JÄRNBOÅS KYRKA Järnboås socken, Nora kommun, Västmanland Installation av ny åskskyddsanläggning i Järnboås kyrka Antikvarisk kontroll 2009 Linda Gustafsson Örebro läns museum Rapport 2009:11 Engelbrektsgatan 3 Bo 314, 701 46 ÖREBRO Tel. 019-602 87 00 www.olm.se
2
Inledning Nora Kyrkliga samfällighet sökte 2006-10-23 tillstånd hos Länsstyrelsen för installation av ny åskskyddsanläggning i Järnboås kyrka. Tillstånd för arbetena lämnades 2006-11-28 enligt 4 kap 3 KML. Installationen har utförts under antikvarisk kontroll genom Örebro läns museum. Arbetena har följt de skriftliga och muntliga anvisningar som lämnats. Vid slutbesiktningen kunde konstateras att arbetet utförts på ett antikvariskt godkänt sätt. Nora Kyrkliga samfällighet har för arbetena erhållit kyrkoantikvarisk ersättning Administrativa uppgifter Åtgärd: Installation av ny åskskyddsanläggning Objekt: Järnboås kyrka Socken: Järnboås Kommun: Nora Fastighetsägare: Nora Kyrkliga samfällighet Ev. bidrag: Kyrkoantikvarisk ersättning Entreprenör: KC Elektriska AB Projektledning: Svensk klimatstyrning AB Utförandeperiod: Juni september 2009 Antikvarisk kontrollant: Charlott Torgén och Linda Gustafsson, Örebro läns museum Antikvarisk kontroll: Besiktningstillfällen 09-06-09 och 09-09-07 samt slutbesiktning 09-10-05. Diarienummer ÖLM: 2006.230.454 Diarienummer Lst: 433-15535-2006 Registrerade bilder: Olm_2009_44_1-60 Bild på framsida tagen av Linda Gustafsson efter att installationerna slutförts, acc.nr OLM_2009_44_27. 3
Kort byggnadshistorik Kyrkan i Järnboås uppfördes 1658-59, och den byggdes till 1795 med korsarmar. I och med tillbyggnationen 1795 ändrade kyrkan karaktär från en typisk Bergslagskyrka som sannolikt hade spånklädda och rödmålade fasader och fick istället en helt ny karaktär med släta träfasader målade med vit oljefärg. De oljemålade fasaderna ger ett intryck av att kyrkan är putsad. Det valmade och brutna taket som tidigare var klätt med spån är idag klätt med kopparplåt. Invändigt präglas kyrkan av den senaste restaureringen 1958-59 då man ville återskapa en äldre interiör. I samband med denna togs bland annat takmålningarna från 1745 fram. Målningarna gjordes för den äldre kyrkobyggnaden och fanns tidigare även i hela långhusets tak. Tyvärr förstördes dessa målningar i och med tillbyggnaden av korsarmarna 1795 och målningarna finns numer endast kvar i öst och väst. Utförda arbeten Vid arbetena har den äldre åskskyddsanläggningen ersatts med en ny mer omfattande åskskyddsanläggning. Arbetet har i huvudsak inneburit att samtliga delar i metall anslutits till det nya systemet, vilket innefattar tak, stuprör, klockor, maskineri, invändiga dragstänger samt elcentraler. Invändigt har samtliga delar anslutits till ett s.k. potentialutjämningssystem som fungerar som en gemensam jordfelsbrytare. Runt kyrkan har en sk. ringled grävts som leder ned alla eventuella blitnedslag i marken. Markarbeten Ringled Ringleden som grävts runt kyrkobyggnaden utgörs av ett smalt schakt och ligger ca 40-50 cm under marknivå. Ringleden grävdes i huvudsak innanför den befintliga plattläggningen som finns runt kyrkobyggnaden. Undantaget den norra sidan där vätlighet gjorde att man var tvungen att gå utanför plattläggningen. I ringleden ligger en kopparlina som är ansluten till jordstag, i form av järnspett, som i sin tur är nedstuckna i marken. Jordstagen finns i tre sk. kopplingsbrunnar runt kyrkan. Kopplingsbrunnarna är placerade stra nord- och sydöst om koret samt sydöst om tornet. Kopplingsbrunnarna täcks av jord och ligger en bit under marknivå och döljs därmed. Till ringleden har samtliga metalldelar kopplats med hjälp av kopparlinor. I händelse av ett åsknedslag leds således bliten ned i jordtagen och vidare ned i marken. Även det nytillkomna potentialutjämningssystemet som skyddar kyrkan invändigt är anslutet till ringleden. Utvändiga installationer på kyrkobyggnaden Utvändigt har den nya anläggningen utökats vilket inneburit fler uppfångare på taket samt fler nedledare. Majoriteten av nedledarna är fästa på befintliga stuprör. Koppartak och stuprör På taket har fem stycken uppfångare placerats. De är placerade på takets högsta punkter: korsen på tornet respektive koret, på skorstenen åt öst (infästningen har placerats så att den är fullt synlig från öster) samt två uppfångare på vardera korsarm. 4
Från uppfångarna löper nedledare i form av kopparlinor på taket. Dessa är fästa i falsarna i taket med hjälp av klämmor utan att göra åverkan i själva plåten. Nedledarna från taket leds sedan vidare ned på fasaden, på 12 ställen leds de ned via stuprören och på enstaka ställen leds de även ned på fasaden. Från stuprören eller fasaden leds nedledarna i koppar vidare ned under mark där de ansluts till ringleden. Runt stuprören är nedledaren fäst med band av koppar som inte skadar stupröret. Närmast marken, vid övergången mellan jord och luft, skyddas nedledaren av ett kopparrör. Röret är fäst i panelen med infästningar i koppar eller galvat stål. Den sk. undersökningskopplingen i galvat stål som finns vid varje nedledare är även den fäst i panelen. Vid varje undersökningskoppling finns en liten identitetsbricka fästs på panelen. Brickan har fästs i panelen med små nubbar och gjordes utan att informera antikvarisk kontrollant. Ett bättre alternativ hade varit att fästa brickan i själva kopparlinan. På tornet har nedledarna från taket dragits ned längs den sydöstra och det nordvästra hörnet. Besökare närmar sig kyrkan från södra sidan vilket innebär att detta är den minst iögonfallande placeringen. På tornets sydöstra fasad har en ny åskskyddsledare från tornet kopplats ihop med en äldre åskskyddslina från långhusets södra takfall. De leds ned i marken till ringledaren via stupröret i hörnet mellan tornet och långhuset. Invändiga installationer i kyrkobyggnaden Invändigt i kyrkobyggnaden var endast elcentalen i vapenhuset ansluten till det befintliga åskskyddssystemet. I och med åtgärderna har samtliga elcentraler, metalliska föremål i kyrkorummet och tornet samt maskineri i tornet anslutits till det nya åskskyddssystemet genom ett sk. potentialutjämningssystem. Samtliga större metalliska föremål ansluts för att förhindra att gnistor bildas och därmed kan orsaka en brandspridning. Potentialutjämningssystem Invändigt har metalliska föremål, elcentraler och maskineri anslutits till ett potentialutjämningssystem. Systemet gör att de får samma potential, dvs. de får en gemensam jord. Potentialutjämningssystemet är i sin tur anslutet till ringleden. I kyrkobyggnaden har därför fyra potentialutjämningsskenor (PUS) tillkommit. Följande enheter är anslutna till potentialutjämningssystemet: - Tre elcentraler, placerade i kyrkans entré/vapenhus, sakristia och i tornet. - Kyrkklockor inklusive klockstativ i tornet - Lucköppningsanordningar i tornet - Urtavlor och urverk i tornet - Maskineri i tornet - Dragstag i kyrkorummet Elcentraler Från vapenhuset går sladdarna under golvet i en befintlig kabelkanal. Dragningen av sladden vidare till elcentralen i sakristian har skett under golvet i kyrkoummet. 5
Kyrkklockor/lucköppningsanordning I tornet har kyrkklockor samt klockstativ anslutits till systemet. I och med anslutningen har små hål borrats ovanpå balkarna. På samma våningsplan som kyrkklockorna har även öppningsmekanismen på luckor anslutits. Dragstag Invändigt har samtliga se dragstag över korsarmarna anslutits till det nya åskskyddssystemet. Anslutningarna har skett genom en skruv som har fästs på dragstagets ovansida. Anslutningen går inte rakt igenom staget vilket gör att den endast är synlig ovanifrån och således inte från kyrkorummet. Anslutningarna i rostfritt målas in i samma kulör som dragstagen, vilket skall utföras under 2010 när samfälligheten får kyrkoantikvarisk ersättning för invändiga målningsarbeten. Anslutningarna av dragstagen till koret är draget på den södra sidan av kyrkorummet. Dragstagen har anslutits enligt ritningen nedan, där krysset markerar var dragstaget anslutits: Från elcentralen i vapenhuset har en sladd dragits under trappan och därifrån upp till läktaren genom en befintlig kabelkanal. Tyvärr borrades ett nytt hål i läktarens tak/vägg istället för att utnyttja de befintliga kabelhålen, för att kunna dra fram sladden till själva dragstaget. Enligt elektrikerna kunde man ej använda de befintliga kabelhålen ur säkerhetssynpunkt. Ur antikvarisk synvinkel är detta ej en bra lösning. Därifrån är sladden dock dragen ovanpå listen tillsammans med befintliga sladdar och är ej synlig från själva kyrkorummet. Sladden är grå men fäst med vita klamrar i plast. Övrigt På vinden har man bytt ut den äldre armaturen mot modern lysrörsarmatur för att få en bättre inspektionsbelysning. 6
Antikvariska synpunkter Dragningen av sladdar i kyrkorummet har utförts på ett sådant sätt att installationen skulle vara så lite synlig som möjligt. Eldragningarna i tornutrymmet har dock icke haft denna ambition vilket är acceptabelt ur ett antikvariskt perspektiv med tanke på att de icke är publika utrymmen och att installationerna är ett nytt tillskott som syftar till att skydda kyrkan för framtiden. Kabeldragningarna är utförda med en grå sladd som fästs med klamrar i plast. Dessutom utfördes dragningen upp till läktaren på ett sätt som är tveksamt ur antikvarisk synvinkel eftersom ett nytt hål borrades för att dra upp de den nya kabeln. Detta var dock redan genomfört vid slutbesiktningen och fick därmed accepteras av antikvarisk kontrollant. 7
Bilder före åtgärder Kyrkans norra fasad med tornet, före åtgärder. Gamla sakristians östra fasad, före åtgärder. 8
Den äldre åskskyddsanläggningen, här fasaden mellan tornet och långhusets norra fasader. Dragstag i kyrkorummet, före åtgärd 9
Under arbetets gång En av tre kopplingsbrunnar som finns runt kyrkan. Här är kopparlinorna synliga som leder ned elektriciteten i marken. Efter åtgärder Spår efter den ringled som grävts runt kyrkan, här den norra sidan av kyrkan. 10
Vänster: Tornets norra fasad där en ny åskskyddsledning monterats direkt på fasaden. Nedan: Stuprör som anslutits, klämmor av koppar håller i kopparlinan. 11
Anslutning av skorsten på gamla sakristian med en nedledare. Kopparlinan leds ned i marken och skyddas av ett kopparrör. Kopparlina som löper längs taknocken, längst bort korset på kortet som är kompletterat med en uppfångare. 12
Anslutning av dragstagen i kyrkorummet har gjorts genom en infästning från ovansidan. Anslutning av kyrkklockorna till det nya åskskyddssystemet. Ytterligare anslutningar har dock tillkommit sedan bilden togs. 13
