Bestämning av luminanskoefficient i diffus belysning

Relevanta dokument
Funktionskontroll av vägmarkering VV Publ. 2001: Orientering 3. 2 Sammanfattning 3. 3 Säkerhet 3. 4 Definitioner 3

I detta kapitel anges krav på egenskaper hos vägmarkering samt krav på utförande.

H1 Inledning 1 H1.1 Introduktion 1 H1.2 Innehåll 1. H2 Begrepp 2 H2.1 Beteckningar 2 H2.2 Benämningar 2

TBT Vägmarkering, rev 1. Publ. 2010:109

VÄG 94 VV Publ 1994:29 1 Kap 9 Vägmarkering

Publikation 2004:111. Allmän teknisk beskrivning för vägkonstruktion ATB VÄG Kapitel H Vägmarkeringar

Transportstyrelsens föreskrifter om vägmarkeringar;

VV Publ 2001:16 Bilaga 1 till Funktionskontroll av vägmarkering. Manuell bestämning av mätplatser

Bestämning av friktion

Nr Utgivningsår Vägmarkeringarnas funktion beroende på placering i körfältet

Tillståndsmätning av vägmarkeringars. Västmanlands län VTI notat VTI notat Transportsäkerhet och vägutformning

för funktionskontroll av

TORGNY AUGUSTSSON. Vägmarkering. 50-talet Vägmarkering tidigt 50-tal. Läggare från tidigt 50-tal. Utan Historia Ingen Framtid

Tillståndsmätning av vägmarkeringar i Danmark 2003

Publikation 1994:40 Mätning av tvärfall med mätbil

Okulärbesiktning av vägmarkeringars funktion

Vägmarkeringsstandard för kantlinjer vid olika vägtyper, utan vägbelysning

Innehåll. Bestämning av ojämnheter VV Publ. nr 2001:29 och tvärfall med rätskiva VVMB 107

Nr Utgivningsår: 1995

ROMA. State assessment of road markings in Denmark, Norway and Sweden

3 Längsgående markeringar

Utdrag ur: VV Publikation 2004:80. Vägar och gators. utformning. Vägmarkering och vägkantsutmärkning

Tillståndsmätning och analys av vägmarkeringars synbarhet i mörker i Sverige 2003

Intermittenta, heldragna och profilerade vägmarkeringars funktion över tid

Prediktionsmodell för våta vägmarkeringars retroreflexion

Bilaga 3 Vägbeläggningars reflextionsegenskaper

Tillståndsbeskrivning av vägmarkeringarnas funktion i Västmanlands län

2 Vägutrustningsplaner

Tillståndsmätning av vägmarkeringars funktion 2013

Välkomna! till. Möte om Vägmarkering. Göteborg Göran Nilsson

MMI MiljöMätinstrument AB RadonLite. instrumentversion 3.0 programversion 1.1+ manualversion 1.0.0

Innehåll. Metodbeskrivning Vägytemätning av objekt

FÖRSVARSSTANDARD FÖRSVARETS MATERIELVERK 1 1 (11) MILJÖPROVNING AV AMMUNITION. Provning med elektromagnetisk puls, EMP ORIENTERING

GRÖNARE, ENKLARE, SKÖNARE

R4 Radon Monitor Instruktionsmanual

Tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion år 2011

Manual för RN

Tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion år Sammanfattande resultat från Sverige

Publikation 1994:38 Mätning av spår och ojämnheter med mätbil

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA

Utdrag ur: VV Publikation 2004:80. Vägar och gators. utformning. Vägmarkering och vägkantsutmärkning

Tillståndsmätning av vägmarkeringarnas. i Norden VTI notat VTI notat Sven-Olof Lundkvist. Projektnummer 50330

