Näringslivsstrategi 2018 2022, Västerviks kommun Näringslivsstrategin tar sin utgångspunkt i Västerviks kommuns vision 2030, regionens utvecklingsstrategi 2030 samt näringslivets och vår omvärlds utveckling och trender. Förhållningssätt och avgränsning Denna strategi beskriver Västerviks kommuns målsättningar och prioriteringar för en hållbar näringslivsutveckling och ett gott näringslivsklimat. Strategin, som sträcker sig över kommande mandatperiod till år 2022, identifierar en rad fokusområden som särskilt viktiga för näringslivets utveckling men tar inte någon detaljerad ställning till utförande eller metoder. Ett näringslivsprogram med årliga handlingsplaner kommer mer i detalj beskriva hur arbetet inom respektive fokusområde ska bedrivas. Perspektiven i strategin är kommunala, men arbetet genomförs oftast i sammanhang där kommunen inte har egen rådighet. Allt som står i denna strategi är därmed inte bara ett kommunalt ansvar och ett gott näringslivsklimat är inget som en kommunal organisation bygger själv. Det dagliga arbetet präglas i hög grad av dialog, samverkan och partnerskap med företagare, föreningar, politiker, tjänstemän och näringslivets organisationer. Också landsting, regionförbund, universitet/högskolor och andra myndigheter och organisationer är viktiga samverkanspartners, liksom krafter i samhällets övriga delar. Hållbar tillväxt och utveckling En attraktiv kommun med ett starkt och framgångsrikt näringsliv ska positivt bidra till såväl ekonomisk, social som ekologisk hållbar tillväxt. Flera områden utgör viktiga delar för hållbarhet, t ex jämställdhet, miljö, folkhälsa och tillgänglighet. Ett näringsliv byggt på hållbar utveckling stärker de mänskliga rättigheterna och alla människors lika värde i kommunen. Alla delar av vad som gör en kommun attraktiv kan dock inte omhändertas i denna strategi. Exempel på frågor som alla är av stor vikt för näringslivet men som omhändertas av andra styrdokument är integration, kommunikation, energi- och klimat och bostadsförsörjning. Denna strategi fokuserar primärt på de områden som mer direkt påverkar relationen mellan näringslivet och kommunen med bäring på näringslivets konkurrenskraft. Näringslivets utveckling och trender Fyra stora megatrender pågår; Globalisering, urbanisering, digitalisering och klimatomställning. Fysiska varor blir till digitala tjänster, digitala plattformar leder till att mellanhänder slopas, och automatisering och robotisering effektiviserar traditionell industri. Mjuka värden vinner terräng där människans betydelse och livskvalitet ses i ett sammanhang med råvaror, kapital, infrastruktur, tjänster och teknik.
Västerviks kommun har flera betydelsefulla grenar där offentliga institutioner, besöksnäring och industri följt av tjänstesektor är de största sett till antalet anställda. För att få en helhetsbild bör även produktionsvärde vägas in där vårt jord- och skogsbruk är starkt. Näringslivet inom Västerviks kommun har historiskt utgjorts av ett fåtal, men relativt stora, industrier som tillsammans med många småföretag och ett utbrett jord- och skogsbruk formade ett slags brukssamhälle i storformat. Det senaste decenniet och framgent ser vi en utveckling där de stora industrierna har omlokaliserats utomlands samtidigt som medelstora industrier, offentliga institutioner och tjänsteföretag utgör basen för vår arbetsmarknad parallellt med att handel, besöksnäring och gröna näringar blir alltmer betydelsefulla. Hur våra olika näringar kommer att utvecklas över tid beror till stor del på hur vi tillsammans utvecklas i de sammanhang som omger oss och hur vi på ett lokalt plan kan nå gemensamma resultat för ett gott näringslivsklimat. Tillväxtmöjligheter Samtidigt som såväl näringsliv som kommunen och andra offentliga aktörer är framgångsrika inom många områden finns ytterligare möjligheter att gripa an under de närmaste åren: Västerviks kommun tillsammans med näringslivet kan öka ansträngningarna för att i samverkan med myndigheter och regionala aktörer förbättra våra infrastrukturella förutsättningar för tillväxt och företagande. Västerviks kommun tillsammans med näringslivet kan bättre omhänderta den innovationskraft som finns i vår region och i vårt närområde. Västerviks kommun tillsammans med näringslivet kan möta hot om arbetskraftsbrist genom att öka utbytet och pendlingsmöjligheterna med omkringliggande tillväxtområden. Västerviks kommun kan fortsätta utvecklingen för god utbildning på grundskole- och gymnasienivå och på vårt Campus för att tillfredsställa näringslivets behov av kompetens och samhällets behov av nya idéer, entreprenörer och innovationer. Inom området finns även potential för utökad samverkan. Västerviks kommun tillsammans med näringslivet kan ytterligare öka samverkan med universitet och högskolor kring kompetensförsörjning, digitalisering och andra samhällsutmaningar och -möjligheter. Västerviks kommun tillsammans med näringslivet och våra nyanlända kan ytterligare ta vara på möjligheterna med invandringen. Fokusområden och utveckling i Västerviks kommun Ekonomisk utveckling är vårt medel för att uppnå livskvalitet för invånarna i kommunen och en fortsatt god utveckling av våra samhällsfunktioner. Ekonomisk utveckling handlar i grunden främst om människor. Den handlar om människor som utbildar sig, arbetar, uppfinner, investerar, driver företag, finner nya problem och söker nya sätt att lösa dem. Att vi som kommunmedborgare, som företagsledare, som anställda, som tjänstemän och som politiker vill öka värdet av det vi producerar är viktigt för att möjliggöra högre inkomster och bättre livskavlitet på ett individuellt plan, men det är lika viktigt för att skapa resurser till äldrevård, barnomsorg, utbildning och kultur. 2 (5)
