Översiktlig plan för åtgärder i gamla åfåran vid Gullspångs kraftstation

Relevanta dokument
Insatser för att rädda Gullspångslaxen och förstärka naturvärdena i området Åråsviken Gullspångsälven.

Sammanställning av kartering och uppmätning av torrfåran vid Bosgårdens kraftverk i Storån

Restaurering Ramsan 2017

DOM meddelad i Vänersborg

Förslag på restaureringsåtgärder i Bulsjöån vid Visskvarn

Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2012

RASTÄLVEN - Grängshytteforsarna

Biotoprestaurering i Väljeån 2015

Naturfåran vid Visskvarns vattenkraftverk i Bulsjöån - åtgärder och utveckling

Projekt Gullspångslaxen

Flottledsinventering Kvarnmårkan 2008

Biotopvårdsåtgärder i Tåmeälven 2008

Vandringshinder för fisk i Torrebergabäcken

Redovisning av genomförda fiskevårdsåtgärder i Pjältån 2008

Allmänt om Tidanöringen

Tillståndsansökan för vattenverksamhet Samrådshandling fortsatt samråd

I. Naturlig reproduktion. II. Anvisningar 2012

Elfiske i Jönköpings kommun 2009

3. Grävningsarbeten i befintlig utloppstunnel så att dess area utvidgas från 25 mp

Åtgärder utan betydande produktionspåverkan. 12 åtgärdsgrupper i huvudfåra och biflöden

Undersökning av Lindomeån ned Västra Ingsjöns utflöde Inseros avseende på ny bro

Elfisken. 1 Finnatorp Vattendrag: 108 Säveån

Allmän beskrivning av Kolsjöbäcken, Arvika kommun

Flera hotade arter och stammar i Nedre Dalälven

Birgitta Adell Miljösamordnare

Säkerheten vid våra kraftverk

Elfiskeuppföljning Nyträskbäcken 2015

Uppvandringskontrollen i Testeboån 2010

Återställningsplan för Ljustorpsån och Mjällån

Maskinrestaurering i Leån 2014

Rapport 2016:02. Fiskräkning i Säveån Jonsereds övre fiskväg

Elfiske i Jönköpings kommun 2015

Projekt Kullån, Burån och Hovaån

Förundersökning inför biotopåtgärder i Tullstorpsån 2009

Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2010

PM ÖRINGBIOTOPER I HULEBÄCKEN

Elfiske i Jönköpings kommun 2012

Åbyälven, Janiforsen Bo-Göran Persson, Bygg- och Miljökontoret, Skellefteå. Studieresa VRO

rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012

Fiskvandring i Musslebobäcken mellan Lillån och Åkarp

Samhällsekonomisk analys av alternativa åtgärder i flödespåverkade vattendrag: Emån och Ljusnan

Åtgärd för att främja flodpärlmusslan

Stormusslor på fem lokaler i Alsteråns vattensystem

Åtgärder inom Kungsbackaåns avrinningsområde

Flottledsåterställning i Bureälven Etapp 1 Delrapport Strömsholm Bursjön 2015

Bilaga 1 Åtgärder som behövs för att god ekologisk status ska kunna nås i Mölndalsån Stensjön till sammanflödet med Kållerödsbäcken

Elfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006

Projekt Leduån. Patrik / Ove Segerljung. Projekt Leduån

Ranån Rapport över gjorda åtgärder

Vattenkraften och miljön

Miljöåtgärder i Öjungsån

Åtgärdsplan för biotopvård i Kvillen, Emån

Klarälvens vattenråds samrådsyttrande till Fortum inför lagligförklaring och ombyggnad Brattfallet

Miljöåtgärder i Rabobäcken

Elfiske i Jönköpings kommun 2016

Förslag till teknisk beskrivning

Bevara Sommens nedströmslekande öring

Lax (och öring) i Klarälven kan vi få livskraftiga vilda bestånd?

Elfiskeundersökning i Mölndalsån i Landvetter med utvärdering

Miljöhänsyn vid dammar och kraftverk

Bedömning av konsekvenser i Natura 2000-område, Lärjeån, i samband med planarbete för ny bad- och isanläggning i Angered.

Hur påverkas fisk av ett kraftverk?

VATTENKRAFT. Information om. renovering av Långforsens vattenkraftstation INFORMATION FR ÅN JÄMTKR AF T

LIV Laxfisk i Nedre Dalälven. Elfiske och genetiska analyser

Åtgärd av vandringshinder i Kvarnbäcken, Skarvsjöby 2014

Figur 1. Karta över Harrsele älv-magasin som är 10.6 km långt meter över havet.

