Bilaga 4. Försvarsmaktens uppdrag i dess instruktion

Relevanta dokument
Bilaga 5. Mål och krav på förmåga i Försvarsmaktens regleringsbrev

Ny struktur för ökad säkerhet - nätverksförsvar och krishantering

Styrning och struktur FMV Systemledning

Bilaga 8. Regeringens bedömning av operativ förmåga

Kommittédirektiv. En rättslig reglering av försvarssamarbetet med Finland. Dir. 2017:30. Beslut vid regeringssammanträde den 23 mars 2017

Genlt Sverker Göranson

Inriktning för Försvarets materielverks verksamhet för åren 2016 till och med 2020 (l bilaga)

De frivilliga försvarsorganisationerna. En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering

Resiliens i en förändrad omvärld

Norrbottens regemente 2016/2017

Inriktningsbeslut för Försvarsmakten

Norrbottens regemente

Post- och telestyrelsen arbetar för att alla i Sverige ska ha tillgång till bra telefoni, bredband och post.

Regional ledning HÖGKVARTERET

FMV. Marinens utveckling

Kommittédirektiv. Forskning och utveckling på försvarsområdet. Dir. 2015:103. Beslut vid regeringssammanträde den 29 oktober 2015

Säkerhetspolitik för vem?

MSB för ett säkrare samhälle i en föränderlig värld

Så är vi redo om krisen kommer

Kommittédirektiv. Rätten för Försvarsmaktens personal att använda våld och tvång i internationella insatser. Dir. 2010:125

FÖRSVARSMAKTENS SPECIALFÖRBAND NÄR SITUATIONEN KRÄVER MER

Konferens om landstingens krisberedskap Utvecklingen av det civila försvaret. Magnus Dyberg-Ek Avdelningen för Utvärdering och lärande

Grundsyn - gemensamma grunder för en sammanhängande planering för totalförsvaret (10 juni 2016) Version juni 2018

Planeringen för det civila försvaret ska återupptas. OffSÄK:s vårkonferens 5-6 april 2016

Stockholm Ju2015/30/SSK. Justitiedepartementet Stockholm.

Civilt försvar Elförsörjningens beredskapsplanering påbörjas. Magnus Lommerdal

Kommittédirektiv. Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid. Dir.

Riksintresse för totalförsvarets civila del

Legala aspekter - dispostion

Internationell politik 1 Föreläsning 5. Internationell organisering: FN. Jörgen Ödalen

Nationell säkerhet här och nu

FÖRSVARETS FÖRFATTNINGSSAMLING

Stockholms läns landsting 1(2)

Försvarsmaktens stöd till samhället vid kriser

Kommittédirektiv. Översyn av materiel- och logistikförsörjningen till Försvarsmakten. Dir. 2015:71. Beslut vid regeringssammanträde den 25 juni 2015

Kommittédirektiv. Personalförsörjning för det reformerade försvaret. Dir. 2009:58. Beslut vid regeringssammanträde den 16 juli 2009

Kommittédirektiv. Behandlingen av personuppgifter inom Försvarsmakten och Försvarets radioanstalt. Dir. 2017:42

ÖB Micael Bydén Rikskonferensen Folk och Försvar Sälen, 14 januari Svensk försvarsförmåga

Riksintressen för totalförsvarets militära del Vilka riksintressen finns och hur bevakar vi dem? Martin Eliasson HKV PROD INFRA

FÖRSVARSMAKTENS INTERNA BESTÄMMELSER

FÖRSVARSMAKTENS INTERNA BESTÄMMELSER

Folk och Försvar - Rikskonferensen Det nya totalförsvaret. Anförande av Försvarsberedningens ordförande,

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Regeringens proposition 2018/19:18

Bilaga 6. Försvarsmaktens tolkning av sitt uppdrag

Anförande Folk och Försvars Rikskonferens 2015 Försvarsminister Peter Hultqvist - Prioriteringar inför nytt Försvarsbeslut

Anders Jansson samverkansofficer HKV INSS J9 RUST. Agenda

Plan för ökad civilförsvarsberedskap KS

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Civilt försvar grunder och aktuell information. Version juni 2018

HÖGRE REGIONAL GRUNDSYN FÖR MILITÄR- REGION MITT

Krigsduglighet (KDU) xx Verktyg för att fastslå och följa upp ambition i den egna krigsorganisationen

Läget i Syrien. Ja Kan inte säga Nej. Finland bör utöka sitt humanitära bistånd till området.

