Arkeologisk utredning inför detaljplanearbete inom Kolla 3:3

UV VÄST RAPPORT 2000:28 ARKEOLOGISK UTREDNING Arkeologisk utredning inför detaljplanearbete inom Kolla 3:3 Halland, Kungsbacka kommun, Tölö socken, Kolla 3:3 Glenn Johansson

UV VÄST RAPPORT 2000:28 ARKEOLOGISK UTREDNING Arkeologisk utredning inför detaljplanearbete inom Kolla 3:3 Halland, Kungsbacka kommun, Tölö socken, Kolla 3:3 Glenn Johansson Arkeologisk utredning inför detaljplanearbete inom Kolla 3:3 3

Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Väst Nygatan 11, 434 23 Kungsbacka Tel. 0300-339 00 Fax 0300-339 01 www.raa.se 2000 Riksantikvarieämbetet UV Väst Rapport 2000:28 ISSN 1404-2029 Bildredigering Anders Andersson Layout Lena Troedson Tryck/Utskrift Pennon, Göteborg, 2000 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, 801 82 Gävle. Dnr L1999/3. 4 Arkeologisk utredning inför detaljplanearbete inom Kolla 3:3

Innehåll Inledning 7 Område och fornlämningsmiljö 7 Syfte 9 Område Kolla öst 9 Utredningens genomförande 9 Resultat 10 Område Kolla väst 10 Utredningens genomförande 11 Nyupptäckt fornlämning 12 Resultatsammanfattning 16 Referenser 16 Administrativa uppgifter 17 Bilaga 1. Fyndlista 17 Figurförteckning 18 Arkeologisk utredning inför detaljplanearbete inom Kolla 3:3 5

Kolla väst Kolla öst Göteborg KUNGSBACKA Varberg Falkenberg Halmstad Fig. 1. Utsnitt ur Gula kartan, blad 6B:43, med utredningsområdet markerat. Skala 1:20 000. 6 Arkeologisk utredning inför detaljplanearbete inom Kolla 3:3

Inledning Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiska undersökningar, UV Väst, har på uppdrag av Länsstyrelsen i Hallands län utfört en arkeologisk utredning inom del av fastigheten Kolla 3:3, Tölö socken, Kungsbacka kommun i Hallands län (fig. 1). Den arkeologiska utredningen föranleddes av att Stadsarkitektkontorets planavdelning, Kungsbacka kommun, avsåg att påbörja ett detaljplanearbete för del av rubricerad fastighet. Fältarbetet genomfördes under perioden 10 28 april 2000 och omfattade två detaljplaneområden, Kolla Väst respektive Kolla Öst. För området Kolla Väst planeras anläggande av bostäder samt servicehus och för Kolla Öst anläggandet av en skola. Kostnaden för den arkeologiska utredningen av Kolla Väst bekostades av Aranäs AB medan Kungsbacka kommun, Mark och Bostad, stod för utredningskostnaderna för område Kolla Öst. Område och fornlämningsmiljö De båda sammanlagda detaljplaneområdena består av ett kuperat bergsområde i nordost och flack åkermark på i huvudsak lerjord i söder och väster. Mellan åkermark och bergshöjder i nordost finns en sydsluttande övergångszon, ett ca 400 m långt (NV SO) och 80 100 m brett terrängavsnitt beläget på en nivå mellan 11 20 m.ö.h. Mellan uppstickande berghällar växer här löv- och barrträd, sly och buskvegetation. Till sin karaktär är detaljplaneområdet typisk för denna del av Halland. Här i landskapets nordligaste del förenas olika landskapstyper. Den Bohuslänska skärgården möter och övergår i ett flackare kustlandskap. Det är ett varierat landskap med kuperade bergspartier omgivna av flackare åkerlandskap. Området som omfattades av den arkeologiska utredningen ligger fågelvägen, knappt två kilometer in från dagens kustlinje. Men har under större delen av vår förhistoria varit än mer kustanknytet. Då stora delar av utredningsområdet är beläget på en nivå mellan 5 10 m.ö.h. innebär detta att delar av området legat under vatten under sten- och bronsålder. Det något högre belägna partiet, sydsluttningen och bergsområdet i nordost (10 50 m.ö.h.), har därmed under större delen av förhistorien utgjort en ö i en inre skärgård. Vad gäller kända fornlämningar, så finns inom detaljplaneområdet inga registrerade sådana. Men från den inventering som dåvarande Göteborgs Arkeologiska Museum genomförde på 1910-talet, finns en del stenåldersfynd registrerade i områdets närhet. Strax öster om planområdet, vid Överkollas gård har bl.a. fynd av svallade flintspån inlämnats till museet (Raä 168, Tölö sn). Lämningar från senare perioder finns också i utredningsområdets omedelbara närhet. Vid östra sidan av detaljplaneområdet finns en bergsrygg som delvis sträcker sig in på planområdet. På bergsryggen finns en stensättning registrerad (Raä 61, Tölö sn). en gravform som är karaktäristisk för yngre delen av bronsålder och äldre delen av järnålder. Arkeologisk utredning inför detaljplanearbete inom Kolla 3:3 7

