Kostpolitiskt program

Styrdokument Kostpolitiskt program 2012-2015 Giltighetstid

2 (15) KOSTPOLITISKT PROGRAM 2012-2015 Beslutshistorik Gäller från Beslutad i Antagen av kommunfullmäktige Ändring av kommunfullmäktige Ägare 1 - Förvaltarskap 2 - Uppföljning Hur: Kontroll mot... Inhämta erfarenheter och eventuella synpunkter från När: - månader innan giltighetstiden upphör. 1 Ägarskapet innebär ansvar för att styrdokumentet beaktas i beslutsprocessen samt för att efterfråga och ta del av uppföljning. Vidare att vid behov besluta om förändringar. 2 Förvaltarskapet innebär ansvar för att - dokumentet efterlevs - är tillgängligt - följa eventuellt ändrade förutsättningar för dokumentet - dokumentet följs upp och revideras - dokumentet är aktuellt och uppdaterat

Kostpolitiskt program 2012-2015 3 (15) KOSTPOLITISKT PROGRAM 2012-2015 Bakgrund Katrineholms kommun antog i mars 2009 ett kostpolitiskt program. Då programmet sträckte sig till 2011 påbörjades en revidering av programmet i slutet av 2011. Kommunens kostchef utsåg en arbetsgrupp bestående av den kostkompetens som finns inom kommunen för att ta fram ett förslag på hur det kostpolitiska programmet skulle revideras. Alla förvaltningar har haft möjligt att ge synpunkter. Utgångspunkten har varit de nationella målen och föreskrifter för området: Bra mat i skolan, Statens livsmedelsverk 2007 Bra mat i förskolan, Statens livsmedelsverk 2007 Svenska näringsrekommendationer 2005, Statens livsmedelsverk 2005 Bra mat för äldre, Statens livsmedelsverk 2011 Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring, Socialstyrelsen 2011 Mat och måltider inom hälso- och sjukvården, Socialstyrelsen 2011 Undernäring åtgärder för att förebygga, Sveriges Kommuner och Landsting 2011 Skollagen SFS 2010:100: lagstadgade krav om att skolmaten skall vara näringsriktig Det kostpolitiska programmet innehåller riktlinjer för maten som tillagas, serveras och transporteras i kommunen och är ett styrmedel för hur arbetet med kosten ska fortskrida i kommunens olika verksamheter. Dokumentet baseras på Vision 2025 och kommunplanen samt gällande lagar, förordningar på det aktuella området. Programmet ska vara vägledande för hur kommunen ska agera i kost- och miljöfrågor. Den gäller för kommunens all berörd verksamhet och ska beaktas vid alla beslut och handlingar. Varje nämnd har ansvar för att mål och åtgärder genomförs. Kommunfullmäktige har det yttersta ansvaret för att sammanställa uppföljningen, men varje nämnd ska rapportera hur åtgärder fortskrider i samband med det årliga bokslutet.

Del 1, övergripande politiska delen 4 (15) KOSTPOLITISKT PROGRAM 2012-2015 Vision 2025 I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling för liv, lärande och företagsamhet. Lust är passion, vilja, ambition. Det är också det lustfyllda det vi lever för och det vi lever av mat, kärlek, arbete, gemenskap, upplevelser. Läget är rätt rätt geografiskt och rätt för handling och förändring. Katrineholm läge för liv & lust Detta är vår ledstjärna, som strävar mot ett Katrineholm med ett gynnsamt läge, sjudande av liv och en plats präglad av lust. Mat är grunden för liv och hälsa och kan vara en upplevelse för alla sinnen. I Katrineholm produceras och serveras mat med omsorg om såväl människor som miljö. Mat är i sann mening både näring och näringsliv. Ett måltids- och hälsofrämjande arbete är en ständigt pågående process och i Vision 2025 har vi en ledstjärna att guida arbetet åt rätt håll. För Katrineholms bästa kommunplan 2011-2014 Denna utgör första etappen på vägen mot Vision 2025. I planen presenteras olika åtgärder som bedöms nödvändiga för att ta de första viktiga stegen i den riktning Visionen pekar ut. Det räcker dock inte bara med att tala om vad som ska göras. En avgörande förutsättning är de värderingar och den kultur som genomsyrar organisationen. Miljö Varje dag serveras tusentals måltider inom kommunens olika verksamheter. Dessa måltider ska vara goda, näringsriktiga och av hög kvalitet samt serveras i en tilltalande miljö med flexibilitet i tid och innehåll. Vår ambition är att de också ska vara klimatsmarta och producerade med högt ställda krav på etik och miljö. Äldreomsorg I Katrineholm ska man få åldras i trygghet med självbestämmande. Som brukare ska man själv få styra mer av vårdens och omsorgens innehåll. Inom hemtjänsten ska brukaren själv kunna välja utförare av vård- och service. Anhörigstödet ska utvecklas ytterligare. För att säkerställa kvaliteten i vård och omsorg ska satsningarna fortsätta med kompetensutveckling av personalen.