JÄRNBOÅS KYRKA Järnboås socken, Nora kommun, Västmanland Installation av ny åskskyddsanläggning i Järnboås kyrka Antikvarisk kontroll 2009 Linda Gustafsson Örebro läns museum Rapport 2009:11 Engelbrektsgatan 3 Bo 314, 701 46 ÖREBRO Tel. 019-602 87 00 www.olm.se
2
Inledning Nora Kyrkliga samfällighet sökte 2006-10-23 tillstånd hos Länsstyrelsen för installation av ny åskskyddsanläggning i Järnboås kyrka. Tillstånd för arbetena lämnades 2006-11-28 enligt 4 kap 3 KML. Installationen har utförts under antikvarisk kontroll genom Örebro läns museum. Arbetena har följt de skriftliga och muntliga anvisningar som lämnats. Vid slutbesiktningen kunde konstateras att arbetet utförts på ett antikvariskt godkänt sätt. Nora Kyrkliga samfällighet har för arbetena erhållit kyrkoantikvarisk ersättning Administrativa uppgifter Åtgärd: Installation av ny åskskyddsanläggning Objekt: Järnboås kyrka Socken: Järnboås Kommun: Nora Fastighetsägare: Nora Kyrkliga samfällighet Ev. bidrag: Kyrkoantikvarisk ersättning Entreprenör: KC Elektriska AB Projektledning: Svensk klimatstyrning AB Utförandeperiod: Juni september 2009 Antikvarisk kontrollant: Charlott Torgén och Linda Gustafsson, Örebro läns museum Antikvarisk kontroll: Besiktningstillfällen 09-06-09 och 09-09-07 samt slutbesiktning 09-10-05. Diarienummer ÖLM: 2006.230.454 Diarienummer Lst: 433-15535-2006 Registrerade bilder: Olm_2009_44_1-60 Bild på framsida tagen av Linda Gustafsson efter att installationerna slutförts, acc.nr OLM_2009_44_27. 3
Kort byggnadshistorik Kyrkan i Järnboås uppfördes 1658-59, och den byggdes till 1795 med korsarmar. I och med tillbyggnationen 1795 ändrade kyrkan karaktär från en typisk Bergslagskyrka som sannolikt hade spånklädda och rödmålade fasader och fick istället en helt ny karaktär med släta träfasader målade med vit oljefärg. De oljemålade fasaderna ger ett intryck av att kyrkan är putsad. Det valmade och brutna taket som tidigare var klätt med spån är idag klätt med kopparplåt. Invändigt präglas kyrkan av den senaste restaureringen 1958-59 då man ville återskapa en äldre interiör. I samband med denna togs bland annat takmålningarna från 1745 fram. Målningarna gjordes för den äldre kyrkobyggnaden och fanns tidigare även i hela långhusets tak. Tyvärr förstördes dessa målningar i och med tillbyggnaden av korsarmarna 1795 och målningarna finns numer endast kvar i öst och väst. Utförda arbeten Vid arbetena har den äldre åskskyddsanläggningen ersatts med en ny mer omfattande åskskyddsanläggning. Arbetet har i huvudsak inneburit att samtliga delar i metall anslutits till det nya systemet, vilket innefattar tak, stuprör, klockor, maskineri, invändiga dragstänger samt elcentraler. Invändigt har samtliga delar anslutits till ett s.k. potentialutjämningssystem som fungerar som en gemensam jordfelsbrytare. Runt kyrkan har en sk. ringled grävts som leder ned alla eventuella blitnedslag i marken. Markarbeten Ringled Ringleden som grävts runt kyrkobyggnaden utgörs av ett smalt schakt och ligger ca 40-50 cm under marknivå. Ringleden grävdes i huvudsak innanför den befintliga plattläggningen som finns runt kyrkobyggnaden. Undantaget den norra sidan där vätlighet gjorde att man var tvungen att gå utanför plattläggningen. I ringleden ligger en kopparlina som är ansluten till jordstag, i form av järnspett, som i sin tur är nedstuckna i marken. Jordstagen finns i tre sk. kopplingsbrunnar runt kyrkan. Kopplingsbrunnarna är placerade stra nord- och sydöst om koret samt sydöst om tornet. Kopplingsbrunnarna täcks av jord och ligger en bit under marknivå och döljs därmed. Till ringleden har samtliga metalldelar kopplats med hjälp av kopparlinor. I händelse av ett åsknedslag leds således bliten ned i jordtagen och vidare ned i marken. Även det nytillkomna potentialutjämningssystemet som skyddar kyrkan invändigt är anslutet till ringleden. Utvändiga installationer på kyrkobyggnaden Utvändigt har den nya anläggningen utökats vilket inneburit fler uppfångare på taket samt fler nedledare. Majoriteten av nedledarna är fästa på befintliga stuprör. Koppartak och stuprör På taket har fem stycken uppfångare placerats. De är placerade på takets högsta punkter: korsen på tornet respektive koret, på skorstenen åt öst (infästningen har placerats så att den är fullt synlig från öster) samt två uppfångare på vardera korsarm. 4
Från uppfångarna löper nedledare i form av kopparlinor på taket. Dessa är fästa i falsarna i taket med hjälp av klämmor utan att göra åverkan i själva plåten. Nedledarna från taket leds sedan vidare ned på fasaden, på 12 ställen leds de ned via stuprören och på enstaka ställen leds de även ned på fasaden. Från stuprören eller fasaden leds nedledarna i koppar vidare ned under mark där de ansluts till ringleden. Runt stuprören är nedledaren fäst med band av koppar som inte skadar stupröret. Närmast marken, vid övergången mellan jord och luft, skyddas nedledaren av ett kopparrör. Röret är fäst i panelen med infästningar i koppar eller galvat stål. Den sk. undersökningskopplingen i galvat stål som finns vid varje nedledare är även den fäst i panelen. Vid varje undersökningskoppling finns en liten identitetsbricka fästs på panelen. Brickan har fästs i panelen med små nubbar och gjordes utan att informera antikvarisk kontrollant. Ett bättre alternativ hade varit att fästa brickan i själva kopparlinan. På tornet har nedledarna från taket dragits ned längs den sydöstra och det nordvästra hörnet. Besökare närmar sig kyrkan från södra sidan vilket innebär att detta är den minst iögonfallande placeringen. På tornets sydöstra fasad har en ny åskskyddsledare från tornet kopplats ihop med en äldre åskskyddslina från långhusets södra takfall. De leds ned i marken till ringledaren via stupröret i hörnet mellan tornet och långhuset. Invändiga installationer i kyrkobyggnaden Invändigt i kyrkobyggnaden var endast elcentalen i vapenhuset ansluten till det befintliga åskskyddssystemet. I och med åtgärderna har samtliga elcentraler, metalliska föremål i kyrkorummet och tornet samt maskineri i tornet anslutits till det nya åskskyddssystemet genom ett sk. potentialutjämningssystem. Samtliga större metalliska föremål ansluts för att förhindra att gnistor bildas och därmed kan orsaka en brandspridning. Potentialutjämningssystem Invändigt har metalliska föremål, elcentraler och maskineri anslutits till ett potentialutjämningssystem. Systemet gör att de får samma potential, dvs. de får en gemensam jord. Potentialutjämningssystemet är i sin tur anslutet till ringleden. I kyrkobyggnaden har därför fyra potentialutjämningsskenor (PUS) tillkommit. Följande enheter är anslutna till potentialutjämningssystemet: - Tre elcentraler, placerade i kyrkans entré/vapenhus, sakristia och i tornet. - Kyrkklockor inklusive klockstativ i tornet - Lucköppningsanordningar i tornet - Urtavlor och urverk i tornet - Maskineri i tornet - Dragstag i kyrkorummet Elcentraler Från vapenhuset går sladdarna under golvet i en befintlig kabelkanal. Dragningen av sladden vidare till elcentralen i sakristian har skett under golvet i kyrkoummet. 5
Kyrkklockor/lucköppningsanordning I tornet har kyrkklockor samt klockstativ anslutits till systemet. I och med anslutningen har små hål borrats ovanpå balkarna. På samma våningsplan som kyrkklockorna har även öppningsmekanismen på luckor anslutits. Dragstag Invändigt har samtliga se dragstag över korsarmarna anslutits till det nya åskskyddssystemet. Anslutningarna har skett genom en skruv som har fästs på dragstagets ovansida. Anslutningen går inte rakt igenom staget vilket gör att den endast är synlig ovanifrån och således inte från kyrkorummet. Anslutningarna i rostfritt målas in i samma kulör som dragstagen, vilket skall utföras under 2010 när samfälligheten får kyrkoantikvarisk ersättning för invändiga målningsarbeten. Anslutningarna av dragstagen till koret är draget på den södra sidan av kyrkorummet. Dragstagen har anslutits enligt ritningen nedan, där krysset markerar var dragstaget anslutits: Från elcentralen i vapenhuset har en sladd dragits under trappan och därifrån upp till läktaren genom en befintlig kabelkanal. Tyvärr borrades ett nytt hål i läktarens tak/vägg istället för att utnyttja de befintliga kabelhålen, för att kunna dra fram sladden till själva dragstaget. Enligt elektrikerna kunde man ej använda de befintliga kabelhålen ur säkerhetssynpunkt. Ur antikvarisk synvinkel är detta ej en bra lösning. Därifrån är sladden dock dragen ovanpå listen tillsammans med befintliga sladdar och är ej synlig från själva kyrkorummet. Sladden är grå men fäst med vita klamrar i plast. Övrigt På vinden har man bytt ut den äldre armaturen mot modern lysrörsarmatur för att få en bättre inspektionsbelysning. 6
Antikvariska synpunkter Dragningen av sladdar i kyrkorummet har utförts på ett sådant sätt att installationen skulle vara så lite synlig som möjligt. Eldragningarna i tornutrymmet har dock icke haft denna ambition vilket är acceptabelt ur ett antikvariskt perspektiv med tanke på att de icke är publika utrymmen och att installationerna är ett nytt tillskott som syftar till att skydda kyrkan för framtiden. Kabeldragningarna är utförda med en grå sladd som fästs med klamrar i plast. Dessutom utfördes dragningen upp till läktaren på ett sätt som är tveksamt ur antikvarisk synvinkel eftersom ett nytt hål borrades för att dra upp de den nya kabeln. Detta var dock redan genomfört vid slutbesiktningen och fick därmed accepteras av antikvarisk kontrollant. 7
Bilder före åtgärder Kyrkans norra fasad med tornet, före åtgärder. Gamla sakristians östra fasad, före åtgärder. 8
Den äldre åskskyddsanläggningen, här fasaden mellan tornet och långhusets norra fasader. Dragstag i kyrkorummet, före åtgärd 9
Under arbetets gång En av tre kopplingsbrunnar som finns runt kyrkan. Här är kopparlinorna synliga som leder ned elektriciteten i marken. Efter åtgärder Spår efter den ringled som grävts runt kyrkan, här den norra sidan av kyrkan. 10
Vänster: Tornets norra fasad där en ny åskskyddsledning monterats direkt på fasaden. Nedan: Stuprör som anslutits, klämmor av koppar håller i kopparlinan. 11
Anslutning av skorsten på gamla sakristian med en nedledare. Kopparlinan leds ned i marken och skyddas av ett kopparrör. Kopparlina som löper längs taknocken, längst bort korset på kortet som är kompletterat med en uppfångare. 12
Anslutning av dragstagen i kyrkorummet har gjorts genom en infästning från ovansidan. Anslutning av kyrkklockorna till det nya åskskyddssystemet. Ytterligare anslutningar har dock tillkommit sedan bilden togs. 13