Fig. 2. Kartan visar det 62 000 kvadratmeter stora detaljplaneområdet: Kolla Öst. Utsnitt ur Ekonomiska kartan, blad 6B 5f. Skala 1:10 000. 8 Arkeologisk utredning inför detaljplanearbete inom Kolla 3:3

Syfte Den arkeologiska utredningen syftade till att påvisa om dolda, hittills okända fornlämningar förekommer inom de båda detaljplaneområdena. I den undersökningsplan som upprättades inför utredningen specificerades detta närmare i fyra punkter: Att klarlägga om av transgression över- eller inlagrade boplatser från mesolitisk tid finns bevarade i anslutning till övergångsområdet mellan åkermark och bergsområdet inom det västra detaljplaneområdet. Att klarlägga om neolitiska säsongsboplatser i en gammal strandmiljö finns bevarade i detta övergångsområde eller på förhöjningar i åkermark. Att klarlägga om stensättningar från brons- och järnålder finns bevarade på höjd- eller terasslägen inom planområdet. Att klarlägga om varaktigt övergivna lämningar knutna till Kolla gamla by finns bevarade inom övergångsområdet. Målsättningen för utredningen var således att dels rent generellt undersöka en eventuell förekomst av dolda fornlämningar, samt mer specifikt utreda ovanstående frågeställningar. Område Kolla öst Detaljplaneområdet Kolla Öst omfattade ca 62 000 kvadratmeter och utgör den sydöstra delen av det totala detaljplaneområdet (fig. 2). Nivån för detta östra område varierar mellan 5 och 7 m.ö.h. och det består av flack åkermark på lerjord även om en svagt markerad höjdrygg på 0,5 m finns inom området. Det är vid östra sidan av detta planområde, som delvis sträcker sig upp på en mindre bergsrygg, på vars hällkrön utanför detaljplaneområdet, den ovan nämnda stensättningen är belägen. Omedelbart norr om samma bergsrygg ligger Kolla gamla bytomt och här tangerar utredningsområdet den angivna gränsen för bytomtens utsträckning. Utredningens genomförande Den metod som tillämpades vid utredningen var att med grävmaskin dra sökschakt så att planområdet i sin helhet täcktes in (fig. 3). Genom de schakt som drogs kunde konstateras att lagerföljden var okomplicerad och enhetlig inom utredningsområdet. Överst fanns ett ploglager som bestod av lerjord, detta lager var förhållandevis tunt och varierade i tjocklek mellan 0,2 0,3 m. Under ploglagret följde en gulaktig lera. Vid schaktdragningen banades ploglagret successivt av genom att tunna skrap gjordes med skopan. Syftet var att undersöka om lagret innehöll fynd. Efter det att ploglagret på detta sätt avlägsnats avsynades den underliggande alvytan efter anläggningar. Totalt drogs på detta sätt 20 schakt om en sammanlagd längd av 120 löpmeter. Efter schaktning inmättes och plandokumenterades samtliga schakt med geodimeter. Som ett led i utredningen inventerades också bergspartiet i utredningsområdets östra del efter eventuella gravar. Arkeologisk utredning inför detaljplanearbete inom Kolla 3:3 9

