DAGVATTENUTREDNING 5 och 7 Rapport 2015-11-30 Upprättad av: Kristina Wilén Granskad av: Maria Näslund Reviderad 2016-06-03
DAGVATTENUTREDNING 5 och 7 KUND Skanska \3_Dokument\36_PM_Rapport\Dagvatten\160601_dagvattenutredning_reviderin KONSULT WSP Sverige AB Box 1516 751 45 Uppsala Besök: Kungsgatan 66 Tel: +46 10 7225000 WSP Sverige AB Org nr: 556057-4880 Styrelsens säte: Stockholm www.wspgroup.se KONTAKTPERSONER Kristina Wilén 010-722 69 08 2 (24) kristina.wilen@wspgroup.se
\3_Dokument\36_PM_Rapport\Dagvatten\160601_dagvattenutredning_reviderin INNEHÅLL SAMMANFATTNING AV REKOMMENDATIONER 4 BAKGRUND 5 FÖRUTSÄTTNINGAR 5 Utredningsområdet 5 Geologi och grundvatten 7 Recipient 7 Höga nivåer i recipienten 8 Stockholm stad dagvattenstrategi 8 Planerad förändring 9 DAGVATTENHANTERING 10 Befintlig dagvattenhantering 10 Flöden 10 Föroreningar 12 Markmiljö 12 Materialval 13 FÖRSLAG TILL DAGVATTENHANTERING 13 Övergripande principer 13 Kvartersmark 14 Gatu- och torgytor 15 Generella fördröjnings- och reningsåtgärder 15 Gröna tak och gårdar 15 Biofilter 16 Ytlig avledning 17 Genomsläppliga ytmaterial 19 Makadamdike 19 Trädgropar 20 KONSEKVENSER AV FÖRESLAGEN PLAN 21 Flöden 21 Föroreningar 21 Miljökvalitetsnormer 21 Extrema regnsituationer 22 3 (24)
FORTSATT UTREDNING 22 REFERENSER 23 \3_Dokument\36_PM_Rapport\Dagvatten\160601_dagvattenutredning_reviderin SAMMANFATTNING AV REKOMMENDATIONER Takvatten avleds via utvändiga stuprör. Därifrån kan vattnet ledas till bevattningsanläggningar (gårdar), biofilter (gårdar och torgytor) och trädgropar (gårdar, torgytor och gatumark). Ytor som måste hårdgöras såsom cykelparkering, körytor, gångytor etc görs i så stor utsträckning som möjligt genomsläppliga. Möjligheterna till infiltration är dock små. Ett ledningssystem läggs i lokalgatan i respektive fastighet och leds ner mot Bällstaviken. En slutlig fördröjning görs i ett makadamdike längs strandpromenaden. Hit leds både ytligt vatten och vatten från ledningsnät. Höjdsättningen görs så att samtliga bostäder, ingångar och garagenedfarter ligger över +2,7. Höjdsättningen av gårdar, gator och ytor kring hus görs så att regnvatten vid extrema skyfall då ledningsnätet går fullt leds bort från ingångar, infarter etc. 4 (24)
BAKGRUND En detaljplan för området 5 och 7 är under framtagande. Enligt förslaget ska befintliga kontorslokaler rivas och ersättas med framför allt bostäder, men även lokaler och förskola. I samband med detta har WSP fått i uppdrag att utföra en dagvattenutredning för de båda fastigheterna. Syftet är att undersöka de förändrade flödena samt att ge förslag till framtida dagvattenhantering. En revidering av rapporten på grund av förändrad situationsplan har genomförts. På grund av tidsbrist har inga beräkningar gjorts om. Eftersom bron över Bällstaviken utgått och delvis ersatts med grönytor kommer flöden och föroreningar bli lägre än de siffror som presenteras i rapporten. FÖRUTSÄTTNINGAR Utredningsområdet Planområdet är beläget i stadsdelen Mariehäll, Västerort inom Stockholms kommun (se Figur 1 och 2). Området är ca 1,5 ha stort och gränsar till Bällstaviken som är en del av Mälaren. Väster om planområdet ligger Bromma Stockholm Airport. \3_Dokument\36_PM_Rapport\Dagvatten\160601_dagvattenutredning_reviderin Figur 1. Orienteringskarta (källa: hitta.se, 2016). Figur 2. Orienteringskarta, utredningsområdet ungefärligt utmarkerat med röd linje, recipient utmarkerad med blå linje (källa: VISS, 2016). 5 (24)
Utredningsområdet omfattar två fastigheter, 5 och 7, som ska bebyggas av JM respektive Skanska. I dagsläget utgörs bebyggelsen av kontorslokaler med tillhörande parkeringsplatser (se Figur 3). \3_Dokument\36_PM_Rapport\Dagvatten\160601_dagvattenutredning_reviderin Figur 3. Flygbild över utredningsområdet med ungefärlig gräns i rött (Bildkälla: Eniro, 2015). Utredningsområdet sammanfaller med detaljplaneområdet. Området utanför detaljplanegränsen har endast översiktligt utretts eftersom underlagsmaterial i första hand funnits för detaljplaneområdet. 6 (24)
