UPPDRAGSNUMMER 1143810 DAGVATTENUTREDNING ICA MAXI LASTKAJ I BOTKYRKA SWECO ENVIRONMENT AB Utredare: Caroline Hansson Granskare: Agata Banach Sweco
Sammanfattning Sweco har fått i uppdrag av ByggTec Consulting AB att utföra en dagvattenutredning för området kring Ica Maxi vid Kumla Gårdsväg i Botkyrka kommun. I och med förändring av detaljplan och ombyggnation av lastkaj behövs en dagvattenutredning för att se lastkajens aktuella dagvattenpåverkan. Lastkajen byggdes om år 2014 och är belägen norr om Ica Maxis byggnad. Uppdraget innefattar att utreda hur och var dagvatten avrinner från lastkajen och även beräkna den föroreningsmängd som följer med dagvattnet. Ökar flöde- och föroreningsbelastningen jämfört med innan lastkajen byggdes ska åtgärder föreslås. Recipient för området är Albysjön som är sammanlänkad med Mälaren och ingår i Östra Mälarens vattenskyddsområde. Albysjön uppnår god ekologisk status men uppnår ej god kemisk status på grund av för höga halter tributyltenn (TBT) och de nationella undantagsämnena kvicksilver och bromerade difenyletrar. Flöden- och föroreningsberäkningar genomfördes med hjälp av modelleringsverktyget StormTac visar på ökade flöden från området och förhöjda föroreningsmängder efter att lastkajen byggts jämfört med innan utbyggnad. Tre åtgärdsförslag i form av ett avsättningsmagasin, makadammagasin och växtbädd undersöktes. Av dessa medför en växtbädd på 45 m 2 det bästa alternativet ur reningssynpunkt. Växtbädden åstadkommer behövd avskild mängd för 6 av de 14 undersökta ämnena, och därutöver beräknas avskild mängd fosfor understiger behovet med mindre än 5 %. Magasinen åstadkommer inte tillräcklig rening för något av de undersökta ämnena för att utsläpp ska motsvara de som förekom innan lastkajen byggdes. Alla undersökta åtgärdsalternativ medför att totala flöden inte ökar från området före jämfört med efter byggnation av lastkajen, och möter därmed fördröjningskravet. Växtbädden är även det alternativ som bäst går i linje med Botkyrkas dagvattenstrategi och kan bidra till att höja platsens estetiska värden. Det är även lättare att okulärt bedöma skötselbehovet för en ytlig anläggning jämfört med ett magasin. Nackdelen med växtbädden är att den behöver vara ytligt belägen och därmed ta yta i anspråk som idag används som parkeringsplats vid lastkajen. Lastkajen utgör en liten del av Albysjöns tillrinningsområde som delvis består av större hårdgjorda ytor. Det är därför troligt att den möjliga ökningen av föroreningar som genereras från byggnation av lastkajen är ringa, i alla fall om reningsåtgärder implementeras. Sweco Sweco Environment AB Caroline Hansson Gjörwellsgatan 22 Box 340 44 SE 100 26 Stockholm, Telefon +46 (0)8 695 60 00 Org.nr 556346-0327 Styrelsens säte: Stockholm Telefon direkt +46 (0)8 705 07 15 Mobil +46 (0)702 77 62 81 Fax +46086956010 caroline.hansson@sweco.se
2 (27)
Innehållsförteckning 1 Inledning 1 2 Underlagsmaterial 1 3 Övergripande principer i Botkyrkas dagvattenstrategi 2 4 Områdesbeskrivning 2 4.1 Befintlig situation med lastkaj 2 4.2 Tidigare situation utan lastkaj 4 4.3 Geologi och jorddjup 4 4.4 Recipient 5 5 Flödes- och föroreningsberäkningar 6 5.1 Metod 6 5.2 Indata 7 5.3 Resultat 8 5.3.1 Föroreningsberäkningar 8 5.3.2 Flödesberäkningar 10 6 Åtgärdsförslag 11 6.1 Reducering av föroreningsbelastning för åtgärdsförslagen 11 6.2 Alternativ A. Avsättningsmagasin under lastkaj 12 6.3 Alternativ B. Krossmagasin under lastkaj 13 6.4 Alternativ C. Växtbädd 14 7 Diskussion 18 8 Slutsats 18 1(1)
1(1)