Nationell risk- och förmågebedömning 2017

Kommittédirektiv. En ny myndighet för psykologiskt försvar. Dir. 2018:80. Beslut vid regeringssammanträde den 16 augusti 2018.

Fred kris krig Lagstiftning ur kommuners och landstings perspektiv

KSLA 9 nov Livsmedelsförsörjning - Vem ansvarar för vad och hur ser samordningen ut? Therese Frisell

Civilt försvar och Räddningstjänst under höjd beredskap (RUHB) Dennis Skog Räddningstjänsten Syd

Kommittédirektiv. Utvärdering av operativa räddningsinsatser vid skogsbränder Dir. 2018:81. Beslut vid regeringssammanträde den 16 augusti 2018

Svensk författningssamling

Grundläggande begrepp och regelverk

Kommittédirektiv. Utvidgad frivillig försvarsverksamhet som även omfattar stöd till anhöriga och veteransoldater. Dir. 2011:103

FÖRFATTNINGSSAMLING. Försvarsmakten föreskriver med stöd av 12 förordningen (1980:123) med reglemente för militärpolisen följande.

Svensk författningssamling

Ökat Nato-motstånd och minskat stöd

Försvarsmaktens svar på uppdrag till Försvarsmakten angående personalförsörjning

Försvarspolitiska ställningstaganden

Svensk författningssamling

Kommittédirektiv. En långsiktigt hållbar personalförsörjning av det militära försvaret. Dir. 2015:98

Reformeringen av försvaret måste gå vidare!

Åtgärdskategorier och Finansieringsprinciper

Idéprogram. för Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen antaget på kongressen 2010

Överenskommelse om kommunernas arbete med civilt försvar

Opinion Tabellversion. Om den svenska allmänhetens syn på samhället, säkerhetspolitiken och försvaret

Planeringskommissionen för Försvarsinformation PFI Seminarium 20 mars 2013 Nordiskt försvarssamarbete nu och i framtiden

ADMINISTRATIV BEREDSKAP

Skyldighet att skydda

Anslag 2:4 Krisberedskap, inriktning 2016

BESLUT. RÅDETS BESLUT 2014/125/GUSP av den 10 mars 2014 om ändring av beslut 2013/798/Gusp om restriktiva åtgärder mot Centralafrikanska republiken

Uppgifter och ansvar Major Peter Widen Militärregion Syd (MRS)

Perspektiv på totalförsvaret Underlag till workshop den 7 december 2016

Roger Fredriksson. Kenneth Michaelsson (c) JanAnders Palmqvist (s) Roger Gardell (fp) Tommy Andersson 1(4) Sammanträdesprotokoll

Kommittédirektiv. Förstärkt skydd för uppgifter som rör ett internationellt samarbete för fred och säkerhet som Sverige deltar i. Dir.

Militärregion Syd. MRLäk Syd

Kommittédirektiv. Skogsbranden i Västmanlands län lärdomar för framtiden. Dir. 2014:116. Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2014

Risk-och sårbarhetsanalyser Sekretess

Förändrad styrning av Försvarsmakten m.m.

Försvarsmaktens interna bestämmelser om utbildning i folkrätt avseende krigets lagar; beslutade den 28 maj 1997.

Kommittédirektiv. Genomförande av vissa straffrättsliga åtaganden för att förhindra och bekämpa terrorism. Dir. 2014:155

Rikspolisstyrelsens författningssamling

Kommittédirektiv. Frivillig försvarsverksamhet. Dir. 2008:2. Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2008

MSB för ett säkrare samhälle i en föränderlig värld

Svensk författningssamling

Utdrag ur protokoll vid sammanträde

PTS aktuella krav om totalförsvarsplanering. telekommunikation. Love de Besche

Programmets benämning Officersprogrammet med Militärteknisk inriktning. Benämning på engelska Officers' Programme majoring in Military-Technology

Naznoush Habashian, Försvarsmaktens Hållbarhetschef. Försvarsmaktens arbete på energioch klimatområdet

Assistansersättning - hjälp med andra personliga behov

FSPOS Strategisk plan

Opinion Tabellversion

Transkript:

bilaga till granskningsrapport dnr: 31-2012-1522 rir 2014:4 Bilaga 4. Försvarsmaktens uppdrag i dess instruktion Försvarsmaktens omställning(rir 2014:4)