Geologi och grundvatten Structor har sammanställt geotekniska PM för båda fastigheterna. Markens översta lager (1-2 m) består av fyllning och därunder lera. Avstånd till berg varierar från 2 till 13 meter. Grundvattenytan ligger strax över vattennivån i Bällstaviken och varierar med denna. Mark- och grundvattenförhållanden inom fastigheten medger enligt den geotekniska utredningen inte LOD-anläggningar som bygger på infiltration. Figur 4. Jordartskarta över utredningsområdet med omnejd, där rött är urberg, blått är morän och skrafferat är fyllning med underliggande lera och silt (SGU, 2015). Recipient \3_Dokument\36_PM_Rapport\Dagvatten\160601_dagvattenutredning_reviderin Figur 5. Aktuellt delavrinningsområde till vattenförekomsten Mälaren- Ulvsundasjön. Utredningsområdet markerat med röd cirkel. Omgivande delavrinningsområde utmarkerat som blå-skuggat. Kungsholmen är namngiven för orientering (källa: smhi.se, 2016). I Sverige används miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram för att möta de krav på vattenkvalitet som finns i EU:s ramdirektiv (Vattenplanen, 2012). Recipienten för planområdet är Bällstaviken som är en del av Mälaren. I Vattenmyndighetens klassificering av ytvatten är Mälaren indelad i flera olika vattenförekomster på grund av sin stora storlek. Bällstaviken tillhör Mälaren-Ulvsundasjön (se 7 (24)
delavrinningsområde i Figur 5). Eftersom indelningen ändrades nyligen så finns ingen gällande statusklassning för denna vattenförekomst, men däremot ett arbetsmaterial från 2015 med förslag till ny MKN. Förslag till miljökvalitetsnorm för Mälaren-Ulvsundasjön är att recipienten ska uppnå god ekologisk status till och god kemisk ytvattenstatus till 2027. Den ekologiska statusklassningen är måttlig och den kemiska ytvattenstatusen uppnår ej god kvalitet i dagsläget. Listade miljöproblem är övergödning, miljögifter och förändrade habitat genom fysisk påverkan. Bland möjliga åtgärder föreslår vattenmyndigheten bland annat dagvattenåtgärder i avrinningsområdet. Höga nivåer i recipienten Planområdet gränsar till Bällstaviken som är en del av Ulvsundasjön som i sin tur är en del av Mälaren. Normalvattenståndet är +0,85 (om inget annat sägs anges höjderna i höjdsystem RH2000) och den högsta höjd som någonsin uppmätts är +1,42. Höga nivåer förväntas dock bli vanligare i ett förändrat klimat och Länsstyrelsen i Stockholms län har därför tagit fram rekommendationer för lägsta grundläggningsnivå för ny sammanhängande bebyggelse samt samhällsfunktioner av betydande vikt. Denna nivå är satt till +2,7. Delar av befintlig bebyggelse i detaljplaneområdet ligger under denna nivå (se Figur 6). \3_Dokument\36_PM_Rapport\Dagvatten\160601_dagvattenutredning_reviderin Figur 6. MSB Översvämningskartering (Mälaren) beräknat högsta flöde. Blåskuggat område markerar höjder under +2,7 m (källa Länsstyrelsens WebbGIS, 2016) Stockholm stad dagvattenstrategi Våren 2015 antog Stockholm stad en ny dagvattenstrategi som syftar till att utveckla stadens dagvattenhantering mot en mer hållbar inriktning. Fokus ligger på bland annat vattenkvalitet, klimatanpassning, samt värdeskapande och nyttiggörande av 8 (24)
dagvatten i stadsmiljön (Stockholm Stad, 2015). Dagvattenstrategins mål för en hållbar dagvattenhantering är formulerade enligt nedan: 1. Förbättrad vattenkvalitet i stadens vatten Dagvattenhanteringen ska bidra till en förbättring av stadens yt- och grundvattenkvalitet så att god vattenstatus eller motsvarande vattenkvalitet kan uppnås i stadens samtliga vattenområden. 2. Robust och klimatanpassad dagvattenhantering Dagvattenhanteringen ska vara anpassad efter förändrade klimatförhållanden med intensivare nederbörd och höjda vattennivåer i sjöar, kustvatten och vattendrag. 