1 Inledning I och med förändring av detaljplan och lastkaj behövs en dagvattenutredning för att fastställa lastkajens aktuella dagvattenpåverkan. Lastkajen byggdes om år 2014 och är belägen norr om Ica Maxis byggnad i Botkyrka (Figur 1). Dess aktuella läge är för nära huvudvattenledning i Kumla gårdsväg vilket medför att stödmuren till lastkajen måste omplaceras. Planområdet ligger inom Östra Mälarens vattenskyddsområde och påverkan på dagvattnet är därför viktigt att utreda. Uppdraget innefattar att utreda hur och var dagvatten avrinner från lastkajen och även beräkna den föroreningsmängd som följer med dagvattnet. Ökar flöde- och föroreningsbelastningen jämfört med innan lastkajen byggdes ska åtgärder föreslås som tar hand om denna ökning. Figur 1 - Översiktskarta över närområdet runt utredningsområdet som är inringat med röd ring. Karta från Eniro. 2 Underlagsmaterial Jordartskarta, Botkyrka kommun Dagvattenstrategi för Botkyrka kommun, 2012 1(19)
Förfrågningsunderlag över lastkaj, L16-01-001, WSP 2013-11-18 Relationshandling, ledningsplan, R-50.1-100, Fastec 2014-08-01 Karta över fastighet och kommunalt ledningsnät innan lastkaj byggdes, dwg 3 Övergripande principer i Botkyrkas dagvattenstrategi Dagvatten ska tas omhand så nära källan som möjligt och så långt det är möjligt återföras till mark, sjöar och vattendrag utan att förorena dessa. Förorening av dagvatten ska förebyggas redan vid källan och tillförseln av föroreningar till recipienter ska begränsas. Öppna dagvattenlösningar ska ses som en resurs som berikar bebyggelsemiljöerna och synliggör vattenprocesserna. Lokalt omhändertagande och avrinning i öppna system ska prioriteras före ledningssystem. Avrinningen till ledningsnät eller omgivande mark ska inte öka efter exploatering. 4 Områdesbeskrivning Området har studerats utifrån tillgängligt kartunderlag från beställaren och Botkyrka kommun samt kartunderlag tillgängligt via Google Maps och Eniro. Då lastkajen idag är byggd är analysen av före-scenariot begränsad till tillgängligt underlag och vissa antaganden har fått göras. 4.1 Befintlig situation med lastkaj Enligt relationshandlingen över lastkajen avvattnas den hårdgjorda ytan till två stycken dagvattenbrunnar, belägna i ytans norra del. Det finns även en dräneringsbrunn belägen i grönytan nära kanten till lastkajen som avleder vatten från grönytan. Lastkajens brunnar är alla kopplade till en nedstigningsbrunn strax öster om huset där Ica Maxi är beläget. Brunnarna antas kopplas ihop med de dagvattenledningar som hanterar dagvatten från parkeringsytan. Fasighetens dagvattenledningar kopplas sedan ihop med det kommunala dagvattenledningsnätet via en servis i den södra delen av parkeringsplatsen. 2(19)
Figur 2 - Översiktsbild på lastkajen. Källa: hitta.se. Blå pilar visar den riktning som vattnen avrinner. Rött streckat område visar lastkajens område. Grönytan nordväst om lastkajen sluttar ned mot lastkajen. Stödmuren sticker dock upp och hindrar vatten från att rinna ner på lastkajen upp till ett djup på ungefär en decimeter (Figur 3). Figur 3 - Stödmuren som avskiljer lastkajen från planteringen sticker upp ca 10 cm och hindrar därmed i de flesta fall regnvatten från att nå lastkajen. 3(19)
