Regionstyrelsens verksamhetsplan 2018 Fastställd av regionfullmäktige 2017-10-04 Datum: 2017-09-11 Diarienummer: -2017-28
Innehåll Vision... 2 Regionstyrelsens uppdrag och styrningslogik... 3 Regionstyrelsens verksamhet 2018... 7 Samhällsperspektivet... 7 Processperspektivet... 9 Medarbetarperspektivet... 16 Ekonomiperspektivet... 22 Insatsområden för regionstyrelsen... 25 Planering och uppföljning... 26 Bilaga 1. Den regionövergripande styrningen Bilaga 2. Styrkortskarta 2018
Vision Visionen för Region Östergötland beskriver det önskvärda tillstånd vi vill uppnå för regionen. Ledorden pekar på viktiga fokusområden för oss och andra aktörer att arbeta med. Region Östergötland har följande vision: Region Östergötland drivkraft för hållbar utveckling och livskvalitet Attraktivitet Handlingskraft Goda livsvillkor Varje människa bär på tankar och förhoppningar om framtiden om dagen i morgon, om barnens uppväxt, om stimulerande arbete och om det goda livet tillsammans med familj och vänner. Där det finns gott om utrymme att växa som individ och skapa egen livskvalitet där väljer människor att bo, arbeta och leva. Där skapas det hållbara samhället med gemensamma krafter. I Östergötland utvecklas staden, landsbygden och skärgården hand i hand och erbjuder en mångfald av livsmiljöer. Här känner invånarna trygghet och tillit till den breda välfärden. Kollektivtrafiken gör det enkelt att resa mellan arbete och fritid, både inom regionen och över länsgränserna. Tillgången till närproducerad och sund mat är god. För att förebygga ohälsa och hjälpa den som drabbas av sjukdom erbjuds hälso- och sjukvård 1 med stor bredd och hög kvalitet. Ett starkt och energirikt näringsliv är förutsättningen för hållbar tillväxt och långsiktig konkurrenskraft. Östergötland är känt för sitt gynnsamma innovationsklimat som ger både företagare och medarbetare goda möjligheter att bidra till regionens framgångar. Tillsammans med industrin, Linköpings universitet och Universitetssjukhuset skapas kontinuerligt nya arbetstillfällen. Samverkan mellan näringslivet, det offentliga och det civila samhället gör varje aktör starkare. I regionen finns drivande forskningskluster som för utvecklingen framåt. Det tillför kraft till en dynamisk arbetsmarknad, med stora och små företag och värdefulla internationella kontakter. Ett tydligt ledarskap ger regionen trovärdighet och förhandlingsstyrka på såväl den nationella som den internationella arenan. Östergötlands utveckling har sin grund i social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet, för både dagens och morgondagens invånare. Vår region är klimatneutral, det hälsofrämjande arbetet är aktivt och invånarna upplever en hälsosam vardag. Möjligheterna till utbildning och meningsfullt arbete bidrar till ett gott liv. Vi lockar besökare till natur- och djurupplevelser och lokala turistmål. Kulturen berikar vår region och ger plats för nya konstuttryck. Region Östergötlands uppdrag regleras till stora delar av Kommunallagen, Hälso- och sjukvårdslagen, Patientlagen, Lagen om kollektivtrafik samt Lagen om regionalt 1 I begreppet Hälso- och sjukvård innefattas fortsättningsvis i allmänhet även tandvård. 2
utvecklingsansvar i vissa län. Denna lagstiftning är utgångspunkt för regionens vision, mål och strategier. Regionstyrelsens uppdrag och styrningslogik Uppdrag till regionstyrelsen och dess förtroendemannastöd För att öka det demokratiska inflytandet i beredningen av olika frågor har en beredning och ett utskott inrättats under regionstyrelsen (); beredningen för ägarfrågor och utskottet för personaloch kompensförsörjning. Dessutom har och hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) en gemensam beredning för primärvård och annan nära vård. Nedan beskrivs regionstyrelsens, beredningarnas och utskottets uppdrag enligt reglementet. har därutöver preciserat beredningarnas/utskottets uppdrag och vilka frågor som de ska fördjupa sig i. Beredningarna och utskottet ska utifrån sina uppdrag göra en arbetsplanering för sitt arbete, som ska godkännas av. Arbetsplaneringen för beredningen för primärvård och annan nära vård tas fram i samarbete med HSN. Under året ska resultatet av arbetet i beredningar och utskott rapporteras till styrelsen. Regionstyrelsen Regionstyrelsen () har ett ansvar för att regionen uppfyller kraven på en god ekonomisk hushållning vilket innebär att regionens invånare ska få ut så mycket som möjligt av den regionfinansierade verksamheten. ska leda och samordna förvaltningen av regionens angelägenheter. Denna roll innebär bland annat att säkerställa att gällande lagar, regler och riktlinjer följs (riksdag, regering, departement, Socialstyrelsen med flera). Den innebär också att formellt, genom remissvar, och informellt, genom olika former av kontakter påverka nationella politiska beslutsfattare och statliga myndigheter samt EU:s beslutsprocess i syfte att uppnå goda förutsättningar för regionens verksamhet. Detta kräver att det finns utvecklade rutiner och processer för hur Region Östergötland kan bedriva ett effektivt påverkansarbete på både nationell och internationell nivå samt säkerställa att organisationen kan överföra och tillämpa ny kunskap. ska skapa yttre och inre förutsättningar för regionens verksamhet, agera i relation till omvärlden och verka för att regionens utvecklingskraft stärks. Denna roll innebär bland annat att utveckla samverkan med och relationer till andra välfärds- och tillväxtaktörer (kommuner, andra regioner/landsting, privata vårdgivare, universitetet, EU med flera). samordnar och ansvarar för regionens internationella arbete och arbetar med de internationella frågor som rör styrelsens sakområde. har ansvar för samordningen av nämnder och beredningar inför fullmäktige. har ett övergripande ansvar och ska ha uppsikt över nämndernas verksamhet vilket bland annat sker via godkännande och uppföljning av nämndernas verksamhetsplaner. Befolkningens behov av hälsooch sjukvård bevakas i första hand av hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN). Ansvaret för regional utveckling i övrigt vilar på regionutvecklingsnämnden (RUN) och trafik- och samhällsplaneringsnämnden (TSN). 3
har fullmäktiges uppdrag att utöva ägarrollen över regionens egna bolag samt fullgöra den uppsiktsplikt regionen har som ägare. Styrelsen utövar sin ägarstyrning inom ramen för fullmäktiges generella riktlinjer. är också styrelse för regionens samlade verksamheter och ska i sin ägar- och produktionsstyrning ge förutsättningar så att produktionsenheterna som utförare uppfyller kraven på god effektivitet, produktivitet och kvalitet. Detta sker bland annat genom övergripande styrning av organisering, investeringar, IT, forskning och kompetensförsörjning. Uppsikt skapas bland annat via godkännande och uppföljning av produktionsenheternas verksamhetsplaner och tematiska uppföljningar. är anställningsmyndighet för samtliga anställda i Region Östergötland, vilket innebär att styrelsen har ett övergripande arbetsgivar- och arbetsmiljöansvar inkluderande personal- och kompetensförsörjning. ska samordna arbetet inom regionens råd i frågor om funktionsnedsättning och inom regionens pensionärsråd samt utse ledamöter till dessa råd. verksamhetsplan anger framgångsfaktorer och målbilder för år 2018-2020. De strategiska målen är de övergripande uppdragen från regionfullmäktige som ska verkställa i form av åtgärder och beslut. Beskrivning görs även av konkreta insatsområden som bedömer vara strategiskt viktiga utvecklingsområden att fokusera på i styrningen för att uppnå de strategiska målen och framgångsfaktorer. Se även avsnittet Den regionövergripande styrningen. Regionstyrelsens presidium Regionstyrelsens () presidium har uppgiften att planera och förbereda arbete samt bereda verksamhetsplan. Presidiet ska särskilt ansvara för samråd och förhandlingar med andra huvudmän. Presidiet ska också, med fokus på uppdrag, för den politiska ledningsgruppen visa på kunskapsområden som bedöms vara angelägna att belysa vid de gemensamma kunskapssammanträdena för och HSN. Presidiet ska också ge den politiska ledningsgruppen återkoppling från kunskapssammanträdena genom att förmedla slutsatser och behov av initiativ. presidium ansvarar för planering och genomförande av de strategiska samråden med kommunerna (se sid. 6 Samrådet för strategiska frågor). Regionstyrelsens beredning för strategiska ägarfrågor Beredningen för strategiska ägarfrågor bereder långsiktiga och strategiska ärenden till regionstyrelsen som är kopplade till regionens roll som ägare och huvudman. Viktiga inslag är Region Östergötlands fastighetsbestånd, IT-system och andra administrativa system, liksom arbete med forskning och utveckling (FoU), e-hälsa, hållbar utveckling och miljö- och säkerhetsfrågor. Under 2018 ges beredningen i uppdrag att fokusera på följande utpekade områden i "Strategisk plan med treårsbudget 2018-2020": Fortsätta arbetet med översyn av regionens inköps- och upphandlingspolicy och befintliga dokument vid upphandling samt eventuella uppdrag kopplat till översynen från regionstyrelsen. Uppdrag från inom området forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet (life science). 4