3. Resurs och värdeskapande för staden Dagvatten är en del av vattnets kretslopp i staden och ska användas som en resurs för att skapa attraktiva och funktionella inslag i stadsmiljön. 4. Miljömässigt och kostnadseffektivt genomförande För att nå målsättningen om en hållbar dagvattenhantering behöver frågan beaktas i stadsbyggnadsprocessens alla skeden parallellt med en systematisk åtgärdsplanering. En viktig förutsättning är samsyn, samordning och en genomtänkt ansvarsfördelning mellan stadens förvaltningar och bolag. \3_Dokument\36_PM_Rapport\Dagvatten\160601_dagvattenutredning_reviderin Planerad förändring Den nya planen innebär att befintliga byggnader kommer att rivas och ersättas med ett antal nya byggnader (Figur 7). Innergården kommer underbyggas med garage och ligga högre än dagens marknivåer. Fastigheterna föreslås till största del bebyggas med höga bostadshus med lokaler i gatuplan. I 5 föreslås även en förskola. Längs vattnet föreslås en strandpromenad i parkmiljö. Denna föreslås bli allmän platsmark. Mellan kvarteren reserveras mark för att i framtiden möjliggöra en gång- och cykelbro över Bällstaviken för att koppla samman området med Lilla Alby. Figur 7. Ritningar för 5 och 7, norr-pil markerad i ritningen (ÅWL, 2016). 9 (24)
DAGVATTENHANTERING Befintlig dagvattenhantering Befintlig bebyggelse har ingen anslutning till Stockholm Vattens ledningsnät för dagvatten. De uppgifter som finns tyder på att dagvattnet från fastigheten idag samlas upp i ett lokalt ledningsnät som sedan leds direkt till recipienten. Detta befintliga ledningsnät kommer, på grund av de stora förändringar som planeras inom området, behöva rivas och kommer alltså inte kunna användas för framtida dagvattenavledning. Genom fastigheten finns dock en stor dagvattenkulvert (dit ledningsnätet på fastigheten alltså inte är anslutet) där Stockholm Vattens ledningsnät mynnar i recipienten. Denna fråga bevakas av ledningssamordnare. Flöden För att beräkna dimensionerande dagvattenflöden från området används rationella metoden: där: q d dim är det dimensionerande flödet ( / ) A är avrinningsområdets area (ha) är avrinningskoefficienten = ( ) i(t r ) är den dimensionerande nederbördsintensiteten ( / h ) t r är regnets varaktighet (min) \3_Dokument\36_PM_Rapport\Dagvatten\160601_dagvattenutredning_reviderin Den dimensionerande nederbördsintensiteten har satts till ett tio minuters tioårsregn (228 l/s,ha, Svenskt Vatten P104, 2011). Flöde vid det dimensionerande regnet med klimatfaktor 1,2 har också beräknats. För att påvisa storlek på flöde för en extrem nederbördssituation så har flödet för ett 10 minuters 50-årsregn med klimatfaktor 1,2 också beräknats. Avrinningskoefficienterna varierar beroende på marktyp och området har därför delats upp i olika ytor (se Tabell 1, 2 och 3) enligt schabloner från StormTac (2015). Tabell 1. Beräknade flöden vid befintlig markanvändning. Q dim motsvarar 10 minuters 10-årsregn, Q 50 motsvarar 10 minuters 50-årsregn och k är klimatfaktor (för denna utredning är k-värdet satt till 1,2) Markanv. Area (ha) Avr. koefficient Red.area (ha) Q dim (l/s) Q 50*k (l/s) Köryta/parkering 0,48 0,85 0,41 93 197 Grönyta/uteplats 0,48 0,18 0,09 20 42 Takyta 0,58 0,90 0,52 118 252 Hela området 1,53 0,65 1,0 231 491 10 (24)
Kartering och flödesberäkningar har på grund av tidsbrist inte reviderats efter den uppdaterade situationsplanen där gång- och cykelbron till Lilla Alby tagits bort. I det numera gällande förslaget är alltså flödena något lägre än vad som redovisas i tabellerna. I tabell 2 (se nedan) visas hur flödena förändras vid en utveckling enligt ett konventionellt byggsätt. Helt hårdgjorda ytor och endast ett fåtal grönytor på gården som inte används för fördröjning av vatten från hårdgjorda ytor. Den totala avrinningen från utredningsområdet ökar vid det dimensionerande regnet då med knappt 10 %. Med klimatfaktor blir ökningen istället