Satsningar inom kompetensförsörjning, kommunal service, integration, platsattraktivitet samt infrastruktur och kommunikationer lägger grunden för att näringslivet i kommunen ska kunna utvecklas över lång tid och därmed ge förutsättningar för en långsiktigt hållbart tillväxt. Digitalisering kan användas för ett effektivt resursutnyttjande. Genom ett utåtriktat arbete är vi delaktiga i regionalisering, regionförstoring och internationalisering vilket ger möjligheter till marknadsexpansion och god kompetenstillförsel. Relationen mellan näringsliv, kommun, civila samhället och akademin har karaktären av partnerskap där roller och förväntan på varandra är tydliga. Det finns en god samverkan mellan aktörerna på alla nivåer. En gemensam vilja att driva på utvecklingen i regionen genomsyrar samarbetsklimatet. Med en bred mångfald i företagandet, med beaktande av kvinnligt företagande samt företagande från personer med utländsk härkomst, har vi förutsättningar att nå hela tillväxtpotentialen i vår kommun. Mål I Västerviks kommun är det enkelt att starta och att driva företag. Utveckling: Kommunal service, myndighetsutövning och näringslivstjänster håller hög standard med utgångspunkt att underlätta för näringslivet och kommunmedborgare. Antal (nya) företag, uppföljning av branschbred och lönsamhet, resultat i näringslivsmätningar och feedback till kommunen och näringslivsbolag (enkäter). Västervik har framgångsrik kompetensförsörjning, från ungas skolgång till arbetsplatspraktik och högskola. Utveckling: Såväl företag som offentliga arbetsgivare inom Västerviks kommun är delaktiga i att utveckla metoder och nätverk för en effektiv och långsiktigt hållbar och trygg kompetensförsörjning. Skola, högskola och arbetsmarknadsresurser samverkar med näringslivet för att öka kvalitet och attraktivitet. Statistik från AF, SCB och Västerviks kommun samt feedback till kommunen(enkäter) Näringsliv och offentlig verksamhet stödjer med gemensamma krafter hållbar innovation, integration och delaktighet där mångfald tas tillvara. Utveckling: I Västerviks kommun finns förutsättningar för den kreativitet och entreprenörsanda som samtidens miljö, digitalisering och integration förutsätter. I syfte att nå en långsiktigt hållbar utveckling med avseende på tillväxt och livskvalitet samverkar näringsliv, kommun och andra offentliga aktörer. Statistik från AF och Västerviks kommun (m a p integration och arbetsmarknad). 3 (5)
Västervik är attraktivt och tryggt för besök, evenemang och etablering samt bosättning. Utveckling: De fysiska miljöerna i Västerviks kommun bildar tillsammans med besöksnäringen och kommunikationer till angränsande besöksmål gemensamma destinationer. Dessa ökar möjligheterna för attraktiva evenemang. Tillgängligheten till trygga och attraktiva boendemiljöer stärker Västerviks tillväxt. Besöksnäringsuppföljning (inkl. kommersiella gästnätter), uppföljning av evenemang samt utfärdade startbesked och uppföljning av in- och utflyttning (SCB). Inom Västerviks kommun byggs infrastrukturen ut för ett hållbart samhälle. Västerviks kommun samverkar för, planerar och genomför infarstrukturåtgärder med näringslivets utveckling, samhällets förutsättningar och hållbarhet i fokus. Mätningar av koldioxidutsläpp, planerade och genomförda infrastuktursprojekt och dess inverkan på näringslivet och miljön (enkäter och statistik). Varumärkena Västerviks kommun och Västervik är starka. Utveckling: Två tydliga perspektiv. Kommunorganisationens perspektiv: Kommunikationen inom kommunkoncernen, med näringsliv, medborgare och media är modern och välutvecklad och skapar förutsättningar för attraktivitet som arbetsgivare och med kommunal service i toppklass. Varumärket Västerviks kommun stärker internt identitetsbyggande och sammanhang mellan förväntningar och resultat. Perspektivet Västervik som plats: Varumärket Västervik vidareutvecklas som platsvarumärke över kommunens geografiska yta i syfte att stärka platsattraktion och identitet för näringsliv och medborgare och för att sätta Västervik på kartan i ett brett perspektiv. Varumärkesundersökningar, tillgänglighetsundersökningar samt utvärdering av genomförda projekt vad gäller kommunikation och digitalisering. Västerviks kommun utvecklar tillväxt genom samverkan Utveckling: Västerviks kommun bygger sin tillväxt tillsammans med näringslivet och andra kommuner, organisationer och nätverk. Detta märks särskilt inom områdena infrastruktur, kompetensförsörjning och digitalisering. Västerviks kommun och näringslivet är aktiva i sitt nätverksbyggande och skapar därmed möjligheter för att utöka sina arenor och marknader. Enkäter och statistik från SCB, uppföljning av samverkanseffekter. 4 (5)
Näringslivsprogram 2018-2022 Västerviks kommuns näringslivsprogram 2018-2022 beskriver de konkreta aktiviteter som är en följd av näringslivsstrategin. Näringslivsprogrammet uppdateras årligen i samband med budgetprocessen. 5 (5)