Jens Olsson 1
Ulf Bergström Bild: BIOPIX Jens Olsson Kustlaboratoriet, Öregrund Institutionen för Akvatiska Resurser SLU Riksmöte för vattenorganisationer, 2012-09-17 Bild: BIOPIX
Fyra frågor Varför skall vi ha rovfisk i skärgården? Hur mår rovfiskarna? Hur påverkas rovfiskarna av övergödning och klimat? Hur ska vi bevara rovfisken? Bild: BIOPIX Bild: BIOPIX 3
Varför ska vi ha rovfisk? 4
Rovfisken som nyckel i ekosystemet Utsjön Sillgrissla Fiske Torsk Kusten Sill Skarpsill djurplankton nektobenthos växtplankton närsalter Rovfiskar påverkar balansen och strukturen i ekosystemen
Rovfisken spelar en viktig roll i Östersjön Utsjön Kusten Algblomningar Spigg Spiggen som vektor mellan utsjön och kusten? Bild: Ulf Bergström Algblomningar Casini m fl 2008 Proc R Soc B Bild: Ulf Bergström Bild: Ulf Bergström
ton abborre i yrkesfiske Hur mår abborren? 700 600 500 400 300 200 Yrkesfiskets landningar i Östersjön? 100 0 1910 1930 1950 1970 1990 2010 Data fram tom 1980 sammanställt av Sture Hansson. 1980-2008 från ICES. Provfiske senaste 15 åren Forsmark Råneå Holmön ICES SD 30 (Finland) Finbo ICES SD 31 (Finland) ICES SD 29(Finland) ICES SD 32(Finland) Brunskär Hiiumaa Provfiske senaste 10 åren Kvädöfjärden Abborren har ökat under de senaste 40 åren Vinö Jūrkalne Daugavgriva Monciskes/Butinge Curonian Lagoon Forsmark Stor variation mellan områden lokala bestånd HECLOM, i tryck 7
Hur mår gösen? Ju grumligare desto bättre göshabitat Provfiske i Ålands hav Nästan ingen gös på kusten över minimimåttet Yrkesfiskets landningar i Östersjön Data fram tom 1980 sammanställt av Sture Hansson. 1980-2008 från ICES. 8
ton gädda i yrkesfiske Antal abborre per ansträngning Hur mår gäddan? Yrkesfiskets landningar i Östersjön 700 600 500 400 300? 200 100 0 1910 1930 1950 1970 1990 2010 Stor variation mellan år i provfiske i Kalmarsund 350 300 250 200 150 100 50 0 1956 1961 1966 1971 1976 1981 1986 1991 1996 Gäddan fångas nästan inte i vanliga nätprovfisken. Vi vet väldigt lite om artens status på kusten..hur mår gäddan egentligen? 9
% förändring % change i rekryteringshabitat area Hur påverkas rovfisken av övergödningen? Modellering av abborren och gösens svar på förändrat siktdjup (rekryteringshabitat) 300 Business as usual Mål aktionsplanen för Östersjön (BSAP) Referensnivå aktionsplanen för Östersjön (BSAP) 250 200 150 Abborren gynnas 100 50 0 Gösen missgynnas -50-100 -10 current 11 20 30 40 48 % förändring % change water i siktdjup clarity 10 Bergström m fl. Opublicerat
Fångst per ansträngning Hur påverkas rovfisken av klimatet? Abborren och gösen gynnas av ett förändrat klimat - minskande salthalt och ökande temperatur Klimat 25 8 7,8 20 7,6 7,4 15 7,2 10 7 6,8 5 Vattentemperatur Salthalt 6,6 6,4 0 6,2 1964 1969 1974 1979 1984 1989 1994 1999 2004 2009 Bestånd abborre, Kvädöfjärden 14 12 10 8 6 4 2 0 1964 1969 1974 1979 1984 1989 1994 1999 2004 2009 11
Hur kan vi säkerställa rovfiskens existens i skärgården? Skydd mot exploatering - bevara lek och uppväxt områden Restaurera habitat Begränsa fisket Reducera konkurrerande arter Utsättningar 12
Vuxen fisk Vuxen fisk Habitatet är viktigt för abborre och gös Tillgång av lek och yngelhabitat avgör hur mycket vuxen fisk vi får Det är mycket viktigt att bevara lekoch uppväxtmiljöer på kusten! Sundblad m fl. Opublicerat % area rekryteringshabitat % area rekryteringshabitat 13
Exploateringen smyger sig på! Människan och fisken gillar samma miljö (grunda skyddade vikar)! Båttrafik, muddringar och övergödning är negativt för fiskrekrytering Varje år nyexploateras ca 1% av fiskens rekryteringsmiljöer Naturliga produktionen är hög stärk den naturliga produktionen istället för att sätta ut fisk! 14
Öppna fiskvägar och restaurera habitat Anlägg gäddfabriker Strandbete på översvämmade ängar Öppna fiskvägar Bild: Jonas Nilsson Ljunggren m fl, FINFO 2011:1 15
Film: Per Stolpe, Upplandsstiftelsen 16
ton abborre i yrkesfiske Ton abborre Begränsa fisket Uttaget från fritidsfisket betydligt större än det från yrkesfisket 1200 1000 Fritidsfiske 800 600 400 200 0 Yrkesfiske 700 600 500 400 300 200 100 Fritt handredskapsfiske Större och fler fiskar i fredade områden Rovfisk känsliga för fiske under lektiden 0 1910 1930 1950 1970 1990 2010 17
Storspigg en liten fisk med stor påverkan? Spiggen har ökat dramatiskt i Östersjöns utsjö Typisk exponerad flada Södra Egentliga Östersjön Bottenhavet Norra Egentliga Östersjön Bild: Ulf Bergström Så även på kusten Storspigg..äter fiskägg och larver..konkurrerar om plankton..ger ökad trådalgspåväxt..utgör samtidigt bra föda för rovfisk Bergström m fl, opublicerat 18
Storspigg rovfiskens skräck? Starkt negativt samband mellan spigg och abborre/gädda, både rumsligt och tidsmässigt Spiggen har potential att hålla nere rekryteringen 200000 180000 160000 140000 120000 100000 80000 60000 40000 20000 60 50 40 30 20 10 0 0 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 Olsson m fl, opublicerat Utveckling av rekryter av abborre och vuxen spigg i Forsmarks skärgård 19
Tack för er uppmärksamhet! Foto: Martin Karlsson 20