knappt 30 %. Tabell 2. Beräknade flöden vid framtida markanvändning utan åtgärder. Q dim motsvarar 10 minuters 10-årsregn, Q 50 motsvarar 10 minuters 50-årsregn och k är klimatfaktor (för denna utredning är k-värdet satt till 1,2) Markanv. Area (ha) Avr. koefficient Red. area (ha) Q dim (l/s) Q dim*k (l/s) Q 50*k (l/s) Körytor/parkering 0,27 0,85 0,23 53 64 113 Strandpark 0,26 0,18 0,05 11 13 23 Gård 0,34 0,70 0,24 55 66 117 Övrig hårdgjord yta 0,18 0,85 0,16 35 42 75 Takyta 0,42 0,90 0,38 86 104 183 Bro 0,05 0,80 0,04 9 11 19 Hela området 1,53 0,71 1,09 249 299 530 \3_Dokument\36_PM_Rapport\Dagvatten\160601_dagvattenutredning_reviderin I tabell 3 visas hur avrinningen förändras om vissa insatser för en grön, trög avrinning görs (Se mer om detta under Förslag till dagvattenhantering ). I beräkningarna har gårdar och övriga hårdgjorda ytor (det vill säga hårdgjorda icke körbara ytor) delvis antagits ha avrinning mot grönytor och därmed lägre avrinningskoefficient. Nu blir förändringen från dagens förhållande istället en minskning. Tabell 3. Beräknade flöden vid framtida markanvändning, med vissa fördröjningsåtgärder. Q dim motsvarar 10 minuters 10-årsregn, Q 50 motsvarar 10 minuters 50-årsregn och k är klimatfaktor (för denna utredning är k-värdet satt till 1,2). Markanv. Area (ha) 11 (24) Avr. koefficient Red. area (ha) Q dim (l/s) Q dim*k (l/s) Q 50*k (l/s) Körytor/parkering 0,27 0,85 0,23 53 64 113 Strandpark 0,26 0,18 0,05 11 13 23 Gård 0,34 0,40 0,14 31 38 67 Övrig hårdgjord yta 0,18 0,70 0,13 29 35 62 Takyta 0,42 0,90 0,38 86 104 183 Bro 0,05 0,80 0,04 9 11 19 Hela området 1,53 0,62 0,96 219 263 467
\3_Dokument\36_PM_Rapport\Dagvatten\160601_dagvattenutredning_reviderin Föroreningar Dagvattnets teoretiska föroreningsinnehåll har beräknats med schablonhalter från StormTac (2015) för markanvändningsområdena kontor (före) respektive flerfamiljshus (efter). För att visa ett exempel på vilken effekt gröna, tröga åtgärder kan ha, har även schablonhalterna för flerfamiljshus med trädgropar använts. Schablonvärdena för den sistnämnda är har mycket hög osäkerhet men har tagits med som en illustration av hur en genomtänkt dagvattenhantering med relativt små åtgärder kan få mycket god effekt. Föroreningsmängden per år har beräknats genom att årsvolymen dagvatten multiplicerats med föroreningshalten för respektive markanvändningsområde. Årsvolymen dagvatten har i sin tur beräknats utifrån en medelnederbörd på 600 mm/år. I tabellen nedan redovisas föroreningsmängd före och efter exploatering samt efter exploatering med bortledning via trädgropar. Föroreningsmängden visar på den totala masstransporten av föroreningar bort från området via dagvattnet för respektive ämne, under ett år. Tabell 4. Masstransporten av föroreningar från kvartersmark idag, efter exploatering med utan fördröjning samt efter viss fördröjning. Ämne Enhet Nuläge 12 (24) Framtid, utan fördröjning Framtid, viss fördröjning Fosfor (P) kg/år 1,5 2,0 1,0 Kväve (N) kg/år 9,1 10,5 8,7 Bly (Pb) kg/år 0,2 0,1 0,04 Koppar (Cu) kg/år 0,2 0,2 0,1 Zink (Zn) kg/år 0,8 0,7 0,3 Kadmium (Cd) kg/år 0,005 0,005 0,001 Krom (Cr) kg/år 0,08 0,08 0,03 Nickel (Ni) kg/år 0,04 0,06 0,03 Kvicksilver (Hg) kg/år 0,0006 0,0002 0,0004 Susp. material (SS) kg/år 600 460 210 Olja kg/år 8 5 2 Trots att avrinningen ökar något minskar föroreningstransporten för flera ämnen även utan åtgärder. Det beror på att dagens relativt stora parkeringsytor ersätts med byggnader. Det bör poängteras att beräkningarna är gjorda utifrån schablonvärden som bygger på mätningar gjorda i andra liknande områden. Föroreningsmodelleringen visar alltså inga exakta värden, men ger ändå en fingervisning om hur föroreningsbelastningen ser ut före och efter exploatering. Markmiljö I denna utredning har ingen hänsyn tagits till eventuella miljögifter i marken. En utredning över markmiljön har pågått parallellt med dagvattenutredningen och resultatet från den måste beaktas vid den fortsatta planeringen av