JÄRNBOÅS KYRKA Järnboås socken, Nora kommun, Västmanland Installation av ny åskskyddsanläggning i Järnboås kyrka Antikvarisk kontroll 2009 Linda Gustafsson Örebro läns museum Rapport 2009:11 Engelbrektsgatan 3 Bo 314, 701 46 ÖREBRO Tel. 019-602 87 00 www.olm.se
2
Inledning Nora Kyrkliga samfällighet sökte 2006-10-23 tillstånd hos Länsstyrelsen för installation av ny åskskyddsanläggning i Järnboås kyrka. Tillstånd för arbetena lämnades 2006-11-28 enligt 4 kap 3 KML. Installationen har utförts under antikvarisk kontroll genom Örebro läns museum. Arbetena har följt de skriftliga och muntliga anvisningar som lämnats. Vid slutbesiktningen kunde konstateras att arbetet utförts på ett antikvariskt godkänt sätt. Nora Kyrkliga samfällighet har för arbetena erhållit kyrkoantikvarisk ersättning Administrativa uppgifter Åtgärd: Installation av ny åskskyddsanläggning Objekt: Järnboås kyrka Socken: Järnboås Kommun: Nora Fastighetsägare: Nora Kyrkliga samfällighet Ev. bidrag: Kyrkoantikvarisk ersättning Entreprenör: KC Elektriska AB Projektledning: Svensk klimatstyrning AB Utförandeperiod: Juni september 2009 Antikvarisk kontrollant: Charlott Torgén och Linda Gustafsson, Örebro läns museum Antikvarisk kontroll: Besiktningstillfällen 09-06-09 och 09-09-07 samt slutbesiktning 09-10-05. Diarienummer ÖLM: 2006.230.454 Diarienummer Lst: 433-15535-2006 Registrerade bilder: Olm_2009_44_1-60 Bild på framsida tagen av Linda Gustafsson efter att installationerna slutförts, acc.nr OLM_2009_44_27. 3
Kort byggnadshistorik Kyrkan i Järnboås uppfördes 1658-59, och den byggdes till 1795 med korsarmar. I och med tillbyggnationen 1795 ändrade kyrkan karaktär från en typisk Bergslagskyrka som sannolikt hade spånklädda och rödmålade fasader och fick istället en helt ny karaktär med släta träfasader målade med vit oljefärg. De oljemålade fasaderna ger ett intryck av att kyrkan är putsad. Det valmade och brutna taket som tidigare var klätt med spån är idag klätt med kopparplåt. Invändigt präglas kyrkan av den senaste restaureringen 1958-59 då man ville återskapa en äldre interiör. I samband med denna togs bland annat takmålningarna från 1745 fram. Målningarna gjordes för den äldre kyrkobyggnaden och fanns tidigare även i hela långhusets tak. Tyvärr förstördes dessa målningar i och med tillbyggnaden av korsarmarna 1795 och målningarna finns numer endast kvar i öst och väst. Utförda arbeten Vid arbetena har den äldre åskskyddsanläggningen ersatts med en ny mer omfattande åskskyddsanläggning. Arbetet har i huvudsak inneburit att samtliga delar i metall anslutits till det nya systemet, vilket innefattar tak, stuprör, klockor, maskineri, invändiga dragstänger samt elcentraler. Invändigt har samtliga delar anslutits till ett s.k. potentialutjämningssystem som fungerar som en gemensam jordfelsbrytare. Runt kyrkan har en sk. ringled grävts som leder ned alla eventuella blitnedslag i marken. Markarbeten Ringled Ringleden som grävts runt kyrkobyggnaden utgörs av ett smalt schakt och ligger ca 40-50 cm under marknivå. Ringleden grävdes i huvudsak innanför den befintliga plattläggningen som finns runt kyrkobyggnaden. Undantaget den norra sidan där vätlighet gjorde att man var tvungen att gå utanför plattläggningen. I ringleden ligger en kopparlina som är ansluten till jordstag, i form av järnspett, som i sin tur är nedstuckna i marken. Jordstagen finns i tre sk. kopplingsbrunnar runt kyrkan. Kopplingsbrunnarna är placerade stra nord- och sydöst om koret samt sydöst om tornet. Kopplingsbrunnarna täcks av jord och ligger en bit under marknivå och döljs därmed. Till ringleden har samtliga metalldelar kopplats med hjälp av kopparlinor. I händelse av ett åsknedslag leds således bliten ned i jordtagen och vidare ned i marken. Även det nytillkomna potentialutjämningssystemet som skyddar kyrkan invändigt är anslutet till ringleden. Utvändiga installationer på kyrkobyggnaden Utvändigt har den nya anläggningen utökats vilket inneburit fler uppfångare på taket samt fler nedledare. Majoriteten av nedledarna är fästa på befintliga stuprör. Koppartak och stuprör På taket har fem stycken uppfångare placerats. De är placerade på takets högsta punkter: korsen på tornet respektive koret, på skorstenen åt öst (infästningen har placerats så att den är fullt synlig från öster) samt två uppfångare på vardera korsarm. 4
Från uppfångarna löper nedledare i form av kopparlinor på taket. Dessa är fästa i falsarna i taket med hjälp av klämmor utan att göra åverkan i själva plåten. Nedledarna från taket leds sedan vidare ned på fasaden, på 12 ställen leds de ned via stuprören och på enstaka ställen leds de även ned på fasaden. Från stuprören eller fasaden leds nedledarna i koppar vidare ned under mark där de ansluts till ringleden. Runt stuprören är nedledaren fäst med band av koppar som inte skadar stupröret. Närmast marken, vid övergången mellan jord och luft, skyddas nedledaren av ett kopparrör. Röret är fäst i panelen med infästningar i koppar eller galvat stål. Den sk. undersökningskopplingen i galvat stål som finns vid varje nedledare är även den fäst i panelen. Vid varje undersökningskoppling finns en liten identitetsbricka fästs på panelen. Brickan har fästs i panelen med små nubbar och gjordes utan att informera antikvarisk kontrollant. Ett bättre alternativ hade varit att fästa brickan i själva kopparlinan. På tornet har nedledarna från taket dragits ned längs den sydöstra och det nordvästra hörnet. Besökare närmar sig kyrkan från södra sidan vilket innebär att detta är den minst iögonfallande placeringen. På tornets sydöstra fasad har en ny åskskyddsledare från tornet kopplats ihop med en äldre åskskyddslina från långhusets södra takfall. De leds ned i marken till ringledaren via stupröret i hörnet mellan tornet och långhuset. Invändiga installationer i kyrkobyggnaden Invändigt i kyrkobyggnaden var endast elcentalen i vapenhuset ansluten till det befintliga åskskyddssystemet. I och med åtgärderna har samtliga elcentraler, metalliska föremål i kyrkorummet och tornet samt maskineri i tornet anslutits till det nya åskskyddssystemet genom ett sk. potentialutjämningssystem. Samtliga större metalliska föremål ansluts för att förhindra att gnistor bildas och därmed kan orsaka en brandspridning. Potentialutjämningssystem Invändigt har metalliska föremål, elcentraler och maskineri anslutits till ett potentialutjämningssystem. Systemet gör att de får samma potential, dvs. de får en gemensam jord. Potentialutjämningssystemet är i sin tur anslutet till ringleden. I kyrkobyggnaden har därför fyra potentialutjämningsskenor (PUS) tillkommit. Följande enheter är anslutna till potentialutjämningssystemet: - Tre elcentraler, placerade i kyrkans entré/vapenhus, sakristia och i tornet. - Kyrkklockor inklusive klockstativ i tornet - Lucköppningsanordningar i tornet - Urtavlor och urverk i tornet - Maskineri i tornet - Dragstag i kyrkorummet Elcentraler Från vapenhuset går sladdarna under golvet i en befintlig kabelkanal. Dragningen av sladden vidare till elcentralen i sakristian har skett under golvet i kyrkoummet. 5
Kyrkklockor/lucköppningsanordning I tornet har kyrkklockor samt klockstativ anslutits till systemet. I och med anslutningen har små hål borrats ovanpå balkarna. På samma våningsplan som kyrkklockorna har även öppningsmekanismen på luckor anslutits. Dragstag Invändigt har samtliga se dragstag över korsarmarna anslutits till det nya åskskyddssystemet. Anslutningarna har skett genom en skruv som har fästs på dragstagets ovansida. Anslutningen går inte rakt igenom staget vilket gör att den endast är synlig ovanifrån och således inte från kyrkorummet. Anslutningarna i rostfritt målas in i samma kulör som dragstagen, vilket skall utföras under 2010 när samfälligheten får kyrkoantikvarisk ersättning för invändiga målningsarbeten. Anslutningarna av dragstagen till koret är draget på den södra sidan av kyrkorummet. Dragstagen har anslutits enligt ritningen nedan, där krysset markerar var dragstaget anslutits: Från elcentralen i vapenhuset har en sladd dragits under trappan och därifrån upp till läktaren genom en befintlig kabelkanal. Tyvärr borrades ett nytt hål i läktarens tak/vägg istället för att utnyttja de befintliga kabelhålen, för att kunna dra fram sladden till själva dragstaget. Enligt elektrikerna kunde man ej använda de befintliga kabelhålen ur säkerhetssynpunkt. Ur antikvarisk synvinkel är detta ej en bra lösning. Därifrån är sladden dock dragen ovanpå listen tillsammans med befintliga sladdar och är ej synlig från själva kyrkorummet. Sladden är grå men fäst med vita klamrar i plast. Övrigt På vinden har man bytt ut den äldre armaturen mot modern lysrörsarmatur för att få en bättre inspektionsbelysning. 6
Antikvariska synpunkter Dragningen av sladdar i kyrkorummet har utförts på ett sådant sätt att installationen skulle vara så lite synlig som möjligt. Eldragningarna i tornutrymmet har dock icke haft denna ambition vilket är acceptabelt ur ett antikvariskt perspektiv med tanke på att de icke är publika utrymmen och att installationerna är ett nytt tillskott som syftar till att skydda kyrkan för framtiden. Kabeldragningarna är utförda med en grå sladd som fästs med klamrar i plast. Dessutom utfördes dragningen upp till läktaren på ett sätt som är tveksamt ur antikvarisk synvinkel eftersom ett nytt hål borrades för att dra upp de den nya kabeln. Detta var dock redan genomfört vid slutbesiktningen och fick därmed accepteras av antikvarisk kontrollant. 7
Bilder före åtgärder Kyrkans norra fasad med tornet, före åtgärder. Gamla sakristians östra fasad, före åtgärder. 8
Den äldre åskskyddsanläggningen, här fasaden mellan tornet och långhusets norra fasader. Dragstag i kyrkorummet, före åtgärd 9
Under arbetets gång En av tre kopplingsbrunnar som finns runt kyrkan. Här är kopparlinorna synliga som leder ned elektriciteten i marken. Efter åtgärder Spår efter den ringled som grävts runt kyrkan, här den norra sidan av kyrkan. 10
Vänster: Tornets norra fasad där en ny åskskyddsledning monterats direkt på fasaden. Nedan: Stuprör som anslutits, klämmor av koppar håller i kopparlinan. 11
Anslutning av skorsten på gamla sakristian med en nedledare. Kopparlinan leds ned i marken och skyddas av ett kopparrör. Kopparlina som löper längs taknocken, längst bort korset på kortet som är kompletterat med en uppfångare. 12
Anslutning av dragstagen i kyrkorummet har gjorts genom en infästning från ovansidan. Anslutning av kyrkklockorna till det nya åskskyddssystemet. Ytterligare anslutningar har dock tillkommit sedan bilden togs. 13