Information om SVMF. Göran Nilsson

Utvärdering av vägmarkeringar tillhörande klass 2 och 3 i VMN och VST

VV Publ. Nr 2006:112 1 Yttäckande homogenitetsmätning med isotopmätare. Sida

FÄLTMÄTINSTRUKTION KLIMATANALYSATOR 1213

Tillståndsmätningar av vägmarkeringar i Norden

Utdrag ur grundkurs Vägmarkering. Visas på SVMF årsmöte Efter ök med Torgny A

Tillståndsmätning av vägmarkeringarnas. Norden VTI notat VTI notat

Tillståndsmätning av vägmarkeringarnas. Norden VTI notat VTI notat

Projektförslag. Skolskjutshållplatsinventering

18 Vägmärken och skyltar i tunnel

Finska vägmarkeringar / Tuomas Österman. Inledning Vägmarkeringspolicy Upphandlingsdokumenten Entreprenadformer Framtid

14 Utmärkning av fartdämpande åtgärder

Prediktion av våta vägmarkeringars retroreflexion från mätningar på torra vägmarkeringar

11.7 VÄGKANTSUTMÄRKNINGAR

Kontaktperson Datum Beteckning Sida Håkan Skoogh MTk3P (5) Mätteknik

Metoddagen Utskottet för oförstörande fältmätningar. Utskottet för oförstörande fältmätningar. Fokus

Bestämning av friktion på belagd yta

Uppsala kommun, plan- och byggnadsnämnden. Dnr PBN ,

Månadsrapport Miljösamverkan Värmland Januari - December 2016

Svensk författningssamling

TRVMB 703: Provtagning vid kontroll av asfaltbeläggning. Metodbeskrivning : Asfaltbeläggning Publ. 2011:004

6 Övriga markeringar. Pildelar. 6.1 Körfältspilar

Månadsrapport Miljösamverkan Värmland Januari - December 2018

Hur väl kan makrotextur indikera risk för låg friktion?

Kundts rör - ljudhastigheten i luft


Mätning av fokallängd hos okänd lins

RAPPORT Kv Sjöbotten, Älvsjö Vibrationsutredning Upprättad av: Olivier Fégeant Granskad av: Ulrica Kernen

Ramböll har på uppdrag av Härryda Kommun utfört vibrationsmätningar som underlag till detaljplanearbete.

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA

VTT notat. Nr Utgivningsår: Titel: Lågtrafik på vägar med breda körfält. Författare: Sven-Olof Lundkvist. Programområde: Trafikteknik

Stokastisk geometri. Lennart Råde. Chalmers Tekniska Högskola och Göteborgs Universitet

Heldragen kantlinje på tvåfältsväg Hastighet och synbarhet

Bruksanvisning. Swema AB Tel: För support och nedladdning av aktuell programvara kontakta:

Samspel mellan vägbelysning och vägbeläggning för minskad energiförbrukning

DIGITAL LUMINANSMÄTARE B&K TYP Introduktion Instruktionen följer instrumentets originalmanual.

Våtsynbara vägmarkeringars funktion slutrapportering av Provväg

7 Vägkantsutmärkningar

Tillståndsbeskrivning av vägmarkeringarnas. mörker VTI notat VTI notat Transportsäkerhet och vägutformning. Projektnummer 50338

Isolationsprovning (så kallad megger)

Bestämning av fillers förstyvande inverkan på bitumen. Aggregate. Determination of filler s stiffening effect on bitumen.

Isolationsprovning (så kallad meggning)

Vägytemätning TRV 2013:XXX TDOK 2013:XXX 1 Vägnät TRVMB XXX

Tillståndsmätning av vägmarkeringar i Sverige 2003

Synbedömning - Bedömning av operatörens syn i skotare

Bruksanvisning. LumiTest. Ljusdetektiven

Regler och anvisningar för schaktning samt återfyllnads- och återställningsarbeten i mark ägd av Tranemo Kommun

RAPPORT Ljudmätning vid skjutning med 24 grams hagelpatroner

4 Varningsmärken. 4.1 Allmänt. 4.2 Siktavstånd

Installationsanvisning och bruksanvisning. Reningsgrad standard 100 micron (0,1mm)

