2 KOMMENDANTFLYGELN, LANDSKRONA CITADELL

Antikvarisk medverkan Ombyggnad av plan 2 KOMMENDANTFLYGELN, LANDSKRONA CITADELL Fastigheten Citadellet 2:1 i Landskrona kommun Skåne län Malmö Museer Kulturarvsenheten Rapport 2014:004 Anders Reisnert

Malmö Museer Box 406 201 24 Malmö Tel: 040-34 10 00 Besöksadress: Malmöhusvägen www.malmo.se/museer Antikvarisk medverkan Ombyggnad av plan 2 Kommendantflygeln, Landskrona Citadell Fastigheten Citadellet 2:1 i Landskrona kommun, Skåne län Kulturarvsenheten Rapport 2014:004 Författare: Anders Reisnert Foto: Anders Reisnert Grafisk form: Anders Gutehall Omslagsbild: Anders Reisnert Malmö Museer 2014

Tekniska och administrativa uppgifter Län... Skåne län Kommun... Landskrona Kommun Ort... Landskrona Fastighet... Citadellet 2:1 Ägare... Statens Fastighetsverk SFV:s beteckning... M332 Riksantikvarieämbetets tillstånd... Dnr 311-04044, datum 2011-12-20 Syn av arbetsområdet... 2012-09-07 Slutbesiktning... 2012-12-10 Byggmötesprotokoll... 2012-09-23, 2012-08-08, 2012-08-31, 2012-09-24 Entreprenör... Erlandsson Bygg i Syd AB Konsult... Torbjörn Larsson Arbetsbeskrivning... Gunilla Svensson Arkitektkontor AB Antikvarisk samverkan... Anders Reisnert Arkiverat material... Foton och anteckningar Historik Citadellet i Landskrona började byggas 1549 på order av den danske kungen Christian III. Troligen var Danmarks Generalbyggmästare för tiden, Morten Bussert, arkitekt för bygget. Det praktiska arbetet på plats leddes av amiralen och länsmannen på Helsingborg och Landskrona län, Peder Skram. Fästningen var för sin tid mycket modern och ingick i ett större förnyelseprogram av det danska rikets fasta försvar och administration. Då Landskrona har den enda naturliga djuphamnen längs Öresunds stränder, hade staden och fästningen stor strategisk betydelse. Möjligen skall både grundläggandet av staden Landskrona 1413 och senare uppförandet av Citadellet ses mot bakgrund av Danmarks uppbyggande av en militär flotta. Under Erik av Pommerns regering sker en översyn av rikets sjökrigsväsen och ännu har kungen inte fått Köpenhamn, som senare skulle bli Danmarks marinbas. Under Christian III sker åter en upprustning av flottan. Vid Skånelandskapens övergång till Sverige 1658 blev Landskronas läge ännu viktigare. Från att ha försvarat en av Danmarks viktigaste inre vattenvägar kom nu fästningen att bli en av hörnstenarna i Sveriges gränsförsvar. Svenskarna började omedelbart en omfattande modernisering av fästningens och stadens fasta försvar. Den forna renässansborgen byggdes ut till ett starkt citadell med ett bastioneringssystem enligt samtidens modernaste principer för fast försvar. När Danmark försökte återta Skånelandskapen 1676 var Landkrona en av norra Europas modernaste och bäst rustade fästningsanläggningar, väl försedd med kanoner, manskap och förråd. Trots detta intogs både staden och fästningen efter en kortare belägring av den danska armén. Danskarna byggde vidare på fästningsverken och efter freden 1679 blev fästningen och staden åter svensk. Ytterligare utbyggnader och moderniseringar följde. I slutet av 1700-talet, genom artilleriets utveckling, började dock denna fästningstyp bli omodern. Vallar, kurtiner och bastioner lämnades att förfalla. Som så många andra utrangerade fästningar omvandlades Landskrona Citadell till fångfästning. Efter en rad reformer i början av 1800-talet byggdes fångfästningarna om till cellfängelser. Stora ombyggnader av de gamla fästningsverken och byggnaderna vidtog för att anpassa dessa för fängelseändamål. Befintliga byggnader förändrades, andra revs och nya byggnader uppfördes. Till den senare kategorin räknas den här aktuella Kommendantflygeln. 1935 blev Landskrona Citadell statligt byggnadsminne och 1983 utfärdades nu aktuella skyddsföreskrifter. MALMÖ MUSEER KULTURARVSENHETEN RAPPORT 2014:004