dagvattensystemet. Exempelvis ska inte åtgärder som gynnar infiltration anläggas om det förekommer gifter i marken då detta riskerar att laka ur gifterna och öka transporten till recipienten \3_Dokument\36_PM_Rapport\Dagvatten\160601_dagvattenutredning_reviderin Materialval Slutligen bör tilläggas att schablonerna som ligger till grund för beräkningarna baseras på medelvärden från befintliga områden. Halterna går (och bör) sänkas genom att göra genomtänkta materialval vad gäller byggmaterial, armatur, räcken etc. Att förhindra föroreningar från att uppstå är det effektivaste sättet att skydda recipienten. FÖRSLAG TILL DAGVATTENHANTERING Dagvattnet föreslås även fortsättningsvis ledas direkt till recipienten Bällstaviken, men istället för att som idag koppla tak och hårdgjorda ytor direkt på ledningar föreslås istället en systemlösning. Systemet bygger på att öka andelen ytor som via växtupptag eller infiltration kan stanna upp vattnet. De ytor som måste vara hårdgjorda leds via andra genomsläppliga eller fördröjande ytor innan det når en ledning. Genom att skapa många steg på vattnets väg mot recipienten förbättras vattenkvaliteten. Möjligheterna till växtupptag, avdunstning och infiltration ökar dessutom vilket tillsammans med utrymme för ytlig avrinning skapar en robust dagvattenhantering. Nedan följer en beskrivning på hur ett avrinningssystem skulle kunna byggas upp. Begreppen och åtgärdsförslagen förklaras och exemplifieras längre ner i stycket Generella fördröjnings- och reningsåtgärder. Övergripande principer För hela detaljplaneområdet gäller att stor hänsyn måste tas till sekundär avledning, det vill säga hur dagvatten ytligt avrinner när ledningsnätet på grund av extrema regn eller höga flöden i Bällstaviken står dämt. Den huvudakliga marklutningen för området är från Karlsbodavägen i öster till Bällstaviken i väster. Eftersom byggnader och mellanliggande gårdar planeras som höjdryggar i området kommer de naturliga avrinningsstråken då bli lokalgatorna i öst-västlig riktning. Det är därför mycket viktigt att höjdsättningen görs så att vattnet i så stor utsträckning som möjligt kan rinna ytledes till dessa gator. I Entréer och garagenedfarter måste höjdsattsa så att de ligger tillräckligt högt över de avrinningsstråk som bildas för att undvika att vatten leds in i byggnader och orsakar översvämningar och vattenskador. Svenskt Vatten, publikation P105 (2011), rekommenderar en lutning på 1:20 för mark som ligger inom 3 m intill byggnad. Längre ut kan marken enligt rekommendationen vara flackare, 1:100 till 1:50. För att få maximal effekt av fördröjningsåtgärder bör dessa, där det är möjligt, placeras i lågstråk/lågpunkter. Då når vattnet fram till anläggningen via ytlig avrinning även vid tillfällen när ledningsnätet inte kan ta emot mer vatten. 13 (24)
Kvartersmark \3_Dokument\36_PM_Rapport\Dagvatten\160601_dagvattenutredning_reviderin Figur 8. Skiss över en tänkt systemlösning utifrån förslag till situationsplan från ÅWL. Bilden har norr åt vänster. (Se även bilaga 1). Gröna tak anläggs på några av de lägre byggnaderna. Takvattnet från både konventionella och gröna tak leds via utvändiga stuprör till fördröjningar. På gården kan en fördröjning vara en bevattningsanläggning eller bara en gräsmatta. Mot gatorna leds vattnet istället till trädgropar eller biofilter. Gårdarna anläggs med mycket grönska både i form av rabatter och av gräsmattor. Icke gröna ytor görs där det är möjligt helt eller delvis genomsläppliga (grus respektive gles plattsättning). På gårdarna används i så stor utsträckning som möjligt ytlig avrinning för att sakta ner flödena vid kraftiga regn och för att möjliggöra att vattnet kan rinna in över grönytor. Gårdarna är till stor del underbyggda med garage så infiltration till grundvattnet kan inte