Sammanfattning av nämndens viktigaste effektmål och måluppfyllelse

125 BILDNINGSNÄMNDEN Sammanfattning av nämndens viktigaste effektmål och måluppfyllelse Gymnasieskolans mål är uppnådda för: Öka andelen elever som slutför gymnasieutbildning med grundläggande behörighet och med goda resultat. Eleverna har förbättrat sina studieresultat. Måluppfyllelsen är förbättrad jämfört med föregående år när det gäller fullföljda studier och grundläggande behörighet. Måluppfyllelsen är oförändrad jämfört med föregående år när det gäller genomsnittlig betygspoäng. Måluppfyllelsen är i båda fallen högre än i riket och i jämförbara kommuner. Öka andelen behöriga lärare samt öka andelen lärare som är behöriga i de ämnen de undervisar i. Måluppfyllelsen är högre än i riket och i jämförbara kommuner. Andelen elever som upplever arbetsro i skolan ska öka. Lyfta fram perspektivet av entreprenörskap och företagande inom gymnasieskolans program på samtliga gymnasieskolor i Linköping och manifestera detta på lämpligt sätt. Kontakt mellan gymnasieskolans program och högskolan och arbetslivet ska ingå i utbildningen på alla program. Målen är delvis uppnådda för: Fungerande programråd ska tillskapas på samtliga program. Programråd finns på samtliga program men på 3-4 program är inte programråd aktiva. Noteras bör att enligt den kommande Skollagen blir programråd obligatoriska endast för yrkesprogram. Öka forskningsanknytningen av gymnasieskolans program. Antalet lektorer och deltagare i Forskarskolan är samma antal som 2008. Målen är inte uppnådda för: Förbättra elevernas närvaro och ta fram åtgärdsprogram för detta Enligt frånvaroregistreringen i Extens har den genomsnittliga frånvaron under läsåret ökat jämfört med föregående läsår från 11 % till 12 %, men uppgifterna är osäkra på grund av säkerhetsproblem i systemet. Införa en modern och flexibel lärlingsutbildning. Lärlingsutbildningen är ännu en försöksverksamhet och ambitionen är att minst hälften av lärlingsplatserna ska fyllas. Gymnasiesärskolans mål är uppnådda för: Andelen elever som slutför utbildningen med betyg på yrkesprogram ska öka. Öka andelen behöriga lärare. Målet är inte uppnått för: Öka andelen gymnasiesärskoleelever som är i arbete efter avslutad utbildning. En nyinrättad tjänst har placerats på Jobbtorget i syfte att öka antalet elever som är i arbete efter genomgången gymnasiesärskola. Vuxenutbildningens mål är uppnådda för: Utbudet av yrkesinriktad gymnasial utbildning ska öka. Andelen yrkesutbildningar är cirka 50 % och det är några % högre jämfört med föregående år. Målet är delvis uppnått för: Vuxenutbildningen ska ge alla som så önskar grundskole- och gymnasiekompetens samt behörighet för högskolestudier. Målet är inte uppnått för: Öka andelen behöriga lärare samt öka andelen lärare som är behöriga i de ämnen de undervisar i. Att måluppfyllelsen sjunkit för det sistnämnda målet beror på att vuxenutbildningen i allt högre grad består av yrkesutbildningar där det ofta är brist på behöriga lärare.