Fig. 3. Planen visar de utredningsschakt som drogs inom detaljplaneområde: Kolla Öst. Skala 1:5000. N Resultat Vid avbaning av ploglagret konstaterades att detta innehöll slagen flinta. Den flinta som påträffades var genomgående svallad och gav ett mesolitiskt intryck, även om mer distinkta och kulturindikerande föremål saknades. Fyndmängden var dock mycket begränsad, det rörde sig om något enstaka flintavslag per schakt och de fåtaliga fynden framkom endast spridda i ploglagret. Varken fyndhorisonter eller kulturlager förekom, och inte heller kunde spår av aktiviteter, i form av anläggningar, iakttagas på den underliggande alvytan. De enstaka och sannolikt mesolitiska flintor som förekom, härrör troligen från boplatser belägna i bergsområdet norr om detaljplaneområde Kolla öst. Material från dessa boplatser har i samband med den postglaciala transgressionen dragits ner och spridits ut över ett större område, vilket väsentligt begränsar detta materials källvärde. Då inte heller inventeringen av ovan nämnda bergsparti resulterade i antikvariskt intressanta iakttagelser, visar den arkeologiska utredningen för detaljplaneområde Kolla Öst att inga arkeologiska hinder föreligger gentemot planerad byggnation. Område Kolla väst Utredningsområdet Kolla Väst omfattade ca 180 000 kvadratmeter och var topografiskt varierat. Större delen, de södra och sydöstra delarna utgjordes 10 Arkeologisk utredning inför detaljplanearbete inom Kolla 3:3

av flack åkermark på lerjord ca 7 11 m.ö.h. medan det i områdets nordvästra hörn fanns en förhöjning uppemot 14 m.ö.h. en slänt mot syd där materialet bestod av sandjord. Den nordöstra delen av utredningsområdet utgjordes av en övergångszon mellan åkermark och bergsområde i norr. Den sydsluttande övergångszonen utgör ett 400 m långt (NV SÖ) och 80 100 m brett terrängavsnitt, beläget på en nivå mellan 11 och 20 m.ö.h. Terrängavsnittet är kuperat, mellan uppstickande berghällar växer löv- och barrträd, samt sly- och buskvegetation. Utredningens genomförande Vid utredningen av område Kolla Väst, drogs med grävmaskin totalt 98 schakt. Schaktens sammanlagda längd uppgick till 600 löpmeter (fig. 4). Utredningen påbörjades genom att sökschakt drogs i slänten och terrängen i övergångsområdet mellan åkermark och bergsparti inom utredningsområdets nordöstra del. Då terrängavsnittet delvis var kraftigt trädbevuxet, begränsade detta grävmaskinens framkomlighet och påverkade därmed schaktdragningen. Bedömningen gjordes dock att det ändå, utan avverkning, var möjligt att med begränsad schaktdragning utreda en eventuell förekomst av boplatslämningar från i första hand stenålder. N Fig. 4. Kartan visar de utredningsschakt som drogs inom detaljplaneområde: Kolla Väst. Skala 1:5000. Arkeologisk utredning inför detaljplanearbete inom Kolla 3:3 11

Fig. 5. Planen visar de sju schakt som drogs inom övergångszonen mellan åkermark och bergsparti. I samtliga schakt framkom slagen flinta från mesolitisk tid, bl.a. en eneggad spets, föremålet är karaktäristiskt för den s.k. Hensbackakulturen. Skala 1:500. N I denna övergångszon drogs därför sju schakt, med en sammanlagd längd på ca 50 löpmeter (fig. 5). Vid schaktningen kunde sex olika lager urskiljas och i varje lager handgrävdes mindre provgropar i syfte att undersöka eventuell fyndförekomst i respektive lager. Schakten avsynades också efter eventuella boplatskonstruktioner. Avslutningsvis dokumenterades schakten genom profilritning samt inmättes med geodimeter. Nyupptäckt fornlämning Fynden I samtliga schakt som drogs i slänten mot bergspartiet framkom slagen flinta. De registrerade fynden härifrån utgörs av 195 föremål, varav samtliga består av slagen flinta (bilaga 1). I den lagerföljd som kunde iakttagas kunde fynden relateras till två stratigrafiskt åtskilda lager. Fynden från det övre fyndförande lagret (lager 2) består sammanlagt av 109 slagna flintor. Flintorna var delvis svallade och har en allmänt mesolitisk karaktär, även om det inte typologiskt låter sig närmare dateras, då det uteslutande består av avslagsmaterial. Från det undre fyndförande lagret (lager 3) finns sammanlagt 86 fynd registrerade. Flertalet av dessa består också av avslagsmaterial, men här finns flera mer kulturindikerande föremål, bl.a. en eneggad spets, tre korta spånfragment samt en spånkärna. Bland fynden från detta undre lager kan också noteras en kortare spånskrapa. Fynden från det undre lagret är liksom de i det övre lagret något svallade, men är till skillnad från dessa dessutom helt vitpatinerade. 12 Arkeologisk utredning inför detaljplanearbete inom Kolla 3:3

