Ozonförsök för rening av läkemedelsrester vid Himmerfjärdsverket

Relevanta dokument
Enskilda avlopp som källa till läkemedelsrester och kemikalier Karl-Axel Reimer, Södertälje kommun Helene Ejhed, IVL Svenska Miljöinstitutet

Avskiljning av läkemedelsrester med granulerat aktivt kol

Biologisk rening, primärt för enskilda avlopp. Malmö 20 januari,

Borttagning av läkemedelsrester i renat avloppsvatten

Kartläggning av läkemedelsrester i avlopps- och dricksvatten. Provtagning vid Akademiska sjukhuset, Uppsala och Lasarettet i Enköping hösten 2005.

Problem vid Analyser. - hur vet vi att reningen ger rätt effekt? av Jörgen Magnér (Forskare IVL)

Införande av läkemedelsrening vid Himmerfjärdsverket

46 pharma industry nr 4-15

Biologisk avloppsvattenrening primärt för enskilda avlopp Marint Centrum Simrishamn

Provtagning av läkemedelsrester i avloppsvatten, SLL 2017

Provtagning av läkemedelsrester i rå- och dricksvatten, SLL 2017

Mariehamn Stad, Stadskansliet Mikroplaster och läkemedel Mariehamns Stad Datasammanställning

Systemförslag för rening av läkemedelsrester och andra prioriterade svårnedbrytbara ämnen

Systemperspektiv vid läkemedelsrening Seminar: Läkemedelsrening och mikroföroreningar NAM 2017, Växjö

Anna Maria Sundin NAM18, Linköping 31 januari 2018

Läkemedel i avloppsvatten. Marinette Hagman, NSVA, Sweden Water Research och Michael Cimbritz, LTH

Resultatrapport - screening av miljögifter 2014

Verksamhet. 10 vattenverk (VV) 19 avloppsreningsverk (ARV) 120 pumpstationer 230 mil rörnät

Läkemedel - förekomst i vattenmiljön, förebyggande åtgärder och möjliga reningsmetoder. Stockholm Vattens projekt. Bakgrund. Ingår i projektet:

Reduktion av läkemedelsrester

Utvärdering av reningsmetoder för att minska utsläpp av läkemedelsrester och andra svårnedbrytbara föroreningar

IVLs arbete som tredjepartsgranskare av miljöinformationen på ww.fass.se. av Jörgen Magnér (PhD in Applied Environmental Science)

Läkemedelsrester i avloppsvatten

Avancerad rening för läkemedelsrester erfarenheter från pågående projekt

Förskrivs i relativt stora mängder i Stockholmsområdet. Representerande flera olika typer av behandlingar

Riskbedömningar av läkemedelsutsläpp

Läkemedelsrester och andra skadliga ämnen i avloppsreningsverk - koncentrationer, kvantifiering, beteende och reningsalternativ

Läkemedelsrester i avloppsvatten. Berndt Björlenius Stockholm Vatten VA AB

Läkemedelsnivåer i vatten och miljöklassificering av läkemedel i Stockholms läns landsting. Örebro 2 september 2005

Rapporter från regeringsuppdrag om läkemedel HaV-projekten

Nr , Utvärdering av filter i dagvattenbrunnar en fältstudie i Nacka kommun

Läkemedel från källa till utlopp

Rapport Tomas Alsberg, Margaretha Adolfsson-Erici, Martin Lavén och Yong Yu

Granulerat aktivt kol (GAK) som kemiskt barriär

Utmaningar i morgondagens vattenrening

Läkemedelsrester i avloppsvatten och kommunala reningsverk, nuläget. Nicklas Paxéus, Gryaab AB

Miljöindikatorer inom ramen för nationella läkemedelsstrategin (NLS)

Grundrapport AMM 12/11. Ghayda Fakhri Fouad, kemist, fil.mag Katja Hagström, yrkeshygieniker, fil.dr

Utvärdering av Alnarp Cleanwater Technology AB:s avloppsreningsanläggning ACT Natural TM med avseende på läkemedelsrester

