uttryckt positiva erfarenheter av projektet. Det har varit en stor uppslutning på föräldramöten och föreläsningar. Många föräldrar upplever att de fick kunskap som de inte hade tidigare och att diskussionerna gav konkreta idéer och tips. Flera av eleverna har börjat med någon idrott på fritiden och intresset för hälsofrågorna är stort. En attitydenkät, som har genomförts bland eleverna, visar att 95 procent har ökat sin medvetenhet om riskerna med droger och alkohol. Hittills har projektet främst riktats till elever i årskurserna 6 till 9, men efter önskemål från föräldrar är tanken att projektet ska byggas ut till gymnasienivå. Planer finns också på att sprida satsningen till andra skolor i Eskilstuna. Sharifeh Ghasemnejad, Skiftingehus skola, telefon 016-10 72 01. 17

Ifrågasatt föräldraskap, Stockholm Föräldrar är kanske de viktigaste personerna i ett barns liv. Som förälder vill man kunna ge sina barn de bästa förutsättningarna för en bra uppväxt. För föräldrar som har varit eller är frihetsberövade kan föräldraskapet kännas särskilt svårt eftersom deras föräldrarroll ifrågasätts, också av dem själva. Projektet Ifrågasatt föräldraskap avser att stärka föräldrarollen hos vuxna som sitter i eller har suttit i fängelse. Förhoppningen är att de ska ge barnen en bättre levnadssituation och minska risken för att de ska hamna i kriminalitet eller missbruk senare i livet. Verksamheten är uppbyggd kring så kallade föräldrastödsgrupper. Grupperna träffas en gång i veckan i tio veckor och består av åtta deltagare och två gruppledare. Träffarna är medvetet utformade i studiecirkelform för att föräldrarna själva ska vara aktiva och med hjälp av gruppledarna tala om sina erfarenheter med varandra. Samtalen eftersträvar dels att göra föräldrarna mer medvetna om att de är viktiga för sina barn, dels öka deras kunskap kring barns behov och dels hjälpa föräldrarna att hålla kontakten med barnen. Verksamheten är en del av Bryggan Stockholms verksamhet och bedrivs i samarbete med bland andra, kriminalvården, KRIS, socialtjänstförvaltningen, NBV, Björka behandlingshem och Rädda Barnen. Under projekttiden har fyra föräldrastödsgrupper träffats och resultatet uppges vara mycket positivt. Samtliga deltagare har uttryckt positiva upplevelser av verksamheten i grupperna. De har stärkts i självförtroendet som föräldrar och fått en ökad kunskap om barns behov och utveckling. Föräldrarna har blivit mer inriktade på att fokusera på sina barn och att förbättra deras levnadssituation. De har också blivit mer motiverade att sätta barnens behov framför sina egna. Camilla Åkerström, Bryggan Stockholm, telefon 08-442 00 98. 18

Tidigare års vinnare i European Crime Prevention Awards VINNARE I DEN SVENSKA TÄVLINGEN 1998* K.R.I.S. En väg tillbaka till samhället (Stockholm). Farsor och Morsor i Sverige Ett riksnätverk för nattvandrare. Rinkebyskolan En skola mitt i byn (Stockholm). Speciella anmälningsrutiner vid bilbrott (Stockholm). Lugna Gatan Värdprojektet (Stockholm). 1999* Trygghetsskapande arbete i Annerstaskolan (Huddinge). Tillsammans mot våld i Skåne (Lund). Det Brottsförebyggande projektet i Tyresö. 2000* Via Wargen Brottsförebyggande arbete på schemat (Östersund). Trygghetsgruppen i Hjällbo (Göteborg). VINNARE I DEN INTERNATIONELLA TÄVLINGEN 1998 Rinkebyskolan (Sverige). 1999 Projekt för att minska brottsligheten i förortsområde i Gent (Belgien). 2000 Marockanska farsor på stan från Amsterdam (Holland). 2001 Graffitiprojektet Graff n Art från Brugge (Belgien). 2002 Integrationsprojekt i stadsdelen Indre Nörrebro i Köpenhamn (Danmark). 2003 Förortssatsning i Lissabon (Portugal). 2001 Stödcentrum för unga brottsoffer (Stockholm). 2002 Kulturskolan Europas barn (Motala). 2003 Projekt supporter (Stockholm). * Före 2001 utsågs ingen enskild segrare i den svenska tävlingen. Några bidrag utsågs i stället till att representera Sverige i den europeiska tävlingen. 19

Produktion: Brottsförebyggande rådet, 2004. Layout: Ozelot Konsult AB. Tryck: Temo Tryck AB. Brottsförebyggande rådet Box 1386, 111 93 Stockholm. Tfn 08-401 87 00. Fax 08-411 90 75. E-post info@bra.se Internet www.bra.se 20