Beredningen ges också i uppdrag att: Följa arbetet med miljöledningssystem. Följa universitetssjukvårdens utveckling. Följa upp tidigare beslut, till exempel FoU-policy och måltidspolicy. Regionstyrelsens utskott för personal- och kompetensförsörjning Utskottet för personal- och kompetensförsörjning ska arbeta med kompetensförsörjning, lönebildning, chefs- och medarbetarutveckling, en god arbetsmiljö och hälsofrämjande arbetsplatser inom Region Östergötland. Utskottet ska jobba med att säkerställa att Region Östergötlands arbetsplatser är inkluderande och icke-diskriminerande avseende exempelvis kön, ålder, sexuell läggning, etnisk härkomst eller funktionsnedsättning. Utskottet ska utveckla och följa regionens strategiska HR-arbete, vilket inkluderar policys och riktlinjer inom de olika HR-områdena. Utskottet ska även följa regionens utbildningsuppdrag, vari ingår verksamhetsförlagd utbildning och AT/ST för läkare. Utskottet ska under 2018 fokusera på följande insatsområden: Att fortsätta det påbörjade utvecklingsarbetet med de fackliga organisationerna för att förbättra arbetsmiljön, arbeta med att säkra den långsiktiga kompetensförsörjningen, se över medarbetarnas delaktighet över sin egen arbetssituation. Att följa regionens arbete med rätt använd kompetens samt uppgiftsväxling inom och mellan yrkesgrupper med extra fokus på implementeringen av utökad vårdnära service. Fördjupa arbetet med att skapa hälsofrämjande och attraktiva arbetsplatser för våra medarbetare. Regionstyrelsens och hälso- och sjukvårdsnämndens beredning för primärvård och annan nära vård Beredningen har uppdraget att arbeta med frågor om primärvårdens och den nära vårdens utveckling och kvalitetssäkring. Ur regionstyrelsens perspektiv handlar det om att identifiera systemhinder och utvecklingsbehov ur ett ägarperspektiv (som exempelvis kompensutveckling, kompetensförsörjning och organisering). Utgångspunkten för beredningens arbete är att vården ska utformas på ett sådant sätt att det underlättar för patienter och medborgare att planera sin vardag. Öppettider och administrativa lösningar inom den nära vården ska anpassas efter de listade patienternas behov och önskemål. Utvecklingen och implementeringen av e-tjänster ska skapa nytta och mervärde för patienten och vara en del av ett effektiviseringsarbete. Tillgängligheten och organiseringen av vårdcentralernas läkarmottagningar i landsbygd är ett annat område som behöver uppmärksammas. Ett särskilt bevakningsområde är att följa och bevaka pågående utvecklingsarbete avseende primärvården och beakta områden som ledning och styrning, bemanning och rekrytering, tillgänglighet, bemötande och forskningsklimat. 5
Samrådet för strategiska frågor I samrådet för strategiska frågor bereds frågor som är av strategisk betydelse för Östergötlands långsiktiga utveckling. I detta samråd hanteras också frågor som påverkar relationen mellan Region Östergötland och kommunerna, till exempel när det gäller ansvarsfördelning eller finansiering. Samrådet för strategiska frågor utgörs av ett politiskt forum på högsta politiska nivå med representation från parterna. Regionstyrelsens presidium representerar regionen i samrådet för strategiska frågor och utser inom sig ordförande för samrådet. En tjänstemannagrupp bestående av kommunchefer/-direktörer samt regiondirektör (eller annan utsedd) är beredande till den politiska strategiska samrådsgruppen. Samråd på strategisk nivå genomförs minst två gånger per år. Ett komplement till de strategiska samråden är ordförandeberedningarna som kan ha behov att träffas mer frekvent. Dessa består av regionstyrelsens ordförande och kommunstyrelsernas ordförande. CEMR-deklaration för jämställdhet Under 2014 beslutade dåvarande landstinget att ansluta sig till CEMR-deklarationen, en europeisk deklaration för jämställdhet på lokal och regional nivå. CEMR-deklarationen innehåller ett antal artiklar som täcker flertalet av Region Östergötlands ansvarsområden. Samtliga nämnder och styrelsen har under 2017 gjort insatser i enlighet med deklarationens artiklar som bidragit till ett stärkt jämställdhetsarbete. Under verksamhetsåret 2018 ska regionstyrelsen göra en bedömning av hur väl CEMR-deklarationen implementerats vad gäller de för styrelsen relevanta artiklarna. I de fall där brister identifieras ska förslag på åtgärder presenteras. Artiklarna beskrivs närmare i Region Östergötlands handlingsplan för implementering av CEMR-deklarationen. 6
Regionstyrelsens verksamhet 2018 I regionens strategiska plan med treårsbudget 2018-2020, anges Region Östergötlands strategiska mål och framgångsfaktorer med mer utförliga beskrivningar. I denna verksamhetsplan tydliggörs framgångsfaktorer, insatser, målsättningar och inriktning inom regionstyrelsens ansvarsområden som ska bidra till att de regionövergripande strategiska målen uppnås. Samhällsperspektivet Perspektivet Samhälle beskriver hur Östergötlands utvecklingsförutsättningar tas tillvara. Nedan beskrivs strategiska mål för Östergötlands fortsatta utveckling som ägs gemensamt av alla samhällsaktörer. Region Östergötlands ansvar inom respektive mål beskrivs i framgångfaktorerna. Regionstyrelsen har följande strategiska mål inom samhällsperspektivet: Goda livsvillkor och jämlik hälsa för regionens invånare Utveckla och ta tillvara Östergötlands attraktivitet Nedan beskrivs de framgångsfaktorer som regionstyrelsen bedömer vara viktiga att fokusera på för att uppnå de strategiska målen. Strategiskt mål - Goda livsvillkor och jämlik hälsa för regionens invånare Framgångsfaktor: Skapa strukturer och samverkan med relevanta aktörer Östgötakommissionens rekommendationer syftar till att bidra till ett samhälle som ger människor tilltro till egen förmåga, tillit till andra, hopp och framtidstro. Rekommendationerna utgör grund för det långsiktiga arbetet i Östergötland som syftar till att skapa samhälleliga förutsättningar för en mer jämlik hälsa. Bidragande samhällsaktörer är bland annat kommuner, andra offentliga myndigheter, företag med särskilt intresse för socialt ansvarstagande (CSR) samt den sociala ekonomins aktörer. Region Östergötland har en viktig roll i att öka kunskap och medvetenhet om bestämningsfaktorer för hälsa och de effekterna som beslut och insatser inom olika samhällsarenor har på hälsa och skillnader i hälsa. En gemensam förståelse mellan samhällsaktörerna av hur ojämlikt hälsoläget i Östergötland är och vilka faktorer som påverkar detta är en förutsättning för att tillsammans kunna arbeta för en mer jämlik hälsa. Region Östergötland ska fortsatt verka för en bred samverkan i folkhälsofrågorna, bland annat genom arbete med den deklaration för folkhälsa som tagits fram tillsammans med länets kommuner. 7
