Lauri Ruottinen Jokioinen, Finland

Relevanta dokument
Forskningsprojekt vid SLU med stöd från Nationella Programmet

Hur får vi en bättre övervintring? Hur får vi friskare bin? - Varför dör bina?

Pollineringsuppdrag.

Bin, humlor, beredskapsplaner och neonikotinoider

Text: Lotta Fabricius Kristiansen Foto: Preben Kristiansen och Lotta Fabricius Kristiansen

En sund bigård Bihälsa - Binas sjukdomar

Varroakvalstrets effekt på virus i angripna honungsbisamhällen

Anteckningar från sammankomst med PREBEN KRISTIANSEN

Medlemsblad för Huddingeortens Biodlareförening Nr Äntligen vår!

Marknadsföringsmaterial Svenska Bin 2018

SBR Lotta Fabricius Preben Kristiansen

!"#$%&'(')*+,*,+--.+*%"/*01123'+*%"3./"-* ('.%*"#.1.)(4#*5(./1(')*

Resurseffektivitet -Pollinering. Rapport delstudie 3 inom projektet Hållbar livsmedelsproduktion Dnr /09

Bin, bidöd och neonikotinoider

Fakta om pollinatörer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn

Massdöd av bin samhällsekonomiska konsekvenser och möjliga åtgärder

Att få. blommor och bin. att trivas

Hur får man friska bin i ekologisk biodling?

Tabell 1. Geografisk fördelning av antalet provtagna bigårdar

Avläggarproduktion. - för utökning och avsalu

Projektredovisning Utbildningsstruktur för biodlare NP /12.

SBR SV / Lotta Fabricius Kristiansen Drottningodling för nybörjare

Hur få friska bisamhällen?

Copyright: Eyvind Johansson, Se

Fördjupning om humlor i bärodling

Projektet för varroaresistenta bin

Bisamhället Januari Juni

Varroabehandling Per Thunman

Bihälsokonsulenten. Konferens om det nationella honungsprogrammet Stockholm, 12 mars Preben Kristiansen Bihälsokonsulent

Anvisning om myndighetsåtgärderna som hänför sig till amerikansk yngelröta hos bin

Drönaren Våren Illustration: Carl Henriksson

Pollineringstjänster

Bin och växtskyddsmedel

Enkätundersökning övervintring

Biodling ger mer än du anar!

Bihälsoplan. 1. Placering 2. Dokumentation 3. Vaxförnyelse och avläggare 4. Lämpliga bin 5. Varroabekämpning 6. Drottningar 7. Invintringsduglighet

Enkel Drottningförsörjning

Förslag på inledning. Att göra i trädgården. Studera fjärilens livscykel. Undersök bikupan. Artrally

Från humla till jordgubbe

Inköpta humlesamhällen i svensk trädgårdsodling. Alnarp den 6 december 2018 Christina Winter christinawinter.se Foto: Christina Winter

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax:

Pollinatörer och neonikotinoider Alnarps rapsdag

SBR SV / Lotta Fabricius Kristiansen Drottningodling för nybörjare

Bin och neonikotinoider Växtskyddsrådet

Kartläggning av vinterförluster Vaxanalyser Instruktionsbigårdar Moniteringsbigårdar

Florsocker mot varroa Preben Kristiansen, bisjukdomskonsulent

Öka skörden med Pollineringspoolen!

Varroakvalstret är vårt största bihälsoproblem Bekämpningsmetoderna behöver kompletteras VSH-egenskapen har bevisad stor betydelse för binas förmåga

Ordföranden har ordet våren 2015

Varroan slår till. Jag hade en känsla av att afrikanska bin hade

Yrkesbiodlarkonferens 2014

Studieplan. till boken Sjukdomar, parasiter och skadegörare i bisamhället

Svensk Biavel ett nationellt samarbete

Tänk om jag kunde hjälpa er att bjuda varandra på allas erfarenhet och kunskap. Kanske även jag skulle kunna lägga till något.