5 (15) KOSTPOLITISKT PROGRAM 2012-2015 Handikappomsorg Barn och vuxna med funktionsnedsättning ska få ett kvalificerat och individanpassat stöd. Vi vill fullfölja satsningen på kompetensutveckling inom handikappomsorgen för att synliggöra, använda och utveckla personalens kunskaper. Förskolan Förskolan ska tillsammans med föräldrarna lägga grunden för det livslånga lärandet i en verksamhet som är trygg, lärorik, lustfylld och jämställd. Verksamheten ska utgå från barnens behov och barns och föräldrars önskemål. Skolbarnsomsorgen En stor del av barnen upp till 12 år är inskrivna i skolbarnsomsorgen både före och efter att skolan slutat. Det innebär att fritids är en viktig del av barnens vardag. Fritidshemmen ska bedriva pedagogisk verksamhet, erbjuda en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen samt ge en god omsorg. Fritids ska bidra till förbättrade kunskapsnivåer och måluppfyllelse i skolan. Grundskolan Vi ser det som angeläget att skolan organiseras så att olikheter möts och integration främjas. En god arbetsmiljö med ordning och reda, frånvaro av mobbning och diskriminering i klassrummet, är grunden för lärande. Resurserna ska styras så att alla elever kan nå kunskapsmålen. Tidiga insatser ska leda till att fler elever, både flickor och pojkar, når höga kunskapsresultat. Det ska finnas en nära samverkan mellan föräldrarna och skolan. Eleverna och deras föräldrar har rätt att ställa krav på skolan och skolan ska också kunna ställa krav på dem. Gymnasieskolan Gymnasieskolan i Katrineholm ska hålla hög kvalitet och erbjuda ett brett utbud av högskoleförberedande program och yrkesprogram. Elevernas engagemang i föreningsliv och organisationer ska uppmuntras och underlättas. Särskolan Särskolan är till för dem som har svårt att nå de nationella målen i grundskolan eller gymnasieskolan på grund av utvecklingsstörning. Utbildningen ska i så stor utsträckning som möjligt motsvara den som finns i grundskolan och gymnasieskolan. I särskolan ska eleverna ges möjlighet att utvecklas för att vara väl förberedda för ett liv som vuxen med egen bostad, arbete och en innehållsrik fritid.

6 (15) KOSTPOLITISKT PROGRAM 2012-2015 Folkhälsa Kommunens verksamheter påverkar invånarna genom hela livet och har därför stor betydelse för folkhälsan. Vi ska verka för en god och jämlik hälsa genom att påverka de faktorer som kommunen kan ansvara för; levnadsförhållandena i samhället, miljön och tillgången till hälso- och sjukvård. Utmaningar för år 2012-2015 1 Folkhälsa, samverkan och matkvalité Kommunens verksamheter påverkar invånarna genom hela livet och har därför stor betydelse för folkhälsan. Kommunen ska verka för en god och jämlik hälsa. tiden är ett av livets stora glädjeämnen. Den ska engagera alla sinnen och vara en höjdpunkt på dagen värd att se fram emot. Mat innebär inte bara njutning utan ger oss också nödvändig näring och energi. Maten och måltiden ska således skapa förutsättningar för att vi ska hålla oss friska och kunna bibehålla en så god livskvalitet som möjligt. Matens roll i folkhälsoarbetet är självklar. Näring och ätande är viktiga beståndsdelar i ett friskt liv. Att erbjuda våra medborgare goda och näringsriktiga måltider till ett konkurrenskraftigt pris är en gemensam utmaning för kommunens verksamheter. När måltider serveras inom kommunens olika verksamheter sker det med flera olika aktörer inblandade. Exempelvis kan en verksamhet tillaga maten, en annan distribuera den och en tredje servera den. För att uppnå högsta kvalité och måltidsupplevelse krävs samverkan, förståelse och samsyn mellan dessa verksamheter. tiden ska ge en positiv upplevelse och vara en av höjdpunkterna på dagen värd att se fram emot. Maten ska ge den energi och de näringsämnen som den enskilde behöver. För att uppnå detta måste måltiderna vara näringsriktigt komponerade och samtidigt så tilltalande att våra gäster väljer att äta av måltidens alla delar. Maten ska också vara livsmedelssäker ur hygiensynpunkt, från jord till bord. Kommunens måltider är näringsriktiga och livsmedelssäkra. tiderna är tilltalande för alla sinnen. Kommunens olika verksamheter har en god samverkan, förståelse och samsyn i frågor som rör kommunens måltider. Kostnaderna ska hålla sig inom anslagna ramar. 1a Förskola, grundskola, skolbarnomsorgen och gymnasieskola Goda matvanor är en förutsättning för att må bra, växa, utvecklas, leka och idrotta. Förskolan, skolbarnomsorgen och grundskolan har enastående möjligheter att på ett positivt och naturligt sätt främja en hälsosam livsstil med bra matvanor hos våra barn och ungdomar. Hem och familj har naturligtvis det

7 (15) KOSTPOLITISKT PROGRAM 2012-2015 grundläggande ansvaret för barnens och ungdomarnas matvanor. Men eftersom de flesta äter många av sina måltider utanför hemmet har andra vuxna än föräldrarna också inflytande över deras matvanor. Barn och ungdomar tar efter vuxnas vanor och beteenden. Goda och näringsriktiga måltider i trevlig miljö som barn, ungdomar och vuxna äter tillsammans ger personalen möjlighet att förmedla och praktisera en positiv attityd till mat och måltider. Barn och elever upplever att de håller sig mätta. tidsmiljön ska främja ett varierat och näringsriktigt matintag. Mat och hälsa är en integrerad del i förskolan, grundskolan och barnomsorgen. 1b Handikappomsorg Handikappomsorgen har en bred verksamhet ur flera olika perspektiv. Det finns en stor variation i ålder, behov av stöd, service och omvårdnad samt ur ett medicinskt perspektiv. Personer med funktionsnedsättning har begränsade möjligheter att välja sin kosthållning. Det är multipla faktorer som spelar in: individens intellektuella nivå rörande att förstå planering av sin kosthållning; ekonomiska förutsättningar ofta inte kontroll över sin ekonomi; personalens preferenser kring val av kosthållning. Sammantaget uppstår oftast en maktlöshetssituation kring kost- omgivningen styr. Personalen kan ha ett indirekt inflytande över brukarnas matvanor. Personalen ger brukaren stöd i vardagen samtidigt som man ska respektera hans eller hennes integritet och rätt att göra individuella val, vilket kan vara en svår balansgång att hjälpa samtidigt som man ska uppmuntra inflytande och medbestämmande. I största möjliga mån ska man stödja brukaren att fatta beslut som är bra för honom eller henne. I handikappomsorgen kan många olika näringsproblem förekomma. I dessa fall måste individens näringstillstånd betraktas på samma sätt som annan medicinsk behandling och samma krav ska ställas på utredning, diagnos, behandlingsplanering, och uppföljning/dokumentation. Integrera kost- och måltidsfrågor i kommande satsning på hälso- och livsstilsfrågor inom handikappomsorgen. Utbildningsplan för handikappomsorgens personal ska finnas i sinnesträning kopplat till livsmedel och måltider ett arbetssätt ur Saperemetoden. Alla anställda som arbetar med mat och måltider inom handikappomsorgen skall ha genomgått utbildningen 1c Äldreomsorg Maten och måltiden är viktig, inte bara för att tillgodose våra behov av energi och näringsämnen, utan även för vår livskvalitet. Det gäller förstås också maten