Lager Genom schaktdragningen kunde sex olika lager dokumenteras i den slänt som utgjorde övergångsområdet mellan åkermark och berg (fig. 6). Lagerföljden utgjordes av en ca 0,1 0,2 m tjock förna (nuvarande markyta), under vilken följde ett ca 0,2 m tjockt lager bestående av grus och sten (lager 2). I hela lagret fanns slagen flinta. Under detta lager, följde så ytterligare ett fyndförande lager (lager 3). Detta undre lager bestod av sand och finare grus och innehöll endast enstaka mindre stenar. Under de båda fyndförande lagren följde ett mjäligare material som succesivt övergick till en gulaktig lera. Detta lager av mjäla och lera var ca en meter tjockt. Under leran, på ett djup av ca 1,5 m fanns en 0,1 m tjock sandlins som vilade på en blågrå, sannolikt glacial, lera. Området nedanför och söder om detta terrängavsnitt bestod av flack åkermark och här drogs totalt 91 schakt om en sammanlagd längd av ca 550 löpmeter. Då möjligheten fanns att överlagrade mesolitiska material, utdragna vid transsgresioner från det högre belägna boplatsområdet skulle kunna förekomma, drogs ett flertal djupschakt. 0,00 Djup i m 1 0,15 2 2 0,35 3 0,55 4 1,50 1,65 1,85 5 6 Fig. 6. Profilen visar lagerföljden i schakt 528. Skala 1:20. Lagerbeskrivning 1. Förna (nuv. markyta) 2. Grus och sten 3. Sand och grus 4. Mjäla/lera, gulaktig 5. Sand 6. Blå/grå lera Arkeologisk utredning inför detaljplanearbete inom Kolla 3:3 13

Den lagerföljd som kunde iakttagas i dessa schakt, belägna på en nivå strax under 10 meter var enhetlig. Under ett ca 0,2 m tjockt ploglager som utgjordes av lerjord, följde en gul lera, lagrets mäktighet varierade mellan 1,0 1,4 m. Direkt under denna gula lera följde ytterligare ett lerlager. En blågrå glacial lera. I tre av schakten (208, 212 och 248) grävdes fyra meter ner i leran, som visade sig vara helt steril och varken ändrade karaktär, eller innehöll sand- eller gruslinser. Datering En grov datering av fynden kan på geologiska och typologiska grunder göras. Vad gäller en geologisk datering, så kan sägas att fynden är äldre än 5000 BP, då det övre av de båda fyndförande lagren har bildats i samband med den postglaciala transsgresionen. Nivån för de schakt som drogs varierar mellan 11 17 m.ö.h. och utifrån vad som är känt om strandförskjutningen i området, innebär detta att fynden över/inlagrats på platsen under tidsintervallet ca 9500 5000 BP (Påsse 1999). Detta betyder att fynden är äldre än 5000 år och att delar av materialet i princip kan vara uppemot 10 000 gammalt. Att på typologiska grunder datera fynden från det övre lagret närmare än till mesolitisk tid låter sig som tidigare påpekats ej göras. Med fynden från det undre lagret förhåller det sig dock något annorlunda. Visserligen består också dessa flintor till största delen av anonyma avslag, men här finns också ett par föremål som på typologiska grunder närmare kan tidsställa materialet. Bland de registrerade fynden finns bl.a. en eneggad spets som tillsammans med ett par karaktäristiska spånfragment pekar på en tidsställning till preboreal tid och Hensbackakultur (Nordqvist 1998). Då spetsen till sin karaktär påminner om spetsarna från den klassiska Tosskärrboplatsen på Tjörn i södra Bohuslän, bör kanske fynden troligen hänföras till mellersta eller äldre delen av Hensbackakultur (Fredsjö 1953). Sammanfattande diskussion Genom de sju sökschakt som drogs i slänten mellan åkermark och berg kunde konstateras att där fanns en tidigare ej känd stenåldersboplats. De framkomna flintorna kunde relateras till två stratigrafiskt skilda lager, fynden är inte enbart stratigrafiskt åtskilda utan härrör från minst två olika bosättningsfaser på platsen. På geologiska grunder kan bägge boplatsmaterialen tidsställas till mesolitikum och fynden i det undre lagret, genom fynd av en eneggad spets och spånfragment närmare bestämt till äldsta mesolitikum. Att närmare datera fynden i det övre lagret har inte på typologiska grunder varit möjligt. En viktig iakttagelse som gjordes vid utredningen gäller fyndens relation till respektive lager. Det övre fyndförande lagret var ca 0,2 m tjockt och bestod av sten och grus. Här förekom flintor hela vägen igenom lagret. Detta fyndmaterial har lagrats in i samband med själva lagrets bildande under en trans- eller regression, vilket betyder att fynden i större eller mindre grad har förflyttats från ursprunglig deponeringsplats. En konsekvens av detta är att det vetenskapliga källvärdet är något begränsat. En boplatsanalys baserad på fyndspridning låter sig därför av naturliga skäl inte göras. Med fynden i det undre lagret förhåller det sig dock något annorlunda. I detta lager, som också det var 0,2 m tjockt men som bestod av sand och grus, förefaller flintan endast förekomma i ytan och några centimeter ner i lagret. Ett förhållande som gör det sannolikt att dessa äldre fynd snarast bör betrak- 14 Arkeologisk utredning inför detaljplanearbete inom Kolla 3:3