Samrådsunderlag för restaurering av flottledsrensade sträckor i Lögdeälven inom Nordmalings kommun

Elfisken Vojmån 2010

Till Havs- och vattenmyndigheten, Svenska kraftnät och Energimyndigheten, efterfrågade synpunkter 103 Ätran.

Hertings kraftverk, Ätran Falkenberg

Restaurering av vattendrag på fastigheten Västansjö S:9 i Vilhelmina kommun (2 bilagor)

Regleringsdamm vid Vansjöns utlopp. Teknisk beskrivning. TerraLimno Gruppen AB. Lars Pettersson

TVÅ LÄNDER ÉN ELV ( ) Vänerdagen , Pär Gustafsson

Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt

Elfiske i Jönköpings kommun 2010

Vattenmöte Rydsnäs 2 dec 2010

Slutrapport för Restaurering av Hillesjön

Lygnöån och Marydsån, alingsås kommun

Samtliga inventerade vattendrag

Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2011

Elfiske i Jönköpings kommun 2013

Förstudie av fiskväg vid Sjuntorps kraftverk i Slumpån

NATUR. Biotopvård i vattendrag. Temablad SKAPA

Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2013

FISKEVÅRDSPLAN VEGEÅ 2013

RAPPORT 2015/2 FISKUNDERSÖKNINGAR. i Fyrisån 2015

Lax- och öringstammens utveckling i Göta Älv och Säveån fram till och med år 2015

Murån Koord: X: / Y:

Foto Jan Felten, fotomontage Paul Felten

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, meter över havet.

Effekter på fiskfaunan efter meandring i Fyleån och Klingavälsån

MILJÖENHETEN. Miljöhänsyn vid dammar och kraftverk. Författare: Jenny Sörensen Sarlin 2015:1

Fiskevårdsplan för Bäljane å Helsingborgs Sportfiske och fiskevårdsklubb

Inventering Ullisbäcken 2016

Isättrabäcken. Biotopvård för ökad biologisk mångfald

Biotopkartering och inventering av vattendrag inom Slumpåns vattensystem

Damminventering inom Avasund

Flottledsåterställning i Bureälven

Natur- o fiskevårdsplan. Fiskevårdsteknik AB

Transkript:

Översiktlig plan för åtgärder i gamla åfåran vid Gullspångs kraftstation PM oktober 003

Förord I föreliggande PM redovisas en översiktlig plan för åtgärder i Gullpångsälvens gamla åfåra (den sk torrfåran) i anslutning till Gullspångs kraftstation. Syftet med åtgärderna är att, tillsammans med framsläppande av en minimitappning på ca 3 m 3 /s i den aktuella fåran, skapa lämpliga förhållanden för naturlig lax- och öringreproduktion. Åtgärderna ingår som en del i det projekt som har till syfte att säkerställa fortlevnaden av de värdefulla laxfiskbestånden av Gullspångslax och Gullspångsöring. Möjligheterna att i den gamla åfåran återskapa lekbiotoper, uppväxtområden ungar mm studerades i fält under januari 003. Aktuell plan har därefter arbetats fram under våren. Den är i första hand ämnad att utgöra en del i underlaget till kommande fiskevårdsarbeten i älven. Detaljutformningen av åtgärderna inkluderande markering av platser i älvfåran för grusutläggning mm kommer att ske nära samverkan med anlitad entreprenör i samband med arbetenas start. Planen för åtgärder har framtagits av Fiskeriverkets utredningskontor tillsammans med TerraLimno Gruppen AB. Arbetet ingår som en del i den utredning Fiskeriverket utför på uppdrag av Kammarkollegiet inför omprövningen av nuvarande vattendom. Oktober 003 Arne Johlander Fiskeriverkets utredningskontor Lars Pettersson TerraLimno Gruppen AB

3 Innehållsförteckning Förord... Innehållsförteckning... 3 Inledning... 4 Torrfåra nulägesbeskrivning... 4 Föreslagna åtgärder... 5 Anläggande av lekbankar... 5 Öppningar i gamla trösklar... 5 Utläggning av block- och stenmaterial... 5 Anläggning av en vall tvärs gamla utloppet från kraftverket... 5 Omflyttning av blockmaterial... 5 Anläggande av lekbankar... 5 Utläggning av block- och stenmaterial... 6 Anläggning av vall tvärs gamla utloppet från kraftverket... 6 Öppningar i gamla trösklar... 6 Omflyttning av blockmaterial... 7 Reparation av äldre fiskväg... 7 Upplagsplatser och transportvägar... 8 Tidplan och Kostnader... 8 Effekter... 8 Övrigt... 8 Bilagor