Bilaga 4 Försvarsmaktens uppdrag i dess instruktion Här följer en närmare genomgång av Försvarsmaktens uppdrag som det framgår av myndighetens instruktion i dess olika lydelser sedan bildandet 1994. Kursiverad text är citat. 1994 I den första instruktionens grundversion lyder Försvarsmaktens uppdrag så här. Försvarsmakten har till uppgift att försvara Sverige mot väpnade angrepp. Försvarsmakten skall ha sådan krigsduglighet och beredskap att den verkar avhållande mot sådana angrepp. 1 Försvarsmakten skall i fred hävda Sveriges territoriella integritet samt organisera krigsförband och förbereda förbandens användning för landets försvar. Försvarsmakten skall också kunna ställa en utlandsstyrka till förfogande för fredsbevarande verksamhet - - - samt kunna delta i utbildning för fredsbevarande verksamhet. 2 Försvarsmakten har alltså en kärnuppgift: att försvara Sverige mot väpnade angrepp, och ha förmåga och beredskap för att förebygga angrepp. Dessutom ska Försvarsmakten hävda den territoriella integriteten samt organisera krigsförband och en utlandsstyrka. 1997 Tre år efter att Försvarsmakten bildats ändrar regeringen uppdraget i instruktionen. Utgångspunkten har förflyttats från själva kärnuppgiften, att försvara Sverige, till att skapa förutsättningar för densamma. Uppdraget lyder därefter på följande sätt. Försvarsmaktens huvuduppgift är att i fred vidta förberedelser för att i krig kunna försvara Sverige mot väpnade angrepp som hotar landets frihet och oberoende. Ett angrepp skall kunna mötas var det än kommer ifrån och hela Sverige skall kunna försvaras. 3 Försvarsmakten skall i fred 1. övervaka och hävda Sveriges territoriella integritet i luften, till sjöss och på marken, 2. kunna ställa kvalificerade förband och andra resurser till förfogande för internationella fredsfrämjande och humanitära insatser, 3. kunna stödja samhället vid svåra påfrestningar på samhället i fred, och 4. ha en beredskap som medger att huvuddelen av Försvarsmaktens organisation inom ett år efter särskilt beslut har uppnått full krigsduglighet. Försvarsmaktens beredskap, organisation och planläggning skall vidare 1 1 förordningen (1994:642) med instruktion för 2 2 förordningen (1994:642) med instruktion för 3 1 förordningen (1997:1201) om ändring i förordningen (1994:642) med instruktion för

medge att Försvarsmaktens förmåga långsiktigt kan anpassas för att motsvara framtida krav och behov. 4 Försvarsmakten skall organisera krigsförband och förbereda förbandens användning för landets försvar och för de övriga uppgifter som anges i första stycket. 5 Försvarsmaktens uppdrag har nu blivit mer detaljerat. Uppgiften att hävda territoriell integritet kvarstår, men beskrivs mer ingående som att det handlar om att övervaka i luften, till sjöss och på marken. Så gick det redan till, men av någon anledning ansåg regeringen att det behövde preciseras. En hypotes skulle kunna vara att inför kommande nedskärningar förtydliga att Försvarsmakten inte gav upp någon aktivitet. Nu är det också första gången som uttrycket hela Sverige ska kunna försvaras förekommer. Det står dock ingenting om hur länge Sverige ska kunna försvaras. Flera uppgifter har tillkommit. Uppgiften att ställa en utlandsstyrka till förfogande för fredsbevarande verksamhet har nu utökats till att avse kvalificerade förband och andra resurser för fredsfrämjande och humanitära insatser. Detta är en ambitionshöjning från regeringen, att det ska vara fråga om en viss kvalifikationsnivå på förbanden och att det också ska kunna utföras humanitär verksamhet. Med bestämningen fredsfrämjande vidgas också användningsområdet för förbanden från att endast kunna agera fredsbevarande. Tre övriga uppgifter har tillkommit i instruktionen. Det första är att kunna lämna stöd till samhället vid svåra påfrestningar i fred (kriser). Denna uppgift utfördes redan tidigare, men har preciserats genom att införa den i instruktionen. Det andra är att beredskapen ska medge att huvuddelen av Försvarsmakten vid behov inom ett år ska kunna ha uppnått full krigsduglighet. Det tredje är att beredskap, organisation och planläggning ska medge att Försvarsmaktens förmåga långsiktigt kan anpassas för att motsvara framtida krav och behov. Uppgiften att organisera krigsförband och förbereda dessa för att försvara Sverige har nu breddats till att omfatta även de nu tillkommande uppgifterna. 2000 År 2000 utfärdar regeringen en ny instruktion för Uppdraget till myndigheten är som följer. Grunden för Försvarsmaktens verksamhet skall vara förmågan till väpnad strid. 6 Försvarsmakten skall kunna försvara Sverige mot väpnat angrepp var det än kommer ifrån. Hela Sverige skall kunna försvaras. 7 Försvarsmakten skall hävda Sveriges territoriella integritet. 8 4 2 första stycket förordningen (1997:1201) om ändring i förordningen (1994:642) med instruktion för 5 2 andra stycket förordningen (1997:1201) om ändring i förordningen (1994:642) med instruktion för 6 1 förordningen (2000:555) med instruktion för 7 2 första stycket förordningen (2000:555) med instruktion för