Regler för vägmarkeringar i Sverige. Peter Aalto

13 Stigningsfält och omkörningsfält

11 RUTIN FÖR RF-BESTÄMNING I BORRHÅL VAISALA HMP40S

Metod för termografisk mätning VV Publ. Nr 2006: Innehållsförteckning:

Mjölby kommun Ljusutredning Mantorptravet. Utredning av ljusstörningar för detaljplan Viby-olofstorp 4:4. (Östra Olofstorp vid riksvägen )

VT' notat. Väg- och transport- Ifarskningsinstitutet. Titel: Sidoläges- och hastighetsmätning på Rv40 Borås-Bollebygd. Uppdragsgivare: Vägverket

Manual för MellanBasen. Mellan Basen

RoomDesigner Manual... 1

Transkript:

Publikation 1994:45 Bestämning av luminanskoefficient i diffus belysning Metodbeskrivning 504:1996

1 Orientering... 3 2 Sammanfattning... 3 3 Säkerhet... 3 4 Benämningar... 3 4.1 Objekt... 3 4.2 Mätplats... 3 4.3 Mätpunkt... 3 4.4 Luminanskoefficient... 4 4.5 Kvarvarande markering... 4 5 Utrustning...4 6 Utförande... 4 6.1 Längsgående markeringar... 5 6.2 Ovriga markeringar... 5 7 Beräkning...5 8 Rapport... 5 2

1 Orientering Denna metod är avsedd för bestämning av synbarhet i dagsljus och vägbelysning hos vägmarkeringar. Mätningar sker på vägmarkeringar ute i fält med instrument av typ Qd30 eller annat likvärdigt instrument. Detta är en tillfällig metod som bygger på att val av mätplatser sker enligt VVMB 599 "Bestämning av mätplats vid kontroll av vägmarkering". Metoden kommer att ersättas av en metod som mer överenstämmer med den som tas fram inom CEN/TC 226 Road Equipment, där val av mätplatser sker statistiskt. 2 Sammanfattning Efter kalibrering av instrumentet utförs mätning på vägmarkering på ett antal mätplatser enligt VVMB 599 "Bestämning av mätplats vid kontroll av vägmarkering". Medelvärdet för respektive markering beräknas. 3 Säkerhet Observera gällande föreskrifter för arbete på väg. Arbetarskyddsstyrelsens författningssamling "Vägarbete" och VV publikation "Arbete på väg". 4 Benämningar 4.1 Objekt Ett objekt är en markerad sträcka, som hänför sig till endast ett vägnummer, utfört med samma materialtyp, med endast en entreprenör samt under samma år. 4.2 Mätplats En mätplats är det kontrollområde inom objektet, som tas fram med hjälp av metodbeskrivning VVMB 599 "Bestämning av mätplats vid kontroll av vägmarkering". 4.3 Mätpunkt En mätpunkt är varje punkt på mätplatsen där instrumentet sätts ner och en avläsning görs. 3