Framgångsfaktor: Östgötar är delaktiga i samhällets utveckling Det finns samband mellan demokratisk delaktighet/socialt deltagande och individers hälsa. Att inte kunna påverka sin situation eller samhällsutveckling kan bidra till utanförskap och maktlöshet. Bristande tillit till andra människor och samhällsinstitutioner påverkar stressnivåer och därmed hälsan. Region Östergötland ska därför genom utåtriktat demokratiarbete arbeta för att involvera medborgarna i de politiska beslutsprocesserna samt verka för att sprida kännedom om desamma. Tillit gentemot dagens offentliga institutioner är vacklande och genom bemötande, upplysning, delaktighet och medborgarnära verksamhet kan och bör den stärkas I Digital agenda för Östergötland beskrivs hur utveckling av digitalisering kan bidra till ökad delaktighet i samhällsutvecklingen i Östergötland. Utvecklingen av det digitala samhället har en väsentlig betydelse för medborgarnas möjlighet till inflytande och delaktighet. Samtidigt innebär det ökade krav på digital kompetens hos invånarna. Region Östergötland ska verka för att öka den digitala kompetensen och delaktigheten hos länets invånare. Nyanländas behov ska särskilt beaktas. En förutsättning för ökad digital delaktighet i samhället är att infrastruktursatsningar bidrar till ökad tillgång till digitala tjänster. Region Östergötland ska här ta ett aktivt ansvar i sin roll som koordinator för bredbandssatsningar i länet. Även demokratiprocesser bör ges ett digitaliserat alternativ där så är möjligt. För att öka delaktigheten och stärka demokratin i samhället ska Region Östergötland också arbeta för att stärka kunskaperna om EU:s beslutsprocesser och vilka påverkansmöjligheter som finns i EU. Strategiskt mål - Utveckla och ta tillvara Östergötlands attraktivitet Framgångsfaktor: Ett aktivt varumärkesarbete för Östergötland Genom att medvetet och långsiktigt utveckla länets varumärken Östergötland och East Sweden tillsammans med övriga aktörer i länet kan en tydlig bild spridas till valda målgrupper. Region Östergötland bidrar till att skapa strukturer och marknadsföringsplattformar för att utveckla Östergötlands position som ett attraktivt län att bo, verka och leva i. Det ska vara naturligt för såväl mindre företag som multinationella koncerner att se Östergötland som ett naturligt etableringsalternativ. Nr Nyckelindikator Ingångsvärde Mål 2018 Mål 2020 Källa Period 1 2 Inrikes flyttnetto Avseende 2015: -165 Målgruppers kännedom och attityd till Östergötland 2016 skala 1-5: Östgötar: 3,8 Alumner LiU: 3,4 Boende i närliggande län: 2,4 Följa utvecklingen Följa utvecklingen Följa utvecklingen SCB Följa utvecklingen Ledningsstaben 8
Processperspektivet Perspektivet Process beskriver de viktigaste målsättningarna för Region Östergötlands arbetsmetoder och arbetsprocesser för att målen i samhälls- och medborgarperspektiven ska kunna uppfyllas. Regionstyrelsen har följande strategiska mål inom processperspektivet: Ett starkt regionalt ledarskap Effektiv och säker verksamhet En aktiv och strategisk forsknings- utvecklings- och innovationsverksamhet En verksamhet som nyttjar digitaliseringens potential Klimatneutral och giftfri verksamhet Nedan beskrivs de framgångsfaktorer som regionstyrelsen bedömer vara viktiga att fokusera på för att uppnå de strategiska målen. Strategiskt mål: Ett starkt regionalt ledarskap Framgångsfaktor: Väl fungerande samråd och samverkan med länets kommuner I det Samverkansavtal om regionalt utvecklingsarbete i Östergötland som tecknades mellan länets kommuner och Landstinget i Östergötland inför regionbildningen slås det fast att ett kraftfullt utvecklingsarbete som drivs av flera olika aktörer förutsätter samråd och samverkan på olika nivåer. En samverkansstruktur med strategiskt samråd och saksamråd har utarbetats tillsammans med kommunerna och parterna har ett gemensamt ansvar för att använda samverkansplattformen på bästa sätt för att främja Östergötlands utveckling. Samverkan bygger på öppen och direkt kommunikation och en respekt för aktörernas olika ansvar och förutsättningar. Framgångsfaktor: God samverkan och samordning med andra samhällsaktörer Det regionala ledarskapet förutsätter också en aktiv och öppen dialog med andra samhällsaktörer som kan påverka Östergötlands utvecklingsförutsättningar. Samverkansformerna kommer att variera eftersom samverkansaktörerna har olika roller och funktioner. Det kan röra sig om allt från statliga myndigheter till ideella föreningar, samt regioner nationellt och internationellt. Samverkan över gränser och samordnande insatser från flera aktörer i olika delar av välfärdssystemet för grupper eller enskilda invånare med sammansatta behov kan vara samhällsekonomiskt lönsamt. Region Östergötland har en viktig funktion för samordningen genom att, både nationellt och internationellt, skapa möten mellan forskning, politik och praktik för erfarenhetsutbyte, lärande och utveckling. Samverkan ska under året fokusera på bland annat den sociala sektorn, näringslivet och omsättningen av Agenda 2030. För att uppnå en samsyn kring det regionala uppdraget och 9
gemensamt nå bästa möjliga framgång behöver Region Östergötland också internt agera i samsyn kring det samlade uppdraget. Framgångsfaktor: Strategisk omvärldsbevakning och påverkansarbete Genom att kontinuerligt lära av andra organisationer och genom en god förmåga att implementera sådana erfarenheter i den egna organisationen kan Region Östergötlands verksamhet utvecklas ytterligare. Ett nationellt eller internationellt engagemang skapar också goda utvecklingsförutsättningar genom påverkansmöjligheter och möjligheter till samarbeten för forskning samt verksamhets- och kompetensutveckling. Förutsättningar för att få nytta av internationell samverkan är att ha kännedom om relevanta internationella arenor och aktörer, kunskap om hur påverkansarbete kan bedrivas, tillgång till nätverk och tydlighet kring målen med den internationella samverkan. Region Östergötland ska bedriva strategiskt och systematiskt påverkansarbete såväl nationellt som internationellt för utökad regional handlingsförmåga med ambitionen att öka Östergötlands attraktivitet och konkurrenskraft. För att uppnå goda resultat behöver Region Östergötland öka kunskaperna på hemmaplan om EU:s beslutsprocess och påverkansmöjligheter, både internt i organisationen och externt i länet. Region Östergötlands internationella strategi och åtagandet i EU-handslag för ökad delaktighet ska vara vägledande. Strategiskt mål: Effektiv och säker verksamhet Framgångsfaktor: Kunskapsbaserad verksamhet I en kunskapsbaserad verksamhet används systematiskt insamlad, granskad, värderad och sammanställd kunskap på ett metodiskt sätt. Systematisk implementering av innovationer, forskningsresultat och lärande samt uppföljning och analys är viktigt inom samtliga Region Östergötlands ansvarsområden. För att stärka detta arbete behöver bland annat rutiner för att bättre analysera den vård som ges utifrån ett jämställdhetsperspektiv utvecklas. Region Östergötlands hälso- och sjukvård ska bygga på metoder som är baserade på vetenskap och beprövad erfarenhet. Kunskap som medel för att främja hälsa, förebygga sjukdom, bota sjukdom samt lindra och trösta vid sjukdom växer kontinuerligt fram både i forskning och genom klinisk erfarenhet. Kunskapsbaserad verksamhet innebär också att Region Östergötland systematiskt skall skaffa kunskap om olika gruppers behov. Det kan ske genom behovsanalyser och nationella kunskapssammanställningar. Region Östergötland ska utveckla det internationella utbytet för att bidra till ny kunskap som kan stärka och förbättra Region Östergötlands verksamheter. Nr Nyckelindikator Ingångsvärde Mål 2018 Mål 2020 Källa Period 3 4 5 Andel indikatorer i Vården i siffror med fastställda målvärden av Socialstyrelsen där Region Östergötlands utfall inte avviker mer eller mindre än 5 procent (processrelaterade mått) Andel patienter som har uppnått rökstopp: -efter hjärtinfarkt -efter stroke Andel indikatorer inom området levnadsvanor i Vården i siffror som har förbättrats jämfört med föregående år Ny indikator 2018 50 % 60 % Vården i siffror 2016: 58 % 45 % 60 % 62 % 75 % 75 % Vården i siffror 2015: 5 av 8 6 av 8 8 av 8 Vården i siffror 10
Framgångsfaktor: Effektiva processer Vården är till stor del organiserad utifrån olika specialiseringsområden. Samtidigt medför patienternas sjukdomsförlopp ofta att patienterna rör sig mellan primärvården och sjukhusvården, samt över de olika specialiseringsgränserna. En effektiv vårdprocess kännetecknas bland annat av att övergångarna mellan vårdgivare sker lätt, att onödig väntetid elimineras och att patienten känner delaktighet och är välinformerad genom hela processen. Effektiva vårdprocesser är grunden för effektiv och högkvalitativ vård. Av hög vikt är att tillsammans med vårdgrannarna analysera patientens hela process i syfte att optimera processen utifrån patienten och patientnyttan. Systematiskt arbete för ökad processorientering behöver intensifieras. Region Östergötland ska fortsätta arbetet med att genom programmet hållbar verksamhet skapa en effektivare operationsprocess och en mer effektiv hantering av vårdplatserna på regionens sjukhus. Genom att stora delar av primärvården organisatoriskt samlades i ett centrum 2017 finns flera potentiella effektiviseringsmöjligheter. Dessa ska särskilt utvärderas och belysas. Effektiva processer behöver utvecklas även inom Region Östergötlands andra ansvarsområden, som i regionala utvecklingsarbetet, kollektivtrafiken och folkhälsoarbetet. Nr Nyckelindikator Ingångsvärde Mål 2018 Mål 2020 Källa Period 6 7 8 9 10 11 12 