Reduktion av läkemedel i svenska avloppsreningsverk kunskapssammanställning

Legemiddelrester i svensk drikkevann resultater fra undersøkelser utført av Stockholm Vatten og Stockholms Läns landsting

Långtgående reningskrav vid återanvändning av renat avloppsvatten till dricksvatten. Barriärtänkande kring organiska substanser

Sammanställning av läkemedelsprovtagningar

Utveckling av analysmetoder inklusive detektionsgränser

E!e_rottoxacin #; s t. - JaCeu seconda'y. uses. to USP and PhEur

Title. Läkemedelsrester i vattnet. Var står vi vart går vi? Subtitle SIWI swedishwaterhouse.se

Lösningar för att möta nya krav på reningsverk ÄR MBR teknik lösningen på de ny kraven?

Kompletterande tester för en resurseffektiv avancerad rening av avloppsvatten

Rapport - Kartläggning av läkemedelsrester i Västra Götaland

Läkemedelsrester på Universitetssjukhuset MAS

Läkemedel det nya miljögiftsproblemet?

Läkemedel i avloppsvatten. Marinette Hagman, NSVA och Michael Cimbritz, LTH

Fördjupad analys av olika handlingsalternativ för att nå etappmålet om miljöhänsyn i läkemedelslagstiftningen inom EU och internationellt

Utveckling av membranbaserade analysmetoder och mätning av läkemedelsrester i avloppsvatten och slam

Behandling av biologiskt renat avloppsvatten med ozon eller aktivt kol

Monitorering av läkemedel i Helge å

Kvartalsrapport 1, 2, 3 och 4 för Himmerfjärdsverket 2009

Läkemedelsrester från sjukhus och avloppsreningsverk Rapport 2010:1

Läkemedelsrester från sjukhus och avloppsreningsverk Rapport 2010:1

Handlingsplan Läkemedel och miljö 2012

Global Water Stress Östen Ekengren

Lite nytt om antibiotika

Läkemedelsrester i avloppsvatten och slam

Estelle Larsson Membrane Extraction Group Division of Organic Chemistry 9/16/2010 1

disposition vatten som livsmedel internationellt perspektiv nationellt perspektiv den nya toxikologin klassificering

Läkemedel och miljö. Marie-Louise Ovesjö

Sakrapport. Mätningar av läkemedelsrester i blod och urin från utter

Inledning. Humusavskiljning med sandfilter. Humusavskiljning med sandfilter. -Focus på kontinuerliga kontaktfilter för bättre COD-reduktion

LÄKEMEDELSRENING OCH STATLIGT STÖD

ULTRARENT VATTEN FÖR MIKROELEKTRONIKINDUSTRIN

Aktivt kol för avlägsnande av läkemedelsrester ur behandlat avloppsvatten

Miljöprioritering av läkemedelsutsläpp i Katrineholm, Eskilstuna och Nyköping

Tillfällig magasinering av flödestoppar i kombination med direktfällning minskar utsläppen. Maria Mases processingenjör VA SYD

NK-projektet på Syvab Kristina Stark-Fujii

Möjligheter att införa rening för att avskilja mikroföroreningar vid Ryaverket

Läkemedel i källsorterade avloppsfraktioner en kunskapssammanställning

Vilka utmaningar ser vi framöver? Vad har gjorts för att möta dem? KARIN JÖNSSON

Sakrapport. Mätningar av läkemedelsrester i blod och urin från utter

RAPPORT. BEHOV AV AVANCERAD RENING VID AVLOPPSRENINGSVERK - Finns det recipienter som är känsligare än andra? MILJÖ INDUSTRI

Förekomst av läkemedelsrester i miljön - Hjälmaren, Mälaren och Östersjön. Utvärdering av reningstekniker för reningsverk

Avfallsforskning inom RVF (snart inom Avfall Sverige)

Motion 2017:52 av Amanda Palmstierna m.fl. (MP) om punktrening för läkemedelsrester

Reningsteknik läkemedel och viss kunskap om mikroplast

PCB i Oxundaåns vattensystem 2017

MembranBioreaktor (MBR) Tekniken som ger en ökad kapacitet och bättre rening

Årsrapport för mindre avloppsreningsverk

Internationella erfarenheter av rening från läkemedelsrester

35 Motion 2017:52 av Amanda Palmstierna m.fl. (MP) om punktrening för läkemedelsrester LS

Estelle Larsson Doktorand i miljövetenskap 11/25/2011 1

Reduktion av läkemedelsrester och andra organiska föroreningar vid hygienisering av avloppsslam

RENING AV MIKROFÖRORENINGAR VID AVLOPPSRENINGSVERK

Kan ett beslutsstöd hjälpa oss att förbättra kvalitén i läkemedelsbehandling för dospatienter?