Uppskattad utsträckning av nyupptäckt fornlämning Fig. 7. Kartan visar detaljplaneområde Kolla Väst, samt uppskattad utsträckning av den nyupptäckta fornlämningen. Utsnitt ur Ekonomiska kartan, blad 6B 5f. Skala 1:10 000. Arkeologisk utredning inför detaljplanearbete inom Kolla 3:3 15

tas som överlagrade än inlagrade, vilket ökar dess potentiella källvärde (Schaller-Åhrberg 1998). Det sand- och gruslager till vilket detta Hensbackamaterial kan relateras till, har sannolikt utgjort den dåtida strand på vilken boplatsen varit belägen. Om så skulle vara fallet är detta arkeologiskt mycket intressant, då det betyder att boplatsmaterialet kanske ej i någon nämnvärd utsträckning påverkats av sentida aktiviteter och markanvändning. Då undersökta boplatser från äldre delen av mesolitikum i princip ej finns i Kungsbackaområdet, är den typologiska dateringen till Hensbackakultur dessutom i sig intressant. Resultatsammanfattning Den arkeologiska utredningen gjordes inom två separata detaljplaneområden, benämnda, Kolla område Öst och Kolla område Väst. Utredningen syftade till att undersöka om tidigare ej kända fornlämningar fanns inom de båda detaljplaneområdena. Inom område Kolla Öst drogs totalt 20 sökschakt om en sammanlagd längd av 120 löpmeter. Inte i något schakt gjordes iakttagelser som indikerade förhistorisk eller historisk aktivitet av antikvariskt intresse. Inom område Kolla Väst drogs också ett stort antal schakt, totalt 98 stycken om en sammanlagd längd av 600 löpmeter. Större delen av detta detaljplaneområde utgjordes liksom område Kolla Öst av flack åkermark, och inte heller här gavs indikationer på antikvariskt intressanta spår eller lämningar. I nordöstra delen av område Kolla Väst övergick leråkern i en slänt upp mot ett bergsparti. I detta övergångsområde kunde däremot i sju sökschakt konstateras ett förhållandevis omfattande mesolitiskt flintmaterial. Fynden kunde relateras till två stratigrafiskt skilda lager, och representerar sannolikt två kronologiskt skilda mesolitiska bosättningsfaser på platsen. Fynden i det undre lagret kan på typologiska grunder tillskrivas äldre delen av mesolitikum. Då fynden i detta lager överlagras av ett ca 0,2 m tjockt transsgresionslager bestående av grus och sten betyder detta att fynden i någon större omfattning ej påverkats av sentida markanvändning. Då undersökningar av boplatser från detta äldsta mesolitiska tidsavsnitt i princip saknas i området, har den nyupptäckta fornlämningen ett stort antikvariskt intresse. Om det aktuella området, d.v.s. terrängavsnittet mellan åkermarken och bergspartiet avses att bebyggas, är det därför angeläget att en arkeologisk förundersökning genomförs i syfte att avgränsa och klarlägga omfattning av, samt relation mellan de båda mesolitiska boplatsmaterialen (fig. 7). Angeläget är också att beakta och undersöka möjligheten av att boplatskonstruktioner eventuellt kan förekomma i det undre lagret. Vad gäller övriga delar av detaljplaneområdet för Kolla Väst samt detaljplaneområdet för Kolla öst i sin helhet, föreligger däremot inga antikvariska hinder gentemot planerad byggnation. Referenser Fredsjö, Å. 1953. Studier i Västsveriges äldre stenålder. Göteborg. Nordqvist, B. 1998. A study of the Mesolithic on the Swedisch Westcoast. Including a case study of a coastal with organic remains from the Boreal 16 Arkeologisk utredning inför detaljplanearbete inom Kolla 3:3