13 14 Beläggningsgrad av vårdplatser 2016: 94,6% 90% 90% BI Varje DÅ, Utlokaliserade patienter -Antal vårddygn/månad Andel uppfyllda ledtidsmål för SVF: -Väntetid från vägrundad misstanke till start av behandling Andel digitala möten av alla besök 2016: 361 100 100 BI Varje DÅ, Jan-apr 2017: 41 % Jan-april 2015:1,5 % 2016:1,8 % 50 % Disponibla vårdplatser Genomsnitt 2016: 827 Ska inte minska Andel patienter som genomgått trombolys/trombektomi vid stroke 2016: Totalt:11 % US 14 % ViN 10 % LiM 6 % Tid till trombolys/trombektomi 2016: US 68 min ViN 51 min LiM 53 min Bestäms senare BI DÅ 04, Ska öka Ska öka BI DÅ 04, Hög: 15 % Måttlig: 10 % Hög: 40 min Måttlig: 60 min Responstid ambulans (prio 1) 2016: 10:24 min Ska inte öka Andel akut öppnande av kranskärl inom rekommenderad tid vid större hjärtinfarkt April-juni 2017: US 92 % ViN 83 % RÖ 89 % Ska inte minska Hög: 15 % Måttlig: 10 % Hög: 40 min Måttlig: 60 min Ska inte öka BI Vården i siffror Vården i siffror Enheten för prehospital vård 90 % 90 % Vården i siffror Varje DÅ, Framgångsfaktor: Stark patientsäkerhetskultur En organisation med stark patientsäkerhetskultur kännetecknas av att den har en förmåga att hantera förväntade risker samt en anpassningsförmåga till oväntade händelser och omständigheter. Grunden för en stark patientsäkerhetskultur byggs framför allt genom systematiskt arbete med risker genom avvikelsehantering, händelseanalyser och riskanalyser, samt 11
att lära från situationer där allt fungerar. Riskförebyggande förhållningssätt behöver prägla alla nivåer av organisationen, vilket innebär att värdering av risker ingår i alla typer av analyser, från den patientnära verksamheten till den högsta ledningen. Region Östergötland ska fortsatt stärka arbetet med kontinuitetshantering för att säkerställa att kritiska aktiviteter fungerar trots störningar. Region Östergötland arbetar idag aktivt mot antibiotikaresistensen i olika forum både regionalt och nationellt. Arbetet behöver dock utvecklas mer för att klara de utmaningarna. Ett steg i utvecklingsarbetet är att se över hur Region Östergötlands läkemedelshantering kan bli mer hållbar. Region Östergötland har en nollvision när det gäller vårdskador och ska fortsatt arbeta för att minimera dessa. Nr Nyckelindikator Ingångsvärde Mål 2018 Mål 2020 Källa Period 15 16 17 18 Andel enheter som uppnår index 70 i patientsäkerhetskulturmätning (avseende egenbedömning av patientsäkerhetsnivån på sin arbetsplats) Andel samhällsviktiga enheter som genomfört kontinuitetsplanering Andel patienter i slutenvård med VRI April 2017: 11,9 % (PPM) Andel patienter i slutenvård med trycksår April 2017: 20,1 % 2016: 51 % 55 % 70 % Medarbetar/ patientsäkerh etskulturenkä ten 2016: 71 % 95 % 100 % Miljö- och säkerhet 6% 5% CVU DÅ 04, 08, 7 % 6 % CVU DÅ 04, 08, Strategiskt mål: En aktiv och strategisk forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet Framgångsfaktor: En sammanhållen struktur inom Life Science med fokus på gränssnittet mellan människa och teknik Life Science är ett brett begrepp som i vid mening innefattar all forskning om liv. Östergötland har en stor möjlighet att positionera sig nationellt och internationellt inom en del av Life Science genom fokusering på Östergötlands främsta styrkeområde: gränssnittet mellan människa och teknik. Idag finns många starka forskargrupper, företag och framstående universitetssjukvårdsenheter men de olika delarna har bristande samverkan och kunskapsutbyte. Life Science-området är fragmenterat. En sammanhållen och gemensam plattform för Life Science i länet behöver skapas med potential att utvecklas till kluster och på sikt en Science Park. Plattformen ska leda arbetet för att stimulera utvecklingen inom Life Science. Satsningen ska vidare leda till ett regionalt system för utveckling och implementering av framtidens lösningar för hälso- och sjukvården. Ett förtroende behöver skapas mellan Östergötlands olika intressenter inom Life Science-området (medborgare, vård, regional utveckling, universitet, företag/industri). En definition för Life Science i Östergötland behöver skapas och spridas och en plan för hur Life Science-arbetet framgångsrikt kan bedrivas behöver tas fram. Ett särskilt fokus för aktiviteter ska vara att öka förmågan att införa nya innovativa, digitala arbetssätt som utgår från medborgarnas individuella behov. 12
Framgångsfaktor: Konkurrenskraftig klinisk forskning För att Region Östergötland ska vara nationellt konkurrenskraftigt och bedriva forskning med hög kvalitet krävs vetenskaplig produktion. För att säkra en vetenskaplig miljö med hög forskningsproduktion och god kvalitet krävs en långsiktig planering kring möjliggörande strukturer för forskningsverksamhet och aktiv styrning för att premiera forskningstid och forskningsproduktion. För att vara konkurrenskraftig behövs även en attraktiv och kreativ miljö med medarbetare som har forskningskompetens - detta för att kunna rekrytera och behålla kompetens. Det kräver att karriärvägar inom forskning synliggörs och att en karriär inom forskning är meriterande. Konkurrenskraft kräver också ekonomiska satsningar till projekt, innovationer och forskningstid. Nr Nyckelindikator Ingångsvärde Mål 2018 Mål 2020 Källa Period 19 20 21 Summa statligt ALF-anslag för: -forskning -utbildning Publicerade vetenskapliga artiklar med koppling till Region Östergötland och som är registrerade i DiVA (LiU) Medarbetare som anser att forskningsresultat används på arbetsplatsen för att utveckla verksamheten 2016: 140,1 2016: 74,3 -Högre än 2017 -Samma nivå som 2017 Ska öka Budgetpropositionen 2016: 627 Ska öka Ska öka FoUsammanställning, 2017: 69 70 71 Medarbetarenkäten Framgångsfaktor: Universitetssjukvården leder utvecklingen av hälso-och sjukvården Universitetssjukvård ska bedrivas inom alla länsdelar. Det innebär den del av hälso- och sjukvården som utformas med särskild hänsyn till forskningens och utbildningens behov. Samtliga verksamheter har en viktig roll för att verka för att samordning ska ske av de infrastrukturer som finns för klinisk forskning inom sydöstra sjukvårdsregionen. Nr Nyckelindikator Ingångsvärde Mål 2018 Mål 2020 Källa Period 22 Antal universitetssjukvårdskliniker 2017: 39 Ska öka Ska öka Ledningsstaben Framgångsfaktor: Stark innovationsförmåga Att arbeta strategiskt med innovation kräver ett ledningssystem för att skapa stödjande strukturer vid framtagande av innovativa lösningar för arbetssätt, tjänster och organisationsstrukturer, samt vid implementering av innovationer. Region Östergötlands enhet Test och innovation är en viktig stödjande struktur. Flera olika insatser krävs för att öka Region Östergötlands innovationsförmåga. En innovationspolicy och en innovationsstrategi för Region Östergötland är viktiga insatser liksom effektivare samordning mellan, och inom, hälso- och sjukvården och ledning. 13
Möjligheten att på ett realistiskt tillvägagångssätt testa innovationer i samverkan med verkliga användare är viktigt för att ta fram väl anpassade lösningar. Region Östergötland ska därför fortsatt verka för leverantörsoberoende utvecklings-, test- och innovationsmiljöer som är öppna för alla. Nr Nyckelindikator Ingångsvärde Mål 2018 Mål 2020 Källa Period 23 24 25 Antal inkomna förfrågningar/idéer till Test och innovation Framtagen innovationsstrategi för hälso- och sjukvården Antal innovationsprojekt som nyttjat någon av Region Östergötlands utvecklings- test,- och innovationsmiljöer Ny indikator 2018 80 100 Test och innovation Ny indikator 2018 Framtagen strategi Implement erad strategi Ny indikator 2018 5 Bestäms senare Test och innovation Test och innovation Strategiskt mål: En verksamhet som nyttjar digitaliseringens potential Framgångsfaktor: Digitalisering inom hälso- och sjukvården Region Östergötland har under många år arbetat systematisk med digitalisering genom till exempel information och e-tjänster via 1177.se, webbtidbok, min journal på nätet, Stöd och Behandling samt Samordnad vårdplanering på distans och videomöten. För att ytterligare kunna stärka arbetet och sprida det vidare behöver Region Östergötland stärka organisationen kring e-hälsa. En gemensam och samlad bild över området krävs för att kunna nå de nationella och regionala målen. Genom e- hälsotjänster möjliggörs mer effektivt nyttjande av vårdens resurser och för att fullt ut nyttja potentialet krävs att nya arbetssätt och nya rutiner testas. Digitaliseringen ska nyttjas i arbetet med utvecklingen av nära vård och patient- och närståendemedverkan samt ska bidra till att Östergötland fortsatt är i framkant i den medicinska diagnostiken. Principen digitalt först ska vägleda, vilket innebär att digitala tjänster ska vara förstahandsval för kontakter med Region Östergötland då det är relevant och lämpligt. Dessutom ska utvecklingen att använda digitaliseringens potential när det gäller effektivare och patientsäkra processer stärkas. Ett ökat användande av digital teknologi leder inte bara till förbättringar av befintliga produkter och processer, utan många gånger även till att helt nya möjligheter skapas. Nr Nyckelindikator Ingångsvärde Mål 2018 Mål 2020 Källa Period 26 27 Andel av-/ombokningar av alla bokade tider Ny indikator 2018 Ska minska Ska minska BI DÅ 04, Andel av alla besök som bokas via webben Ny indikator 2018 Skapa nulägesbild 50 % BI DÅ 04, 14