4.2 Tidigare situation utan lastkaj Den plats där lastkajen är placerad bestod tidigare av gräsyta med små planterade träd samt mindre grusytor och gångbana (Figur 4). Utifrån angivna höjder i underlaget låg de lägsta nivåerna vid huset. Det vatten som inte infiltrerade ner i gräsytan antas därför ha runnit mot huset för att därefter tagits om hand via dräneringssystem och vidare ut till det kommunala dagvattenledningsnätet via servisen i parkeringsytans södra del. Då detta är ett tidigare scenario har verifiering på plats inte kunnat genomföras. En mast med butiksskyltar flyttades i samband med lastkajens byggnation ut i grönytan till väster och står på smalare betongfundament. Denna antas dock ha en försumbar inverkan på dagvattnet. Figur 4 - Tidigare markanvändning innan lastkaj byggdes, Källa: Eniro. Blå pilar indikerar riktning som vattnet avrinner. Rött streckat område visar området där lastkajen är belägen. 4.3 Geologi och jorddjup Marken där lastkajen är placerad består av lera-silt och jorddjupet inom området uppskattas vara 5-10 m till berg. Lera och silt medför en begränsad infiltrationskapacitet i marken. 4(19)
Figur 5 - Djup till berg i utredningsområdet. Källa: SGU.se, Kartgeneratorn 4.4 Recipient Recipient för området är Albysjön som är sammanlänkad med Mälaren och ingår i Östra Mälarens vattenskyddsområde (Figur 6). Albysjön uppnår god ekologisk status men uppnår ej god kemisk status på grund av för höga halter tributyltenn (TBT) och de nationella undantagsämnena kvicksilver och bromerade difenyletrar. Miljögifter samt förändrat habitat genom fysisk påverkan utgör miljöproblem för sjön. Enbart miljögifter är relevant för den här utredningen då planområdet inte ligger i direkt anslutning till sjön. 5(19)
Figur 6 - Tekniskt avrinningsområde för Norra Botkyrka. Placering av lastkaj markeras med röd cirkel. Källa: Dagvattenstrategi för Botkyrka kommun. 5 Flödes- och föroreningsberäkningar Flödes- och föroreningsberäkningar har utförts för det område som innefattar där lastkajen idag är byggd. Detta område är markerat med röd sträckning i figur 2 och 4 ovan. Beräkningar har innefattat att jämföra flöden och föroreningar som lämnar ytan då den bestod av grönyta (före lastkajen byggdes) och efter att den hårdgjorts i och med byggnation av lastkajen. 5.1 Metod Beräkning av flöden och fördröjningsvolymer, samt beräkning av föroreningshalter och föroreningsmängder i dagvattnet har genomförts med dagvatten- och recipientmodellen StormTac, webbversion v17.1.2. Modellen använder nederbörd (636 mm/år) och kartlagd markanvändning som indata för beräkningarna. Markanvändningen före exploatering har uppskattats utifrån tillgängligt underlag och allmänna kartjänster. I StormTac har varje markanvändning specifika schablonvärden som utgörs av föroreningshalter och avrinningskoefficienter per markanvändning. Avrinnings- 6(19)
koefficienterna utgår från Svenskt vattens publikation P90. Föroreningshalterna utgör årsmedelvärden och baseras på flödesproportionell provtagning under minst flera månader och vanligen upp till ett eller flera år. Då resultaten bygger på beräkning med hjälp av schablonvärden ska siffrorna inte ses som exakta utan som en indikation på storleksordningen av föroreningsbelastningen. 5.2 Indata Platsen där lastkajen byggdes bestod tidigare av mestadels gräsyta (Tabell 1). Den låga avrinningskoefficienten indikerar att mer vatten infiltrerade tidigare jämfört med efter att lastkajen byggdes. Reducerad area (avrinningskoefficient*yta) visar den sammanlagda arean som bidrar med avrinning. Avrinningen från lastkajen är därmed högre idag än innan den byggdes ut. Tabell 1 - Markanvändning med avrinningskoefficient per ytenhet inom utredningsområdet före och efter lastkaj byggdes. Markanvändning före Yta (m 2 ) Avrinningskoefficient Reducerad area (m 2 ) Grusyta 76 0,4 30 Gräsyta 553 0,1 55 Gång & Cykel väg 32 0,8 25 Totalt 661 110 Markanvändning efter Yta (m 2 ) Avrinningskoefficient Reducerad area (m 2 ) Lastkaj 661 0,8 528 