JÄRNBOÅS KYRKA Järnboås socken, Nora kommun, Västmanland Installation av ny åskskyddsanläggning i Järnboås kyrka Antikvarisk kontroll 2009 Linda Gustafsson Örebro läns museum Rapport 2009:11 Engelbrektsgatan 3 Bo 314, 701 46 ÖREBRO Tel. 019-602 87 00 www.olm.se
2
Inledning Nora Kyrkliga samfällighet sökte 2006-10-23 tillstånd hos Länsstyrelsen för installation av ny åskskyddsanläggning i Järnboås kyrka. Tillstånd för arbetena lämnades 2006-11-28 enligt 4 kap 3 KML. Installationen har utförts under antikvarisk kontroll genom Örebro läns museum. Arbetena har följt de skriftliga och muntliga anvisningar som lämnats. Vid slutbesiktningen kunde konstateras att arbetet utförts på ett antikvariskt godkänt sätt. Nora Kyrkliga samfällighet har för arbetena erhållit kyrkoantikvarisk ersättning Administrativa uppgifter Åtgärd: Installation av ny åskskyddsanläggning Objekt: Järnboås kyrka Socken: Järnboås Kommun: Nora Fastighetsägare: Nora Kyrkliga samfällighet Ev. bidrag: Kyrkoantikvarisk ersättning Entreprenör: KC Elektriska AB Projektledning: Svensk klimatstyrning AB Utförandeperiod: Juni september 2009 Antikvarisk kontrollant: Charlott Torgén och Linda Gustafsson, Örebro läns museum Antikvarisk kontroll: Besiktningstillfällen 09-06-09 och 09-09-07 samt slutbesiktning 09-10-05. Diarienummer ÖLM: 2006.230.454 Diarienummer Lst: 433-15535-2006 Registrerade bilder: Olm_2009_44_1-60 Bild på framsida tagen av Linda Gustafsson efter att installationerna slutförts, acc.nr OLM_2009_44_27. 3
Kort byggnadshistorik Kyrkan i Järnboås uppfördes 1658-59, och den byggdes till 1795 med korsarmar. I och med tillbyggnationen 1795 ändrade kyrkan karaktär från en typisk Bergslagskyrka som sannolikt hade spånklädda och rödmålade fasader och fick istället en helt ny karaktär med släta träfasader målade med vit oljefärg. De oljemålade fasaderna ger ett intryck av att kyrkan är putsad. Det valmade och brutna taket som tidigare var klätt med spån är idag klätt med kopparplåt. Invändigt präglas kyrkan av den senaste restaureringen 1958-59 då man ville återskapa en äldre interiör. I samband med denna togs bland annat takmålningarna från 1745 fram. Målningarna gjordes för den äldre kyrkobyggnaden och fanns tidigare även i hela långhusets tak. Tyvärr förstördes dessa målningar i och med tillbyggnaden av korsarmarna 1795 och målningarna finns numer endast kvar i öst och väst. Utförda arbeten Vid arbetena har den äldre åskskyddsanläggningen ersatts med en ny mer omfattande åskskyddsanläggning. Arbetet har i huvudsak inneburit att samtliga delar i metall anslutits till det nya systemet, vilket innefattar tak, stuprör, klockor, maskineri, invändiga dragstänger samt elcentraler. Invändigt har samtliga delar anslutits till ett s.k. potentialutjämningssystem som fungerar som en gemensam jordfelsbrytare. Runt kyrkan har en sk. ringled grävts som leder ned alla eventuella blitnedslag i marken. Markarbeten Ringled Ringleden som grävts runt kyrkobyggnaden utgörs av ett smalt schakt och ligger ca 40-50 cm under marknivå. Ringleden grävdes i huvudsak innanför den befintliga plattläggningen som finns runt kyrkobyggnaden. Undantaget den norra sidan där vätlighet gjorde att man var tvungen att gå utanför plattläggningen. I ringleden ligger en kopparlina som är ansluten till jordstag, i form av järnspett, som i sin tur är nedstuckna i marken. Jordstagen finns i tre sk. kopplingsbrunnar runt kyrkan. Kopplingsbrunnarna är placerade stra nord- och sydöst om koret samt sydöst om tornet. Kopplingsbrunnarna täcks av jord och ligger en bit under marknivå och döljs därmed. Till ringleden har samtliga metalldelar kopplats med hjälp av kopparlinor. I händelse av ett åsknedslag leds således bliten ned i jordtagen och vidare ned i marken. Även det nytillkomna potentialutjämningssystemet som skyddar kyrkan invändigt är anslutet till ringleden. Utvändiga installationer på kyrkobyggnaden Utvändigt har den nya anläggningen utökats vilket inneburit fler uppfångare på taket samt fler nedledare. Majoriteten av nedledarna är fästa på befintliga stuprör. Koppartak och stuprör På taket har fem stycken uppfångare placerats. De är placerade på takets högsta punkter: korsen på tornet respektive koret, på skorstenen åt öst (infästningen har placerats så att den är fullt synlig från öster) samt två uppfångare på vardera korsarm. 4
Från uppfångarna löper nedledare i form av kopparlinor på taket. Dessa är fästa i falsarna i taket med hjälp av klämmor utan att göra åverkan i själva plåten. Nedledarna från taket leds sedan vidare ned på fasaden, på 12 ställen leds de ned via stuprören och på enstaka ställen leds de även ned på fasaden. Från stuprören eller fasaden leds nedledarna i koppar vidare ned under mark där de ansluts till ringleden. Runt stuprören är nedledaren fäst med band av koppar som inte skadar stupröret. Närmast marken, vid övergången mellan jord och luft, skyddas nedledaren av ett kopparrör. Röret är fäst i panelen med infästningar i koppar eller galvat stål. Den sk. undersökningskopplingen i galvat stål som finns vid varje nedledare är även den fäst i panelen. Vid varje undersökningskoppling finns en liten identitetsbricka fästs på panelen. Brickan har fästs i panelen med små nubbar och gjordes utan att informera antikvarisk kontrollant. Ett bättre alternativ hade varit att fästa brickan i själva kopparlinan. På tornet har nedledarna från taket dragits ned längs den sydöstra och det nordvästra hörnet. Besökare närmar sig kyrkan från södra sidan vilket innebär att detta är den minst iögonfallande placeringen. På tornets sydöstra fasad har en ny åskskyddsledare från tornet kopplats ihop med en äldre åskskyddslina från långhusets södra takfall. De leds ned i marken till ringledaren via stupröret i hörnet mellan tornet och långhuset. Invändiga installationer i kyrkobyggnaden Invändigt i kyrkobyggnaden var endast elcentalen i vapenhuset ansluten till det befintliga åskskyddssystemet. I och med åtgärderna har samtliga elcentraler, metalliska föremål i kyrkorummet och tornet samt maskineri i tornet anslutits till det nya åskskyddssystemet genom ett sk. potentialutjämningssystem. Samtliga större metalliska föremål ansluts för att förhindra att gnistor bildas och därmed kan orsaka en brandspridning. Potentialutjämningssystem Invändigt har metalliska föremål, elcentraler och maskineri anslutits till ett potentialutjämningssystem. Systemet gör att de får samma potential, dvs. de får en gemensam jord. Potentialutjämningssystemet är i sin tur anslutet till ringleden. I kyrkobyggnaden har därför fyra potentialutjämningsskenor (PUS) tillkommit. Följande enheter är anslutna till potentialutjämningssystemet: - Tre elcentraler, placerade i kyrkans entré/vapenhus, sakristia och i tornet. - Kyrkklockor inklusive klockstativ i tornet - Lucköppningsanordningar i tornet - Urtavlor och urverk i tornet - Maskineri i tornet - Dragstag i kyrkorummet Elcentraler Från vapenhuset går sladdarna under golvet i en befintlig kabelkanal. Dragningen av sladden vidare till elcentralen i sakristian har skett under golvet i kyrkoummet. 5
Kyrkklockor/lucköppningsanordning I tornet har kyrkklockor samt klockstativ anslutits till systemet. I och med anslutningen har små hål borrats ovanpå balkarna. På samma våningsplan som kyrkklockorna har även öppningsmekanismen på luckor anslutits. Dragstag Invändigt har samtliga se dragstag över korsarmarna anslutits till det nya åskskyddssystemet. Anslutningarna har skett genom en skruv som har fästs på dragstagets ovansida. Anslutningen går inte rakt igenom staget vilket gör att den endast är synlig ovanifrån och således inte från kyrkorummet. Anslutningarna i rostfritt målas in i samma kulör som dragstagen, vilket skall utföras under 2010 när samfälligheten får kyrkoantikvarisk ersättning för invändiga målningsarbeten. Anslutningarna av dragstagen till koret är draget på den södra sidan av kyrkorummet. Dragstagen har anslutits enligt ritningen nedan, där krysset markerar var dragstaget anslutits: Från elcentralen i vapenhuset har en sladd dragits under trappan och därifrån upp till läktaren genom en befintlig kabelkanal. Tyvärr borrades ett nytt hål i läktarens tak/vägg istället för att utnyttja de befintliga kabelhålen, för att kunna dra fram sladden till själva dragstaget. Enligt elektrikerna kunde man ej använda de befintliga kabelhålen ur säkerhetssynpunkt. Ur antikvarisk synvinkel är detta ej en bra lösning. Därifrån är sladden dock dragen ovanpå listen tillsammans med befintliga sladdar och är ej synlig från själva kyrkorummet. Sladden är grå men fäst med vita klamrar i plast. Övrigt På vinden har man bytt ut den äldre armaturen mot modern lysrörsarmatur för att få en bättre inspektionsbelysning. 6
Antikvariska synpunkter Dragningen av sladdar i kyrkorummet har utförts på ett sådant sätt att installationen skulle vara så lite synlig som möjligt. Eldragningarna i tornutrymmet har dock icke haft denna ambition vilket är acceptabelt ur ett antikvariskt perspektiv med tanke på att de icke är publika utrymmen och att installationerna är ett nytt tillskott som syftar till att skydda kyrkan för framtiden. Kabeldragningarna är utförda med en grå sladd som fästs med klamrar i plast. Dessutom utfördes dragningen upp till läktaren på ett sätt som är tveksamt ur antikvarisk synvinkel eftersom ett nytt hål borrades för att dra upp de den nya kabeln. Detta var dock redan genomfört vid slutbesiktningen och fick därmed accepteras av antikvarisk kontrollant. 7
Bilder före åtgärder Kyrkans norra fasad med tornet, före åtgärder. Gamla sakristians östra fasad, före åtgärder. 8
Den äldre åskskyddsanläggningen, här fasaden mellan tornet och långhusets norra fasader. Dragstag i kyrkorummet, före åtgärd 9
Under arbetets gång En av tre kopplingsbrunnar som finns runt kyrkan. Här är kopparlinorna synliga som leder ned elektriciteten i marken. Efter åtgärder Spår efter den ringled som grävts runt kyrkan, här den norra sidan av kyrkan. 10
Vänster: Tornets norra fasad där en ny åskskyddsledning monterats direkt på fasaden. Nedan: Stuprör som anslutits, klämmor av koppar håller i kopparlinan. 11
Anslutning av skorsten på gamla sakristian med en nedledare. Kopparlinan leds ned i marken och skyddas av ett kopparrör. Kopparlina som löper längs taknocken, längst bort korset på kortet som är kompletterat med en uppfångare. 12
Anslutning av dragstagen i kyrkorummet har gjorts genom en infästning från ovansidan. Anslutning av kyrkklockorna till det nya åskskyddssystemet. Ytterligare anslutningar har dock tillkommit sedan bilden togs. 13