Strategiskt mål: Klimatneutral och giftfri verksamhet Framgångsfaktor: Systematiskt miljöarbete i varje verksamhet Miljöarbetet ska integreras i Region Östergötlands verksamheter för att minska sårbarhet och för att miljöarbetet i verklig mening ska ge nytta för verksamheten och för miljön. Genom att integrera miljöarbetet i den ordinarie verksamhetsstyrningen på alla nivåer blir Region Östergötland en god förebild som offentlig aktör. I beslutsprocesser ska miljö- och klimathänsyn vägas in i ett tidigt skede då det är relevant. Vid större övergripande beslut ska beslutets konsekvens för miljö och klimat bedömas. Ett systematiskt miljöarbete tryggar för att vi lever upp till de grundläggande krav som ställs i miljölagstiftning. Verksamheter på alla nivåer ska utbilda medarbetare, planera och genomföra miljöförbättringar och kontinuerligt följa upp miljöarbetet. Enheterna ska ha utfört miljöförbättrande åtgärder med stöd av det kunskapshöjande och stödjande materialet Vårda miljön. Samtliga produktionsenheter ska senast år 2019 blivit miljöcertifierade enligt ISO 14001 och 2020 ska Region Östergötland ha fått ett gemensamt miljöcertifikat. Region Östergötland har som mål att vara en klimatneutral organisation 2020. Entreprenörer som anlitas och helägda bolag ska ha miljöledningssystem enligt ISO 14001 eller motsvarande. Nr Nyckelindikator Ingångsvärde Mål 2018 Mål 2020 Källa Period 28 29 30 31 32 Andel verksamhetsenheter som genomför miljöförbättrande åtgärder i enlighet med Vårda miljön Andel produktionsenheter som har tydliga miljömål och ett miljöarbete som är väl integrerat i sin verksamhet 2016: 64 % 80 % 100 % Miljö- och säkerhet Sjukhusavfall per vårdtillfälle 2016: 48 kg Ska minska med 5 % Minskad specifik energianvändning jämfört med 2008 års nivå Genomsnittligt antal timmar som rumsplacerade och individuella system för videomöten nyttjas inom regionen 2016: 50 % 80 % 100 % Värdering av PE:s planering och uppföljning 2016: -16% (2016: 196kWh/m², 2008: 233kWh/m²) 2016: 806 timmar/månad Ska minska med 15 % CVU DÅ 04, -18 % -20 % CVU 2 400 timmar/ månad Bestäms senare CVU Framgångsfaktor: Upphandlingar som stödjer hållbarhetsarbetet Det är självklart för Region Östergötland att använda upphandling som ett verktyg att nå miljömålen. Produkter och tjänsters konsekvens för miljö och klimat ska bedömas och vid upphandlingar ska miljö- och klimathänsyn vägas in i ett tidigt skede. Region Östergötland ska vara en aktiv och drivande part i det nationella samarbetet med hållbar upphandling. 15
Nr Nyckelindikator Ingångsvärde Mål 2018 Mål 2020 Källa Period 33 34 Andel upphandlingar där miljö har fått ett dokumenterat genomslag. Andel: -ekologiska livsmedel Ingångsvärde saknas >75 % 100 % CVU 2016: 36 % -40 % -Bestäms senare CVU -livsmedel producerade eller uppfödda i Sverige Ingångsvärde saknas -Minskad andel importerade livsmedel 60 % - lokalproducerade livsmedel Ingångsvärde saknas -Framtagande av plan för att uppnå livsmedelsstrategin 30 % 16
Medarbetarperspektivet Perspektivet Medarbetare beskriver hur medarbetarnas resurser tillvaratas och utvecklas inom ramen för en hälsofrämjande arbetsplats. Regionstyrelsen har följande strategiska mål inom medarbetarperspektivet: Hållbar kompetensförsörjning Hälsofrämjande arbetsplats Nedan beskrivs de framgångsfaktorer och uppföljningsbehov som regionstyrelsen bedömer vara viktiga att fokusera på för att uppnå de strategiska målen. Strategiskt mål Hållbar kompetensförsörjning Framgångsfaktor: En arbetsgivare som är attraktiv Uppfattningen om Region Östergötland som arbetsgivare, bland blivande och nuvarande medarbetare, har betydelse för förmågan att konkurrera om och behålla kompetens. Region Östergötland ska uppfattas som en attraktiv arbetsgivare där många vill arbeta, studera och forska. De viktigaste ambassadörerna är de egna medarbetarna. Hur de uppfattar och berättar om sitt arbete, liksom hur de bemöter och introducerar nya medarbetare, studenter och praktikanter påverkar bilden av Region Östergötland som arbetsgivare. Region Östergötland ska säkerställa obligatorisk introduktion för samtliga nyanställda. Region Östergötland som arbetsgivare ska vara öppen för mångfald och bidra till en arbetsmarknad som är tillgänglig för alla oavsett ålder, kön, könsidentitet, sexuell läggning, funktionsnedsättning, religion eller etnisk tillhörighet. Detta skapar i sin tur medarbetare som är goda företrädare för verksamheten. Region Östergötlands personalstruktur bör spegla samhället och dess mångfald, så även på chefsnivå. Region Östergötland ska även uppmuntra anställningar speciellt utformade för personer som kanske annars skulle stå utanför arbetsmarknaden och bli bättre på att anställa personer med funktionsnedsättning. Målsättningen är att alla Region Östergötlands arbetsplatser ska vara anpassade så att personer med funktionsnedsättning utan problem och åtskillnad kan anställas. Internationellt utbyte och möjligheter till att delta i internationella forsknings- och utvecklingsprojekt ska uppmuntras för att stärka region Östergötlands attraktivitet som arbetsgivare Nr Nyckelindikator Ingångsvärde Mål 2018 Mål 2020 Källa Period 35 Medarbetare som upplever att Region Östergötland är en attraktiv arbetsgivare 2017: 60 64 65 Medarbetaruppföljning 17
Framgångsfaktor: Strukturerat och långsiktigt arbete med kompetensförsörjning För att kunna överblicka framtida utmaningar och kompetensbehoven 10-15 år framåt i tiden behövs framsynthet, kunskap och tydlighet från många inblandade. Strukturer för kompetensförsörjning behöver därför utvecklas än mer, där såväl ägare, beställare och utförare av verksamheten är involverade och ser sina olika roller och ansvar. Det är också angeläget att fortsätta utveckla ett nära och konstruktivt samarbete inom sjukvårdsregionen och med olika aktörer i utbildningssystemet. Region Östergötland ska arbeta för att skapa och förtydliga karriäroch utvecklingsmöjligheterna för alla Region Östergötlands yrkesgrupper. Region Östergötland ska fortsätta arbetet med att minska beroendet av bemanningsföretag med målet att ha en stabil och varaktig bemanning med egna medarbetare för den löpande verksamheten. Verksamhetens intensiva arbete har resulterat i ett trendbrott i kostnadsutvecklingen efter 2016. För det fortsatta arbetet att nå ett oberoende av bemanningsföretag har regionen anpassat sin tidplan till det nationella projektet som drivs av SKL och som alla regioner och landsting står bakom. Region Östergötland ska arbeta brett med kompetensförsörjning. Det innebär till exempel att stimulera medarbetare att arbeta även efter 67 års ålder samt hitta metoder som främjar och uppmuntrar till att medarbetare stannar kvar i Region Östergötland under långa perioder. För att främja integration, tillvarata medicinsk kompetens och stävja bemanningsunderskott inom sjukvården har ett så kallat språksnabbspår inrättats i Region Östergötland för nyanlända och asylsökande med medicinsk utbildning. Region Östergötlands språksnabbspår ska bidra till att korta ned det onödigt långa tidsspann som idag föreligger för att nå anställning inom hälso- och sjukvården som nyanländ. Nr Nyckelindikator Ingångsvärde Mål 2018 Mål 2020 Källa Period 36 37 Medarbetare som upplever att närmaste chef stimulerar till kompetensutveckling 2017: 75 76 76 Medarbetaruppföljning Kostnader för bemanningsföretag 2016: 129 mkr 90 mkr 60 mkr Agresso Varje DÅ, Framgångsfaktor: Rätt använd kompetens Rätt använd kompetens är nödvändigt för att uppnå högkvalitativ vård som samtidigt är effektiv. Inom Region Östergötland pågår insatser för utökad vårdnära service där vårdpersonal avlastas i serviceuppgifter som inte rör vård, så som lokalvård, måltidshantering och förrådshantering. Vårdpersonal behöver också avlastas i det administrativa arbetet för att istället kunna frigöra tid och fokus på patientkontakt och vård. Under verksamhetsåret behöver därför arbetet med utökad vårdnära service och förstärkning av läkarsekreterare/vårdadministratörer intensifieras och införas bredare inom regionens organisation. Region Östergötlands verksamheter behöver också utveckla sitt arbete med arbetsväxling, där vissa arbetsuppgifter överförs från en yrkesgrupp till en annan. Detta möjliggör att medarbetare kan fokusera på de arbetsuppgifter som är specifika för professionen, genom att andra yrkesgrupper tar över arbetsuppgifter som är av mer yrkesöverskridande karaktär. 18