ske utan överskottsvatten måste ledas bort. Detta görs dels genom dräneringsledningar som samlar upp vattnet men det är också fördelaktigt om höjdsättningen görs så att vattnet vid mycket kraftiga regn kan rinna bort gården ner för trapporna istället för att samlas upp i lågområden på gården. De upphöjda gårdarna skapar höjdryggar genom de två fastigheterna. Det är önskvärt att så stor andel som möjligt av gårds- och takvattnet leds österut mot Bällstaviken. Innanför den stödmur som markerar gränsen mot de allmänna ytorna längs strandpromenaden anläggs ett krossdike eller svackdike. Där kan både ytligt avlett vatten och det vatten som leds i ledning fördröjas. I dikets botten finns en dräneringsledning som via en trumma under gångvägen leder ut dagvattnet i recipienten. Under vändplanen som finns på 7 finns möjlighet att anlägga ett makadammagasin om diket inte räcker till. Gårdarnas västligaste delar kommer troligtvis behöva ledas mot lokalgatan och samlas upp i dagvattenledning. 14 (24)
Gatu- och torgytor I den västligaste delen av utredningsområdet planeras stora hårdgjorda ytor med lokalgata och små torgytor framför lokalerna i bottenvåningen. Här föreslås vattnet ledas till trädgropar antingen direkt ytavrinning eller via dagvattenbrunnar. Även överskottsvatten från gårdarna kan ledas hit. Vid fasaderna kan biofilter för fördröjning av takvatten anläggas. Även nedsänkta biofilter (regnträdgårdar) kan användas. I gatan ligger dagvattenledningar som leder överskottsvatten ner mot recipienten. En för respektive fastighet. Även dessa fördröjs i ett sista steg i krossdiket. Generella fördröjnings- och reningsåtgärder Gröna tak och gårdar \3_Dokument\36_PM_Rapport\Dagvatten\160601_dagvattenutredning_reviderin Figur 9. Exempel på grönt tak av olika karaktär. Gröna tak, dvs. tak beväxta med exempelvis sedumväxter eller gräs (Figur 9), har mycket god reducerande effekt på avrinningen på årsbasis (upp till 50 %). Vid mycket häftiga regn mättas dock taket och fördröjningseffekten är sedan liten. Åtgärden måste därför kombineras med t.ex. utkastare och gröna stråk. Intensiva tak (växter, buskar och träd) har dock högre förmåga än extensiva tak (sedum, gräs). 15 (24)
Figur 10. Fördröjningskapacitet hos olika gröna ytor på en gård. (VegTech) I Figur 10 visas hur olika gröna ytor (sedumtak, gräsytor, växtbäddar) på en gård har olika förmåga att kvarhålla vatten. Vatten från både gröna och konventionella tak kan med fördel samlas upp för att användas till bevattning på gårdar. Vattnet leds till ledningar som grävts ner direkt i planteringsytorna där det sedan med hjälp av kapillärkraft håller jorden lagom fuktig. Denna typ av lösning har dubbel effekt ur hållbarhetssynpunkt eftersom den både minskar mängden dagvatten - och därmed föroreningar - som leds till recipienten samt mängden dricksvatten som används för bevattning. Som utjämningsmagasin vid kraftiga regn har den dock sämre effekt eftersom den då snabbt fylls upp. \3_Dokument\36_PM_Rapport\Dagvatten\160601_dagvattenutredning_reviderin Biofilter Ett biofilter är en vegetationsklädd markbädd med fördröjnings- och översvämningszon som försöker efterlikna naturens sätt att med hjälp av fysisk, kemisk och biologisk aktivitet omhänderta dagvatten. Ett exempel på ett biofilter är en uppbyggd växtbädd dit vatten från ett stuprör leds (se Figur 11). 16 (24)
Figur 11. Biofilter med tät botten och dräneringsledning. Bräddavlopp till ledningsnät (Vinnova, 2012). Växtbädden fungerar som ett magasin som samlar upp vatten när det regnar. Vattnet tas sedan upp av växterna. I detta fall där infiltration inte är möjlig leds överskottsvatten ut via en dräneringsledning i botten. Vid mycket höga flöden kan vattnet brädda i ett bräddavlopp. Biofilter kan också utföras nedsänkta. \3_Dokument\36_PM_Rapport\Dagvatten\160601_dagvattenutredning_reviderin Figur 12. Exempel på biofilter. Ytlig avledning Att avleda vattnet ytligt är i sig ingen fördröjande åtgärd (om det inte sker via gröna ytor), men det kan vara ett sätt att leda vatten till en planteringsyta eller trädgrop. Där ytavrinning på själva marken inte är möjlig kan rännor vara ett alternativ. 17 (24)