Kommendanthuset Den byggnad som här är föremål för invändiga ombyggnader på plan två är den så kallade Kommendantflygeln, uppförd 1860. Som namnet antyder uppfördes huset som tjänstebostad för fängelsets kommendant men också för administration. Byggnaden fungerade i sin ursprungliga roll från 1860 och fram till fängelsets avveckling 1940. I Kommendanthuset fanns i bottenvåningen fängelsets administration och kansli medan Kommendantens tjänstebostad var inrymd i byggnadens andra våning. Byggnaden är till sin exteriör oförändrad medan mindre ändringar i planlösningen har skett under årens lopp. I stort sett har dock ursprunglig planlösning, dörröppningar och detaljer som dörrblad och socklar behållits. Vid tiden för ansökan stod kommendanthusets andra våning oanvänd medan bottenplanet tidigare byggt om för hemslöjden 2013. En större ombyggnad har genomförts, möjligen 1975, då trägolven byttes ut mot tryckimpregnerade golvbrädor. Vissa ändringsarbeten gjordes också under beredskapstiden men det är i dag svårt att fastställa hur omfattande dessa ändringar var. Dock hade en ny svängd trappa mellan bottenvåning och ovanvåning tagits upp 1975. Kommendanthuset är en tvåvånings tegelbyggnad uppförd i en enkel bruksarkitektur. Fasaderna har kalkavfärgats i engelskt rött, men så tunt att tegelstenarna tydligt avtecknar sig. Snickerierna är utvändigt mörkt gröna till färgen. Då arbetena påbörjades fanns två ingångar, en belägen i östra delen av norra fasaden, och en tillgänglighetsanpassad entré på östra gaveln. Den senare färdigställdes 2013 (se rapport 2010:006). Bakgrunden till ärendet Bakgrunden till följande rapport är Statens Fastighets önskan att förändra Kommendantflygelns andra våning på Landskrona Citadell till kontorslokaler för Lunds Universitet, Institutionen för Digital Teknik. Statens Fastighetsverks ansökan behandlades positivt Riksantikvarieämbetet och tillstånd för planerade åtgärder beviljades 2011-12-20. Ombyggnadsarbetena blev villkorade (se beslut Dnr 311-04044-2011.) Antikvarisk medverkan Enligt Riksantikvarieämbetets beslut utsågs Anders Reisnert till antikvarisk medverkande vid ombyggnadsarbetena. Antikvarisk medverkande deltog i adekvata byggmöten samt följde arbetena på plats. Dokumentation gjordes med foto och anteckningar. Ombyggnadens omfattning Här har endast de delar av ombyggnaden behandlats där antikvarisk medverkan varit nödvändig. Ingreppen och ändringarna gjordes i enlighet med de handlingar som upprättats av Gunilla Svensson Arkitektkontor AB. Här finns också en grundlig fotodokumentation som visar lokalernas utseende före ombyggnaden. Dessa bygghandlingar utgör också grunden för Riksantikvarieämbetets tillstånd till ändringarna av byggnadsminnet. Generellt kan noteras att rummen, vilket även framgår av ansökan, tillgänglighetsanpassades för personer med rörelsenedsättning. Diskreta ramper tillverkades exempelvis vid samtliga dörröppningar som fick en nätt utformning som inte inverkar på byggnadens antikvariska värden. Det är snarare intressant att konstatera att lösningar som är reversibla, snygga och diskreta nu är självklara lösningar på byggmarknaden. Onekligen en glädjande utveckling. MALMÖ MUSEER KULTURARVSENHETEN RAPPORT 2014:004