Pilotanläggning för ozonoxidation av läkemedelsrester i avloppsvatten

årsrapport 2013 Vätterledens avloppsreningsverk

ÄMNEN SOM INTE FÅR TILLFÖRAS AVLOPPS- VATTNET. Exempel på ämnen som inte får tillföras avloppsledningsnätet är;

Tillståndsvillkor för krav på rening av mikroföroreningar

Författare Erland Björklund Ola Svahn. Kontaktuppgifter

Pilotförsök Linje 1 MembranBioReaktor

Handbok för rening av mikroföroreningar vid avloppsreningsverk

Enskilda avlopp som källa till läkemedelsrester och andra kemikalier

Transkript:

RAPPORT Ozonförsök för rening av läkemedelsrester vid Himmerfjärdsverket Mats Ek Christian Baresel 2013-03-13 Arkivnummer: U4201 Rapporten godkänd: 2013-03-25 Uwe Fortkamp Gruppchef Box 21060, SE-100 31 Stockholm Box 53021, SE-400 14 Göteborg Valhallavägen 81, Stockholm Aschebergsgatan 44, Göteborg Tel: +46 (0)8 598 563 00 Tel: +46 (0)31 725 62 00 Fax: +46(0)8 598 563 90 Fax: + 46 (0)31 725 62 90 www.ivl.se

Innehållsförteckning Bakgrund...2 Genomförande...2 Resultat...3 Slutsats, diskussion och rekommendation...5 Bilaga...6 1

Bakgrund SYVAB (Sydvästra Stockholmsregionens VA-verksaktiebolag) har givit IVL Svenska Miljöinstitutet uppdrag att genomföra pilotförsök för rening av läkemedelsrester baserat på ozonteknik. Försöken vid Himmerfjärdsverket ska ge beslutsunderlag inför ombyggnaden av anläggningen och i senare skede ge underlag för jämförelse med pågående försök med aktiv kol. Genomförande WEDECO Xylem har i samarbete med IVL tillhandahållit en pilotanläggning för ozonförsök. Testerna genomfördes genom dygnsförsök under januari och februari 2013 på utgående vatten från en pilot-mbr anläggning som testas på SYVAB Himmerfjärdsverket. Tidpunkten för testerna bestämdes i stort sett av hur MBR anläggningen fungerade. Endast när representativt provvatten kunde garanteras genomfördes ozonförsöken. Utflöde från MBR-piloten samlades upp i en plastbehållare på 1 m 3 för att kunna genomföra ozontester med ett kontinuerligt högt flöde. Detta vatten användes som inflöde till pilotanläggningen för ozonbehandling. Ozongeneratorn som användes levererades av Wedeco Xylem och hade beteckningen Modular 4HC. Reaktionskärlet hade en volym på 13,9 l och var ca 1 m högt. 15 l syrgas per timme levererades från ett syrepaket (paket med ett antal tuber) med ett tryck på 0,5 bar. Vattenflödet in till reaktionskärlet justerades till 100 l per timme för att få en hydraulisk retentionstid (HRT) på 8,3 minuter. Totalt testades fem olika ozondoser och prover togs efter att minst 5 HRT hade passerat. Analyserna omfattade ett tjugotal av de vanligaste läkemedelssubstanser som enligt tidigare studier passerar reningsverken. Detta inkluderar ämnen som metoprolol och propranolol som ingår i blodtryckssänkande mediciner, den lugnande substansen oxazepam, det antiepileptiska ämnet karbamazepin samt det antidepressiva ämnet citalopram, samt ofta diskuterade föreningarna diklofenak (inflammationshämmande) och trimetoprim (antibiotika). Analyserna genomfördes på IVL Svenska Miljöinstitutet i Stockholm. 2