Flödet är som störst när hela områdets avrinning bidrar. Rinnsträckan från den punkt som är belägen längst från utrinningspunkten samt den hastighet vattnet rinner med spelar in för när hela området bidrar med avrinning. I före scenariot rinner vattnet över gräsytan, ca 25 m, med en uppskattad rinnhastigheten på ca 0,1 m/s. I efter scenariot är längsta rinnsträckan 53 m då vattnet rinner över lastkajen (Figur 7). Rinnhastigheten över lastkajen bedöms till ca 0,3 m/s då asfalt inte bromsar flödet lika mycket som en gräsyta gör. 7(19)
Figur 7 - Längsta rinnsträcka för scenariot före (t.v.) och efter (t.h.) lastkajen byggts. 5.3 Resultat 5.3.1 Föroreningsberäkningar Föroreningsbelastning (halter och mängder) före och efter byggnation av lastkajen presenteras i tabell 2 och tabell 3 nedan. Siffrorna bygger på beräkning med hjälp av schablonvärden för föroreningar från olika markanvändningar. Siffrorna ska, som tidigare nämnts, därför inte ses som exakta utan som en indikation på storleksordningen av föroreningsbelastningen. Resultatet av föroreningsberäkningarna visar att halt och mängd av alla ämnen ökar efter byggnation av lastkajen. Att mängderna proportionellt sett ökar mer än halterna beror på att området hårdgjorts till större grad och att flödet från platsen ökar. Tabell 2 - Beräknade föroreningshalter i dagvattnet som lämnar området före jämfört med efter byggnation av lastkaj, samt procentuell ökning. Ämne Före (µg/l) Efter (µg/l) Ökning (%) Fosfor (P) 110 150 36 Kväve (N) 1300 1500 15 Bly (Pb) 2,8 24 757 koppar (Cu) 12 28 133 Zink (Zn) 23 130 465 Kadmium (Cd) 0,15 0,6 300 Krom (Cr) 2,2 8,9 305 Nickel (Ni) 1,5 5,8 287 8(19)
Kvicksilver (Hg) 0,02 0,048 140 Suspenderat material (SS) 18000 100000 456 olja (Oil) 210 920 338 Ploycykliska aromatiska kolväten (PAH16) 0,27 1 270 Bens(a)pyren (BaP) 0,0029 0,059 1934 Tributyltenn (TBT) 0,0016 0,0019 19 Fosfor och kväve utgör inget problem för Albysjön enligt information på VISS. BaP ökar mycket relativt sett men är inte heller ett problemämne för sjön. Även om den procentuella ökningen kan tyckas vara hög så är belastningen av BaP fortfarande låg och det kommer även att ske en utspädning av ämnet då det transporteras bort till recipienten. Vidare är det värt att tänka på att det studerade avrinningsområdet utgör en liten andel av det totala avrinningsområdet till Albysjön varför man inte endast bör titta på den procentuella ökningen av ämnet som kan tyckas bidra till en stor förändring. Brytpunkten för hur mycket sjön kan ta emot utan att gränsvärdet överskrids är dock svårt att uppskatta. TBT överskrider gränsvärdet för god status i sjön idag och beräknas öka med ca 19 % i och med den förändrade markanvändningen när lastkajen byggdes. Tabell 3 Beräknad föroreningsmängd (kg/år) i dagvattnet från området före respektive efter att lastkajen byggts. Även procentuell ökning och mängddifferens mellan före och efter presenteras. Ämne Före (kg/år) Efter (kg/år) Ökning (%) Differens (kg/år) Behövd rening av aktuell föroreningsmängd (%) P 0,014 0,058 314 0,044 76 N 0,17 0,56 229 0,39 70 Pb 0,00036 0,0094 2511 0,00904 96 Cu 0,0015 0,011 633 0,0095 86 Zn 0,0029 0,052 1693 0,0491 94 Cd 0,00002 0,00023 1050 0,00021 91 Cr 0,00028 0,0034 1114 0,00312 92 Ni 0,00019 0,0022 1058 0,00201 91 9(19)