8 (15) KOSTPOLITISKT PROGRAM 2012-2015 inom äldreomsorgen. Åldrandet i sig innebär att behovet av energi och vissa näringsämnen av olika anledningar förändras och det gör även att risken för sjukdom och undernäring ökar. Det är därför av extra stor vikt att de måltider som serveras i äldreomsorgen håller hög kvalitet och att de anpassas efter de äldres egna behov, vanor och önskemål. Mat- och näringsproblem uppträder många gånger i samband med sjukdom och/eller när det uppstår funktionshinder som försvårar eller förhindrar matlagning och möjligheten att äta själv. I dessa fall måste individens näringstillstånd betraktas på samma sätt som annan medicinsk behandling och samma krav ska ställas på utredning, diagnos, behandlingsplanering och uppföljning/dokumentation. Alla brukare erbjuds en måltidsordning som medför att nattfastan inte överstiger 11 timmar tidsmiljön ska främja ett varierat och näringsriktigt matintag. För att kunna åtgärda eventuell undernäring erbjuds regelbunden screening i förebyggande syfte. *Andelen personer över 65 år på SÄBO och i hemsjukvården som är undersökta för undernäring ska öka. 3 *Andel personer över 65 år på SÄBO och i hemsjukvården som har ett MNA mindre än 11 där en nutritionsutredning genomförts ska öka. 4 *Andel brukare i äldreomsorgen där nattfastan är mindre än 13 timmar ska öka. 5 2 Miljö Kommunen vill driva på för en hållbar utveckling, en utveckling där vi väljer miljövänligare alternativ på alla områden där sådana produkter eller tjänster är tillgängliga. Varje dag serveras tusentals måltider inom kommunens olika verksamheter. Dessa måltider ska vara goda, näringsriktiga och av hög kvalitet samt serveras i en tilltalande miljö med flexibilitet i tid och innehåll. Vår ambition är att de också ska vara klimatsmarta och producerade med högt ställda krav på etik och miljö, vilket ska gälla från jord till bord. Kommunens verksamheter ska ha i åtanke målen nedan vid beställning av varor. Kommunen bidrar till minskade transporter och lägre energianvändning Kommunens matproduktion bidrar till en minskad klimatbelastning och en ökad biologisk mångfald. 3 Budgetåtagande. Övergripande plan med budget 2012-2014. Fastställt av KF 2011-11-21 306 (KS-handling nr 46/2011) 4 Ibid. 5 Ibid.

9 (15) KOSTPOLITISKT PROGRAM 2012-2015 Kommunens matproduktion bidrar till en minskad användning av onödiga tillsatser. *Andelen ekologiska råvaror och närproducerade råvaror ska öka av kommunens totala inköp av livsmedel. Det ska även ske med en klimatsmart inriktning. 6 *Svinnet av mat ska minska. 7 6 Budgetåtagande. Övergripande plan med budget 2012-2014. Fastställt av KF 2011-11-21 306 (KS-handling nr 46/2011) 7 Ibid.

Del 2, genomförandeplan 1 Folkhälsa, samverkan och matkvalité 10 (15) KOSTPOLITISKT PROGRAM 2012-2015 Kommunens måltider är näringsriktiga och livsmedelssäkra. tiderna är tilltalande för alla sinnen. Kommunens olika verksamheter har en god samverkan, förståelse och samsyn i frågor som rör kommunens måltider. Kostnaderna ska hålla sig inom anslagna ramar. Detta uppnår vi genom att Använda livsmedelsverkets rekommendationer Bra mat i förskolan, Bra mat i skolan och Bra mat för äldre som stöd i måltidsplaneringen. Ta fram en varierad matsedel som ger möjlighet till att prova nya smaker och maträtter. Matsedeln bidrar till bevarandet av traditionell matkultur och främjar samtidigt modern matutveckling med inspiration från världens alla hörn. Sallad/grönsaksutbudet är så varierat som möjligt. För att upprätthålla hög kvalitet vad gäller smak, konsistens och näringsvärden, lagas så stor andel som möjligt av maten från grunden. Sapere/sinneträning används som metodik för att öppna matgästernas sinnen och bredda deras smakpreferenser. Det finns fungerande samarbetsforum och mötesformer (matmöten, matråd, arbetsgrupper, styrgrupper) där kommunens olika verksamheter kan samverka och samarbeta kring måltidsfrågor. Använda kommunens kostkompetens (tex kock, kostekonom och dietist). Kommunens matproduktion utförs i enlighet med livsmedelslagen. All personal som hanterar specialkost har erforderlig kunskap inom området. Ansvarig nämnd, BIN, VON, BIN, VON