Försvarsmakten skall bidra till fred och säkerhet i omvärlden genom att kunna genomföra och lämna stöd till fredsfrämjande operationer och säkerhetsfrämjande samarbete samt kunna lämna stöd till humanitär verksamhet. 9 Försvarsmakten skall bidra till att stärka det svenska samhället vid svåra påfrestningar i fred genom att kunna samverka med andra myndigheter och kunna ställa resurser till förfogande. 10 Försvarsmakten skall ha den operativa förmåga, de kompetenser och den insatsorganisation som regeringen beslutar. Försvarsmakten skall även upprätthålla den beredskap som regeringen beslutar. 11 Försvarsmaktens beredskap, organisation och planläggning skall medge att Försvarsmaktens förmåga kan anpassas för att motsvara förändrade krav och behov. 12 Försvarsmakten skall genomföra den planläggning och vidta de förberedelser som behövs för att kunna lösa myndighetens uppgifter. 13 Egentligen har inte mycket förändrats i uppdraget. Det som avviker mot förut är följande. Uppgiften att hävda den territoriella integriteten har återgått till att vara ospecificerad. Stödet till det civila samhället har däremot blivit mer specificerat, då det talas om att Försvarsmakten också ska kunna samverka med andra myndigheter och ställa resurser till förfogande. När det gäller operativ förmåga och beredskap har detta blivit ospecificerat. En nyhet är att uppdraget har tillförts att Försvarsmakten ska planera och förbereda sig för att kunna lösa sina uppgifter. 2008 Efter sju och ett halvt år och med en ny regering vid makten förändras Försvarsmaktens uppdrag. Det som händer är att uppgifterna i de tre sista styckena utgår. I övrigt är uppdraget identiskt med hur det sett ut sedan 2000. De uppgifter som sedan 2000 inte längre ingår i instruktionen är alltså: Försvarsmakten ska ha den operativa förmåga, kompetens och den insatsorganisation som regeringen beslutar samt upprätthålla den beredskap som regeringen beslutar. Försvarsmaktens beredskap, organisation och planläggning ska medge att förmågan kan anpassas för att motsvara förändrade krav och behov. Försvarsmakten ska genomföra den planläggning och vidta de förberedelser som behövs för att kunna lösa uppgifterna. 8 2 andra stycket förordningen (2000:555) med instruktion för 9 2 tredje stycket förordningen (2000:555) med instruktion för 10 2 fjärde stycket förordningen (2000:555) med instruktion för 11 3 första stycket förordningen (2000:555) med instruktion för 12 3 andra stycket förordningen (2000:555) med instruktion för 13 3 tredje stycket förordningen (2000:555) med instruktion för

2010 JANUARI 2010 Efter två år ändras uppdraget igen i Försvarsmaktens instruktion. Det lyder från och med 2010 sålunda. Försvarsmakten ska upprätthålla och utveckla ett militärt försvar. Grunden för detta ska vara förmågan till väpnad strid. 14 Försvarsmakten ska kunna försvara Sverige och främja svensk säkerhet genom insatser nationellt och internationellt. Försvarsmakten ska kunna upptäcka och avvisa kränkningar av det svenska territoriet samt värna Sveriges suveräna rättigheter och nationella intressen utanför det svenska territoriet. 15 Försvarsmakten ska med myndighetens befintliga förmåga och resurser kunna lämna stöd till civil verksamhet. 16 Försvarsmakten ska kunna utföra uppgifterna enligt första stycket självständigt, men även i samverkan med andra myndigheter, länder och organisationer. 17 Från och med 2010 är alltså uppdraget som det formuleras i instruktionen till Försvarsmakten tämligen förändrat. En uppgift att upprätthålla ett militärt försvar har införts, liksom att denna verksamhet ska utvecklas. Samtidigt har skrivningarna om att försvaret ska ske mot väpnat angrepp var det är kommer ifrån och att hela Sverige ska kunna försvaras tagits bort. I stället har tillkommit att Försvarsmakten ska främja svensk säkerhet genom insatser nationellt och internationellt. Tillkommit har också att utöver att hävda territoriell integritet ska Försvarsmakten värna Sveriges suveräna rättigheter och nationella intressen utanför det svenska territoriet. Detta ska kunna ske även i samverkan med andra myndigheter, länder och organisationer. Det nationella perspektivet har därmed tonats ned till förmån för internationella insatser. När det gäller stöd till civilsamhället har kraven på samverkan och att kunna ställa resurser till förfogande utgått. Försvarsmakten ska i stället med befintlig förmåga och resurser lämna sådant stöd. AUGUSTI 2010 Den 1 augusti 2010 tillkommer ett stort antal verksamhetsuppgifter i Försvarsmaktens instruktion. Försvarsmakten ska bedriva omvärldsbevakning och kunna upptäcka och identifiera yttre hot mot Sverige, svenska intressen och de insatser som Sverige deltar i. 18 14 1 förordningen (2009:1204) om ändring i förordningen (2007:1266) med instruktion för 15 2 första stycket förordningen (2009:1204) om ändring i förordningen (2007:1266) med instruktion för 16 2 andra stycket förordningen (2009:1204) om ändring i förordningen (2007:1266) med instruktion för 17 2 tredje stycket förordningen (2009:1204) om ändring i förordningen (2007:1266) med instruktion för 18 3 första stycket förordningen (2010:650) om ändring i förordningen (2007:1266) med instruktion för