Drönaren Våren Illustration: Carl Henriksson

Optimering av pollinering och honungsproduktion

Det är varroakvalstret som är centrum i biodlingens överlevnadskamp. Alla klarsynta biodlare

Biodling Biodling 157

Min biodling. Arbetsbok för deltagare SVERIGES BIODLARES RIKSFÖRBUND

SLU:s verksamhet med bin

Värdet av honungsbins pollinering

Vice ordförande Martin Persson Sekreterare Magnus Nadèn

KRAVs regler för biodling omfattar hela kedjan från inköp av djur, foder och vax, till den färdiga produkten.

Jordbruksinformation Starta eko Biodling

Drönaren Våren Foto: John Severns, Wikimedia Commons. Redaktör Rolf Henriksson

Massdöd av bin. samhällsekonomiska konsekvenser och möjliga åtgärder. Rapport 2009:24

Orsaker och erfarenheter om bidöd

Seminariet : Pollenväxter ger surr på slätten. Den 16 maj 2013

BIDROTTNINGEN BIBBI PÅ FREDRIKSDAL

POLLINERINGSLEKEN OLLINERA MERA

Barley yellow dwarf virus and forecasting BYDV using suction traps

Amerikansk yngelröta biologi, diagnos och bekämpning

Honungsbin och biodling

Inledningsanförande av Ylva Johansson, Arbetsmarknadsoch etableringsminister

Enkla mångfaldsåtgärder på gården. Lena Friberg, HIR Skåne Bengt Hellerström, Annelöv

InsemTech - VSH (början av augusti) import av ett original VSH-material (ägg och sperma) från Dr John Harbo, Baton Rouge

Föreningsbigården. - navet i biodlarföreningen -

Mina första år som biodlare

- en ren naturprodukt

Protokoll årsmöte

Öka skörden gynna honungsbin och vilda pollinerare

PEC: European Science Teacher: Scientific Knowledge, Linguistic Skills and Digital Media

VÄRLDENS MÖJLIGHETER

HUR KAN VI BÄTTRE FÖRSTÅ OCH TA HAND OM BARN SOM ÖVERLEVER CANCER?

Yrkesbiodlarkonferens 2014

SÄRSKILD KONSEKVENSANALYS - administrativa bördor för företagen

Den senaste informationen finns på vår hemsida:

Biets roll i ekosystemet och varroakvalstrets effekt på bisamhället

Vice ordförande Martin Persson Sekreterare Susanne Skoglund

Statens jordbruksverks föreskrifter om bekämpning av amerikansk yngelröta, varroakvalster och trakékvalster A Allmänt

Tänk dig en värld utan blommor, frukt, kaffe eller choklad!

Har meddelandeflagga. Hej!

Neonikotinoiders effekt på rapsbaggar Resultat från svenska undersökningar. Barbara Ekbom, SLU, Inst. f. ekologi

- en ren naturprodukt

Bitidningen. London Honey Show I bigården Virus och bin Så gör jag mer bin En bikupas vikt under två säsonger

Yttrande över förslag till ändring i föreskrifter (SJVFS 1992:38) om bekämpning av amerikansk yngelröta och varroakvalster hos bin

Riskvärdering av växtskadegörare

Pollinatörer i fröodling

Transkript:

Lauri Ruottinen Jokioinen, Finland lauri.ruottinen@hunajaluotsi.fi www.hunajaluotsi.fi +358 40 547 3652 De viktigaste föredragen på NBBC konferens i Helsingfors 28-29 januari En sammandrag av presentationer Titta också http://www.mehilaishoitajat.fi/tapahtumat/nordic-baltic-apiculturalresear/

Vad är Nordic-Baltic Bee Research Symposium / Nordic Baltic Bee council Nätverk mellan Nordiska bi specialister, studenter, konsulenter, föreningarnas medlemmar (biodlare??) Hölls årligen vanligtvis i slutet av Januari, nästa gång i Tallinn Jan 2017 Mötet har tidigare delats till forskarmöte och organisationsmöte (en dag för båda) Nuförtiden innehåller den presentationer och mer eller mindre grupparbete Håls på vardagarna (onsdag eftermiddag till fredag eftermiddag) Inbjudan sänds via e-mail sent på hösten och bads förmedlas vidare

MONITORING FOR VARROA MITES jämförande test med tre olika sätt att följa varrao kvalstrens mängd i samhällen Ole Kilpinen, Danish Beekeepers Association Naturliga ned fall 1 /dygn ~ 125 i samhället Foto: Ole Kilpinen