11 (15) KOSTPOLITISKT PROGRAM 2012-2015 1a Förskola, grundskola, skolbarnsomsorg och gymnasieskola Barn och elever upplever att de håller sig mätta. tidsmiljön ska främja ett varierat och näringsriktigt matintag. Mat och hälsa är en integrerad del i förskolan, grundskolan och barnomsorgen. Detta uppnår vi genom att I förskolan serveras frukost, lunch och mellanmål dagligen vid samma tidpunkt och med 2,5 till 3 timmar mellan målen. Förskolans måltider innehåller minst 2/3 av barnets energi- och näringsbehov. Skollunchen innehåller minst 1/3 av elevens energi- och näringsbehov. De som både äter frukost och mellanmål på skolan/ i skolbarnomsorgen kan tillgodose minst 2/3 av sitt energi- och näringsbehov. I grundskolan serveras dagligen två maträtter varav en är vegetarisk. Skollunchen serveras mellan klockan 11.00 och 13.00 och ungefär samma tid varje dag. I samband med måltiden upplevs inte ljudnivån som störande och barn och ungdomar har möjlighet att sitta ner i minst 20 minuter. Maten och måltidsmiljön är en stående punkt på skolans elevråd eller behandlas på särskilda matråd. Barn, ungdomar och vuxna äter tillsammans. De vuxna är förebilder och stimulerar barnen och ungdomarna till att våga prova nya smaker och äta av måltidens alla delar. Barn och ungdomar uppmuntras till att delta i mataktiviteter som exempelvis servering, förberedelse i köket, bakning eller praktik i köket. Säkerhets- och hygienrutiner finns för ändamålet. Hälsosamma alternativ förordas i samband med kalas i förskolan. Födelsedagsbarnet kan exempelvis bjuda sina kompisar på egengjord fruktsallad och fokus läggs på aktivitet och inte på mat och presenter. Ansvarig nämnd BIN BIN, BIN BIN, BIN

12 (15) KOSTPOLITISKT PROGRAM 2012-2015 I skolan säljs inte söta drycker, sötsaker och snacks. Istället prioriteras näringsriktiga alternativ. Detsamma gäller för våra fritidsgårdar. Temat mat och hälsa tas upp minst en gång om året på skolan. BIN, KTN BIN 1b Handikappomsorg Integrera kost- och måltidsfrågor i kommande satsning på hälso- och livstilsfrågor inom handikappomsorgen. Utbildningsplan för handikappomsorgens personal ska finnas i sinnesträning kopplat till livsmedel och måltider ett arbetssätt ur Saperemetoden. Alla anställda som arbetar med mat och måltider inom handikappomsorgen skall ha genomgått utbildningen Detta uppnår vi genom att Utbildning och vidmakthållande av arbetsmetoden Sinnesträning kopplat till livsmedel och måltider för personal inom Handikappomsorgen. Påbörja ett arbete med att ta fram program för att främja hälsooch livsstil inom handikappomsorgen. Nyanställda ska ska genomgå grundutbildning i arbetsmetoden Sinnesträning kopplat till livsmedel och måltider inom handikappomsorgen. Rutiner ska finnas för att erbjuda personer med funktionsnedsättning vägledning och stöd i förändring av livsstil och hälsostödjande åtgärder. Under perioden 2012-2013 arbeta fram en övergripnade plan med rutiner vägledning för av överviktsbehandling inom handikappomsorgen. Erbjuda brukare 2 ggr/år screening av vikt. Ansvarig nämnd VON VON VON VON VON VON

13 (15) KOSTPOLITISKT PROGRAM 2012-2015 1c Äldreomsorg Alla brukare erbjuds en måltidsordning som medför att nattfastan inte överstiger 11 timmar tidsmiljön ska främja ett varierat och näringsriktigt matintag. För att kunna åtgärda eventuell undernäring erbjuds regelbunden screening i förebyggande syfte. *Andelen personer över 65 år på SÄBO och i hemsjukvården som är undersökta för undernäring ska öka. 8 *Andel personer över 65 år på SÄBO och i hemsjukvården som har ett MNA mindre än 11 där en nutritionsutredning genomförts ska öka. 9 *Andel brukare i äldreomsorgen där nattfastan är mindre än 13 timmar ska öka. 10 Detta uppnår vi genom att tiderna fördelas jämnt över dagen, tre huvudmål (frukost, lunch, middag) samt två till tre mellanmål. Nattfastan kan förkortas genom att erbjuda sent kvällsmål och/eller tidig för-frukost. Individuella avvikelser kan accepteras om det finns skäl för det, hänsyn tas alltid till egna önskemål. Nattfastemätningar på alla vårdboenden sker två gånger per år. Alla vårdboenden använder sig utav en gemensam måltidschecklista utformad med syfte att ge en god måltidsmiljö. Ansvarig nämnd VON, VON VON VON 8 Budgetåtagande. Övergripande plan med budget 2012-2014. Fastställt av KF 2011-11-21 306 (KS-handling nr 46/2011) 9 Ibid. 10 Ibid.

14 (15) KOSTPOLITISKT PROGRAM 2012-2015 2 Miljö Kommunen bidrar till minskade transporter genom samordning och lägre energianvändning Kommunens livsmedelsinköp och matproduktion bidrar till en minskad klimatbelastning och en ökad biologisk mångfald. Kommunens livsmedelsinköp och matproduktion bidrar till en minskad användning av tillsatser. *Andelen ekologiska råvaror och närproducerade råvaror ska öka av kommunens totala inköp av livsmedel. Det ska även ske med en klimatsmart inriktning. 11 *Svinnet av mat ska minska. 12 Detta uppnår vi genom att Öka andelen närproducerade livsmedel genom anpassning av kommunens livsmedelsupphandling och samarbete med våra leverantörer. Maten tillagas i ändamålsenliga kök så nära matgästerna och serveringstillfället som möjligt. Utforma en säsongsanpassad matsedel och ett säsongsanpassat salladsbord. Samordnande matbeställningar och leverans genom kommunens egna transportorganisation, Kerstinboda. Mäta kommunens matsvinn och arbeta för en minskning. Servera endast vegetarisk mat minst en dag i veckan på våra skolor. Laga mat från grunden. Se separat bilaga kost-och transportservice laga mat från grunden -pyramid. Andelen ekologiska livsmedel ska uppgå till minst 30 %. (MSC, KRAV, EU-ekologisk ingår i ekologiskt) Andelen närproducerade livsmedel ska uppgå till minst 5 %. Ansvarig nämnd 11 Budgetåtagande. Övergripande plan med budget 2012-2014. Fastställt av KF 2011-11-21 306 (KS-handling nr 46/2011) 12 Ibid.