4 Inledning Bestånden av Gullspångslax respektive Gullspångsöring har ett mycket högt värde ur fiske- och naturvårdssynpunkt och ses som unika i såväl nationellt som internationellt perspektiv. Kvarvarande reproduktionsområden för de båda laxfiskstammarna finns idag i den nedre delen av Gullspångsälven och älven har därigenom en avgörande betydelse för forlevnaden av de båda laxfiskbestånden. De åtgärder som föreslås här utgör en del i arbetet med att för framtiden bevara livskraftiga stammar av de båda arterna. Genom att restaurera och förbättra laxens och öringens naturliga reproduktionsområden, samt förändra vattenregleringen, bedöms produktionen av laxfisksmolt kunna öka på ett mycket betydelsefullt sätt. Projektet med restaureringen av laxstammen i Gullspångsälven utgör grunden i ett kommande avtal med kraftbolaget Fortum. Nedströms kraftverket har tidigare älvens botten rensats och fördjupats i omgångar. Goda lek- och uppväxtområden för laxfisken har under 900-talet på olika sätt försvunnit eller drastiskt försämrats. Till dessa områden hör den ursprungliga åfåran, i höjd med regleringsdammen, som idag är torrlagd. Genom att säkerställa en viss minimivattenföring, möjliggöra för laxfiskuppvandring, samt genom biotopjusteringar återskapa lek- och uppväxtplatser för laxfisken, bedöms att en naturlig produktion av lax- och öringsmolt kan återfås i den gamla åfåran Torrfåra nulägesbeskrivning Den gamla åfåran, som löper från kraftverksdammen ned till kraftverksutloppet, är idag i stort sett torrlagd. Åfårans botten består till stor del av grövre block och sten. Vissa berghällar förekommer också. De övre delarna av fåran innehåller mycket sprängstensmaterial. Inslaget av naturligt grusmaterial är litet. En översikt av området redovisas i bilaga. Med en minimivattenföring i gamla åfåran på ca 3 m 3 /s bedöms ca. ha potentiellt värdefulla laxfiskbiotoper kunna återskapas. De försöksutsättningar av lax- och öringyngel, som gjordes sommaren 000, visade på en god överlevnad och god tillväxt. Redan idag bedöms det finnas lämpliga uppväxtområden, för laxfiskungar, som i viss mån kan förbättras. Förekomsten av naturliga grusbottnar är sparsam. Genom grusutläggning bedöms lämpliga lekbottnar kunna öka. Det erosionskydd som finns längs fårans sidor är på några platser nedrasat och behöver eventuellt restaureras. Bilder över åfåran redovisas i bilaga 3.

5 Föreslagna åtgärder Genom att släppa 3 m 3 /s via regleringsdammen i den gamla, numera torrlagda, åfåran skall minimivattenföringen i älven kunna ökas till 9 m 3 /s. För att underlätta och möjliggöra uppvandring av lekfisk till den gamla älvfåran skall vattenföringen under lekvandringstiden i september-november kunna ökas utöver nämnda 3 m 3 /s under en period av ca 0 dygn. En minimitappning via denna gamla fåra innebär att dessa områden åter kan komma att fungera som lek- och uppväxtområde för lax och öring. För att på ett bra sätt nyttja den produktionspotential som finns i åfåran bör vissa biotopjusteringar genomföras. De fysiska åtgärderna som föreslås i åfåran är följande : Anläggande av lekbankar Öppningar i gamla trösklar Utläggning av block- och stenmaterial Anläggning av en vall tvärs gamla utloppet från kraftverket Omflyttning av blockmaterial Anläggande av lekbankar Lekbankarna kommer att anläggas genom tillförsel av naturligt rundat sten- och grusmaterial. (Kornstorlek ca 6-80 mm med inslag av finare och grövre material, se nedan). Materialet läggs i ett ca 30-50 cm tjockt lager. Lekplatserna anläggs med omväxlande finkornigare och grövre material för att stabilisera bädden. En rad av större block och sten kan läggas omedelbart nedströms grusbanken för att stabilisera och minska erosion/transport. Se skiss i figur. Figur. Principfigur visande uppbyggnad av en lekbank. Efter: Fiskevård i rinnande vatten. Faktablad från Fiskeriverket nr 7, 993. Det grus- och stenmaterial som skall användas bör om möjligt hämtas från täkt i närheten av Gullspång och likna det naturmaterial som finns i älven. Det skall vara naturligt rundat och bestå av något varierade fraktioner. De fraktioner och proportioner som nyttjats vid tidigare åtgärder i huvudfåran framgår av nedanstående uppställning. Lekbankar anläggs på platserna A-E, G, I-O enligt bilaga.