Florsocker Foto: Ole Kilpinen

Foto: Ole Kilpinen

Slutsatser: 84 % av kvalster gick av med florsocker 42 % med koldioksid,, apparaten var dyr, blev våt och till slutet gick sönder Ett prov räcker inte till utan man måste följa nivån flera gånger medan säsongen

UNDERSTANDING VIRUS DATA FROM HONEY BEE COLONIES Per Kryger, Department of Agroecology, Aarhus University Mängden av virus varierar medan säsongen och korrelerar till mängden av varroa kvalster -> d.v.s. resultat från vår och sommar prov är olikt jämförd med sensommar / höst prov Nya virus arter påträffas och virus kan förändra sig till en mer farligare typ Infektion från getingar, humlor och myror kan hända

RING TEST OF VARROA RESISTANT HONEYBEES Bjørn Dahle, Norwegian Beekeepers

USING GENOMICS TO IMPROVE AFB OUTBREAK INVESTIGATIONS Eva Forsgren, Swedish University of Agricultural Sciences Första steget att kontrollera Amerikanska yngel rötan är att upptäcka sjukdomen Uppteckning genom historien: Kliniska symtom -> prov från sjuka larvar -> honungs prov -> vuxna bin - > att hitta AYR gener från bi materialen Mycket exakt och sensitiv metod, man kan hittar nästan alla mögliga infektioner

Gråmögel börjar växa på jordgubbes blomma

USE OF PRESTOP MIX BIOFUNGICIDE AND HONEYBEES IN THE CONTROL OF DISEASES OF BERRIES AND APPLE Marja-Leena Lahdenperä, Verdera Oy Vektorspridare eller mojäng Ingång för bina ovan plex Utgång för bina undan plex

För Jordgubben Hallon Äpplet

TRANSGENERATIONAL IMMUNE PRIMING IN HONEYBEES VIA VITELLOGENIN Dr. Dalial Freitak, University of Helsinki Är det mögligt att vaccinera bin mot yngelrötan??? (och andra bisjukdomar Om insekterna äter friska, nedsatta? eller döda? sjukdoms sporer så kan de få immunförsvar mot sjukdomen Om bisamhället utsättas för Amerikanska yngelröta sporer, börjar drottningen LÄGGA ÄGG varav kläcks larver som är resistenta mot yngelrötan D.v.s. att drottningen kan anskaffa immunitet för sina avkomlingar när det finns infektions trycket i omgivningen

Utsättning för P.larvae sporer

EFFICIENCY OF DRONE BROOD REMOVAL ON THE POPULATION GROWTH OF VARROA DESTRUCTOR Valters Brusbardis, Latvian Beekeepers Association Drönare yngel hade 10 till 20 gånger mera varroa an arbetsbi ynglen 50 % färre varroa i arbetsbiyngel, som hade drönarramar 40 % färre varroa i vuxna bin i samhällen som hade drönarramar

MANAGING VARROA AND PREVENTING LOSSES Preben Kristiansen, Swedish Beekeepers AssociationTHE APIARY OF EDUCATION, NEW SWEDISH BEEKEEPER TRAINING STRUCTURE Lotta Fabricius Kristiansen, Swedish Beekeepers Association

POLLEN RESOURCES FOR HONEYBEES IN THE AGRICULTURAL LANDSCAPE Asger Søgaard Jørgensen, Danish Beekeepers Association ARTIFICIAL NESTS FOR NATIVE POLLINATORS INCREASE THE YIELD OF GARDEN AND FORESTS BERRIES Reima Leinonen, Kainuun ELY-keskus HONEY- AND WILD BEE POLLINATION OF BILBERRY IN BOREAL FOREST Rainer Peltola, Natural resources institute Finland

20

21

Rovaniemi, blåbär 2011 18,0 16,0 A 14,0 % från blommor till bär 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 B B C 2,0 0,0 100,0 300,0 500,0 cntrl Avstånd från bigård (m)