Nr Nyckelindikator Ingångsvärde Mål 2018 Mål 2020 Källa Period 38 Medarbetare som upplever att närmaste chef tar tillvara kompetens 2017:76 76 77 Medarbetaruppföljning 39 Andel medarbetare som uppfyller obligatoriska kompetenskrav i skall-nivån 2016: 78 % 80 % 80 % Kompetensportalen DÅ 04, Strategiskt mål: Hälsofrämjande arbetsplats Framgångsfaktor: Hälsofrämjande arbetsplatser i utveckling En hälsofrämjande arbetsplats i utveckling både förutsätter och bidrar till aktiva och delaktiga medarbetare. Möjlighet ska finnas för medarbetare att bidra till en god fysisk, social och organisatorisk arbetsmiljö och att kunna påverka sin arbetssituation och arbetstider för att upprätthålla en god hälsa. Därigenom skapas också bättre förutsättningar att öka den faktiskt arbetade tiden i förhållande till sysselsättningsgraden enligt anställningsavtalet. Medarbetare och chef ska i samverkan arbeta systematiskt med att främja de faktorer i arbetssituationen som leder till en god arbetsmiljö som exempelvis en god kommunikation. Arbetsmiljön omfattar både organisatoriska aspekter såsom ledning, styrning och prioritering såväl som det sociala klimatet, vilket exempelvis innebär ett gott stöd till medarbetaren från både kollegor och chef. Region Östergötland ska främja insatser som bidrar till tidig återgång i arbete efter sjukskrivning. Region Östergötland ska öka kunskapen hos både chefer och medarbetare om hälsofrämjande förläggning av arbetstid i där möjlighet till återhämtning är viktigt. Goda förutsättningar ska ges för medarbetare att delta i förbättrings- och utvecklingsarbete. Region Östergötlands arbetsplatser ska kännetecknas av öppenhet och respekt, där alla medarbetare är lika värda och där arenor och mötesplatser finns för dialog. Medarbetare som efterfrågar och ger återkoppling bidrar till lärande och utveckling av både sig själva och av verksamheten. Alla medarbetare ska känna sig trygga i att bemöta människor utifrån varje individs behov och ha en förkunskap kring eventuell diskriminering som kan påverka individens situation. Nr Nyckelindikator Ingångsvärde Mål 2018 Mål 2020 Källa Period 40 41 42 Andel kliniker/enheter som årligen genomför RH-check 8, Arbetsmiljö. Ingångsvärde saknas 90 % 95 % Synergi Andel medarbetare med sjukfrånvaro >30 dagar 2016: 1,39 % 1,30 % 1,20 % BI Varje DÅ, Medarbetare som upplever att den närmaste chefen strävar efter likabehandling och ickediskriminering på arbetsplatsen 2017: 82 83 84 Medarbetarenkäten 19
Framgångsfaktor: Ett engagerat medarbetarskap Att vara medarbetare i Region Östergötland handlar om relationen till och ansvaret för arbetet, arbetsplatsen och arbetsgivaren som helhet. Det förhållningssätt och den attityd som medarbetarna har till arbetsuppgifter, patienter/kunder, studerande, arbetskamrater och kollegor inom hela Region Östergötland påverkar både resultatet, arbetsmiljön samt det egna välbefinnandet. Att ta ansvar för både sin egen och för verksamhetens utveckling är därför en stor del i arbetet med att öka det engagerade medarbetarskapet. Motivation och engagemang skapas genom att medarbetare görs delaktiga i Region Östergötlands och den egna verksamhetens mål, uppdrag och utveckling. Delaktighet bidrar till förståelsen för utvecklingsprocesser och för vad som krävs av var och en för att uppnå ständiga förbättringar. När medarbetarna upplever engagemang och meningsfullhet i arbetet finns goda förutsättningar för såväl arbetsglädje som effektivitet i organisationen. Kriterier för lön ska vara kända och diskuterade. Lön ska sättas i relation till uppfyllelse av överenskomna individuella mål inom befattningsutveckling och produktion, utveckling samt samarbete och bemötande. Region Östergötland arbetar aktivt för att könsrelaterade löneskillnader inte ska förekomma. Nr Nyckelindikator Ingångsvärde Mål 2018 Mål 2020 Källa Period 43 Medarbetare som upplever att det är ett öppet klimat på arbetsplatsen 2017:73 75 76 Medarbetaruppföljning 44 Medarbetare som är delaktiga i hur arbetet planeras 2017:80 81 81 Medarbetaruppföljning Framgångsfaktor: Tydligt och hållbart chef- och ledarskap Att vara chef i Region Östergötland innebär att företräda arbetsgivaren och ansvara för att leda och utveckla både verksamhet och medarbetare. Det handlar också om att ge förutsättningar och befogenheter för ett engagerat medarbetarskap, genom att tydliggöra verksamhetens mål och förväntningar på medarbetarskapet i förhållande till målen samt vilka ramar som finns för genomförandet av uppdrag. Detta för att ge medarbetare möjligheter till delaktighet och inflytande. Viktiga chefsuppgifter är därför att i dialog med medarbetarna sätta mål, ansvara för att återkoppla verksamhetens resultat samt återkoppla hur varje medarbetare har bidragit till att nå uppsatta mål. I detta ingår arbete med verksamhetsutvecklande lönesättning vilket ska bidra till att löneutvecklingen för medarbetaren speglar resultatet av den individuella måluppfyllelsen samt till en god löneutveckling och lönespridning. Målsättningen tydliggör vad medarbetaren kan göra för att förbättra sitt bidrag till verksamheten. Det är viktigt att chefer får ett bra stöd från sin egen chef. För att frigöra tid för chef- och ledarskapet ska Region Östergötlands chefer ha tillgång till bra administrativt stöd och ledningsstöd. Goda möjligheter till utveckling i chefsrollen ska finnas genom olika former av kompetensutveckling. 20
Nr Nyckelindikator Ingångsvärde Mål 2018 Mål 2020 Källa Period 45 Medarbetare som upplever att närmaste chef ger återkoppling på hur de presterat i förhållande till verksamhetens mål 2017: 71 72 73 Medarbetaruppföljning 46 Chefer som upplever att närmaste chef ger återkoppling på hur de har presterat i förhållande till verksamhetens mål 2017: 72 74 75 Medarbetaruppföljning 21
Ekonomiperspektivet Perspektivet Ekonomi beskriver hur Region Östergötland genom ständiga förbättringar och kostnadseffektiva lösningar ska hushålla med tillgängliga resurser för att skapa och behålla en stark ekonomi som ger handlingsfrihet. Perspektivet behandlar ekonomin för de verksamheter och uppdrag som ingår i Region Östergötland. Regionstyrelsen har följande strategiska mål inom ekonomiperspektivet: Långsiktigt hållbar ekonomi Kostnadseffektiv verksamhet Nedan beskrivs de framgångsfaktorer och uppföljningsbehov som regionstyrelsen bedömer vara viktiga att fokusera på för att uppnå de strategiska målen. Strategiskt mål: Långsiktigt hållbar ekonomi Framgångsfaktor: Balans mellan intäkter och kostnader för produktionsenheterna sammantaget För att skapa handlingsfrihet måste verksamheten anpassas till intäktsutvecklingen och produktionsenheternas sammantagna resultat årligen vara positivt. En förutsättning för en ekonomi i balans är medvetna beslut, där hänsyn tas till Region Östergötlands prioriteringar och ekonomi. Genom att varje enskild enhet arbetar kostnadsmedvetet och ser till att tillgängliga resurser används optimalt skapas en grund för att möta nya behov. En avgörande faktor för handlingsfrihet är att satsningar i form av investeringar eller införande av nya metoder genomförs inom beslutade ekonomiska ramar. Det är också viktigt att verksamheterna arbetar med att utveckla arbetssätt och anpassa processer till de möjligheter som investeringar ger förutsättningar till. För att få ut mesta nytta av genomförda investeringar krävs ett strukturerat sätt att arbeta med effekthemtagningar. Nr Nyckelindikator Ingångsvärde Mål 2018 Mål 2020 Källa Period 47 Produktionsenheternas sammanlagda resultat (exkl. styrelse, nämnder samt finansförvaltningen och pensions- förvaltningen) -221 mkr (helårsbedömning 04 2017) 0 mkr 0 mkr BI DÅ 04, Det ekonomiska resultatet för: -Hälso- och sjukvårdsnämnden -Trafik- och samhällsplaneringsnämnden -Regionutvecklingsnämnden 0 mkr 0 mkr 0 mkr (helårsbedömning 04 2017) 0 mkr 0 mkr 0 mkr 0 mkr 0 mkr 0 mkr Framgångsfaktor: Verksamhet anpassad till intäktsutvecklingen Verksamheten måste vara anpassad till den intäktsnivå som i huvudsak utgörs av skatter och statsbidrag. För att uppnå detta ska verksamheterna, det vill säga produktionsenheterna, men även regionstyrelsen och nämnderna, sammantaget ha ett positivt resultat. En långsiktig målsättning är 22