126 För arbetsmarknad, invandrare och flyktingar är målen inte uppnådda för: Andelen personer som kommer i egenförsörjning genom bildningsnämndens arbetsmarknadsinsatser. Andelen nyanlända flyktingar i de yrkesaktiva åldrarna, som efter introduktionen arbetar, deltar i arbetsmarknadsinsatser eller studerar ska öka. Öka andelen gymnasiesärskoleelever som är i arbete efter avslutad utbildning (gemensamt mål med gymnasiesärskolan). Förklaring till de sämre resultaten kopplas till det allmänna konjunkturläget samt att de som anvisats från socialkontoret har än mer komplex problematik och därmed står längre från arbetsmarknaden än tidigare. Sammanfattande reflektioner och analys Det totala antalet elever i gymnasieålder har ökat fram till, därefter minskar antalet elever successivt med cirka 20 % fram till 2015-2016 för att sedan åter långsamt öka. Efter en relativt kraftig expansion av fristående gymnasieskolor under perioden 2000-2008, bedömer nämnden bland annat mot bakgrund av Skolinspektionens senaste beslut att ökningen av antalet fristående gymnasieskolor kommer att mattas av och att andelen elever på fristående gymnasieskolor troligen stabiliseras runt 30 %. I Linköping finns det under innevarande läsår sex kommunala och elva fristående gymnasieskolor. Arbete och förberedelser för införande av den nya gymnasieskolan (GY 2011) och den kraftiga elevminskningen har inletts och kräver översyn och viss omstrukturering av den kommunala gymnasieorganisationen. Ett investeringsbehov kommer att behövas som en konsekvens av eventuella beslut om nya program/inriktningar inom GY 2011. Elevminskningen bedöms inte bli lika omfattande som tidigare p.g.a. bland annat ökad invandring och flyktingmottagande. Utbildningskontoret utreder kontinuerligt den framtida användningen av skollokaler samt avvecklingen av skollokaler för gymnasieskolan i takt med det sjunkande elevantalet. Samtidigt som gymnasieprogrammen inom den kommunala skolan kommer att koncentreras till huvudbyggnaderna på varje skola fortsätter arbetet att tillsammans med fastighetsägaren förbättra lokalernas ytskikt och funktionalitet. Den kommunala gymnasieskolan måste ha både bra inre verksamhet och tilltalande lokaler. Staten har beslutat om en fortsättning av Lärarlyftet vilket innebär att Linköpings kommun måste besluta om lokala resurser för 2011 i nivå med tidigare år. IT-satsningen fortsätter som tidigare planerat. Statsbidragen för Yrkesvux som erhölls i december föreslår bildningsnämnden ska användas under 2011-12 och en successiv nedtrappning av vuxenutbildningen sker då. Under 2010 används överskotten från. Rådande lågkonjunktur har påverkat måluppfyllelsen inom arbetsmarknad, invandrare och flyktingområdet. Från och med 1 december 2010 kommer Arbetsförmedlingen att få ett samordnande ansvar för etableringsinsatserna för nyanlända flyktingar istället för kommunerna. En utfasning kommer att ske i kommunen under 2011 och 2012 och detta får återverkningar på Jobbtorgets organisation. Kommunerna kommer dock fortsättningsvis att ha ansvar för svenska för invandrare (sfi), tillgång till skola, boende och att erbjuda samhällsorientering. Under 2010 gör Arbetsförmedlingen en större satsning inom arbetsmarknadsområdet, bl.a. aktiveringsinsatser inom statlig och kommunal verksamhet samt inom vissa ideella organisationer - LYFT. Detta innebär att kommunerna kommer att behöva ställa praktikplatser till förfogande.

127 EKONOMI Resultaträkning, tkr Budget Avvikelse Intäkter 256 012 226 183 29 829 Kostnader -930 113-904 820-25 293 Planenliga avskrivningar -685-685 0 Verksamhetens nettokostnad -674 786-679 322 4 536 Finansnetto -117-117 0 Resultat före kommunbidrag -674 903-679 439 4 536 Kommunbidrag 679 439 679 439 0 Årets resultat exkl. kommunala enheter 4 536 0 4 536 Resultat kommunala enheter 26 034 0 26 034 Årets resultat 30 570 0 30 570 Driftsammandrag, tkr Budget Verksamhet Avvikelse Bildningsnämnden 1 104 1 645 541 Gymnasieskola 507 572 512 996 5 424 Gymnasiesärskola/Särvux 37 345 39 459 2 114 Vuxenutbildning 52 792 62 692 9 900 