6 Naturgrus (-00 mm): ca 30-35 % Siktat grus (6-80/0-70 mm) : ca 50-60 % Sten, mindre block (70-00 mm) : ca 0-5 % Fraktionerna blandas på lämpligt sätt, på plats, i samband med utläggningen. Viss anpassning får ske på respektive utläggningsplats i förhållande till vattenhastighet mm. Utläggning av block- och stenmaterial Åtgärden består i att naturstensmaterial i storleksordning 00-500 mm flyttas och läggs ut inom vissa partier. Detta material finns till stor del inom nuvarande fåra, men en viss mängd kan behöva tillföras. Det material som beräknas tillföras anges i tabell. När material omfördelas i åfåran skall detta ske enligt anvisningar med fiskesakkunnig. Sten och block läggs ut på platserna F, H, P enligt bilaga. Åtgärden syftar i första hand till att skapa goda uppväxtområden för laxfiskungar, men åtgärden kan även syfta till att skapa ståndplatser för större fisk. Anläggning av vall tvärs gamla utloppet från kraftverket Över poolen som finns vid gamla utloppet från det gamla kraftverket bör anläggas en vall för att utestänga fisk från de djupaste delarna. Syftet är att minska de gynnsamma miljöerna för rovfisk som gädda och lake. Vallen byggs förslagsvis med en kärna av tätare material men en täckning av grövre sten och block som erosionsskydd. Naturliknande förhållanden skall eftersträvas. Se åtgärd T bilaga. Öppningar i gamla trösklar I torrfåran har tidigare anlagts några sten- och betongtrösklar. Ett par av dessa har redan delvis försvunnit men på två ställen görs öppningar i den gamla befintliga tröskeln. Öppningen görs med en bredd av ca m vardera. Alternativt görs en större öppning. Åtgärden syftar till att utöka biotoper med strömmande vatten. Se även figur i bilaga.

7 Omflyttning av blockmaterial På de områden som markerats på kartan skall en viss omfördelning av bottenmaterial göras för att åstadkomma en mer gynnsam flödesfördelning. Åtgärden syftar till att utöka och optimera uppväxtområden för yngre fisk. I den övre delen, omedelbart nedströms dammen, görs fåran svagt V-formad, samtidigt som en del av vattenflödet styrs mot den del av åfåran där den äldre fiskvägen är belägen. Reparation av äldre fiskväg Reparation av äldre fiskväg skall utföras genom att äldre betongväggar lagas och pågjutes till sin ursprungliga krönhöjd. Omfattningen av reparationen bestäms i samråd med entreprenör. Åtgärder - översikt Tabell Översikt av åtgärder Plats Åtgärd Mängd material/plats A Utläggning lekgrus ca 5 m 3 B Utläggning lekgrus ca 5 m 3 C Utläggning lekgrus ca 6 m 3 D Utläggning lekgrus ca 6 m 3 E Utläggning lekgrus ca 5 m 3 F Utläggning sten/block ca5 m 3 G Utläggning lekgrus ca0 m 3 H Utläggning block ca 3 m 3 I Utläggning lekgrus ca 6 m 3 J Utläggning lekgrus ca 6 m 3 K Utläggning lekgrus ca 8 m 3 L Utläggning lekgrus ca 6 m 3 M Utläggning lekgrus ca 6 m 3 N Utläggning lekgrus ca 8 m 3 O Utläggning lekgrus ca 0 m 3 P Utläggning sten/block ca 0 m 3 Q Öppning i Mur ca m (avser storlek på öppning) R Flyttning av stenmaterial ca 0 m 3 S Flyttning av stenmaterial ca 0 m 3 T Vall vid ga: turbinutloppet ca 00 m 3 U Reparation äldre fiskväg ca 0 m (avser mängd som åtgärdas)