Kivalo, fjällskog, blåbär 2011 Kaksi tarhaa, kummassakin 4 pesää 16 14 12 10 8 A A 6 4 2 B B 0 100 m 300 m 500 m cntrl Avstånd från bigård (m)

THE BIOLOGICAL FACTORS AFFECTING THE OVER WINTERING SUCCESS Lauri Ruottinen, Lassi Kauko

Lassi Kauko ringde till biodlarna 2007 2014 och frågade om vinter förluster Fån vår 2007 till vår 2014 övervintrades 32 346 bisamhällen 27518 klarade, Vinterförlusterna var 14,9% Sydväst området: 21 biodlare av 28 förlorade mer än 20% Bara en förlorade mindre än 10% Nordostlig området: Bara en av 19 biodlare förlorade mera än 20% 7 biodlare förlorede mindre än 10%

Drottning förluster av alla förluster Total losses 25,00 20,00 15,00 10,00 5,00 0,00 The relation of total winter losses to queen losses in Finland 45,00% 40,00% 35,00% 30,00% 25,00% 20,00% 15,00% 10,00% 5,00% 0,00% % of queen losses from totala losses total losses queen losses proprtionaly 2007-08 2008-09 2009-10 2010-11 2011-12 2012-13 2013-14 2014-15 % 3,2 4,3 3,2 3,4 2,7 3,8 3,3 4,6 I medeltal 3,6 %

g/dag 5,00 4,00 3,00 2,00 1,00 Dagens matkonsumtion i 186 dagar på vintern 2012 2013 0,00 0 5 000 10 000 15 000 20 000 Bin I vinterklotet ~ 3000 bees ~ 17 000 bees Ett svagt samhälle (under 4000 bin) använder fyra gånger mera vinterfoder / bi an en stark samhälle (över 10 000 bin)

BIOACTIVITY OF SCANDINAVIAN UNIFLORAL HONEYS A BOOKLET ABOUT FINNISH UNIFLORAL HONEYS FOR BEEKEEPERS Dr. Anneli Salonen Manuka honung UMF +5 - +30, (Unique Manuka Factor relatierar till den antibakteriska förmågan av manuka honung Metylglyoxal ligger i bakgrunden för antimikrobiska egenheter av Manuuka honung 30 750 mg/kg, i Finska honung har man tillsvidare hittat 120 mg/kg Mest antibaketeriska är tillsvidare mjölkört och bovete honung

44 prov från Finland, Norge, Sverige och Danmark Alla av de 14 olika sorthonungs prov visade antioksidativa egenheter 11 av dem visade höga antioksidativa egenheter var av 10 var effektiva i 15% lösning mot Staphylococcus aureus 3 av testade prov var effektiva mot Staphylococus aerginosa Mest antibaketeriska är tillsvidare mjölkört och bovete honung

BROAD BEAN AND POLLINATORS - WHAT'S HAPPENING IN THE FIELD? Tiiu Kyllönen, University of Helsinki Pollinerar bin bovete? Korrelation mellan binas besök i blommor och mängden av baljor var från 0,7 till 0,9 (hög!) Andra insekter är också mycket viktiga

HIVE LOG PROGRAM - "KEEP IT SIMPLE" Flemming Vejsnæs, Danish Beekeepers Association Enkel sätt att samla information av bisamhällen

IMPACT OF THE PESTICIDES TAU-FLUVALINATE AND TEBUCONAZOLE ON HONEY BEE PHYSIOLOGY AND LONGEVITY Risto Raimets, Estonian University of Life Sciences BEE DEATHS AND MONITORING OF PPPs Lotta Kaila, The Finnish Safety and Chemicals Agency BEES, BEE HEALTH, PATHOGENS AND NEONICOTINOIDS: WHAT IS REAL AND WHAT IS NOT? Joachim de Miranda, Swedish University of Agricultural Sciences

BEE POLLEN EXPOSURE TO HAEMATOLOGICAL VALUES IN HUMAN BLOOD Jānis Šnikvalds, Latvian beekeepers Association POLLEN RESOURCES FOR HONEYBEES IN THE AGRICULTURAL LANDSCAPE Asger Søgaard Jørgensen, Danish Beekeepers Association Citizen Sientic Investigation Pollen, Asger TACK! Sommaren är kort och den kommer snart!!