Arbetsmarknad, invandrare och flyktingar 48 261 58 530 10 269 Konsumentvägledning 656 653-3 Budgetrådgivning 982 978-4 Uppdragsutbildning 157 0-157 Omfördelad besparing 0 2 485 2 485 Summa 648 869 679 439 30 570 Investeringar, tkr Investeringar Utgifter Inkomster Nettoutgift Nettoutgift belopp tkr 2008 Gymnasieskola 5 192 122 5 070 6 627 Gymnasiesärskola/Särvux 40 0 40 0 Vuxenutbildning 396 0 396 0 Arbetsmarknad 1 114 0 1 114 173 Summa investeringar 6 742 122 6 620 6 800 Ekonomiska kommentarer Bildningsnämnden redovisar ett överskott på sammanlagt 30,6 mnkr med fördelning 4,5 mnkr för nämndens anslagsdel och 26 mnkr för de kommunala enheterna. Under året rådde osäkerhet om det ekonomiska läget eftersom besparingsbeting aviserades under våren. Verksamheternas organisation anpassades både för att klara hösten samt för att ligga i rätt nivå inför 2010/2011. Verksamheterna har p.g.a. att överskott får förbrukas 2010 planerat sin verksamhet i ett tvåårsperspektiv. Överskotten kommer på nämndnivå att användas till att öka antalet platser i vuxenutbildning samt mindre förbrukning av balanserade medel inom invandrar/flyktingverksamhet. Överskotten på utförarnivå kommer att användas till de ökade besparingskrav 2010, förberedelser inför GY-11, arbetsmiljöåtgärder, förstärka undervisningen i svenska som andraspråk, stödundervisning m.m.

128 Resultat belopp tkr Resultat varav varav kommunala Avvikelse Verksamhet nämnden enheter i procent Bildningsnämnden 541 541 32,9% Gymnasieskola 5 424-8 457 13 881 1,1% Gymnasiesärskola/Särvux 2 114 1 696 418 5,4% Vuxenutbildning 9 900 5 805 4 095 15,8% Arbetsmarknad, invandrare och flyktingar 10 269 2 472 7 797 17,5% Konsumentvägledning -3-3 -0,5% Budgetrådgivning -4-4 -0,4% Uppdragsutbildning -157-157 Omfördelad besparing 2 485 2 485 Summa 30 570 4 536 26 034 4,5% Gymnasieskolan och gymnasiesärskolan Nämndens anslagsmedel för gymnasieskolan redovisar ett underskott på ca 8 500 tkr. Större delen av underskottet, 8 100 tkr beror på att antalet folkbokförda elever var 189 fler jämfört med budget. Denna elevökning motsvarar drygt 12 000 tkr eftersom den genomsnittliga undervisningskostnaden var cirka 68 tkr/elev. Att underskottet inte blev så stort beror huvudsakligen på att delar av besparingarna omfördelades från 2010 och. Elevökningen jämfört med budget beror på ökad invandring och ökat flyktingmottagande förbättrat arbete med kommunal uppföljning som medfört färre elevavbrott och färre elever utanför gymnasieskolan. Effekten av inrättande av organisationen VIP (Vägval Individuella program) har gett synbara resultat. fler elever än tidigare som går ett fjärde gymnasieår på grund av nya tillträdesregler till högskolan. Kommunala enheter inom gymnasieskolan redovisar ett överskott på ca 13 800 tkr där de största överskotten avser Anders Ljungstedts gymnasium (ca 4 000 tkr), Katedralskolan (ca 3 900 tkr), Birgittaskolan (ca 2 700 tkr) samt Berzeliusskolan (ca 1 800 tkr). Överskotten beror bl.a. på fler elever i klasserna, lägre personalkostnader då det är fler yngre lärare med lägre lön, pensionerade lärare med lägre personalomkostnadspålägg, färre elevavhopp, restriktivitet med fortbildning. Anders Ljungstedts gymnasium och Berzeliusskolan har varit återhållsamma med inköp och anställningar eftersom de haft kravet att återställa tidigare års underskott. Av redovisade överskott ovan avser 4 146 tkr återställande av tidigare års underskott. Nämndens anslagsmedel för gymnasiesärskolan visar ett överskott på ca 1 700 tkr. Det beror på färre antal elever än budgeterat och färre elever i utbildningar med hög ersättningsnivå samt lägre lokalkostnader och högre interkommunala intäkter. Vuxenutbildning Nämndens anslagsmedel för vuxenutbildning redovisar ett överskott på ca 5 800 tkr. Överskottet beror huvudsakligen på att nämnden erhållit besked om statsbidrag för yrkesvux relativt sent under året då utbildningar redan upphandlats. Besked om statsbidrag för 2010-11 erhölls först i december och för att kunna garantera elevernas färdigutbildningstid inom yrkesvux har dessa medel