(3) (2) (1) (4) Figur 1. WEDECO Xylem pilotanläggning för ozonering inklusive ozongenerator (1), reaktionskärl (2), ozonanalysator (3) och destrueringsenhet (4). Resultat Bestämningar av läkemedelsrester före och efter olika behandlingar redovisas i sammandrag i Figur 2, och för samtliga analyser i bilagan. Vid en dos på 9 mg O 3 /l ligger samtliga analysresultat under kvantifieringsgränsen med undantag för Oxacepam. Stapeln som redovisas för 9 mg O 3 /l i figuren motsvarar kvantifieringsgränsen för respektive ämne, förutom för Oxacepam, och verkliga halter ligger lägre än så. Urvalet av redovisade ämnen i figuren är baserat på de föroreningar som varit möjliga att kvantifiera vid behandling vid den lägsta ozondosen. 3

100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 0 mg O3/L 2,1 mg O3/L 3,6 mg O3/L 6 mg O3/L 9 mg O3/L Figur 2. Analysresultat för utvalda läkemedelsrester före och efter olika doser av ozonbehandlingar. I bilagan redovisas samtliga analysresultat. Behandlingen med 2,1 mg O 3 /l är uppenbarligen inte tillräcklig för många föreningar, men en behandling med 3,6 mg O 3 /l har redan en god effekt på de flesta analyserade läkemedelsrester. Endast för tre föroreningar ger en dos på 6 mg O 3 /l en bättre rening än vid 3,6 mg O 3 /l. För att minska alla föreningar till koncentrationer som ligger under detektionsgränsen verkar det nödvändig med doser högre än 9 mg O 3 /l. Tabell 1 visar hur BOD, COD och TOC påverkades av ozonbehandlingen vid olika doser. Analyserat ämne Tabell 1. Påverkan av BOD, COD och TOC vid olika ozonbehandlingar. Ozon dos mg O 3 /l 0 2,1 3,6 6 9 12 BOD 7 [mg/l] 1,2 1,1 1,4 3,5 2,3 COD [mg/l] 19,9 20,3 18,7 16,8 18.6 16,1 TOC [mg/l] 7,7 7,3 7,2 7,1 7,1 Restozon [mg/l] 0,095* 0,17 0,24 0,42 0,53 0,67 * Under metodens undre gräns Det blir tydligt att effekten på COD och TOC är liten och generellt inom osäkerheten för metoderna. För BOD finns det en signifikant ökning vid 6 och 9 O 3 mg/l, som visar att mer komplexa föreningar i viss utsträckning har oxiderats till mer biologiskt nedbrytbara 4