and Early Atlantic periods. Appendix: Eva-Lena Larsson (Dissertation issue). Påsse, T. 1999. Geologisk rapport för utgrävningarna vid Ölmevalla, RAÄ nr: 168, 169, 171, 172. Sveriges geologiska undersökning. Schaller-Åhrberg, E. 1998. Förslag till definitioner av överlagrade boplatser. I In Situ, Västsvensk Arkeologisk Tidskrift. Göteborgs Universitet 1998. Administrativa uppgifter Område: Kolla Östra Riksantikvarieämbetets dnr: 421-5910-1999. Länsstyrelsens dnr: 220-7335-99. Projektnummer: 1320217. Undersökningstid: 10 28 april 2000. Projektgrupp: Projektledare: Glenn Johansson, amanuens: Ola Kadefors. Exploateringsyta: 62 000 m 2. Undersökt yta: 120 löpmeter. Läge: Ekonomiska kartan, blad 6B 5f. Koordinatsystem: Rikets. Fynd: Inga fynd. Område: Kolla Västra Riksantikvarieämbetets dnr: 421-5560-1999. Länsstyrelsens dnr: 220-1318-00. Projektnummer: 1320216. Undersökningstid: 10 28 april 2000. Projektgrupp: Projektledare: Glenn Johansson, amanuens: Ola Kadefors. Exploateringsyta: 180 000 m 2. Undersökt yta: 600 löpmeter. Läge: Ekonomiska kartan, blad 6B 5f. Koordinatsystem: Rikets. Fynd: Fynd med Fnr 1 15, inlämnade till Hallands länsmuseer. Bilaga 1. Fyndlista Schakt 520 Lager 2-3 F 9 Avslag 48 st. F 15 Kort spånfragment 1 st. Schakt 528 Lager 2 F 10 Avslag 23 st. Lager 3 F 1 Eneggad spets 1 st. F 2 Spånkärna, 2 pltf 1 st. Arkeologisk utredning inför detaljplanearbete inom Kolla 3:3 17

F 3 Kort spånfragment 1 st. F 4 Spånskrapa 1 st. F 5 Splitter 5 st. F 6 Avslag 45 st. Schakt 532 Lager 2 F 13 Avslag 5 st. Schakt 536 Lager 2 F 7 Splitter 4 st. F 8 Avslag 50 st. Schakt BP 2, övre Lager 2 F 11 Avslag 5 st. Schakt BP 3, nedre Lager 3 F 12 Avslag 5 st. F 14 Kort spånfragment 1 st. Figurförteckning Fig. 1. Utsnitt ur Gula kartan, blad 6B 5f, med utredningsområdet markerat. Skala 1:20 000.... 6 Fig. 2. Kartan visar det 62 000 kvadratmeter stora detaljplaneområdet: Kolla Öst. Utsnitt ur Ekonomiska kartan, blad 6B 5f. Skala 1:10 000.... 8 Fig. 3. Planen visar de utredningsschakt som drogs inom detaljplaneområde: Kolla Öst. Skala 1:5000.... 10 Fig. 4. Kartan visar de utredningsschakt som drogs inom detaljplaneområde: Kolla Väst. Skala 1:5000.... 11 Fig. 5. Planen visar de sju schakt som drogs inom övergångszonen mellan åkermark och bergsparti. I samtliga schakt framkom slagen flinta från mesolitisk tid, bl.a. en eneggad spets, föremålet är karaktäristiskt för den s.k. Hensbackakulturen. Skala 1:500.... 12 Fig. 6. Profilen visar lagerföljden i schakt 528. Skala 1:20.... 13 Fig. 7. Kartan visar detaljplaneområde Kolla Väst, samt uppskattad utsträckning av den nyupptäckta fornlämningen. Utsnitt ur Ekonomiska kartan, blad 6B 5f. Skala 1:10 000.... 15 18 Arkeologisk utredning inför detaljplanearbete inom Kolla 3:3

ISSN 1404-2029