Ombyggnaden innebar följande utvändigt: En ramp byggdes utvändigt mellan den sydöstra dörren och skyttegången så att tillgänglighetsaspekten kunde tillgodoses En utrymningsanordning monterades på muren. Detta är dock ett separat beslut Dnr 343-820-2013(se separat rapport). Ombyggnaden innebar följande invändigt: Rivning av brädväggar och förråd i rum 208 Igensättning av dörr mellan rum 207 b och rum 211 Ny dörröppning och dörr mellan rum 207 b och rum 206 Nya dörröppningar mellan 206 och rummen 211 och 212 Ny dörröppning mellan 204 och 216 Ny dörröppning mellan 216 och 213 I botten av trappa G4 byggdes golvet om och den tryckimpregnerade trä golvet ersattes med ett klinkergolv på en gjuten betongunderbyggnad Nya klinkergolv, sanitetsporslin etc monterades i toalettutrymme 207 b Köksutrustning monterades i pentry 207 a Lyftplatta i rum 205 Komplettering av brädgolv i rum 206 och 208 Slipning och vaxning av parkettgolv. Nya ytskikt Arbetenas utförande och avsteg från arbetsbeskrivningen Självklart dök ett antal problem upp under arbetenas gång, de flesta var av enkel karaktär och utgjorde inga som helst avsteg från tillståndspliktiga åtgärder. Putslagningar av väggarna utfördes utan problem. Igensättningar av äldre öppningar gjordes med stor försiktighet med reglar och skivmaterial. Befintliga karmar lämnades kvar under inklädnaden där så var möjligt. Väggarna i Kommendantsflygeln andra våning är genomgående reverterade träväggar, varför håltagningar kunde göras enkelt och utan att skador, bortsett från de planerade, uppstod. Montering av nya foder med tillhörande skurklotsar utfördes väl och utan anmärkningar. En längre diskussion fördes med målare om färdigt ytutförande på originalsnickerier. Vi hittade här en bra lösning där vi inte spacklade ut eller tog bort all färg från äldre målade ytor. Detta innebär att äldre färglager anas under det senaste målningsskiktet. I rum 204 fick det nya räcket kring trappan, byggd 1975, ett lyckat utförande. Stegens halkskydd i form en mörkt grå gummimatta fungerade, trots det moderna materialet, mycket väl i miljön. Golvet i rummet revs upp och kompletterades med nya golv enligt beskrivning. Spår av avväxlingar för en ursprunglig trappa fotodokumenterades (se bild ) Trappan visade sig vila på ett underlag utfört i tryckimpregnerat virke. Detta byttes ut mot en klinkerbelagd betongkonstruktion. Ytan vaxades, med ett ur antikvarisk synvinkel lyckat resultat. I rum 205 gav den föreskrivna lösningsfria emulsionsfärgen en något grov struktur. Dock blev inte avvikelsen större än att den kunde godkännas. MALMÖ MUSEER KULTURARVSENHETEN RAPPORT 2014:004