JÄRNBOÅS KYRKA Järnboås socken, Nora kommun, Västmanland Installation av ny åskskyddsanläggning i Järnboås kyrka Antikvarisk kontroll 2009 Linda Gustafsson Örebro läns museum Rapport 2009:11 Engelbrektsgatan 3 Bo 314, 701 46 ÖREBRO Tel. 019-602 87 00 www.olm.se
2
Inledning Nora Kyrkliga samfällighet sökte 2006-10-23 tillstånd hos Länsstyrelsen för installation av ny åskskyddsanläggning i Järnboås kyrka. Tillstånd för arbetena lämnades 2006-11-28 enligt 4 kap 3 KML. Installationen har utförts under antikvarisk kontroll genom Örebro läns museum. Arbetena har följt de skriftliga och muntliga anvisningar som lämnats. Vid slutbesiktningen kunde konstateras att arbetet utförts på ett antikvariskt godkänt sätt. Nora Kyrkliga samfällighet har för arbetena erhållit kyrkoantikvarisk ersättning Administrativa uppgifter Åtgärd: Installation av ny åskskyddsanläggning Objekt: Järnboås kyrka Socken: Järnboås Kommun: Nora Fastighetsägare: Nora Kyrkliga samfällighet Ev. bidrag: Kyrkoantikvarisk ersättning Entreprenör: KC Elektriska AB Projektledning: Svensk klimatstyrning AB Utförandeperiod: Juni september 2009 Antikvarisk kontrollant: Charlott Torgén och Linda Gustafsson, Örebro läns museum Antikvarisk kontroll: Besiktningstillfällen 09-06-09 och 09-09-07 samt slutbesiktning 09-10-05. Diarienummer ÖLM: 2006.230.454 Diarienummer Lst: 433-15535-2006 Registrerade bilder: Olm_2009_44_1-60 Bild på framsida tagen av Linda Gustafsson efter att installationerna slutförts, acc.nr OLM_2009_44_27. 3
Kort byggnadshistorik Kyrkan i Järnboås uppfördes 1658-59, och den byggdes till 1795 med korsarmar. I och med tillbyggnationen 1795 ändrade kyrkan karaktär från en typisk Bergslagskyrka som sannolikt hade spånklädda och rödmålade fasader och fick istället en helt ny karaktär med släta träfasader målade med vit oljefärg. De oljemålade fasaderna ger ett intryck av att kyrkan är putsad. Det valmade och brutna taket som tidigare var klätt med spån är idag klätt med kopparplåt. Invändigt präglas kyrkan av den senaste restaureringen 1958-59 då man ville återskapa en äldre interiör. I samband med denna togs bland annat takmålningarna från 1745 fram. Målningarna gjordes för den äldre kyrkobyggnaden och fanns tidigare även i hela långhusets tak. Tyvärr förstördes dessa målningar i och med tillbyggnaden av korsarmarna 1795 och målningarna finns numer endast kvar i öst och väst. Utförda arbeten Vid arbetena har den äldre åskskyddsanläggningen ersatts med en ny mer omfattande åskskyddsanläggning. Arbetet har i huvudsak inneburit att samtliga delar i metall anslutits till det nya systemet, vilket innefattar tak, stuprör, klockor, maskineri, invändiga dragstänger samt elcentraler. Invändigt har samtliga delar anslutits till ett s.k. potentialutjämningssystem som fungerar som en gemensam jordfelsbrytare. Runt kyrkan har en sk. ringled grävts som leder ned alla eventuella blitnedslag i marken. Markarbeten Ringled Ringleden som grävts runt kyrkobyggnaden utgörs av ett smalt schakt och ligger ca 40-50 cm under marknivå. Ringleden grävdes i huvudsak innanför den befintliga plattläggningen som finns runt kyrkobyggnaden. Undantaget den norra sidan där vätlighet gjorde att man var tvungen att gå utanför plattläggningen. I ringleden ligger en kopparlina som är ansluten till jordstag, i form av järnspett, som i sin tur är nedstuckna i marken. Jordstagen finns i tre sk. kopplingsbrunnar runt kyrkan. Kopplingsbrunnarna är placerade stra nord- och sydöst om koret samt sydöst om tornet. Kopplingsbrunnarna täcks av jord och ligger en bit under marknivå och döljs därmed. Till ringleden har samtliga metalldelar kopplats med hjälp av kopparlinor. I händelse av ett åsknedslag leds således bliten ned i jordtagen och vidare ned i marken. Även det nytillkomna potentialutjämningssystemet som skyddar kyrkan invändigt är anslutet till ringleden. Utvändiga installationer på kyrkobyggnaden Utvändigt har den nya anläggningen utökats vilket inneburit fler uppfångare på taket samt fler nedledare. Majoriteten av nedledarna är fästa på befintliga stuprör. Koppartak och stuprör På taket har fem stycken uppfångare placerats. De är placerade på takets högsta punkter: korsen på tornet respektive koret, på skorstenen åt öst (infästningen har placerats så att den är fullt synlig från öster) samt två uppfångare på vardera korsarm. 4
Från uppfångarna löper nedledare i form av kopparlinor på taket. Dessa är fästa i falsarna i taket med hjälp av klämmor utan att göra åverkan i själva plåten. Nedledarna från taket leds sedan vidare ned på fasaden, på 12 ställen leds de ned via stuprören och på enstaka ställen leds de även ned på fasaden. Från stuprören eller fasaden leds nedledarna i koppar vidare ned under mark där de ansluts till ringleden. Runt stuprören är nedledaren fäst med band av koppar som inte skadar stupröret. Närmast marken, vid övergången mellan jord och luft, skyddas nedledaren av ett kopparrör. Röret är fäst i panelen med infästningar i koppar eller galvat stål. Den sk. undersökningskopplingen i galvat stål som finns vid varje nedledare är även den fäst i panelen. Vid varje undersökningskoppling finns en liten identitetsbricka fästs på panelen. Brickan har fästs i panelen med små nubbar och gjordes utan att informera antikvarisk kontrollant. Ett bättre alternativ hade varit att fästa brickan i själva kopparlinan. På tornet har nedledarna från taket dragits ned längs den sydöstra och det nordvästra hörnet. Besökare närmar sig kyrkan från södra sidan vilket innebär att detta är den minst iögonfallande placeringen. På tornets sydöstra fasad har en ny åskskyddsledare från tornet kopplats ihop med en äldre åskskyddslina från långhusets södra takfall. De leds ned i marken till ringledaren via stupröret i hörnet mellan tornet och långhuset. Invändiga installationer i kyrkobyggnaden Invändigt i kyrkobyggnaden var endast elcentalen i vapenhuset ansluten till det befintliga åskskyddssystemet. I och med åtgärderna har samtliga elcentraler, metalliska föremål i kyrkorummet och tornet samt maskineri i tornet anslutits till det nya åskskyddssystemet genom ett sk. potentialutjämningssystem. Samtliga större metalliska föremål ansluts för att förhindra att gnistor bildas och därmed kan orsaka en brandspridning. Potentialutjämningssystem Invändigt har metalliska föremål, elcentraler och maskineri anslutits till ett potentialutjämningssystem. Systemet gör att de får samma potential, dvs. de får en gemensam jord. Potentialutjämningssystemet är i sin tur anslutet till ringleden. I kyrkobyggnaden har därför fyra potentialutjämningsskenor (PUS) tillkommit. Följande enheter är anslutna till potentialutjämningssystemet: - Tre elcentraler, placerade i kyrkans entré/vapenhus, sakristia och i tornet. - Kyrkklockor inklusive klockstativ i tornet - Lucköppningsanordningar i tornet - Urtavlor och urverk i tornet - Maskineri i tornet - Dragstag i kyrkorummet Elcentraler Från vapenhuset går sladdarna under golvet i en befintlig kabelkanal. Dragningen av sladden vidare till elcentralen i sakristian har skett under golvet i kyrkoummet. 5
Kyrkklockor/lucköppningsanordning I tornet har kyrkklockor samt klockstativ anslutits till systemet. I och med anslutningen har små hål borrats ovanpå balkarna. På samma våningsplan som kyrkklockorna har även öppningsmekanismen på luckor anslutits. Dragstag Invändigt har samtliga se dragstag över korsarmarna anslutits till det nya åskskyddssystemet. Anslutningarna har skett genom en skruv som har fästs på dragstagets ovansida. Anslutningen går inte rakt igenom staget vilket gör att den endast är synlig ovanifrån och således inte från kyrkorummet. Anslutningarna i rostfritt målas in i samma kulör som dragstagen, vilket skall utföras under 2010 när samfälligheten får kyrkoantikvarisk ersättning för invändiga målningsarbeten. Anslutningarna av dragstagen till koret är draget på den södra sidan av kyrkorummet. Dragstagen har anslutits enligt ritningen nedan, där krysset markerar var dragstaget anslutits: Från elcentralen i vapenhuset har en sladd dragits under trappan och därifrån upp till läktaren genom en befintlig kabelkanal. Tyvärr borrades ett nytt hål i läktarens tak/vägg istället för att utnyttja de befintliga kabelhålen, för att kunna dra fram sladden till själva dragstaget. Enligt elektrikerna kunde man ej använda de befintliga kabelhålen ur säkerhetssynpunkt. Ur antikvarisk synvinkel är detta ej en bra lösning. Därifrån är sladden dock dragen ovanpå listen tillsammans med befintliga sladdar och är ej synlig från själva kyrkorummet. Sladden är grå men fäst med vita klamrar i plast. Övrigt På vinden har man bytt ut den äldre armaturen mot modern lysrörsarmatur för att få en bättre inspektionsbelysning. 6
Antikvariska synpunkter Dragningen av sladdar i kyrkorummet har utförts på ett sådant sätt att installationen skulle vara så lite synlig som möjligt. Eldragningarna i tornutrymmet har dock icke haft denna ambition vilket är acceptabelt ur ett antikvariskt perspektiv med tanke på att de icke är publika utrymmen och att installationerna är ett nytt tillskott som syftar till att skydda kyrkan för framtiden. Kabeldragningarna är utförda med en grå sladd som fästs med klamrar i plast. Dessutom utfördes dragningen upp till läktaren på ett sätt som är tveksamt ur antikvarisk synvinkel eftersom ett nytt hål borrades för att dra upp de den nya kabeln. Detta var dock redan genomfört vid slutbesiktningen och fick därmed accepteras av antikvarisk kontrollant. 7
Bilder före åtgärder Kyrkans norra fasad med tornet, före åtgärder. Gamla sakristians östra fasad, före åtgärder. 8
Den äldre åskskyddsanläggningen, här fasaden mellan tornet och långhusets norra fasader. Dragstag i kyrkorummet, före åtgärd 9
Under arbetets gång En av tre kopplingsbrunnar som finns runt kyrkan. Här är kopparlinorna synliga som leder ned elektriciteten i marken. Efter åtgärder Spår efter den ringled som grävts runt kyrkan, här den norra sidan av kyrkan. 10
Vänster: Tornets norra fasad där en ny åskskyddsledning monterats direkt på fasaden. Nedan: Stuprör som anslutits, klämmor av koppar håller i kopparlinan. 11
Anslutning av skorsten på gamla sakristian med en nedledare. Kopparlinan leds ned i marken och skyddas av ett kopparrör. Kopparlina som löper längs taknocken, längst bort korset på kortet som är kompletterat med en uppfångare. 12
Anslutning av dragstagen i kyrkorummet har gjorts genom en infästning från ovansidan. Anslutning av kyrkklockorna till det nya åskskyddssystemet. Ytterligare anslutningar har dock tillkommit sedan bilden togs. 13