Hg 2,5E-06 0,000018 620 1,55E-05 86 SS 2,3 39 1596 36,7 94 Oil 0,027 0,36 1233 0,333 93 PAH16 0,000035 0,0004 1043 0,000365 91 BaP 3,7E-07 0,000023 6116 2,26E-05 98 TBT 2E-07 7,5E-07 275 5,5E-07 73 Som kan ses i Tabell 3 uppgår reningsbehovet till 73-96 % för att samma föroreningsnivåer ska uppnås som rådde innan lastkajen anlades. Detta är en mycket hög reningsgrad som efterfrågas och möjligheten att uppnå den är därav svårt. Det är få ämnen som kan renas upp till 90 % i även den bästa av reningsanläggningar och det är svårt att åstadkomma så pass hög rening på flertalet skilda typer av föroreningar. Det är i de flesta fall omotiverat att rena dagvatten från ett exploaterat område ner till halter som näst intill motsvarar en naturmarksavrinning. En sådan hög reningsgrad för vissa ämnen kan bara uppnås med avancerad, kostsam och okonventionell reningsteknik. 5.3.2 Flödesberäkningar Flödet vid 10-, 30- och 100-årsregn har beräknats då dessa återkomsttider är relevanta för centrum- och affärsområden enligt P110 (P110, tabell 2.1). 10-årsregn blir dimensionerande för de åtgärdsförslag som tas fram. Dimensionerande varaktighet är 10 minuter både för scenariot före och efter att lastkajen byggdes. Klimatfaktor 1.25 har använts för att ta hänsyn till framtida klimatförändring. Mängden vatten som avrinner från ett område är relaterat till markanvändningen inom området. Då ytan efter att lastkaj byggts blir mer hårdgjord ökar flödet från hela området (Tabell 4). Tabell 4 - Beräknade flöden före och efter byggnation av lastkaj för 10-, 30- och 100-årsregn. Årsregn Flöde före byggnation (l/s) Flöde efter byggnation (l/s) Erforderlig utjämningsvolym (m 3 ) 10 3,2 15 11 30 4,6 22 16 100 6,8 32 23 10(19)
Enligt Botkyrka kommuns dagvattenstrategi ska avrinning till ledningsnät inte öka efter exploatering (se Avsnitt 3). För att inte öka flödena från området efter byggnation behövs åtgärder som kan fördröja avrinningen. En utjämningsvolym på 11 m 3 behöver hanteras för att utflödet ska kunna motsvara före-scenariot på 3,2 l/s (Tabell 4). 6 Åtgärdsförslag I och med att alla föroreningsmängder och flöden ökar efter bebyggelse av lastkajen behöver åtgärder implementeras som kan rena och fördröja dagvattnet. Ytan runt lastkajen, och det faktum att lastkajen redan är byggd, medför begränsningar i vad som kan föreslås som åtgärd. Det som söks är en åtgärd som kan fördröja 11 m 3 dagvatten vid ett 10 årsregn och uppnå en reningsgrad som möjliggör att påverkan från lastkajens yta inte ökar jämfört med innan den byggdes. 6.1 Reducering av föroreningsbelastning för åtgärdsförslagen Tre åtgärdsförslag har undersökts; ett avsättningsmagasin som placeras under lastkajen, ett krossmagasin och en växtbädd. En växtbädd medför bra reningsmöjligheter men behöver göras större avseende utbredning i plan och placeras ovan mark, medan magasinslösningar placeras under mark. Den reningseffekt som kan uppnås varierar mellan anläggningarna och för respektive ämne (Tabell 5). Som tidigare nämndes behövs mycket rening för att åstadkomma motsvarande föroreningsnivåer som rådde innan lastkajen byggdes. Avsättningsmagasinet kommer nära reningsbehovet för vissa ämnen så som fosfor (Tabell 5). Ett makadammagasin åstadkommer mer effektiv rening av vissa föroreningar jämfört med avsättningsmagasinet, men sämre för vissa. En större växtbädd åstadkommer bäst rening men kommer ta markyta i anspråk. Mest effektiv rening av TBT erhålls i en stor växtbädd men även makadammagasinet renar en större mängd av detta ämne. För att se reningseffekten av en mindre växtbädd har beräkningar även utförts för en 21 m 2 stor anläggning. Denna anläggning uppnår dock inte behovet av fördröjningsvolym, och enligt beräkningar blir inte reningen tillräcklig (Tabell 5). Dessa värden ska inte tas som sanningar och felmarginalen varierar med olika ämnen och olika anläggningar beroende på tillgängligt underlag för schablonvärdena. 11(19)