En försiktig skrapning och rengöring gjordes varefter Allbäcks linoljefärg påfördes i föreskrivet antal lager med bra slutresultat I ett av rummen (Rum 206) genomfördes golvkompletteringen på ett mindre lyckat sett. Det äldre golvet var lagt med breda furuplankor. Dessa kompletterades med smala golvbrädor av gran. Efter kommentar blev det hela åtgärdat och korrekt utfört. I rum 208 visade det sig att undergolvet, efter ytskiktens avlägsnande, helt bytts ut mot smala och dåliga brädor. Här lades ett helt nytt golv i material och dimensioner efter med förebild i byggnadens äldre bevarade trägolv. Avfärgning av golven gjordes med Allbäcks linoljefärg i en grå kulör, enligt anvisningar i underlaget upprättat av Gunilla Svenssons Arkitektkontor AB. En del färgskiftningar uppstod på parkettgolven när dessa behandlades med linoljevax men även detta kunde avhjälpas när mer vax påfördes. BI rum 211, den stora salen visade det sig att hela innertakets revertering höll på att släppa från underlaget. Här ville man då limma på en fin microlitväv för att stärka ytan. Jag undersökte om det fanns spår av dekorationer i taket i form av målningar. Några sådana påträffades inte men då taket tidigare målats med hård plastfärg kunde inte alla ytor undersökas. En kant på ca 25 mm fanns mellan befintlig stucklist, mittstuck och tak. Ett tunt skivmaterial, 13 mm gipsskiva, skruvades istället upp i taket som sedan spacklades, vävades och målades med anvisad emulsionsfärg. Därmed kunde originaltaket sparas helt intakt under det nya ytskiktet. Genom att kanten på stucken var så kraftigt markerad noterar ögat knappast inte att taket försetts med en skivtäckning. En del dörrar nytillverkades enligt specifikationen i bygghandlingen. Det noterades vid besiktningen att inte alla gångjärn blivit målade. En anmärkning på en olämpligt dragen ventilationskanal i rum 205 hade ännu inte åtgärdats vid senaste besiktningen 2014-02-19. I övrigt följdes de bygghandlingar som upprättades av Gunilla Svenssons Arkitektkontor AB 2012-05-14 och som utgjorde Riksantikvarieämbetets beslutsunderlag. Antikvarisk kommentar Man kan konstatera att arbetena utfördes väl och att det fanns en god dialog mellan beställare och utförare. Enda undantaget gällde monteringen av det på slutbesiktningen anmärkta ventilationsdragningen i R 205 som i skrivandets stund ännu inte åtgärdats. MALMÖ MUSEER KULTURARVSENHETEN RAPPORT 2014:004

Årets rapporter Lista över utgivna rapporter inom Malmö Museers rapportserie Kulturarvsenheten Rapport: Kulturarvsenheten Rapport 2014:001 Helena Rosengren Antikvarisk rapport. Skårby kyrka utvändig restaurering. Ljunits församling, Skårby socken i Ystad kommun, Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2014:002 Helena Rosengren Antikvarisk rapport. Husie kyrka ombyggnad av ramp. Malmö kyrkliga samfällighet, Husie socken i Malmö kommun, Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2014:003 Lars Persson Kulturgeografisk utredning. Eskilstorp i äldre kartor en studie av fornlämningsindikationer i lantmäteriakter. Eskilstorps socken i Vellinge kommun, Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2014:004 Anders Reisnert Antikvarisk medverkan. Ombyggnad av plan 2 Kommendantflyglen, Landskrona Citadel. Fastigheten Citadellet 2:1 i Landskrona kommun, Skån län.

Fotobilaga Bild1.R206.Putslagning. Bild2.R211.Putslagning.

Bild3.R212.UpptagningavdörrmotR204. B Bild4:R212.Sammadörrpartisombild3,färdigställt. Bild5.R208.Rivningavvindfång.Noteraväggarnaskonstruktion.

Bild6.R208.Nyttvindfångiståendepanelmålas. Bild7.R206.Monteringavsocklar,listerochskurklotsar. Noteraävendenfiskbenslagdastavparkettenmedfris.

Bild8.R206a.Målatfönster. Bild9.Rum206.Detaljavmålningsutförande Bild10.Rum204.Byteavgolv.Noteradefintgjorda avväxlingarnaunderbrandsläckarenidetgamlabjälklaget.

Bild11.Plan1,Rum107.Återställandeavgolvharpåbörjats. Bild12.Rum204.Nytträckeskymtartillvänsteribild. Bild13.Rum206.Kompletteringavgolv.

Bild14.Rum2011.Färdigbehandlatparkettgolv. Bild15.Rum211.Takföreåtgärd.

Bild16.Rum211.Skivtäckningavtak. Bild17.Rum211.Mötemellannyskivtäckningochäldrestucklist.

Bild19.Rum211.Färdigtinnertak. Bild20.Rum211mot212och213efterfärdigställandet.

Rum206.Exempelpåslutligtresultat.