ämnen. Ökningen är dock inte tillräckligt hög för att kräva en andra biologisk behandling efter ozonbehandling för att uppfylla tänkta utsläppskrav på BOD 7 som ligger på 5 mg/l. Att analysresultatet för en dos på 6 mg O 3 /l ligger över resultatet vid 9 O 3 mg/l kan tyda på att vid denna dos bryts mer komplexa föreningar ner till mer biologiskt nedbrytbara ämnen, medan vid en högre dos fortsätter oxidationen av dessa föreningar. Notera dock att det finns en viss osäkerhet i analysen. Det kvarvarande ozonet i behandlat vatten direkt efter provtagning visar att inte all tillsatt ozon har reagerat. Vid högre doser fanns en distinkt lukt av ozon från proverna. Slutsats, diskussion och rekommendation Resultaten av testerna med pilotanläggningen för ozonering av WEDECO Xylem visar att ozondoser som ligger över 9 O 3 mg/l kan rena alla undersökta läkemedelsrester till låga resthalter, så att de flesta inte går att detektera i utgående vatten, vilket betyder att halterna ligger under detektionsgränsen för analysmetoden. Redan en dosering av 6 O 3 mg/l ger en mycket bra rening av nästan alla analyserade ämnen samtidigt som en ökning i BOD tyder på att fler av de mer komplexa föreningarna bryts ner till mer biologiskt nedbrytbara ämnen. Detta innebär att naturen lättare kan ta hand om dessa ämnen själv. Särskilt analyserna av hormoner och hormonstörande föreningar bör kompletteras, då den använda metoden för läkemedelsrester inte klarar de låga halter av hormoner som fortfarande kan ha betydelse. Med tanke på en resurseffektiv behandling av läkemedelsrester som ska ta hänsyn till den totala miljöpåverkan av reningen så framstår en dos av 6 O 3 mg/l som ett bra alternativ som väger in både för och nackdelar med höga ozondoser. Ju kraftiga ozonbehandlingen är desto högre är risken för bildande av andra toxiska föroreningar, ett område som fortfarande inte är kartlagt. Samtidigt innebär en kraftigare ozonbehandling ökad miljöpåverkan i form av förbrukade resurser för reningen. Innan man bestämmer en viss nivå för ozonbehandling i en fullskaleanläggning borde ett bredare spektrum av organiska mikroföroreningar analyseras för att identifiera ytterligare för- och nackdelar av olika ozondoser. Att det fortfarande fanns ozon i det behandlade vatten efter provtagning tyder på att det finns optimeringsmöjligheter för att förbättra behandlingssteget ytterligare. För att förbättra effektiviteten och för att undvika en aktiv destruktion av kvarvarande ozon skulle en längre retentionstid i reaktionskärlet kunna beaktas. De relativ stora bubblorna i reaktionskärlet kan även indikera att själva utformningen av överföringen av ozonet till vattnet kan ske ännu bättre. En fullskaleanläggning bör även kunna utformas för att tillämpa olika ozondoser och olika uppehållstider. En uppföljning med pilottester i större skala bör göras innan slutgiltig driftkonfiguration bestäms. 5

Bilaga Analysresultat före och efter olika ozondoseringar [ng/l] Ut från MBR Analyserat ämne (0 mg O 3 /L) 2.1 mg O 3 /L 3.6 mg O 3 /L 6 mg O 3 /L 9 mg O 3 /L Diclofenac 607 <32 <25 <32 <25 Enalapril <22 <22 <22 <22 <22 Ethinylestradiol <200 <200 <200 <200 <200 Furosemide 961 <100 <100 <100 <100 Sulfamethoxazole 37 11 <10 <9 <10 Hydrochlorothiazide 1600 1100 22 <6 <6.0 Ibuprofen 54 <30 <30 <30 <30 Naproxen 52 <19 <20 <19 <20 Estradiol <100 <100 <100 <100 <100 Estriol <100 <100 <100 <100 <100 Estrone <50 <50 <50 <50 <50 Warfarin <4.0 <4 <4.0 <4 <4.0 Ramipril <15 <14 <15 <14 <15 Norfloxacin <55 <51 <55 <51 <55 Caffeine 458 130 <110 <88 <110 Atenolol 482 380 87 <11 <11 Ciprofloxacin 1299 190 <25 <28 <25 Paracetamol 99 92 <8.0 <8.3 <8.0 Terbutaline <30 <25 <30 <25 <30 Trimetoprim 147 9 <8.0 <5.6 <8.0 Ranitidine 154 <36 <45 <36 <45 Metoprolol 3534 1800 504 <13 <5.0 Oxazepam 351 190 135 62 19 Carbamazepine 539 57 <10 <6.2 <10 Ketoprofen <37 <36 <37 <36 <37 Finasteride <18 <13 <18 <13 <18 Amlodipine 224 <10 <13 <10 <13 Propranolol 139 10 <15 <7.2 <15 Citalopram 292 140 <15 <13 <15 Norethindrone <53 <47 <53 <47 <53 Bisoprolol 31 18 <29 <9 <29 Progesterone <100 <100 <100 <100 <100 Simvastatin <24 <14 <24 <14 <24 Sertralin 16 11 <12 <10 <12 Ketoconazole <20 <16 <20 <16 <20 Tetracycline 105 <31 <25 <31 <25 Doxycycline <74 <78 <74 <78 <74 6