Tabell 5 - Föroreningsreduktion för tre anläggningsalternativ jämfört med behövd avskiljning för att inte försämra jämfört med innan lastkajen byggdes. Behövd avskiljning är differensen mellan föroreningsmängderna före och efter lastkajen byggdes (ses även i Tabell 3). Röd bakgrund indikerar att reningskrav inte nås, grön visar att reningskravet uppnås och orange visar att uppnådd rening är inom 5 % från reningskravet. Behövd Reningseffekt; Avskild mängd (kg/år) Ämne avskiljning (kg/år) Alt. A Avsättningsmagasin Alt B. Underjordiskt Makadammagasin Alt C. Växtbädd (45 m 2 ) Växtbädd (21 m 2 ) P 0,044 0,041 0,021 0,043 0,033 N 0,39 0,25 0,28 0,32 0,22 Pb 0,0090 0,0081 0,0086 0,0093 0,008 Cu 0,0095 0,0082 0,0082 0,0098 0,0076 Zn 0,049 0,036 0,037 0,050 0,042 Cd 0,00021 0,00014 0,00014 0,00022 0,0002 Cr 0,0031 0,0024 0,0025 0,0023 0,0017 Ni 0,0020 0,0013 0,0013 0,0018 0,0017 Hg 0,000016 0,000011 0,00001 0,000013 9,6E-06 SS 37 31 33 38 30 Oil 0,33 0,29 0,27 0,28 0,22 PAH16 0,00037 0,00026 0,00028 0,00038 0,00032 BaP 0,000023 0,000013 0,000016 0,000021 0,000018 TBT 5,5E-07 2,8E-07 3,9E-07 5,1E-07 3,9E-07 För vissa av ämnena ligger beräknad reningseffekt i anläggningarna precis under den erfordrade reningen. Modelleringsprogrammet som använts basers på schablonhalter från liknande ytor, vilket inte visar på vad som exakt avrinner från just den studerade ytan. Då beräkningsmetoden inte ger exakta resultat kan dessa resultat ligga inom felmarginalen för behövd rening. Avskild mängd som skiljer med mindre än 5 % från behövd avskild mängd har markerats med orange färg i Tabell 5. 12(19)
I samband med detta resonemang är det även viktigt att poängtera att det studerade avrinningsområdet är begränsat och belastningen (kg/år) av ämnena är liten i förhållande till vad som avrinner från hela recipientens avrinningsområde. 6.2 Alternativ A. Avsättningsmagasin under lastkaj Alternativ A är ett avsättningsmagasin som kan placeras under lastkajen med möjlighet att ta hand om tillräcklig fördröjningsvolym (11 m 3 ) och de första 20 mm regn som rinner av lastkajen. Beräknad reningseffekt i ett avsättningsmagasin är relativt högt med bland annat 75 % rening för fosfor. Detta är relativt högt jämfört med andra reningsanläggningar. Underliggande data avseende avsättningsmagasinets reningseffekt ska enligt StormTac vara av hög säkerhet/tillförlitlighet för majoriteten av ämnena. Rening i ett avsättningsmagasin sker genom sedimentering av partiklar och därmed renas främst föroreningar som till stor del är partikelbundna. Som kan ses i Tabell 5 underskrider beräknad avskild mängd i avsättningsmagasin den behövda reningen. Reningsgraden uppnår mellan 50-94 % av den behövda mängden beroende på ämnet. Beroende på grundvattennivån i området kan magasinet behöva göras tätt för att undvika grundvatteninträngning. För- och nackdelar med att anlägga ett avsättningsmagasin på platsen presenteras i Tabell 6. Tabell 6 - Positiva och negativa aspekter med att anlägga ett avsättningsmagasin. + - Tar ingen yta i anspråk, Uppnår inte reningskrav, Lätt att anlägga, inspektera och drifta. 6.3 Alternativ B. Krossmagasin under lastkaj Ett krossmagasin kan anläggas under lastkajens yta med en total volym på 37 m 3 för att erhålla den fodrade totala fördröjningsvolym på 11 m 3. Ett krossmagasin, även kallat makadammagasin, är fyllt med kross och innehar ett hålrum mellan stenarna motsvarande ungefär 30 % av den totala volymen. Krossmagasinet uppnår en jämförbar rening med avsättningsmagasin för de flesta ämnen. Något högre reningseffekt uppnås för några men ungefär bara hälften av reningseffekten för fosfor (Tabell 5). Reningseffekten för fosfor i ett krossmagasin är dock av låg säkerhet 13(19)