15 (15) KOSTPOLITISKT PROGRAM 2012-2015 Genmodifierade organismer (GMO) ska undvikas så långt det går att spåra. Välja etiskt märkta produkter (Fair Traide) i så stor utsträckning som möjligt. Välja miljömärkt fisk (MSC- eller KRAV-märkt) och inte välja rödlistade eller utrotningshotade arter.

Styrdokument Idrottspolitiskt program Giltighetstid

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM 2 (16) Beslutshistorik Gäller från Ändring av kommunfullmäktige Ägare 1 - Förvaltarskap 2 - Uppföljning Hur: Kontroll mot... Inhämta erfarenheter och eventuella synpunkter från När: - månader innan giltighetstiden upphör. 1 Ägarskapet innebär ansvar för att styrdokumentet beaktas i beslutsprocessen samt för att efterfråga och ta del av uppföljning. Vidare att vid behov besluta om förändringar. 2 Förvaltarskapet innebär ansvar för att - dokumentet efterlevs - är tillgängligt - följa eventuellt ändrade förutsättningar för dokumentet - dokumentet följs upp och revideras - dokumentet är aktuellt och uppdaterat

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM 3 (16) Idrottspolitiskt program Bakgrund Katrineholms kommun vill stärka och utveckla förutsättningarna för det lokala idrottslivet. Under hösten 2011 påbörjades arbetet med att ta fram ett idrottspolitiskt program. Programmet baseras på Vision 2025 och kommunplanen. Det ska vara vägledande för hur kommunen ska arbeta med idrottsfrågor i verksamheterna och ska beaktas vid beslut och handlingar. Varje nämnd har ansvar för att mål och åtgärder genomförs. Kommunfullmäktige har det yttersta ansvaret för att sammanställa uppföljningen, men varje nämnd ska rapportera hur åtgärder fortskrider i samband med det årliga bokslutet. Del 1, övergripande politiska delen Vision 2025 I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling för liv, lärande och företagsamhet. Lust är passion, vilja, ambition. Det är också det lustfyllda det vi lever för och det vi lever av mat, kärlek, arbete, gemenskap, upplevelser. Läget är rätt rätt geografiskt och rätt för handling och förändring. Katrineholm läge för liv & lust Detta är vår ledstjärna, som strävar mot ett Katrineholm med ett gynnsamt läge, sjudande av liv och en plats präglad av lust. Idrotten och föreningslivet är redan, och har alltid varit, en verksamhet som sjuder av liv och lust. Katrineholm har ett gynnsamt läge i och med Sportcentrum, en av landets mest samlade och kompletta idrottsanläggningar. I just detta kan Katrineholm med kransorter, med närmare 400 föreningar, hålla huvudet högt. Det innebär dock inte att kommunen lutar sig tillbaka och anser arbetet färdigt. Att främja idrotten och föreningslivet är en ständigt pågående process och i Vision 2025 har vi en ledstjärna att guida arbetet åt rätt håll. Idrotten är en viktig del av Katrineholm. Inom idrottsrörelsen får barn och ungdomar dagligen upplevelser och fysisk stimulans, de får också lära sig demokratiska värderingar och sunda levnadsvanor. Idrotten i Katrineholm med kransorter är en stark kraft för integration mellan människor med olika bakgrund och för jämställdhet mellan könen. För att ytterligare stärka idrottens betydelse som en positiv kraft i samhället vill idrottsrörelsen och Katrineholm kommun stärka sitt samarbete med varandra och med näringslivet. För Katrineholms bästa kommunplan 2011-2014 Denna utgör första etappen på vägen mot Vision 2025. I planen presenteras olika åtgärder som bedöms nödvändiga för att ta de första viktiga stegen i den

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM 4 (16) riktning Visionen pekar ut. Det räcker dock inte bara med att tala om vad som ska göras. En avgörande förutsättning är de värderingar och den kultur som genomsyrar organisationen. En värdegrund som går hand i hand med idrotten och föreningslivet. Kultur och fritid Fritids- och idrottsverksamheten bidrar till kommunens utveckling och folkhälsan. Vi ska fortsätta stödja vårt föreningsliv, bland annat med bra arenor och anläggningar. Barn- och ungdomsverksamheten ska vara prioriterad. Flickor och pojkar ska ges samma möjligheter. Folkhälsa Kommunens verksamheter påverkar invånarna genom hela livet och har därför stor betydelse för folkhälsan. Vi ska verka för en god och jämlik hälsa genom att påverka de faktorer som kommunen kan ansvara för; levnadsförhållandena i samhället, miljön och tillgången till hälso- och sjukvård. Miljön I Katrineholms kommun ska vi ta vår del av ansvaret för globala och regionala miljöproblem samt förbättra den lokala livsmiljön för människor, djur och natur. Katrineholm har i dag en sportanläggning som är världsunik när det gäller energi. Det är en av Sveriges största samlade sportanläggningar och en miljon besökare per år. Samtidigt är det en av de mest energisnåla anläggningarna. Idrottsanläggningen värms upp med naturens egna resurser vilket har satt Katrineholm på världskartan och placerat Sportcentrum längst fram i miljöutvecklingen. I ishallen används en helt ny teknik där bland annat överskottsvärmen från kylkompressorerna används för uppvärmning. Detta gör att ishallen sparar mer energi än någon annan ishall i Sverige. Konstgräsplanen värms upp vintertid genom ett energiåtervinningssystem och är spelbar året runt tack vare överskottsvärmen från bandyplanens kylkompressorer och konstgräsplanen själv, som också är en stor solfångare. Den samlade värmen lagras och värmer upp fotbollsplanen på vintern. et är att bli en helt energiautonom (självförsörjande) anläggning. Utmaningar för år 2012-2015 1 Folkhälsa Idrottens roll i folkhälsoarbetet är självklar. Motion och idrott är viktiga beståndsdelar i ett friskt liv. Att motivera fler människor till motionsaktiviteter och att utveckla nya alternativ är en gemensam utmaning för idrottsföreningarna och kommunen. Kommunen och idrottsrörelsen samverkar för att förbättra