avsatts till kommande år. Kommunala enheter inom vuxenutbildningen redovisar ett överskott på ca 4 100 tkr som består av lägre kostnader för personal och köp av verksamhet än budgeterat. Insatser för invandrare och flyktingar samt arbetsmarknad Nämndens anslagsmedel visar ett överskott på ca 2 500 tkr som beror på att platserna för sfi med samhällsinformation och sfi med branschinriktning inte kunde fyllas direkt i januari utan fylldes på successivt under våren. Överskottet beror också på att Jobbtorgets filial i Skäggetorp inte startade förrän i april och generade ett överskott på 800 tkr. Kommunala enheter visar ett överskott på ca 7 800 tkr som till största del avser Elsa Brändströms skola (5 900 tkr) som fått upprepade tilläggsbeställningar samt Jobbtorget (1 900 tkr). Resultatet på Jobbtorget beror på att budgeterade verksamhetsmedel inte kunnat nyttjas i tillräcklig omfattning bl.a. beroende på brist på utbud av utbildningar och platser för arbetsträning/prövning.

129 BILDNINGSNÄMNDEN GYMNASIESKOLA Effektmål och måluppfyllelse Effektmål Måluppfyllelse Ett friare Linköping Öka andelen elever som slutför gymnasieutbildning med grundläggande behörighet och med goda resultat. Öka andelen behöriga lärare samt öka andelen lärare som är behöriga i de ämnen de undervisar i. Förbättra elevernas närvaro och ta fram åtgärdsprogram för detta. Andelen elever som upplever arbetsro i skolan ska öka. Införa en modern och flexibel lärlingsutbildning. Kontakt mellan gymnasieskolans program och högskolan och arbetslivet ska ingå i utbildningen på alla program. Fungerande programråd ska tillskapas på samtliga program. Öka forskningsanknytningen av gymnasieskolans program. Ett företagsammare Linköping Lyfta fram perspektivet av entreprenörskap och företagande inom gymnasieskolans program på samtliga gymnasieskolor i Linköping och manifestera detta på lämpligt sätt. Målet är uppnått. Eleverna har förbättrat sina studieresultat. Måluppfyllelsen är förbättrad jämfört med föregående år när det gäller fullföljda studier och grundläggande behörighet. Måluppfyllelsen är oförändrad jämfört med föregående år när det gäller genomsnittlig betygspoäng. Måluppfyllelsen är i båda fallen högre än i riket och i jämförbara kommuner, se tabell nedan. Målet att öka andelen behöriga lärare är uppnått. Måluppfyllelsen är förbättrad jämfört med föregående år. Måluppfyllelsen är högre än i riket och i jämförbara kommuner, se tabell nedan. Målet att öka andelen lärare som är behöriga i ämnen de undervisar i redovisas inte eftersom sammanställning om detta saknas både lokalt och nationellt. Målet att förbättra elevernas närvaro är inte uppnått. Enligt frånvaroregistreringen i Extens har den genomsnittliga frånvaron under läsåret ökat jämfört med föregående läsår från 11 % till 12 %. Uppgifterna är osäkra på grund av säkerhetsproblem i systemet. Frågor om frånvaro och skolk har uppmärksammats vid verksamhetsbesöken. Gymnasieskolorna arbetar aktivt med närvaron både i skolan och i samarbete med hemmen. Samarbetet med hemmen har försvårats av problem med datorsystemet. Föräldrar har inte haft den åtkomst till uppgifter om frånvaro som varit avsikten. Målet att öka andel elever som upplever arbetsro i skolan är uppnått. Den årliga gymnasieenkäten visar att index för påståendet Det är arbetsro på lektionerna har ökat från 58,8 för 2008 till index 62,5 för. Indexet för fördelade sig på index 64,2 för kvinnor och index 60,8 för män. (Index har skala 1 100) Målet att hälften av 42 beviljade platser ska komma till stånd är inte uppnått. På Anders Ljungstedts Gymnasium har 5 platser kommit i gång och på Birgittaskolan 5 platser. 2008 togs 23 lärlingsplatser i bruk. Målet är uppnått. Samtliga program har kontakt med högskolan och/eller arbetslivet. Kontakterna är av olika former såsom studiebesök, arbetsplatsförlagd utbildning, lokala styrelser, kompetensutveckling av lärare m.m. Målet är delvis uppnått eftersom det har skapats programråd på samtliga program men på 3-4 program är inte programråd aktiva. Noteras bör att enligt den kommande Skollagen blir programråd obligatoriska endast för yrkesprogram. Antalet lektorer i gymnasieskolan är 7, vilket är samma antal som 2008. Antalet lärare som deltar i Forskarskolan är fyra, vilket också är samma antal som 2008. Samtliga gymnasieskolor arbetar aktivt med entreprenörskap och företagande. Arbetet beskrivs i skolornas kvalitetsredovisningar. Utöver det arbetet som sker tillsammans med eleverna har lärare deltagit i fortbildning och studiecirklar om entreprenöriellt lärande. Grön Grön Röd Grön Röd Grön Gul Gul Grön