enligt StormTac på grund av bristande underlag. Reningsgraden i ett krossmagasin uppnår mellan 47-95 % av den behövda mängden beroende på ämnet. Beroende på grundvattennivån i området kan magasinet behöva göras tätt för att undvika grundvatteninträngning. För- och nackdelar med att anlägga ett krossmagasin på platsen presenteras i Tabell 7. Tabell 7 - Positiva och negativa aspekter med att anlägga ett makadammagasin. + - Tar ingen yta i anspråk, Det billigaste alternativet. Uppnår inte reningskrav, Sätter igen med tiden och behöver då bytas ut. 6.4 Alternativ C. Växtbädd För att uppnå behövd fördröjningsvolym (11 m 3 ) behöver en växtbädd anläggas motsvarande en area på 45 m 2 och vara nedsänkt 0,25 m i förhållande till omgivande mark. Beräknad fördröjningsvolym i en växtbädd motsvarar ytan över jordlagret till bräddutloppet (avstånd h8, Figur 10). Växtbädden rekommenderas att placeras där bilar idag står parkerade i Figur 8, då det är hit dagvattnet naturligt rinner av lastkajen. En standardstorlek på en parkeringsplats är runt 5 m lång. Muren närmast Kumla gårdsväg behöver flyttas 1,8 m närmre Ica Maxi byggnaden. Detta medför att en 3,2 m bred växtbädd kan anläggas på lastkajen utan att påverka den yta av lastkajen som större lastbilar använder vid in- och utkörning. Enbart den yta som idag används som parkering tas i anspråk (se Figur 8). Möjlig bredd på växtbädden blir då ca 14 m. Viktigt är att kantstenen mot växtbädden tas bort så att vatten kan rinna från lastkajen över kanten till växtbädden. Ett räcke kan sättas upp för att förhindra bilar att köra ut i bädden. Eventuellt överskottsvatten kan bräddas ut till den befintliga dagvattenledningen. Utredd växtbädd skulle bidra till att sju av de fjorton undersökta ämnena renas till en nivå som motsvarar utsläppskraven. För övriga sju ämnen uppnås en reningseffekt som 14(19)
motsvarar 74-92 % av den behövda. Flera av dessa kan antas vara inom felmarginalen och en växtbädd är därmed det bästa alternativet för att möta reningskraven. Figur 8 - Idag är det parkeringsyta på en del av lastkajen. Av denna anledning bedöms det vara möjligt att anlägga växtbädd på denna yta motsvarande ytan av parkeringen. 15(19)
Figur 9 - Exempelbilder på nedsänkta växtbäddar vid parkeringsplatser. Växtbäddar är en typ av biofilter där rening sker genom flera olika processer. Partiklar tillåts sedimentera och mekanisk filtrering sker då vattnet rör sig genom jordlagren. Exempel på uppbyggnad ses i Figur 10. Växtlighet tar i sin tur upp lösta föroreningar och det sker en nedbrytning av föroreningarna genom biologiska och kemiska processer. Växter bidrar även till att en större mängd vatten kan avdunsta 1. 1 Bodin-Sköld, H., Larm, T., & Lindfors, T. (2014). Inventering av dagvattenlösningar för urbana miljöer. VINNOVA. 16(19)
Figur 10 - Exempel på utformning av växtbädd. Källa: StormTac. En växtbädd stor nog för att rymma behövd fördröjningsvolym upptar en relativt stor yta av lastkajen. En möjlighet för att åstadkomma samma rening och fördröjningsvolym är att växtbädden görs något mindre men då även djupare. Samma mängd vatten kommer då att kunna infiltrera och renas i växtbädden. I en ungefär hälften så stor anläggning, med ett djup på 0,25 m, kommer det inte gå att rymma erforderlig fördröjningsvolym. Den totala reningsmängden som uppnås blir inte heller tillräcklig för att motsvara före-scenariot, men dock på en likvärdig nivå som åstadkoms i ett avsättnings- eller krossmagasin. För- och nackdelar med att anlägga en växtbädd på platsen presenteras i Tabell 8. Tabell 8 - Positiva och negativa aspekter med att anlägga en växtbädd. + - Bäst rening av utredda alternativ, Öppen lösning går i linje med Botkyrkas dagvattenstrategi och synliggör dagvattenreningen, Uppnår inte reningskrav för alla ämnen, Tar yta i anspråk. Kan göra platsen mer estetiskt tilltalande. Enkelt att okulärbesiktiga. 17(19)