4.4 Luminanskoefficient Luminanskoefficient är den egenskap hos vägmarkering som beskriver den andel ljus som reflekteras mot föraren om ljuskällan är himlavalvet en mulen dag. I princip simuleras vägmarkeringens ljushet i dagsljus eller i mörker på väg med stationär belysning. Luminanskoefficienten anges i enheten mcd/m2 och lux. 4.5 Kvarvarande markering För att bedömas som kvarvarande markering måste den markerade delytan eller vid heldragna linjer varje m markerad linje, täcka beläggningen med undantag av genomslitningar på stentoppar. Dessa genomslitningar får högst uppgå till 20 % av markeringens yta. 5 Utrustning Qd30 reflektometer Instrumentet simulerar det geometriska förhållandet som gäller för en personbilsförare vid färd i dagsljus eller på väg med stationär belysning, förutsatt att dennes ögon befinner sig 1,2 meter över marken. Detta innebär att ljuset simuleras infalla från hela himlavalvet. Reflekterat ljus mäts i observationsvinkeln 2,29. Qd30 laddas genom att den laddare som medföljer instrumentet ansluts till instrumentet. Ackumulatorn kan inte överladdas. Kalibrering och mätning se instruktion från tillverkaren. 6 Utförande Funktionskontroll kan ske enligt två olika förutsättningar att kontrollera en generalentreprenad där kraven endast ställs på kvarva rande markering. Om delmarkeringen, som slumpats enligt VVMB 599 "Bestämning av mätplats vid kontroll av vägmarkering", inte uppfyller kravet på kvarvarande markering, flyttas mätningen till närmaste delyta som uppfyller kraven. att kontrollera om en vägsträcka har godtagbar funktion t ex i samband med totalentreprenad eller underhåll. Mätning utförs på de platser som tagits fram enligt VVMB 599 "Bestämning av mätplats vid kontroll av vägmarkering". Bestäm läget för tre mätplatser enligt metodbeskrivning VVMB 599 "Bestämning av mätplats vid kontroll av vägmarkering. Utför mätning på samtliga längsgående linjer på varje objekt. Detta innebär att t ex vänster kantlinje, mittlinje och höger kantlinje skall mätas var för sig och uppfylla 4

kraven. Övriga markeringar t ex pilar, symboler, övergångsställen, text, stopp- och varningslinjer bör också mätas. Borsta av löst liggande smuts på markeringen före mätning. Kontrollera att markeringen är torr. 6.1 Längsgående markeringar På intermittenta linjer välj en mätpunkt i mitten på varje dellinje. Mät kantlinjer i trafikens riktning på 3 dellinjer efter varandra. Mät körfältstlinjer i trafikens riktning på 2 dellinjer efter varandra. Mät mittlinjer i vägens riktning på två dellinjer efter varandra. På heldragna kantlinjer välj tre mätpunkter med 5 m mellanrum på varje mätplats. Utför mätningarna i trafikens riktning. På heldragna mittlinjer välj två mätpunkter med 5 m mellanrum på varje mätplats. Utför mätningarna i vägens riktning. Linjer av typ kamflex skall betraktas som två separata markeringar, en plan och en profilerad. Luminanskoefficienten skall bestämmas endast på den plana delen. 6.2 Ovriga markeringar På övergångsställen utförs mämingen på tre delytor. Börja mätningen på delytan längst till höger i vägens riktning och mät sedan i en mätpunkt på varannan delyta. På pilar och symboler görs en mäming på respektive markering. Övriga tvärgående markeringar mäts enligt samma princip som längsgående linjer. 7 Beräkning Beräkna medelvärdet av samtliga mätvärden för respektive linje inom objektet. Understiger medelvärdet kravet skall mätningen göras om för denna linje på hela objektet. Använd nästa grupp av slumptal enligt VVMB 599 "Bestämning av mätplats vid kontroll av vägmarkering". Visar även denna mätomgång för lågt medelvärde skall linjen underkännas. 8 Rapport Rapportera: 1 Väghållare 2 Entreprenör 3 När markeringen är utförd 4 Mätoperatör 5

5 Länsbokstav/vägnummer 6 Namn på delsträcka 7 Objektets längd 8 I vilken sektion mätningen genomförts 9 Datum för mätning 10 Lufttemperatur 11 Markeringens temperatur 12 Relativ luftfuktighet 13 Typ av markering 14 Typ av material 15 Vägsektion (vägbredd, körfältsberdd, vägrensbredd) 16 Beläggningsyta (slädytbehandling) 17 När beläggningen är utförd (om möjligt) 18 Typ av mätutrustning 19 Mätresultat Medelvärdet av samtliga mätvärden för respektive linje inom objektet. 20 ADTt (om möjligt) 21 Övrigt 6