130 Prioriterade aktiviteter Beskrivning Elevers val av utbildning och huvudman För bedömdes att elevökningen hade nått kulmen och att antalet elever skulle vara ungefär detsamma som för 2008. Vidare bedömdes att från med 2010 minskar antalet elever. Mot bakgrund av den relativt kraftiga expansionen av antalet fristående gymnasieskolor bedömdes i budget att friskoleutvecklingen skulle medföra en minskning av cirka 125 elever i kommunala gymnasieskolor. Elevprognoser för gymnasieskolan bedömdes osäkra bland annat beroende på att studietiden är längre än tre år för ett ökande antal elever. En relativt stor grupp ungdomar mellan 16 20 år rör sig mellan gymnasieutbildning inom individuella program, programinriktade individuella program, praktik och arbetsmarknadsinsatser, vilket också försvårar bedömningen. Lokal- och personalbehov i gymnasieskolan Ökningen av antalet elever i fristående gymnasieskolor och den befarade elevminskningen bedömdes i budget kunna leda till minskade lokal- och personalbehov i kommunala gymnasieskolor. Elevminskningen i kommunens gymnasieskolor bedömdes komma att fördela sig i stort sett mellan alla program men inte mellan alla skolor. Elevminskningen befarades kunna medföra omställningskostnader för personal på några enheter samt för ökade kostnader för nämnden för lokaler. Uppföljning Bedömningen att elevökningen hade nått kulmen och att antalet elever skulle vara detsamma som för 2008 stämmer inte. Jämfört med budget ökade det totala antalet elever med 236, varav 189 var folkbokförda i Linköping. Dessutom finns elever från andra kommuner i fristående gymnasieskolor i Linköping. Uppgifter om dessa sammanställs inte eftersom de inte ingår i bildningsnämndens ansvarsområde. Elevökningen beror på ökad invandring och ökat flyktingmottagande förbättrat arbete med kommunal uppföljning som medfört färre elevavbrott och färre elever utanför gymnasieskolan. Effekten av inrättande av organisationen VIP (Vägval Individuella program) har gett synbara resultat. fler elever än tidigare som går ett fjärde gymnasieår bland annat på grund av nya tillträdesregler till högskolan. Bedömningen vilken huvudman eleverna skulle välja avviker också från budget. Uppdelat per huvudman ökade elevantalen i kommunala gymnasieskolor med 232 jämfört med budget. Av dessa 232 var 47 elever inte folkbokförda i Linköping. Fristående gymnasieskolor ökade med 61 elever och antal elever i andra kommuner och landstingsutbildning minskade med 57. Denna förändring beror till stor del på ändrad registrering, se tabell om elevantal. Enligt budget skulle antalet elever i kommunala gymnasieskolor minska med 270. Trots elevökningen jämfört med budget har antalet elever i kommunala gymnasieskolor minskat, dock endast med 38 elever jämfört med 2008. Behovet av personal har minskat under huvudsakligen beroende på de besparingar som genomförts och bara i marginell omfattning på grund av elevminskningen. De minskade personalbehoven har kunnat lösas med naturlig avgång och därför inte medfört ökade kostnader. Lokalytorna har minskats under beroende på besparingarna. Anders Ljungstedts gymnasium nyttjar inte längre Arbis och Lyftets lokaler på Westmangatan. Samtidigt har en viss utökning gjorts på Mjärdevi för att rymma eleverna från Lyftet. Lokalkostnaden per elev har därför inte ökat i takt med prisjusteringen. Utbildningskontoret utreder kontinuerligt tillsammans med Lokalplaneringen den framtida användningen av skollokaler och avveckling av skollokaler för gymnasieskolan i Linköping.