\3_Dokument\36_PM_Rapport\Dagvatten\160601_dagvattenutredning_reviderin Figur 13. Ytlig avrinning i torgytor samt i trappa. 18 (24)
Genomsläppliga ytmaterial Ett effektivt sätt att uppnå en hållbar dagvattenlösning är en genomtänkt markutformning. Detta kan delvis utföras genom att ersätta hårdgjorda ytor med mer vattengenomsläppliga beläggningsmaterial såsom gräs, grus, gles stenbeläggning etc. Figur 14. Gles plattsättning med sandfog och gräsarmering är två ytbeläggningar som minskar avrinningen. Om avrinningen från de hårdgjorda ytorna dessutom kan ledas ut över en grönyta i stället för att samlas upp i ledning är mycket vunnet ur fördröjningssynpunkt. Dessa åtgärder har god inverkan ur både flödes- och föroreningssynpunkt. Då ytorna i detta fall till stor del kommer ligga på tak eller ovan ett parkeringshus är infiltration till grundvattnet inte möjlig. För att leda undan det vatten som inte tas upp av växter eller avdunstar måste dräneringsledningar kopplade till ledningsnätet läggas under anläggningen. \3_Dokument\36_PM_Rapport\Dagvatten\160601_dagvattenutredning_reviderin Makadamdike Ett makadamdike fungerar som ett uppsamlingsstråk för dagvatten med möjlighet till infiltration och således fördröjning och rening. Fyllnadsmaterialet utgörs av makadam med avgränsande geotextil runt om. En dräneringsledning läggs i botten för uppsamling av överflödigt vatten, denna leds vidare till en dräneringsbrunn för anslutning till dagvattennätet. Vid beräkning av möjligheter till magasinering räknas med att makadamlagret har en hålrumsvolym på ungefär 10 %. Figur 15. Principskiss på utformning av makadamdike, (Svenskt vatten P105, 2011). 19 (24)
Figur 16. Avrinning i krossdike, svackdike med och utan dränerande botten. Längst ner t.h. exempel på krossdike i en hårdgjord yta. Trädgropar \3_Dokument\36_PM_Rapport\Dagvatten\160601_dagvattenutredning_reviderin Figur 17. T.v. Principskiss på utformning av trädgropar i stadsmiljö (Bildkälla: Teknisk handbok Malmö stad, 2015). Observera att efter plantering växer rötterna ut i makadamlagret. T.h. Träd planterat i skelettjord får både luft och näring (Bildkälla: Växtbäddar i Stockholms stad en handbok, 2009). Vid begränsat utrymme kan fördröjning och rening av dagvatten ske genom att detta leds till trädgropar via markgaller eller dagvattenbrunnar för vidare infiltration i marken. Dessa träd är planterade i särskild skelettjord som fungerar som bärlager 20 (24)
men också som vattenmagasin (se Figur 17). Om dagvatten kan ledas till trädgropar förbättras också livsmiljön för träd i stadsmiljö. Vid beräkning av möjligheter till magasinering räknas med att makadamlagret har en hålrumsvolym på ungefär 10 %. Vid markförhållanden där vattnet inte kan förväntas infiltrera läggs en dräneringsledning i botten för att leda bort överskottsvatten. \3_Dokument\36_PM_Rapport\Dagvatten\160601_dagvattenutredning_reviderin KONSEKVENSER AV FÖRESLAGEN PLAN Flöden Utan några åtgärder alls kommer flödena från området öka eftersom de hårdgjorda ytorna ökar. Om vatten från tak och körbara ytor leds via grönytor och trädgropar kan flödena istället minska kraftigt. Föroreningar På samma sätt som med flödena kommer en exploatering utan åtgärder leda till ökad mängd föroreningar till recipienten. Med åtgärder förbättras istället situationen. I tabell 4 visas några exempel på vilken reningseffekt några olika fördröjningsanläggningar har på olika föroreningsämnen. Tabell 5. En ungefärlig avskiljningsgrad för några ämnen vid olika typer av gröna lösningar (Stormtac, 2015) Ämne 21 (24) Krossdike/ makadammagasin Svackdike Biofilter/ raingarden Fosfor (P) 60 30 60 Kväve (N) 50 40 25 Bly (Pb) 75 75 80 Koppar (Cu) 80 70 60 Zink (Zn) 85 60 90 Kadmium (Cd) 60 65 80 Krom (Cr) 70 60 25 Nickel (Ni) 55 50 75 Kvicksilver (Hg) 45 15 50 Suspenderat material (SS) 90 70 85 Olja 90 85 60 Om stora delar av tak- gårds- och gatuvattnet leds via trädgropar, växtbäddar och krossdiken kan masstransporten av näringsämnen och tungmetaller förväntas sjunka betydligt från dagens förhållanden. Miljökvalitetsnormer Detaljplaneområdet är i sig så litet att en ökad föroreningstransport i den storleksordning som ett bostadsområde bidrar med, inte kan påverka halterna i
recipienten. Många små förändringar bidrar dock till en förändrad helhet. Utan åtgärder finns risk att en viss ökning i transporten av framförallt näringsämnen till recipienten sker. Om dagvatten från både tak, gårdar och körytor tillåts passera någon form av fördröjande åtgärd innan det når recipienten finns istället goda möjligeter att området bidrar, om än i mycket liten grad, till att öka möjligheterna till att miljökvalitetsnormerna kan uppnås. \3_Dokument\36_PM_Rapport\Dagvatten\160601_dagvattenutredning_reviderin Extrema regnsituationer Ett dagvattensystem kan aldrig dimensioneras för alla situationer. Vid extrema regnsituationer där mycket kraftiga regnskurar sammanfaller med redan mättad mark kommer systemet inte räcka till. Avrinningen sker då istället på ytan mot lågpunkter. I utredningsområdet kommer då stora delar avledas direkt mot recipienten. En del instängda områden finns i lokalgatan och det är viktigt att avrinningsområdena till dessa punkter minimeras vid vidare arbete med höjdsättning. Vid detaljprojektering är det viktigt att garagenedfarter placeras och höjdsätts så att höga flöden på gatan inte tar vägen ner i garaget. Avrinning från den norra delen av lokalgatan sker via angränsande fastighet norr om masugnen 5. Möjligheterna att lösa avrinningen inom planområdet bör ses över. Vid högsta tänkbara nivå i Mälaren kommer delar av tomten ställas under vatten. Bebyggelsen bör därför göras så att inga bostäder, infarter eller garageinfarter ligger under den rekommenderade höjden +2,7 I det gällande förslaget finns både garageinfarter och ingångar till bostadshus under +2,7. FORTSATT UTREDNING Lokalgatan som avgränsar detaljplaneområdet i söder kommer troligtvis planeras som kvartersmark. Vid fortsatt utveckling av området kan dock detta i framtiden komma att bli en kommunal gata. Ledningsnätet som leder vatten från tak och gårdar på västra sidan till det föreslagna svackdiket längs kvartersmarkens östra gräns kommer då gå via kommunal mark. Hur denna ansvarsfråga ska lösas bör utredas. Avrinningen vid extrema regnsituationer går att förbättra och bör finnas med som en förutsättning genom projektet i både projekterings- och byggskede. 22 (24)
REFERENSER Svenskt Vatten. Hållbar dag- och dränvattenhantering. Publikation P105, 2011. Sveriges Geologiska undersökning (SGU), 2015. http://apps.sgu.se/kartgenerator/leverans/jord25_100_zifgkmyfnd.pdf (Hämtad 2015-11-11). Stockholm stad, Dagvattenstrategi Stockholms väg till en hållbar dagvattenhantering, mars 2015. http://www.stockholmvatten.se/globalassets/pdf1/avloppsvatten/dagvatten/stockh olms-dagvattenstrategi_webb2015-03-09.pdf (hämtad 2015-11-10). SMHI, 2016. www.smhi.se. Stormtac, 2015. webbversionen. Structor, 2015, 7, Ulvsunda industriområde, Stockholms stad Utrednings PM Geoteknik Markförhållanden och grundläggning Structor, 2015, 5, Ulvsunda industriområde, Stockolms stad Utrednings PM Geoteknik Markförhållanden och grundläggning Vatteninformationssystem Sverige (VISS). http://www.viss.lansstyrelsen.se/waters.aspx?watereuid=se591920-180800 (hämtad 2015-11-10 och 2015-01-11). \3_Dokument\36_PM_Rapport\Dagvatten\160601_dagvattenutredning_reviderin 23 (24)
Bilaga 1 Systemlösning \3_Dokument\36_PM_Rapport\Dagvatten\160601_dagvattenutredning_reviderin 24 (24)