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM 5 (16) medborgarnas hälsa. Kommunen har också ett ansvar för att utforma en idrottspolitik som gagnar de som står utanför idrottsrörelsen. Kommunen och idrottsrörelsen samverkar för att skapa möjligheter för invånarna att motionera. Samtliga föreningar med barn- och ungdomsverksamhet deltar i kommunens arbete mot alkohol, narkotika, tobak och doping. Kommunen verkar för att skapa förutsättningar för spontanidrott i närområdet. I kommunens idrottsanläggningar och lokaler bedrivs bara drogfri verksamhet. 2 Jämlikhet och Integration Idrotten förenar människor. Oavsett olikheter i språk, kultur och etniskt ursprung, kan människor idrotta tillsammans. Idrottsföreningar har därför en särskild möjlighet att bidra till integration av människor från skilda kulturer, i olika åldrar och med olika fysiska förutsättningar. Det är därför av stor vikt att alla grupper av individer, oavsett bakgrund och ursprung samt funktionsnedsättning, har möjlighet att idrotta. Kommunen och idrottsrörelsen kan göra mycket tillsammans för att använda idrottens positiva kraft för integration. Idrotten fungerar som en brobyggare mellan människor med olika bakgrund. Alla medborgare kan delta i föreningarnas verksamhet på lika villkor. Föreningslivet i kransorterna stärks. 3 Jämställdhet och Demokrati För kommunen är det angeläget att jämställdhetsperspektivet integreras i föreningarnas verksamhet. Jämställdhet innebär att alla, oavsett kön, ges samma förutsättningar inom alla idrotter och att nyttjande av anläggningar och ekonomiskt stöd fördelas och värderas likvärdigt. Det handlar också om normer och värderingar, därför är det viktigt att uppmärksamma kvinnors och mäns olika villkor i sitt idrottsutövande. Många barn och ungdomar får en stor del av sin praktiska skolning i demokrati i den lokala idrottsföreningen. Föreningarna har därmed en viktig roll i att sprida demokratiska värderingar och i att stimulera barn och ungdomars egna aktiva inflytande. Mäns och kvinnors idrottande värderas lika. Kommunens resurser fördelas lika mellan könen.

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM 6 (16) Barn och ungdomar har möjlighet att delta i demokratiska arbetsformer där de själva kan påverka arbetet i sin förening. Idrotten ska motverka rasism, främlingsfientlighet och kränkningar på grund av kön eller sexuell läggning. 4 Tillgänglighet Tillgången på anläggningar är en grundförutsättning för idrotten i kommunen. Det finns ett flertal stora anläggningar samt många mindre gymnastiksalar och bollplaner som ägs av kommunen eller det kommunala fastighetsbolaget. Några föreningar har egna anläggningar som även allmänheten använder. Tillgång och närhet samt tillgänglighet till olika anläggningar för fysisk aktivitet, friluftsliv, bad, bredd- och motionsidrott är av avgörande betydelse för användningsgraden. Därför är det viktigt att det finns ett brett utbud av olika typer av anläggningar med geografisk spridning och fysisk tillgänglighet. Kommunens anläggningar används under dagtid av skolorna, medan föreningslivet och allmänheten använder dessa under kvällar och helger. Det innebär att det finns ett gemensamt samordningsansvar för att erbjuda alla grupper denna möjlighet. Föreningarna ges möjlighet att bedriva sin verksamhet inom kommunen. Anläggningar byggs, drivs och utnyttjas rationellt så att föreningarna och dess medlemmar har rimliga kostnader för sitt idrottsutövande. Investeringar i anläggningar tar hänsyn till utbyggnadsplaner för nya bostadsområden. Vid nybyggnation sker alltid en samverkan mellan skola, idrott och näringsliv. Alla medborgare ges möjlighet att idrotta under trygga former på säkra anläggningar. Anläggningarna ska vara tillgängliga även för personer med funktionsnedsättning. 5 Samverkan 5a Samverkan i kommunen I skolan kommer alla elever i kontakt med motion och idrott. Här läggs grunden för det intresse som i många fall vidareutvecklas i föreningslivet. Samverkan mellan föreningarna och skolan är därför av största vikt. Ansvaret för undervisningen måste ligga på skolan och föreningarna kan vara en stödresurs. Ett brett idrottsutbud inom skolan skapas med hjälp av föreningslivet. Hitta former för att få alla fysiskt aktiva i skolan. I högre grad få barnens föräldrar medvetna om idrottens betydelse för barnens utveckling