8 Den totala mängden material av olika fraktioner som behöver tillföras anges i tabell nedan. Tabell Skattning av mängden material av respektive fraktion som beräknas få tillföras. Specifikation Kornstorlek (mm) Mängd (m 3 ) Naturgrus -00 30 Siktat grus 6-80/0-70 45 Sten, mindre block 70-00 5 Mindre block 00-500 5 Summa 5 Upplagsplatser och transportvägar Det bör finnas möjlighet att lägga upp tillfört grus- och stenmaterial i anslutning till den gamla åfåran. Eventuellt kan materialet få tillföras i ett par omgångar om det är svårt att finna plats. Utgångspunkten har varit att ovan angivna åtgärder i huvudsak skall ske maskinellt. Det är då viktigt att transporter sker på sådan sätt att skador utmed stränder eller i ån inte uppkommer. Några möjliga nedfartsvägar till älven har rekognocerats. (Se karta i bilaga.) Tidplan och Kostnader Arbetena med biotopåtgärderna enligt ovan påbörjas i början av oktober och beräknas vara slutförda i slutet av november 003. Enligt avtal med entreprenör uppgår kostnaderna för biotopåtgärderna till 0 000 kr. Effekter De föreslagna åtgärderna beräknas medföra ett mycket viktig tillskott till produktionen av laxfiskungar och smolt i älven genom tillkomsten av ca ha lek- och uppväxtområden. Övrigt Den ursprungliga gamla åfåran vid Gullspångs kraftverk utgjorde innan kraftverksutbyggnaden en naturlig vandringsled för laxfisk. Genom anläggandet av kraftverksdammen i Gullspång i början av 900-talet hindrades dock laxfisken i sin vandring upp genom Skagern. För att möjliggöra fortsatt uppvandring anlades en

9 fisktrappa i dammen. Denna fisktrappa stängdes enligt uppgift sedan i mitten av 90- talet då fortsatt kraftverksutbyggnad ovan Skagern hindrade laxfisken att nå sina lek- och uppväxtområden. För att bereda lax och öring vandringsväg upp i den aktuella älvfåran planeras en fiskväg anläggas i den nedre och brantaste delen. Åtgärden är en grundförutsättning för lekuppvandring och smoltproduktion i den gamla älvfåran och därmed även för de biotopförbättringar som planeras inom detta område. Strax ovan mitten på torrfåran finns idag forfarande kvar en gammal fiskväg som anlagts i syfte att underlätta laxfiskuppvandringen förbi en starkt strömmande passage. Denna fiskväg bedöms inte som nödvändig för att laxfisken skall nå de övre delarna av torrfåran. Den bedöms dock som fiskerihistoriskt intressant och det föreslås att den bevaras i sitt nuvarande läge. Viss renovering betongväggar mm kan i sammanhanget behövas. Utmed älvfårans norra sida finns, som beskrivits ovan, utlagda block mm som är avsedda att fungera som erosionsskydd vid höga flöden mm. På ett par platser är detta erosionsskydd något skadat. Det bör, innan vattenflöde släpps på, kontrolleras huruvida denna erosionssäkring behöver förbättras. Sådan förbättring kan i så fall lämpligen ske i samband med ovan beskrivna arbeten, innan minimivattenföringen börjar släppas genom fåran. Dessa sistnämnda åtgärder har dock inte tagits med i föreliggande plan.

s( 6-SÖ M-7) Bilaga Översiktskarta :34 LÖK S TA D S :33 :33 :6 : 5 :5 s( 6 -SÖ M-7 ) :8 LÖK S TAD : 3 :9 : : Kronkvarnsberget :30 GU LL SPÅN G :9 7 Kraftstn 5 :4 : 4 :3 :57 5 :3 :5 5 : :8 5 :3 5 : 8 6 :8 :7 5 :3 4 5 : MI LAN 3 7 : 5 : S :3 0:9 4 5 : 5 0 7 7 : :9 0 4 0:3 7 9 6 :5 0:5 :90 KNEKTEN ORGELBYG GAREN : 3 0:7 8 5 4 0:0 5 : :3 0:8 48 m :7 3 :7 3 GU LL SPÅN G S : s (6 -SÖM -4 ) Torrfåra/Område som omfattas av åtgärder. Figur Översikt av område som omfattas åtgärder.

Bilaga Detaljplan åtgärder

Bilaga 3 Fotobilga Bild Område där block och sten skall tillföras. Bild Utloppet från det gamla kraftverket en vall anlägg tvärs det gamla utloppet Bild 3 Gjuten tröskel intill gamla fiskvägen öppnas på två platser

Bilaga 3 Fotobilaga Bild 4 Område nedströms dammfästet med stor andel sprängsten. Nytt bottenmaterial tillförs samtidigt som bottenmaterialet omfördelas. Bild 5 Brant parti i torrfårans nedre del där en fiskväg föreslås anläggas.