Försvarsmakten ska ta fram underlag för beslut om höjd beredskap och om insatser samt underlag för beslut om förändringar i insatsorganisationens utformning och beredskap. 19 Försvarsmakten ska ha en aktuell operativ planering för sina uppgifter. 20 Försvarsmakten ska med myndighetens tillgängliga resurser kunna påbörja en insats omedelbart efter beslut. Försvarsmakten ska vid beslut om höjd beredskap kunna använda hela insatsorganisationen för att möta ett militärt hot mot Sverige och svenska intressen. 21 Försvarsmakten ska kunna förebygga konflikter och verka vid alla konfliktnivåer. Försvarsmakten ska ha förmåga att genomföra såväl kortvariga som långvariga insatser mot såväl reguljära som irreguljära styrkor samt kunna genomföra räddnings-, evakuerings- och förstärkningsinsatser. Därutöver ska Försvarsmakten kunna stödja och genomföra insatser för säkerhetssektorreform och bidra till uppbyggnaden av andra länders försvarsförmåga samt med myndighetens befintliga förmåga och resurser bidra till stöd för humanitär verksamhet. 22 Försvarsmakten ska kunna ge och ta emot militärt stöd. 23 Dessa nya uppgifter innebär ett väsentligt utökat uppdrag för Vi vill särskilt uppmärksamma att från och med augusti 2010 ska Försvarsmakten ha en aktuell operativ planering. Det innebär att Försvarsmakten måste börja med att bygga upp en försvarsplanering, något som myndigheten inte haft på flera år. Försvarsmakten ska också kunna lämna och ta emot militärt stöd. Detta är en följd av den solidaritetsförklaring Sverige uttalat gentemot de nordiska länderna och medlemsstaterna i Europeiska unionen. En annan viktig sak är att Försvarsmakten med tillgängliga resurser omedelbart ska kunna påbörja en insats. 2013 Från och med 2013 preciseras kraven på operativ planering. Följande har lagts till. Försvarsmakten ska ha en aktuell operativ planering för sina uppgifter. Planeringen ska omfatta alla resurser som är nödvändiga för att genomföra Försvarsmaktens verksamhet. Försvarsmakten ska fortlöpande lämna upplysningar till berörda myndigheter om förhållanden i den operativa planeringen som har betydelse för deras verksamhet. 24 19 3 andra stycket förordningen (2010:650) om ändring i förordningen (2007:1266) med instruktion för 20 3 tredje stycket förordningen (2010:650) om ändring i förordningen (2007:1266) med instruktion för 21 3 a första stycket förordningen (2010:650) om ändring i förordningen (2007:1266) med instruktion för 22 3 a andra stycket förordningen (2010:650) om ändring i förordningen (2007:1266) med instruktion för 23 3 a tredje stycket förordningen (2010:650) om ändring i förordningen (2007:1266) med instruktion för 24 3 tredje stycket förordningen (2012:899) om ändring i förordningen (2007:1266) med instruktion för

Detta innebär alltså att alla resurser ska omfattas av planeringen. Dessutom tillkommer en uppgiftsskyldighet för Försvarsmakten gentemot andra berörda myndigheter om förhållanden i planeringen som har betydelse.