JÄRNBOÅS KYRKA Järnboås socken, Nora kommun, Västmanland Installation av ny åskskyddsanläggning i Järnboås kyrka Antikvarisk kontroll 2009 Linda Gustafsson Örebro läns museum Rapport 2009:11 Engelbrektsgatan 3 Bo 314, 701 46 ÖREBRO Tel. 019-602 87 00 www.olm.se
2
Inledning Nora Kyrkliga samfällighet sökte 2006-10-23 tillstånd hos Länsstyrelsen för installation av ny åskskyddsanläggning i Järnboås kyrka. Tillstånd för arbetena lämnades 2006-11-28 enligt 4 kap 3 KML. Installationen har utförts under antikvarisk kontroll genom Örebro läns museum. Arbetena har följt de skriftliga och muntliga anvisningar som lämnats. Vid slutbesiktningen kunde konstateras att arbetet utförts på ett antikvariskt godkänt sätt. Nora Kyrkliga samfällighet har för arbetena erhållit kyrkoantikvarisk ersättning Administrativa uppgifter Åtgärd: Installation av ny åskskyddsanläggning Objekt: Järnboås kyrka Socken: Järnboås Kommun: Nora Fastighetsägare: Nora Kyrkliga samfällighet Ev. bidrag: Kyrkoantikvarisk ersättning Entreprenör: KC Elektriska AB Projektledning: Svensk klimatstyrning AB Utförandeperiod: Juni september 2009 Antikvarisk kontrollant: Charlott Torgén och Linda Gustafsson, Örebro läns museum Antikvarisk kontroll: Besiktningstillfällen 09-06-09 och 09-09-07 samt slutbesiktning 09-10-05. Diarienummer ÖLM: 2006.230.454 Diarienummer Lst: 433-15535-2006 Registrerade bilder: Olm_2009_44_1-60 Bild på framsida tagen av Linda Gustafsson efter att installationerna slutförts, acc.nr OLM_2009_44_27. 3
Kort byggnadshistorik Kyrkan i Järnboås uppfördes 1658-59, och den byggdes till 1795 med korsarmar. I och med tillbyggnationen 1795 ändrade kyrkan karaktär från en typisk Bergslagskyrka som sannolikt hade spånklädda och rödmålade fasader och fick istället en helt ny karaktär med släta träfasader målade med vit oljefärg. De oljemålade fasaderna ger ett intryck av att kyrkan är putsad. Det valmade och brutna taket som tidigare var klätt med spån är idag klätt med kopparplåt. Invändigt präglas kyrkan av den senaste restaureringen 1958-59 då man ville återskapa en äldre interiör. I samband med denna togs bland annat takmålningarna från 1745 fram. Målningarna gjordes för den äldre kyrkobyggnaden och fanns tidigare även i hela långhusets tak. Tyvärr förstördes dessa målningar i och med tillbyggnaden av korsarmarna 1795 och målningarna finns numer endast kvar i öst och väst. Utförda arbeten Vid arbetena har den äldre åskskyddsanläggningen ersatts med en ny mer omfattande åskskyddsanläggning. Arbetet har i huvudsak inneburit att samtliga delar i metall anslutits till det nya systemet, vilket innefattar tak, stuprör, klockor, maskineri, invändiga dragstänger samt elcentraler. Invändigt har samtliga delar anslutits till ett s.k. potentialutjämningssystem som fungerar som en gemensam jordfelsbrytare. Runt kyrkan har en sk. ringled grävts som leder ned alla eventuella blitnedslag i marken. Markarbeten Ringled Ringleden som grävts runt kyrkobyggnaden utgörs av ett smalt schakt och ligger ca 40-50 cm under marknivå. Ringleden grävdes i huvudsak innanför den befintliga plattläggningen som finns runt kyrkobyggnaden. Undantaget den norra sidan där vätlighet gjorde att man var tvungen att gå utanför plattläggningen. I ringleden ligger en kopparlina som är ansluten till jordstag, i form av järnspett, som i sin tur är nedstuckna i marken. Jordstagen finns i tre sk. kopplingsbrunnar runt kyrkan. Kopplingsbrunnarna är placerade stra nord- och sydöst om koret samt sydöst om tornet. Kopplingsbrunnarna täcks av jord och ligger en bit under marknivå och döljs därmed. Till ringleden har samtliga metalldelar kopplats med hjälp av kopparlinor. I händelse av ett åsknedslag leds således bliten ned i jordtagen och vidare ned i marken. Även det nytillkomna potentialutjämningssystemet som skyddar kyrkan invändigt är anslutet till ringleden. Utvändiga installationer på kyrkobyggnaden Utvändigt har den nya anläggningen utökats vilket inneburit fler uppfångare på taket samt fler nedledare. Majoriteten av nedledarna är fästa på befintliga stuprör. Koppartak och stuprör På taket har fem stycken uppfångare placerats. De är placerade på takets högsta punkter: korsen på tornet respektive koret, på skorstenen åt öst (infästningen har placerats så att den är fullt synlig från öster) samt två uppfångare på vardera korsarm. 4
Från uppfångarna löper nedledare i form av kopparlinor på taket. Dessa är fästa i falsarna i taket med hjälp av klämmor utan att göra åverkan i själva plåten. Nedledarna från taket leds sedan vidare ned på fasaden, på 12 ställen leds de ned via stuprören och på enstaka ställen leds de även ned på fasaden. Från stuprören eller fasaden leds nedledarna i koppar vidare ned under mark där de ansluts till ringleden. Runt stuprören är nedledaren fäst med band av koppar som inte skadar stupröret. Närmast marken, vid övergången mellan jord och luft, skyddas nedledaren av ett kopparrör. Röret är fäst i panelen med infästningar i koppar eller galvat stål. Den sk. undersökningskopplingen i galvat stål som finns vid varje nedledare är även den fäst i panelen. Vid varje undersökningskoppling finns en liten identitetsbricka fästs på panelen. Brickan har fästs i panelen med små nubbar och gjordes utan att informera antikvarisk kontrollant. Ett bättre alternativ hade varit att fästa brickan i själva kopparlinan. På tornet har nedledarna från taket dragits ned längs den sydöstra och det nordvästra hörnet. Besökare närmar sig kyrkan från södra sidan vilket innebär att detta är den minst iögonfallande placeringen. På tornets sydöstra fasad har en ny åskskyddsledare från tornet kopplats ihop med en äldre åskskyddslina från långhusets södra takfall. De leds ned i marken till ringledaren via stupröret i hörnet mellan tornet och långhuset. Invändiga installationer i kyrkobyggnaden Invändigt i kyrkobyggnaden var endast elcentalen i vapenhuset ansluten till det befintliga åskskyddssystemet. I och med åtgärderna har samtliga elcentraler, metalliska föremål i kyrkorummet och tornet samt maskineri i tornet anslutits till det nya åskskyddssystemet genom ett sk. potentialutjämningssystem. Samtliga större metalliska föremål ansluts för att förhindra att gnistor bildas och därmed kan orsaka en brandspridning. Potentialutjämningssystem Invändigt har metalliska föremål, elcentraler och maskineri anslutits till ett potentialutjämningssystem. Systemet gör att de får samma potential, dvs. de får en gemensam jord. Potentialutjämningssystemet är i sin tur anslutet till ringleden. I kyrkobyggnaden har därför fyra potentialutjämningsskenor (PUS) tillkommit. Följande enheter är anslutna till potentialutjämningssystemet: - Tre elcentraler, placerade i kyrkans entré/vapenhus, sakristia och i tornet. - Kyrkklockor inklusive klockstativ i tornet - Lucköppningsanordningar i tornet - Urtavlor och urverk i tornet - Maskineri i tornet - Dragstag i kyrkorummet Elcentraler Från vapenhuset går sladdarna under golvet i en befintlig kabelkanal. Dragningen av sladden vidare till elcentralen i sakristian har skett under golvet i kyrkoummet. 5
Kyrkklockor/lucköppningsanordning I tornet har kyrkklockor samt klockstativ anslutits till systemet. I och med anslutningen har små hål borrats ovanpå balkarna. På samma våningsplan som kyrkklockorna har även öppningsmekanismen på luckor anslutits. Dragstag Invändigt har samtliga se dragstag över korsarmarna anslutits till det nya åskskyddssystemet. Anslutningarna har skett genom en skruv som har fästs på dragstagets ovansida. Anslutningen går inte rakt igenom staget vilket gör att den endast är synlig ovanifrån och således inte från kyrkorummet. Anslutningarna i rostfritt målas in i samma kulör som dragstagen, vilket skall utföras under 2010 när samfälligheten får kyrkoantikvarisk ersättning för invändiga målningsarbeten. Anslutningarna av dragstagen till koret är draget på den södra sidan av kyrkorummet. Dragstagen har anslutits enligt ritningen nedan, där krysset markerar var dragstaget anslutits: Från elcentralen i vapenhuset har en sladd dragits under trappan och därifrån upp till läktaren genom en befintlig kabelkanal. Tyvärr borrades ett nytt hål i läktarens tak/vägg istället för att utnyttja de befintliga kabelhålen, för att kunna dra fram sladden till själva dragstaget. Enligt elektrikerna kunde man ej använda de befintliga kabelhålen ur säkerhetssynpunkt. Ur antikvarisk synvinkel är detta ej en bra lösning. Därifrån är sladden dock dragen ovanpå listen tillsammans med befintliga sladdar och är ej synlig från själva kyrkorummet. Sladden är grå men fäst med vita klamrar i plast. Övrigt På vinden har man bytt ut den äldre armaturen mot modern lysrörsarmatur för att få en bättre inspektionsbelysning. 6
Antikvariska synpunkter Dragningen av sladdar i kyrkorummet har utförts på ett sådant sätt att installationen skulle vara så lite synlig som möjligt. Eldragningarna i tornutrymmet har dock icke haft denna ambition vilket är acceptabelt ur ett antikvariskt perspektiv med tanke på att de icke är publika utrymmen och att installationerna är ett nytt tillskott som syftar till att skydda kyrkan för framtiden. Kabeldragningarna är utförda med en grå sladd som fästs med klamrar i plast. Dessutom utfördes dragningen upp till läktaren på ett sätt som är tveksamt ur antikvarisk synvinkel eftersom ett nytt hål borrades för att dra upp de den nya kabeln. Detta var dock redan genomfört vid slutbesiktningen och fick därmed accepteras av antikvarisk kontrollant. 7
Bilder före åtgärder Kyrkans norra fasad med tornet, före åtgärder. Gamla sakristians östra fasad, före åtgärder. 8
Den äldre åskskyddsanläggningen, här fasaden mellan tornet och långhusets norra fasader. Dragstag i kyrkorummet, före åtgärd 9
Under arbetets gång En av tre kopplingsbrunnar som finns runt kyrkan. Här är kopparlinorna synliga som leder ned elektriciteten i marken. Efter åtgärder Spår efter den ringled som grävts runt kyrkan, här den norra sidan av kyrkan. 10
Vänster: Tornets norra fasad där en ny åskskyddsledning monterats direkt på fasaden. Nedan: Stuprör som anslutits, klämmor av koppar håller i kopparlinan. 11
Anslutning av skorsten på gamla sakristian med en nedledare. Kopparlinan leds ned i marken och skyddas av ett kopparrör. Kopparlina som löper längs taknocken, längst bort korset på kortet som är kompletterat med en uppfångare. 12
Anslutning av dragstagen i kyrkorummet har gjorts genom en infästning från ovansidan. Anslutning av kyrkklockorna till det nya åskskyddssystemet. Ytterligare anslutningar har dock tillkommit sedan bilden togs. 13