att produktionsenheterna ska uppnå ett positivt eget kapital. Styrelse och nämnder ska anpassa verksamhet/beställning utifrån beslutad ram och ha en ekonomi i balans. Nr Nyckelindikator Ingångsvärde Mål 2018 Mål 2020 Källa Period 48 49 Regionens totala lönekostnadsutveckling (löneoch personalförändringar). Läkemedelskostnadsutvecklingen: - Allmänläkemedel - Totalt 3,9 % (helårsbedömning 04 2017) 0 % 4,8 % (helårsbedömning 04 2017) 3,0 % 3,0 % BI DÅ 04,. 0,5 % 4,0 % Bestäms senare 4,0 % Ledningsstaben DÅ 04,. Framgångsfaktor: Avsättningar för framtiden En långsiktig stabilitet i ekonomin kräver att Region Östergötland skapar reserver i form av ett positivt eget kapital. Region Östergötland har det finansiella inriktningsmålet om en genomsnittlig resultatnivå på 1 procent av skatter och statsbidrag. Det ekonomiska överskottet ska ge en buffert att möta framtida behov som utveckling av nya medicinska metoder, ny- och återinvesteringar i fastigheter och utrustning samt kompetensförsörjning men även kunna möta förändringar i konjunkturen. En annan viktig förutsättning är att Region Östergötland fullt ut avsätter medel för framtida pensionsutbetalningar enligt den så kallade fullfonderingsmodellen. Nr Nyckelindikator Ingångsvärde Mål 2018 Mål 2020 Källa Period 50 51 52 53 54 55 Regionens samlade resultat i förhållande till skatter och bidrag (helårsbedömning). Antal produktionsenheter som har ett positivt eget kapital Regionens samlade resultat före avkastning på placerade medel i förhållande till skatter och bidrag Soliditet (eget kapital i förhållande till totala tillgångar) (helårsbedömning eget kapital i förhållande till totala tillgångar) Regionens egna kapital (helårsbedömning) Förräntning av placerade medel: - 5 år - 10 år 1,0 % (helårsbedömning 04 2017) 11 av 20 (helårsbedömning 04 2017) -0,3 % (helårsbedömning 04 2017) 5,7 % (helårsbedömning 04 2017) 918 mkr (helårsbedömning 04 2017) 2016: 5,3 % 4,1 % 1,0 % 1,0 % BI DÅ 04, 16 av 16 2 16 av 16 BI DÅ 04, -0,2 % 0 % BI DÅ 04, 6,2 % 7,2 % BI DÅ 04, 1 053 mkr 1 335 mkr BI DÅ 04, 4,6 % 4,6 % 4,6 % 4,6 % BI 2 FM centrum, Centrum för medicinsk teknik och IT, Centrum för hälso- och sjukvårdsutveckling, Resurscentrum och Upphandlingscentrum ingår från och med 2018 i Centrum för verksamhetsstöd och utveckling. 23
Strategiskt mål: Kostnadseffektiv verksamhet Framgångsfaktor: Kostnadseffektivitet i hälso- och sjukvården över tid och som står sig väl i nationell jämförelse Ett självklart krav är att Region Östergötland förvaltar skattemedlen på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt för att bedriva hälso- och sjukvård, kollektivtrafik och regional utveckling. Detta gäller oavsett om verksamheten bedrivs i Region Östergötlands regi eller av privata entreprenörer. För att det ska vara möjligt att bedöma hälso- och sjukvårdens effektivitet är det nödvändigt att tillgänglighet, kliniska resultat, patienterfarenheter och kostnader värderas i ett sammanhang. Det är därför viktigt att Region Östergötland utvecklar metoder för en ekonomi som medger kostnadsjämförelser och som stödjer processorienterad verksamhetsutveckling. Kunskap om kostnad för resultat, diagnos-/sjukdomsgrupp och för enskilda prestationer är nödvändig om det ska vara möjligt att bedöma om en verksamhet, process eller en prestation är kostnadseffektiv. Effektivitet inom kollektivtrafiken innebär att insatta resurser ger största möjliga nytta för så många medborgare som möjligt. Det innebär att satsningar på tät trafik i de stora pendlingsstråken bör prioriteras. Möjlighet till jämförelser över tiden med andra regioner/landsting är en annan viktig källa till kunskap om Region Östergötlands relativa kostnadseffektivitet. Ekonomiska ersättningssystem är ett av flera verktyg, både inom hälso- och sjukvård och kollektivtrafik, som genom sin utformning kan understödja en effektivitetsutveckling. Nr Nyckelindikator Ingångsvärde Mål 2018 Mål 2020 Källa Period 56 57 58 59 Personalkostnad per DRG poäng (kostnadsproduktivitet) Kostnad/konsumerad DRG-poäng. Nettokostnadsutveckling totalt (exklusive jämförelseförstörande poster). Strukturjusterad hälso- och sjukvårdskostnad per invånare. 28 765 kr (2017 april rullande 12) 2015: Ökade mer är riksgenomsnittet 4,3 % (helårsbedömning 04 2017) Öka mindre än riksgenomsnittet <regionindex <regionindex Bestäms senare BI DÅ 04, Öppna jämförelser 2,3 % 3,3 % BI DÅ 04, 2015: 22 544 kr Ska minska Ska minska Öppna jämförelser 24
Insatsområden för regionstyrelsen Hållbar läkemedelsanvändning Det systematiska arbetet för att säkra en hållbar läkemedelsanvändning i Östergötland i alla dimensioner ska stärkas. Ambitionen är att få strukturer på plats som innebär att patienters läkemedelsanvändning optimeras för maximal effekt och minimal skada och att de läkemedel som används har en så liten miljöpåverkan som möjligt. Miljöpåverkan ska även övervägas vid upphandling av läkemedel. Arbetet med att minska risker för att utveckla antibiotikaresistens ska fortsätta med oförändrad kraft. Region Östergötlands möjligheter att i övrigt bidra till hanteringen av läkemedelsrester och att bedriva påverkansarbete mot kommuner och allmänheten ska undersökas. Karriär- och kompetensutveckling Vården och Region Östergötlands övriga verksamheter är kunskaps- och forskningsintensiva och kännetecknas av ständig kompetensutveckling. Alla medarbetare ska kunna vidareutbilda sig fortlöpande för att nya behandlingar, arbetssätt och teknologi ska komma medborgarna till del. Ett insatsområde för 2018 är att förtydliga och kommunicera Region Östergötlands modell för karriäroch kompetensutveckling samt att förbättra processerna i hur modellen används av chefer och medarbetare. Medarbetare ska uppleva att det finns goda möjligheter till karriär- och kompetensutveckling och att den egna kompetensen tas till vara och används på rätt sätt för patienten. Insatsområdet understöder därmed chefernas förutsättningar att framgångsrikt leda verksamheten genom att långsiktigt attrahera, styra och behålla den kompetens som behövs för en hållbar kompetensförsörjning. Vårdens effektivitet Hälso- och sjukvårdens utmaningar framöver handlar om att möta ökade behov med en intäktsutveckling som inte ökar i samma takt. För att klara det fordras att vårdens effektivitet förbättras samt att ekonomisk balans inom de sjukvårdande produktionsenheterna uppnås. Inför 2017 beslutades om en övergripande strategi programmet Hållbar verksamhet. Programmet knyter ihop flera områden, vårdplatser, operationsresurser, rätt använd kompetens och nära vård. Dessutom omfattar det satsningen på primärvård genom bildandet av ett centrum samt sammanslagningen av stödcentrum. Utifrån detta identifieras bland annat nya så kallade rotorsaker till de ekonomiska obalanserna. Under 2018 ska den sammanlagda effekten av dessa åtgärder/insatser och rotorsaker kontinuerligt bedömas, fördjupas och leda till nya förslag som innebär att de ekonomiska målsättningarna kan nås. 25
Planering och uppföljning Regionstyrelsen () gör uppföljning inom de målområden som beskriver i sin verksamhetsplan. Den löpande uppföljningen har ett ägar- och produktionsfokus (effektivitet, produktivitet, kvalitet med mera) som ska ge underlag för korrigeringar under årets lopp. har också behov av att kunna värdera i vilken mån verksamheten lyckats nå upp till fullmäktiges målsättningar/strategiska mål. Med sitt övergripande ansvar har ett behov av att även övergripande följa upp resultat vilka annars huvudsakligen är hälso- och sjukvårdsnämndens (HSN), regionutvecklingsnämndens (RUN) eller trafik- och samhällsplaneringsnämndens (TSN) ansvarsområden. Uppföljningen sker i huvudsak i följande former: Delårsrapporter Årsredovisning Kunskapssammanträden Övrig uppföljning Delårsrapporterna till redovisar kontinuerligt resultat inom de olika perspektiven. Delårsrapporterna 04 och 08 är mer omfattande och inkluderar även en samlad ekonomisk helårsbedömning. Vid delårsrapporterna 04 och 08 får en redovisning av det samlade resultatet för, HSN, RUN och TSN. Delårsrapport 08 redovisas även till fullmäktige. Årsredovisningen är en gemensam redovisning från, HSN, RUN och TSN till fullmäktige av måluppfyllelsen och en sammantagen bedömning av hur regionen har levt upp till en god ekonomisk hushållning. Värderingen baseras på en omfattande redovisning och analys av genomförd verksamhet med bland annat en redovisning av resultaten för strategiska mål, framgångsfaktorer och nyckelindikatorer. I form av så kallade kunskapssammanträden får (och HSN) information och möjlighet till diskussion inom olika områden bland annat en redovisning av ett antal behovsanalyser kopplade till sjukdomsgrupper/ behovsgrupper. För övrigt sker uppföljning till i form av olika tematiska uppföljningar i samband med nämndens sammanträden. Uppföljningar av de områden som uppmärksammas i verksamhetsplanen kopplade till olika framgångsfaktorer, kompletteras med resultat av de nyckelindikatorer som beslutats i samband med framgångsfaktorerna. I tabellen på nästa sida framgår viktiga besluts- och uppföljningstillfällen under verksamhetsåret. 26