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM 7 (16) 5b Samverkan med föreningslivet För att idrottsrörelsen och kommunen ska ha möjlighet att samverka för en positiv samhällsutveckling krävs fler kontaktytor. För att åstadkomma ett väl fungerande föreningsliv krävs engagerade, kunniga och utbildade ledare. För många ungdomar är idrottsledaren en av de viktigaste vuxna förebilderna. Därför är det viktigt att ge dessa möjligheter till bra utbildning och fortbildning. Välfungerande föreningar ger barn och ungdomar social gemenskap, samhörighet och demokratisk fostran genom sin verksamhet. När det gäller idrott för denna målgrupp är det viktigt att den förs på en nivå där glädje och lek är dominerande inslag. Deras behov, synpunkter och önskemål är viktiga att ta tillvara. För att behålla bredden krävs fler och väl utbildade ledare. Där kan SISU/Sörmlandsidrotten bistå. Föreningarna uppmuntras att bilda allianser som blir samarbetsorgan mellan varandra och kommunen. Föreningarna följer utvecklingen inom sin idrott och har välutbildade ledare. Föräldrar ges möjlighet till utbildning och medverkan i verksamheten. 5c Samverkan med näringsliv För kommunen och näringslivet är det viktigt med väl fungerande idrottsföreningar eftersom anställda och familjer erbjuds möjligheter till meningsfull sysselsättning och motion. Publika idrottsevenemang marknadsför kommunen och ger invånarna positiva upplevelser. Det genererar intäkter till föreningarna, kommunen och näringslivet. Nu, och i framtiden, behövs ekonomiska insatser från både kommun och näringsliv för att idrotten ska kunna utvecklas. Ett utvecklat samarbete mellan näringsliv, kommun och idrottsföreningar. 6 Förutsättningar för större arrangemang och elitverksamhet Elitidrotten utgör en liten del av den totala tävlingsidrotten, men är ändå av stor betydelse för idrottsrörelsen i kommunen. Den ger underhållning, inspirerar barn och ungdomar att idrotta samt skapar förebilder. Större idrottsevenemang ger marknadsföring för kommunen och dess näringsliv. Samtidigt ger det kommuninnevånarna positiva upplevelser. Kommunen eftersträvar värdskap för fler större idrottsevenemang.

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM 8 (16) 7 Bidrag Kommunens stöd till idrotten består till största del av anläggningar. Förutom detta utgår ekonomiskt stöd till föreningarnas barn- och ungdomsverksamhet. Syftet med föreningsstödet är att skapa gynnsamma förutsättningar för föreningarna att nå sina mål. Ett nytt bidragssystem som tydligare bidrar till att ambitionerna i det idrottspolitiska programmet förverkligas ska arbetas fram i dialog med idrottsrörelsen. Kommunen ger ett ekonomiskt stöd till föreningars barn- och ungdomsidrott i linje med de ambitioner som slås fast i det Idrottspolitiska programmet. Ett riktat stöd tillskrivs föreningar som har verksamhet för personer med funktionsnedsättning. Kommunens stöd ger utrymme för stimulans till föreningar som aktivt arbetar för en ökad delaktighet, kreativitet, utveckling, engagemang och kvalitet inom föreningen. * Föreningsbidragen ska utvecklas så att barn och unga prioriteras. 3 * Föreningsbidragen ska så långt som möjligt fördelas lika på kön. 4 3 Budgetåtagande. Övergripande plan med budget 2012-2014. Fastställt av KF 2011-11-21 306 (KS-handling nr 46/2011) 4 Budgetåtagande. Övergripande plan med budget 2012-2014. Fastställt av KF 2011-11-21 306 (KS-handling nr 46/2011)

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM 9 (16) Del 2, genomförandeplan 1 Folkhälsa Kommunen och idrottsrörelsen samverkar för att skapa möjligheter för invånarna att motionera. Samtliga föreningar med barn- och ungdomsverksamhet deltar i kommunens arbete mot alkohol, narkotika, tobak och doping. Kommunen verkar för att skapa förutsättningar för spontanidrott i närområdet. I kommunens idrottsanläggningar och lokaler bedrivs endast drogfri verksamhet. Detta uppnår vi genom att Kommunen stimulerar fler föreningar, andra organisationer och förvaltningar att ha motionsidrott inom sin verksamhet. Kommunen och föreningarna samverkar kring information om aktuella folkhälsofrågor och arrangerar tillsammans föreläsningar och konferenser. Skapa flera eller utöka Hälsans stig i Katrineholm. Föreningar som har kommunalt stöd för sin verksamhet eller bedriver verksamhet i kommunens lokaler, ska kunna redovisa hur man aktivt arbetar med att förebygga doping, alkohol-, tobak - och narkotikaanvändning i föreningen. Föreningar som har kommunalt stöd för sin verksamhet eller bedriver verksamhet i kommunens lokaler, ska kunna redovisa hur man aktivt arbetar med att motverka mobbing och utanförskap. Kommunen informerar om var motions- och friluftsliv kan bedrivas inom Katrineholm kommun. Ansvarig nämnd, BIN, VON, KS, BIN, KS, KS, KS

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM 10 (16) 2 Jämlikhet och Integration Alla medborgare kan delta i föreningarnas verksamhet på lika villkor. Föreningslivet i kransorterna stärks. Detta uppnår vi genom att Via bidrag eller annan stimulans stödja och uppmärksamma föreningar som aktivt verkar för en sammansättning och en verksamhet som präglas av mångfald. Kommunen och idrottsrörelsen arbetar tillsammans för att stärka föreningslivet i kransorterna. Idrottsanläggningar görs tillgängliga för alla medborgare. Kommunens investeringar inom idrottsområdet görs med ett integrationsperspektiv. Ansvarig nämnd, KS, KS, KS, KS

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM 11 (16) 3 Jämställdhet och Demokrati Mäns och kvinnors idrottande värderas lika. Kommunens resurser fördelas lika mellan könen. Barn och ungdomar har möjlighet att delta i demokratiska arbetsformer där de själva kan påverka arbetet i sin förening. Idrotten ska motverka rasism, främlingsfientlighet och kränkningar på grund av kön eller sexuell läggning. Detta uppnår vi genom att Fördelningen av tider i idrottsanläggningar utformas rättvist ur jämställdhetsperspektiv. Föreningar med kraftig dominans av det ena könet arbetar för att få fler av det andra. Kommunen genomför, i samarbete med idrotten, studier av jämställdheten inom kommunens idrottsliv. Föreningarna aktivt låter ungdomar medverka i både planeringsoch ledararbete. Föreningar som har kommunalt stöd utarbetar program där demokratimålen framgår. Kommunen och idrottsrörelsen tar gemensam ställning mot alla former av rasism, främlingsfientlighet och kränkningar på grund av kön eller sexuell läggning. Ansvarig nämnd, KS, KS, KS