JÄRNBOÅS KYRKA Järnboås socken, Nora kommun, Västmanland Installation av ny åskskyddsanläggning i Järnboås kyrka Antikvarisk kontroll 2009 Linda Gustafsson Örebro läns museum Rapport 2009:11 Engelbrektsgatan 3 Bo 314, 701 46 ÖREBRO Tel. 019-602 87 00 www.olm.se
2
Inledning Nora Kyrkliga samfällighet sökte 2006-10-23 tillstånd hos Länsstyrelsen för installation av ny åskskyddsanläggning i Järnboås kyrka. Tillstånd för arbetena lämnades 2006-11-28 enligt 4 kap 3 KML. Installationen har utförts under antikvarisk kontroll genom Örebro läns museum. Arbetena har följt de skriftliga och muntliga anvisningar som lämnats. Vid slutbesiktningen kunde konstateras att arbetet utförts på ett antikvariskt godkänt sätt. Nora Kyrkliga samfällighet har för arbetena erhållit kyrkoantikvarisk ersättning Administrativa uppgifter Åtgärd: Installation av ny åskskyddsanläggning Objekt: Järnboås kyrka Socken: Järnboås Kommun: Nora Fastighetsägare: Nora Kyrkliga samfällighet Ev. bidrag: Kyrkoantikvarisk ersättning Entreprenör: KC Elektriska AB Projektledning: Svensk klimatstyrning AB Utförandeperiod: Juni september 2009 Antikvarisk kontrollant: Charlott Torgén och Linda Gustafsson, Örebro läns museum Antikvarisk kontroll: Besiktningstillfällen 09-06-09 och 09-09-07 samt slutbesiktning 09-10-05. Diarienummer ÖLM: 2006.230.454 Diarienummer Lst: 433-15535-2006 Registrerade bilder: Olm_2009_44_1-60 Bild på framsida tagen av Linda Gustafsson efter att installationerna slutförts, acc.nr OLM_2009_44_27. 3
Kort byggnadshistorik Kyrkan i Järnboås uppfördes 1658-59, och den byggdes till 1795 med korsarmar. I och med tillbyggnationen 1795 ändrade kyrkan karaktär från en typisk Bergslagskyrka som sannolikt hade spånklädda och rödmålade fasader och fick istället en helt ny karaktär med släta träfasader målade med vit oljefärg. De oljemålade fasaderna ger ett intryck av att kyrkan är putsad. Det valmade och brutna taket som tidigare var klätt med spån är idag klätt med kopparplåt. Invändigt präglas kyrkan av den senaste restaureringen 1958-59 då man ville återskapa en äldre interiör. I samband med denna togs bland annat takmålningarna från 1745 fram. Målningarna gjordes för den äldre kyrkobyggnaden och fanns tidigare även i hela långhusets tak. Tyvärr förstördes dessa målningar i och med tillbyggnaden av korsarmarna 1795 och målningarna finns numer endast kvar i öst och väst. Utförda arbeten Vid arbetena har den äldre åskskyddsanläggningen ersatts med en ny mer omfattande åskskyddsanläggning. Arbetet har i huvudsak inneburit att samtliga delar i metall anslutits till det nya systemet, vilket innefattar tak, stuprör, klockor, maskineri, invändiga dragstänger samt elcentraler. Invändigt har samtliga delar anslutits till ett s.k. potentialutjämningssystem som fungerar som en gemensam jordfelsbrytare. Runt kyrkan har en sk. ringled grävts som leder ned alla eventuella blitnedslag i marken. Markarbeten Ringled Ringleden som grävts runt kyrkobyggnaden utgörs av ett smalt schakt och ligger ca 40-50 cm under marknivå. Ringleden grävdes i huvudsak innanför den befintliga plattläggningen som finns runt kyrkobyggnaden. Undantaget den norra sidan där vätlighet gjorde att man var tvungen att gå utanför plattläggningen. I ringleden ligger en kopparlina som är ansluten till jordstag, i form av järnspett, som i sin tur är nedstuckna i marken. Jordstagen finns i tre sk. kopplingsbrunnar runt kyrkan. Kopplingsbrunnarna är placerade stra nord- och sydöst om koret samt sydöst om tornet. Kopplingsbrunnarna täcks av jord och ligger en bit under marknivå och döljs därmed. Till ringleden har samtliga metalldelar kopplats med hjälp av kopparlinor. I händelse av ett åsknedslag leds således bliten ned i jordtagen och vidare ned i marken. Även det nytillkomna potentialutjämningssystemet som skyddar kyrkan invändigt är anslutet till ringleden. Utvändiga installationer på kyrkobyggnaden Utvändigt har den nya anläggningen utökats vilket inneburit fler uppfångare på taket samt fler nedledare. Majoriteten av nedledarna är fästa på befintliga stuprör. Koppartak och stuprör På taket har fem stycken uppfångare placerats. De är placerade på takets högsta punkter: korsen på tornet respektive koret, på skorstenen åt öst (infästningen har placerats så att den är fullt synlig från öster) samt två uppfångare på vardera korsarm. 4
Från uppfångarna löper nedledare i form av kopparlinor på taket. Dessa är fästa i falsarna i taket med hjälp av klämmor utan att göra åverkan i själva plåten. Nedledarna från taket leds sedan vidare ned på fasaden, på 12 ställen leds de ned via stuprören och på enstaka ställen leds de även ned på fasaden. Från stuprören eller fasaden leds nedledarna i koppar vidare ned under mark där de ansluts till ringleden. Runt stuprören är nedledaren fäst med band av koppar som inte skadar stupröret. Närmast marken, vid övergången mellan jord och luft, skyddas nedledaren av ett kopparrör. Röret är fäst i panelen med infästningar i koppar eller galvat stål. Den sk. undersökningskopplingen i galvat stål som finns vid varje nedledare är även den fäst i panelen. Vid varje undersökningskoppling finns en liten identitetsbricka fästs på panelen. Brickan har fästs i panelen med små nubbar och gjordes utan att informera antikvarisk kontrollant. Ett bättre alternativ hade varit att fästa brickan i själva kopparlinan. På tornet har nedledarna från taket dragits ned längs den sydöstra och det nordvästra hörnet. Besökare närmar sig kyrkan från södra sidan vilket innebär att detta är den minst iögonfallande placeringen. På tornets sydöstra fasad har en ny åskskyddsledare från tornet kopplats ihop med en äldre åskskyddslina från långhusets södra takfall. De leds ned i marken till ringledaren via stupröret i hörnet mellan tornet och långhuset. Invändiga installationer i kyrkobyggnaden Invändigt i kyrkobyggnaden var endast elcentalen i vapenhuset ansluten till det befintliga åskskyddssystemet. I och med åtgärderna har samtliga elcentraler, metalliska föremål i kyrkorummet och tornet samt maskineri i tornet anslutits till det nya åskskyddssystemet genom ett sk. potentialutjämningssystem. Samtliga större metalliska föremål ansluts för att förhindra att gnistor bildas och därmed kan orsaka en brandspridning. Potentialutjämningssystem Invändigt har metalliska föremål, elcentraler och maskineri anslutits till ett potentialutjämningssystem. Systemet gör att de får samma potential, dvs. de får en gemensam jord. Potentialutjämningssystemet är i sin tur anslutet till ringleden. I kyrkobyggnaden har därför fyra potentialutjämningsskenor (PUS) tillkommit. Följande enheter är anslutna till potentialutjämningssystemet: - Tre elcentraler, placerade i kyrkans entré/vapenhus, sakristia och i tornet. - Kyrkklockor inklusive klockstativ i tornet - Lucköppningsanordningar i tornet - Urtavlor och urverk i tornet - Maskineri i tornet - Dragstag i kyrkorummet Elcentraler Från vapenhuset går sladdarna under golvet i en befintlig kabelkanal. Dragningen av sladden vidare till elcentralen i sakristian har skett under golvet i kyrkoummet. 5
Kyrkklockor/lucköppningsanordning I tornet har kyrkklockor samt klockstativ anslutits till systemet. I och med anslutningen har små hål borrats ovanpå balkarna. På samma våningsplan som kyrkklockorna har även öppningsmekanismen på luckor anslutits. Dragstag Invändigt har samtliga se dragstag över korsarmarna anslutits till det nya åskskyddssystemet. Anslutningarna har skett genom en skruv som har fästs på dragstagets ovansida. Anslutningen går inte rakt igenom staget vilket gör att den endast är synlig ovanifrån och således inte från kyrkorummet. Anslutningarna i rostfritt målas in i samma kulör som dragstagen, vilket skall utföras under 2010 när samfälligheten får kyrkoantikvarisk ersättning för invändiga målningsarbeten. Anslutningarna av dragstagen till koret är draget på den södra sidan av kyrkorummet. Dragstagen har anslutits enligt ritningen nedan, där krysset markerar var dragstaget anslutits: Från elcentralen i vapenhuset har en sladd dragits under trappan och därifrån upp till läktaren genom en befintlig kabelkanal. Tyvärr borrades ett nytt hål i läktarens tak/vägg istället för att utnyttja de befintliga kabelhålen, för att kunna dra fram sladden till själva dragstaget. Enligt elektrikerna kunde man ej använda de befintliga kabelhålen ur säkerhetssynpunkt. Ur antikvarisk synvinkel är detta ej en bra lösning. Därifrån är sladden dock dragen ovanpå listen tillsammans med befintliga sladdar och är ej synlig från själva kyrkorummet. Sladden är grå men fäst med vita klamrar i plast. Övrigt På vinden har man bytt ut den äldre armaturen mot modern lysrörsarmatur för att få en bättre inspektionsbelysning. 6
Antikvariska synpunkter Dragningen av sladdar i kyrkorummet har utförts på ett sådant sätt att installationen skulle vara så lite synlig som möjligt. Eldragningarna i tornutrymmet har dock icke haft denna ambition vilket är acceptabelt ur ett antikvariskt perspektiv med tanke på att de icke är publika utrymmen och att installationerna är ett nytt tillskott som syftar till att skydda kyrkan för framtiden. Kabeldragningarna är utförda med en grå sladd som fästs med klamrar i plast. Dessutom utfördes dragningen upp till läktaren på ett sätt som är tveksamt ur antikvarisk synvinkel eftersom ett nytt hål borrades för att dra upp de den nya kabeln. Detta var dock redan genomfört vid slutbesiktningen och fick därmed accepteras av antikvarisk kontrollant. 7
Bilder före åtgärder Kyrkans norra fasad med tornet, före åtgärder. Gamla sakristians östra fasad, före åtgärder. 8
Den äldre åskskyddsanläggningen, här fasaden mellan tornet och långhusets norra fasader. Dragstag i kyrkorummet, före åtgärd 9
Under arbetets gång En av tre kopplingsbrunnar som finns runt kyrkan. Här är kopparlinorna synliga som leder ned elektriciteten i marken. Efter åtgärder Spår efter den ringled som grävts runt kyrkan, här den norra sidan av kyrkan. 10
Vänster: Tornets norra fasad där en ny åskskyddsledning monterats direkt på fasaden. Nedan: Stuprör som anslutits, klämmor av koppar håller i kopparlinan. 11
Anslutning av skorsten på gamla sakristian med en nedledare. Kopparlinan leds ned i marken och skyddas av ett kopparrör. Kopparlina som löper längs taknocken, längst bort korset på kortet som är kompletterat med en uppfångare. 12
Anslutning av dragstagen i kyrkorummet har gjorts genom en infästning från ovansidan. Anslutning av kyrkklockorna till det nya åskskyddssystemet. Ytterligare anslutningar har dock tillkommit sedan bilden togs. 13