Tidpunkt Planering under 2018 Uppföljning under 2018 Januari Delårsrapport 11 2017 Februari Mars Delårsrapport 02 2018 Årsredovisning 2017 April Delårsrapport 03 2018 Kunskapssammanträde: Året som gått Maj Delårsrapport 04 2018 inkl. helårsbedömning Juni Strategisk plan 2019-2021 Juli Augusti Delårsrapport 05/06 2018 September Verksamhetsplan -HSN-RUN-TSN 2019 Delårsrapport 07 2018 Kunskapssammanträde Oktober Delårsrapport 08 2018 inkl. helårsbedömning November Finansplan 2019-2021 Delårsrapport 09 2018 December Budget 2019 -HSN-RUN-TSN Delårsrapport 10 2018 Figur 1. Viktiga planerings- och uppföljningsaktiviteter under år 2018 (Preliminär) 27
Bilaga 1: Den regionövergripande styrningen Struktur och ansvar Region Östergötland är en politiskt styrd organisation. Det innebär att det är invånarna i Östergötland som vart fjärde år, i allmänna val, väljer vilka politiker som ska sitta i regionfullmäktige. De förtroendevaldas roll och uppgifter samt de politiska organens uppgifter och ansvar framgår av regionens reglemente. Rollfördelningen mellan politiker och verksamhet ska vara tydlig. Verksamhetens uppgift är att genomföra de insatser som krävs för att uppnå de mål som beslutats politiskt. Detta innebär att verksamhetens styrning har sin utgångspunkt i politiska beslut som kompletteras och förtydligas så att de kan genomföras på lokal nivå. Regionfullmäktige är Region Östergötlands högsta beslutande organ med 101 folkvalda ledamöter. Fullmäktige fastställer långsiktiga mål, skattesats och ekonomiska ramar för verksamheten. Därutöver beslutar fullmäktige om riktlinjer i viktiga principiella och strategiska frågor. Fullmäktige tillsätter de nämnder, beredningar, utskott och lokala organ som utöver regionstyrelsen behövs för att fullgöra regionens uppgifter. Fullmäktige följer upp verksamheten genom delårsrapport efter augusti och årsredovisning. Figur 2: Den regionövergripande styrningen 2018 Regionstyrelsen är styrelse för Region Östergötlands samlade verksamheter och ansvarar för att dessa uppfyller kraven på god produktivitet, effektivitet och kvalitet. Regionstyrelsen har också uppdraget att utöva ägarrollen och tillsynen över Region Östergötlands egna bolag, i första hand genom bolagsordning, ägardirektiv och tillsyn. Regionstyrelsen har samordningsansvar mellan 1
nämnder och beredningar inför fullmäktige och ska övervaka att de av fullmäktige fastställda målen och planerna för verksamheten och ekonomi följs, samt se till att uppföljningen sker till fullmäktige från samtliga nämnder. Detta ansvar brukar benämnas regionstyrelsens uppsiktsplikt. Styrelsen ska skapa yttre och inre förutsättningar för regionens verksamhet, agera i relation till omvärlden och verka för att regionens utvecklingskraft stärks. Hälso- och sjukvårdsnämndens styrning utgår från en beställar-utförarmodell. Nämnden ska i sin beställarroll verka för en bra hälsa hos befolkningen och en bra hälso- och sjukvård, inklusive tandvård samt stöd och service till vissa funktionshindrade, med fokus på medborgarnas behov. Hälso- och sjukvårdsnämnden ska via överenskommelser med regionens produktionsenheter, samt via avtal med privata vårdgivare, fastställa vilken hälso- och sjukvård som ska utföras. Regionutvecklingsnämnden ansvarar för regionala tillväxt- och utvecklingsfrågor inom områdena kompetensförsörjning, företagsutveckling och tillväxt, kultur och kreativitet samt folkhälsa. Trafik- och samhällsplaneringsnämnden ansvarar för regionala tillväxt- och utvecklingsfrågor inom samhällsplanering, kollektivtrafik, infrastruktur, landsbygdsutveckling och miljö. Nämnden är också regional kollektivtrafikmyndighet. Regiondirektören ansvarar för den samlade organisationen och för att verksamheten drivs och utvecklas professionellt. Regiondirektören har det övergripande ansvaret för att, genom erforderliga verkställighetsbeslut, se till att de politiskt fastställda målen uppnås inom den politiskt fastställda ekonomiska ramen. I praktiken innebär ansvarsfördelningen i många fall att styrelse och nämnder arbetar mot samma mål men med olika utgångspunkter vilket kräver koordinering av styrprocesserna. Detta innebär också att styrelsen och de övriga nämnderna kan närma sig samma mål från olika håll och därmed dela ansvaret för måluppfyllelsen. Detta genom att exempelvis hälso- och sjukvårdsnämnden tar sitt ansvar utifrån ett beställarperspektiv samtidigt som styrelsen, för samma mål, tar sitt ansvar genom sin ägarstyrning av produktionen. Styrningslogiken Region Östergötlands politiska organ och dess produktionsenheter använder en gemensam metod, balanserad verksamhetsstyrning, för att skapa en tydlig styrningslogik som sträcker sig från politik till praktik. Detta skapar en gemensam grundval och struktur för planering och uppföljning där var och en ska kunna se sin roll i ett större sammanhang. Styrkortsstrukturen utgör ramen för den samlade övergripande styrningen och strukturen löper som en röd tråd i Region Östergötlands samlade styrdokument. Utgångspunkten för styrningen av regionens verksamheter är regionfullmäktiges strategiska plan med treårsbudget (STÅB). Där redovisas regionens vision som sedan konkretiseras i strategiska mål inom fem olika perspektiv: Perspektivet Samhälle beskriver hur Östergötlands utvecklingsförutsättningar tas tillvara. Perspektivet Medborgare beskriver de viktigaste målsättningarna för Region Östergötlands verksamheter för att invånarnas behov ska tillgodoses på bästa sätt. Perspektivet Process beskriver de viktigaste målsättningarna för Region Östergötlands arbetsprocesser för att målen i medborgar- och samhällsperspektiven ska kunna uppfyllas. 2
Perspektivet Medarbetare beskriver hur medarbetarnas resurser tillvaratas och utvecklas inom ramen för en hälsofrämjande arbetsplats. Perspektivet Ekonomi beskriver hur Region Östergötland genom ständiga förbättringar och kostnadseffektiva lösningar ska hushålla med tillgängliga resurser för att skapa och behålla en stark ekonomi som ger handlingsfrihet. Perspektivet behandlar ekonomin för de verksamheter och uppdrag som ingår i Region Östergötland. Perspektiven Samhälle och Medborgare är överordnade och de strategiska målen i övriga perspektiv ska understödja måluppfyllelsen i dessa perspektiv. Här har regionstyrelsen, hälso- och sjukvårdsnämnden, regionutvecklingsnämnden samt trafik- och samhällsplaneringsnämnden ett ansvar vad gäller medborgarnas behov av tjänster och utvecklingsinsatser. Perspektivet Medarbetare är styrelsens ansvarsområde. Perspektiven Process respektive Ekonomi är i olika utsträckning såväl styrelsens som nämndernas angelägenhet. Den samlade styrningens övergripande dokument är: Regionfullmäktiges strategiska plan med treårsbudget Regionstyrelsens verksamhetsplan Hälso- och sjukvårdsnämndens verksamhetsplan Regionutvecklingsnämndens verksamhetsplan Trafik- och samhällsplaneringsnämndens verksamhetsplan I praktiken har dessa styrdokument, vart och ett, en självständig roll i styrningen men de utgör samtidigt ett bidrag till Region Östergötlands samlade planerings- och uppföljningsprocess som i sin helhet följs upp i delårsrapporter och årsredovisning. Figur 3: Den regionövergripande styrningens aktörer och begrepp Regionfullmäktige (RF) beskriver i sin strategiska plan med treårsbudget regionens övergripande vision, strategiska mål 3, och ekonomiska ramar. 3 Strategiska målsättningar i respektive perspektiv som anger den nivå som krävs för att visionen ska uppnås. 3