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM 12 (16) 4 Tillgänglighet Föreningarna ges möjlighet att bedriva sin verksamhet inom kommunen. Anläggningar byggs, drivs och utnyttjas rationellt så att föreningarna och dess medlemmar har rimliga kostnader för sitt idrottsutövande. Investeringar i anläggningar tar hänsyn till utbyggnadsplaner för nya bostadsområden. Vid nybyggnation sker alltid en samverkan mellan skola, idrott och näringsliv. Alla medborgare ges möjlighet att idrotta under trygga former på säkra anläggningar. Anläggningarna ska vara tillgängliga även för personer med funktionsnedsättning. Detta uppnår vi genom att Kommunen, tillsammans med föreningarna, årligen gör en inventering av kommunens idrottsanläggningar och aktualiserar nya behov. Prioriteringsordningen för uthyrning av anläggningar ses över en gång per år. Kommunen och föreningarna fördelar tiderna på anläggningarna på ett sådant sätt att barn- och ungdomsverksamhet prioriteras. Kommunen, i samarbete med föreningarna, årligen säkerhetsbesiktigar och tillgänglighetsbesiktar alla idrottsanläggningar. Ansvarig nämnd, KS, BIN

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM 13 (16) 5 Samverkan 5a Samverkan i kommunen Ett brett idrottsutbud inom skolan skapas med hjälp av föreningslivet. Hitta former för att få alla fysiskt aktiva i skolan. I högre grad få barnens föräldrar medvetna om idrottens betydelse för barnens utveckling. Detta uppnår vi genom att Nätverk mellan skolan och föreningarna skapas, för att ge eleverna möjligheter till fysisk aktivitet både på skoltid och fritid. Ett handslag med idrotten är ett exempel. Närmiljön i form av skolgårdar, naturstigar och idrottsanläggningar har en tillgänglighet som stimulerar till spontanidrott och aktiviteter. Föreningar ges möjlighet att samverka vid inrättande av profilklasser. Ansvarig nämnd BIN, BIN, KS BIN

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM 14 (16) 5b Samverkan med föreningslivet Föreningarna uppmuntras att bilda allianser som blir samarbetsorgan mellan varandra och kommunen. Föreningarna följer utvecklingen inom sin idrott och har välutbildade ledare. Föräldrar ges möjlighet till utbildning och medverkan i verksamheten. * Katrineholms kommun har en stark samverkan med föreningslivet för att kvinnor och män, pojkar och flickor ska få den service som kommunfullmäktige har beslutat 5 Detta uppnår vi genom att Kommunen informerar och förankrar det Idrottspolitiska programmet hos berörda förvaltningar inom kommunen. Skapa ett aktivt samarbete mellan kommunen och idrotten, med det Idrottspolitiska programmet som grund. Vid årliga träffar och samverkansgrupper ge möjlighet för föreningslivet att påverka utvecklingen av idrottens förutsättningar inom alla delområden i det Idrottspolitiska programmet. Kommunen årligen ger ut en föreningskatalog och tillhandahåller uppdaterad information om Katrineholms föreningar på kommunens webbplats. Föreningarna utbildar sina ledare via sina specialförbund efter de idrottsspecifika behoven. Kommunen stimulerar föreningarna att genomföra kurser tillsammans med Idrottsutbildarna SISU. Ansvarig nämnd, KS 5 Budgetåtagande. Övergripande plan med budget 2012-2014. Fastställt av KF 2011-11-21 306 (KS-handling nr 46/2011)

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM 15 (16) 5c Samverkan med näringsliv Ett utvecklat samarbete mellan näringsliv, kommun och idrottsföreningar. Detta uppnår vi genom att Föreningarna bjuds in att delta aktivt i frågor som berör kommunens utveckling och tillväxt. Kommun, näringsliv och föreningar samordnar delar av sin marknadsföring. Kommunen hjälper idrottsrörelsen att förmedla kontakter med näringslivet. Kommunen anordnar ett årligt möte med företrädare för näringslivet och föreningslivet KS KS KS KS Ansvarig nämnd

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM 16 (16) 6 Förutsättningar för större arrangemang och elitverksamhet Kommunen eftersträvar värdskap för fler större idrottsevenemang. Detta uppnår vi genom att Kommunen ger hjälp och stöd till föreningar som arrangerar större mästerskap. Kommunen hjälper till med marknadsföring av större idrottsevenemang. Ansvarig nämnd KS, KS 7 Bidrag Kommunen ger ett ekonomiskt stöd till föreningars barn- och ungdomsidrott i linje med de ambitioner som slås fast i det Idrottspolitiska programmet. Ett riktat stöd tillskrivs föreningar som har verksamhet för personer med funktionsnedsättning. Kommunens stöd ger utrymme för stimulans till föreningar som aktivt arbetar för en ökad delaktighet, kreativitet, utveckling, engagemang och kvalitet inom föreningen. * Föreningsbidragen ska utvecklas så att barn och unga prioriteras. 6 * Föreningsbidragen ska så långt som möjligt fördelas lika på kön. 7 Detta uppnår vi genom att Kommunen tillsammans med föreningarna ser över formerna för bidragen. Kommunens bidrag prioriteras till barn- och ungdomsverksamhet som förverkligar ambitionerna i det Idrottspolitiska programmet. Ansvarig nämnd 6 Budgetåtagande. Övergripande plan med budget 2012-2014. Fastställt av KF 2011-11-21 306 (KS-handling nr 46/2011) 7 Budgetåtagande. Övergripande plan med budget 2012-2014. Fastställt av KF 2011-11-21 306 (KS-handling nr 46/2011)