JÄRNBOÅS KYRKA Järnboås socken, Nora kommun, Västmanland Installation av ny åskskyddsanläggning i Järnboås kyrka Antikvarisk kontroll 2009 Linda Gustafsson Örebro läns museum Rapport 2009:11 Engelbrektsgatan 3 Bo 314, 701 46 ÖREBRO Tel. 019-602 87 00 www.olm.se
2
Inledning Nora Kyrkliga samfällighet sökte 2006-10-23 tillstånd hos Länsstyrelsen för installation av ny åskskyddsanläggning i Järnboås kyrka. Tillstånd för arbetena lämnades 2006-11-28 enligt 4 kap 3 KML. Installationen har utförts under antikvarisk kontroll genom Örebro läns museum. Arbetena har följt de skriftliga och muntliga anvisningar som lämnats. Vid slutbesiktningen kunde konstateras att arbetet utförts på ett antikvariskt godkänt sätt. Nora Kyrkliga samfällighet har för arbetena erhållit kyrkoantikvarisk ersättning Administrativa uppgifter Åtgärd: Installation av ny åskskyddsanläggning Objekt: Järnboås kyrka Socken: Järnboås Kommun: Nora Fastighetsägare: Nora Kyrkliga samfällighet Ev. bidrag: Kyrkoantikvarisk ersättning Entreprenör: KC Elektriska AB Projektledning: Svensk klimatstyrning AB Utförandeperiod: Juni september 2009 Antikvarisk kontrollant: Charlott Torgén och Linda Gustafsson, Örebro läns museum Antikvarisk kontroll: Besiktningstillfällen 09-06-09 och 09-09-07 samt slutbesiktning 09-10-05. Diarienummer ÖLM: 2006.230.454 Diarienummer Lst: 433-15535-2006 Registrerade bilder: Olm_2009_44_1-60 Bild på framsida tagen av Linda Gustafsson efter att installationerna slutförts, acc.nr OLM_2009_44_27. 3
Kort byggnadshistorik Kyrkan i Järnboås uppfördes 1658-59, och den byggdes till 1795 med korsarmar. I och med tillbyggnationen 1795 ändrade kyrkan karaktär från en typisk Bergslagskyrka som sannolikt hade spånklädda och rödmålade fasader och fick istället en helt ny karaktär med släta träfasader målade med vit oljefärg. De oljemålade fasaderna ger ett intryck av att kyrkan är putsad. Det valmade och brutna taket som tidigare var klätt med spån är idag klätt med kopparplåt. Invändigt präglas kyrkan av den senaste restaureringen 1958-59 då man ville återskapa en äldre interiör. I samband med denna togs bland annat takmålningarna från 1745 fram. Målningarna gjordes för den äldre kyrkobyggnaden och fanns tidigare även i hela långhusets tak. Tyvärr förstördes dessa målningar i och med tillbyggnaden av korsarmarna 1795 och målningarna finns numer endast kvar i öst och väst. Utförda arbeten Vid arbetena har den äldre åskskyddsanläggningen ersatts med en ny mer omfattande åskskyddsanläggning. Arbetet har i huvudsak inneburit att samtliga delar i metall anslutits till det nya systemet, vilket innefattar tak, stuprör, klockor, maskineri, invändiga dragstänger samt elcentraler. Invändigt har samtliga delar anslutits till ett s.k. potentialutjämningssystem som fungerar som en gemensam jordfelsbrytare. Runt kyrkan har en sk. ringled grävts som leder ned alla eventuella blitnedslag i marken. Markarbeten Ringled Ringleden som grävts runt kyrkobyggnaden utgörs av ett smalt schakt och ligger ca 40-50 cm under marknivå. Ringleden grävdes i huvudsak innanför den befintliga plattläggningen som finns runt kyrkobyggnaden. Undantaget den norra sidan där vätlighet gjorde att man var tvungen att gå utanför plattläggningen. I ringleden ligger en kopparlina som är ansluten till jordstag, i form av järnspett, som i sin tur är nedstuckna i marken. Jordstagen finns i tre sk. kopplingsbrunnar runt kyrkan. Kopplingsbrunnarna är placerade stra nord- och sydöst om koret samt sydöst om tornet. Kopplingsbrunnarna täcks av jord och ligger en bit under marknivå och döljs därmed. Till ringleden har samtliga metalldelar kopplats med hjälp av kopparlinor. I händelse av ett åsknedslag leds således bliten ned i jordtagen och vidare ned i marken. Även det nytillkomna potentialutjämningssystemet som skyddar kyrkan invändigt är anslutet till ringleden. Utvändiga installationer på kyrkobyggnaden Utvändigt har den nya anläggningen utökats vilket inneburit fler uppfångare på taket samt fler nedledare. Majoriteten av nedledarna är fästa på befintliga stuprör. Koppartak och stuprör På taket har fem stycken uppfångare placerats. De är placerade på takets högsta punkter: korsen på tornet respektive koret, på skorstenen åt öst (infästningen har placerats så att den är fullt synlig från öster) samt två uppfångare på vardera korsarm. 4
Från uppfångarna löper nedledare i form av kopparlinor på taket. Dessa är fästa i falsarna i taket med hjälp av klämmor utan att göra åverkan i själva plåten. Nedledarna från taket leds sedan vidare ned på fasaden, på 12 ställen leds de ned via stuprören och på enstaka ställen leds de även ned på fasaden. Från stuprören eller fasaden leds nedledarna i koppar vidare ned under mark där de ansluts till ringleden. Runt stuprören är nedledaren fäst med band av koppar som inte skadar stupröret. Närmast marken, vid övergången mellan jord och luft, skyddas nedledaren av ett kopparrör. Röret är fäst i panelen med infästningar i koppar eller galvat stål. Den sk. undersökningskopplingen i galvat stål som finns vid varje nedledare är även den fäst i panelen. Vid varje undersökningskoppling finns en liten identitetsbricka fästs på panelen. Brickan har fästs i panelen med små nubbar och gjordes utan att informera antikvarisk kontrollant. Ett bättre alternativ hade varit att fästa brickan i själva kopparlinan. På tornet har nedledarna från taket dragits ned längs den sydöstra och det nordvästra hörnet. Besökare närmar sig kyrkan från södra sidan vilket innebär att detta är den minst iögonfallande placeringen. På tornets sydöstra fasad har en ny åskskyddsledare från tornet kopplats ihop med en äldre åskskyddslina från långhusets södra takfall. De leds ned i marken till ringledaren via stupröret i hörnet mellan tornet och långhuset. Invändiga installationer i kyrkobyggnaden Invändigt i kyrkobyggnaden var endast elcentalen i vapenhuset ansluten till det befintliga åskskyddssystemet. I och med åtgärderna har samtliga elcentraler, metalliska föremål i kyrkorummet och tornet samt maskineri i tornet anslutits till det nya åskskyddssystemet genom ett sk. potentialutjämningssystem. Samtliga större metalliska föremål ansluts för att förhindra att gnistor bildas och därmed kan orsaka en brandspridning. Potentialutjämningssystem Invändigt har metalliska föremål, elcentraler och maskineri anslutits till ett potentialutjämningssystem. Systemet gör att de får samma potential, dvs. de får en gemensam jord. Potentialutjämningssystemet är i sin tur anslutet till ringleden. I kyrkobyggnaden har därför fyra potentialutjämningsskenor (PUS) tillkommit. Följande enheter är anslutna till potentialutjämningssystemet: - Tre elcentraler, placerade i kyrkans entré/vapenhus, sakristia och i tornet. - Kyrkklockor inklusive klockstativ i tornet - Lucköppningsanordningar i tornet - Urtavlor och urverk i tornet - Maskineri i tornet - Dragstag i kyrkorummet Elcentraler Från vapenhuset går sladdarna under golvet i en befintlig kabelkanal. Dragningen av sladden vidare till elcentralen i sakristian har skett under golvet i kyrkoummet. 5
Kyrkklockor/lucköppningsanordning I tornet har kyrkklockor samt klockstativ anslutits till systemet. I och med anslutningen har små hål borrats ovanpå balkarna. På samma våningsplan som kyrkklockorna har även öppningsmekanismen på luckor anslutits. Dragstag Invändigt har samtliga se dragstag över korsarmarna anslutits till det nya åskskyddssystemet. Anslutningarna har skett genom en skruv som har fästs på dragstagets ovansida. Anslutningen går inte rakt igenom staget vilket gör att den endast är synlig ovanifrån och således inte från kyrkorummet. Anslutningarna i rostfritt målas in i samma kulör som dragstagen, vilket skall utföras under 2010 när samfälligheten får kyrkoantikvarisk ersättning för invändiga målningsarbeten. Anslutningarna av dragstagen till koret är draget på den södra sidan av kyrkorummet. Dragstagen har anslutits enligt ritningen nedan, där krysset markerar var dragstaget anslutits: Från elcentralen i vapenhuset har en sladd dragits under trappan och därifrån upp till läktaren genom en befintlig kabelkanal. Tyvärr borrades ett nytt hål i läktarens tak/vägg istället för att utnyttja de befintliga kabelhålen, för att kunna dra fram sladden till själva dragstaget. Enligt elektrikerna kunde man ej använda de befintliga kabelhålen ur säkerhetssynpunkt. Ur antikvarisk synvinkel är detta ej en bra lösning. Därifrån är sladden dock dragen ovanpå listen tillsammans med befintliga sladdar och är ej synlig från själva kyrkorummet. Sladden är grå men fäst med vita klamrar i plast. Övrigt På vinden har man bytt ut den äldre armaturen mot modern lysrörsarmatur för att få en bättre inspektionsbelysning. 6
Antikvariska synpunkter Dragningen av sladdar i kyrkorummet har utförts på ett sådant sätt att installationen skulle vara så lite synlig som möjligt. Eldragningarna i tornutrymmet har dock icke haft denna ambition vilket är acceptabelt ur ett antikvariskt perspektiv med tanke på att de icke är publika utrymmen och att installationerna är ett nytt tillskott som syftar till att skydda kyrkan för framtiden. Kabeldragningarna är utförda med en grå sladd som fästs med klamrar i plast. Dessutom utfördes dragningen upp till läktaren på ett sätt som är tveksamt ur antikvarisk synvinkel eftersom ett nytt hål borrades för att dra upp de den nya kabeln. Detta var dock redan genomfört vid slutbesiktningen och fick därmed accepteras av antikvarisk kontrollant. 7
Bilder före åtgärder Kyrkans norra fasad med tornet, före åtgärder. Gamla sakristians östra fasad, före åtgärder. 8
Den äldre åskskyddsanläggningen, här fasaden mellan tornet och långhusets norra fasader. Dragstag i kyrkorummet, före åtgärd 9
Under arbetets gång En av tre kopplingsbrunnar som finns runt kyrkan. Här är kopparlinorna synliga som leder ned elektriciteten i marken. Efter åtgärder Spår efter den ringled som grävts runt kyrkan, här den norra sidan av kyrkan. 10
Vänster: Tornets norra fasad där en ny åskskyddsledning monterats direkt på fasaden. Nedan: Stuprör som anslutits, klämmor av koppar håller i kopparlinan. 11
Anslutning av skorsten på gamla sakristian med en nedledare. Kopparlinan leds ned i marken och skyddas av ett kopparrör. Kopparlina som löper längs taknocken, längst bort korset på kortet som är kompletterat med en uppfångare. 12
Anslutning av dragstagen i kyrkorummet har gjorts genom en infästning från ovansidan. Anslutning av kyrkklockorna till det nya åskskyddssystemet. Ytterligare anslutningar har dock tillkommit sedan bilden togs. 13