Lätt att drifta vid sediment- och skräpborttagning från ytan. (Fordrar ej slamsugningsbilar, inspektionskameror mm.) 7 Diskussion Enligt föroreningsberäkningarna kan ingen av anläggningarna åstadkomma den behövda reningen för alla ämnen. Flera föroreningar renas i hög grad i en växtbädd och av de utredda anläggningarna är det främst växtbädden som uppvisar en reningseffekt som ligger i nivå med behovet för majoriteten av ämnena. Växtbädden är även det alternativ som bäst går i linje med Botkyrkas dagvattenstrategi och kan bidra med att höja platsens estetiska värden. Behövd fördröjningsvolym för att inte öka flödet från området bedöms kunna uppnås i de olika åtgärdsförslagen. För växtbädden innebär det att den behöver uppta en 45 m 2 stor yta. För magasinen som ligger under mark utgör det inte en svårighet att rymma fördröjningsvolymen dock uppnås inte tillräcklig nivå av rening. Den ökade föroreningsbelastningen från lastkajen på recipienten kan anses vara liten i förhållande till belastningen från hela dess tillrinningsområde. Enligt SMHI:s Vattenwebb belastas Albysjön med 650 kg fosfor och 18 050 kg kväve årligen. Lastkajens ökade belastning med 0,044 kg fosfor och 0,39 kg kväve per år (utan reningsanläggning) utgör 0,007 % respektive 0,002 % av den totala belastningen. Den ökade föroreningsmängd av kväve och fosfor som utbyggnaden av lastkajen bidrar till kan därför anses vara ringa. Näringsämnena är idag inte ett problem i Albysjön. Det saknas dock uppgifter om total årlig belastning av andra ämnen, exempelvis TBT, till Albysjön och därmed möjligheten att uppskatta hur stor påverkan byggnationen av lastkajen har för andra ämnen än fosfor och kväve. Genom okulär bedömning av tillrinningsområdet för Albysjön kan det ses att en relativt stor del är hårdgjort. Kring Kumla gårdsväg finns stora asfalterade ytor som ger upphov till samma föroreningsbild som lastkajen vid Ica Maxi. Det är därför troligt att den möjliga ökningen av föroreningar som genereras från byggnation av lastkajen är ringa, i alla fall om reningsåtgärder implementeras. Det blir oavsett reningsalternativ en förbättring jämfört med nuläget, såväl avseende rening som fördröjning. 8 Slutsats Genom byggnation av lastkaj vid Ica Maxi, Kumla gårdsväg, ökade både dagvattenflödet och föroreningspåverkan från platsen. För att åtgärda denna påverkan anses en växtbädd, med anläggningsyta 45 m 2, utgöra det bästa alternativet av de tre utredda åtgärdsförslagen. Denna behöver dock uppta en relativt stor yta av lastkajen för att 18(19)
åstadkomma erforderlig fördröjningsvolym och behövd rening. Avsättnings- eller krossmagasin skulle ta mindre del av lastkajen i anspråk då dessa kan läggas under mark men åstadkommen rening blir då sämre och möter inte de reningskrav som ställs för att försäkra att möjligheten att uppnå MKN i recipienten inte försvåras. Växtbädden är även det alternativ som bäst går i linje med Botkyrkas dagvattenstrategi. Totalt sett uppskattas påverkan på recipienten bli försumbar ifall reningsanläggning i form av växtbädd implementeras. 19(19)