131 Second Chance Hösten 2008 startade Anders Ljungstedts gymnasium en utbildningsväg kallad Second Chance inom ramen för det individuella programmet. Målsättningen med utbildningen är att öka chanserna att komma in på arbetsmarknaden för ungdomar, som inte har möjlighet att skaffa sig en yrkesutbildning inom de ordinarie nationella gymnasieprogrammen. Second Chance innebär en kombination av utbildning inom ett yrke på en arbetsplats och studier i framför allt livskunskap. Linköping är medlem i European Association of Cities, Institutions and Second Chance Schools (E2C- Europe). I utbildningen ingår också praktik, nätverksmöten för personal, seminarier och idrotts- och kulturmöten för ungdomar i Europa. I april 2010 kommer Norrköping och Linköping att tillsammans vara ansvariga för en europeisk nätverksträff. I december hade Second Chance 41 inskrivna elever, ungefär jämnt fördelade på två årskurser. Cirka 30 % av eleverna är flickor. 16 praktikföretag är engagerade i verksamheten. Enstaka elever har slutat utbildningen på grund av att man fått anställning på sin praktikplats. Eftersom verksamheten ännu inte pågått de två läsår som är den tänkta utbildningstiden finns inte dokumenterade resultat. I 2010 års verksamhetsberättelse kommer resultaten från de första två läsårens elever att presenteras. Verksamhetsmått Jämförelser med andra organisationer (Källa: Skolverkets statistik) Budget Budgetavvikelse 2008 Förändr. 2008- % Verksamhetsmått Antal elever i Kommunala gymnasieskolor i Linköping 5 154 4 922 232 5 192-0,73 % varav från andra kommuner 896 849 47 880 1,82 % Linköpingselever i: * samtliga fristående gymnasieskolor* 1 403 1 342 61 1 129 24,27 % * andra kommuners gymnasieskolor samt landstingsutbildning 317 374-57 348-8,91 % Totalt antal elever finansierade via bin 6 874 6 638 236 6 669 3,07 % Antal elever folkbokförda i Linköping 5 978 5 789 189 5 789 3,26 % Elevförändring jämfört med 2008 189 0 189 *Från omfattas alla elever i fristående gymnasieskolor oavsett kommun, tidigare år redovisades här bara elever i friskolor i Linköping

132 Andel (%) av elever folkbokförda i kommunen som gick i gymnasieskola i annan kommun Andel (%) av elever folkbokförda i kommunen som gick i gymnasieskola i fristående gymnasieskola 2007 2008 2007 2008 Riket 28,9 29,6 30,4 Riket 15,0 17,4 19,5 Större städer 6,8 7,1 7,2 Större städer 13,0 15,1 17,7 Eskilstuna 5,1 5,3 5,5 Eskilstuna 6,2 7,7 10,5 Jönköping 2,4 2,3 2,4 Jönköping 11,7 12,8 14,4 Linköping 4,9 5,2 4,5 Linköping 12,1 18,2 22,0 Norrköping 7,1 7,0 7,9 Norrköping 20,9 22,1 26,7 Uppsala 3,9 3,9 3,4 Uppsala 13,4 15,7 20,0 Västerås 5,0 5,3 4,6 Västerås 19,2 22,4 23,0 Örebro 2,3 2,8 3,3 Örebro 6,6 8,0 11,1 Kommentar Av den vänstra tabellen ovan framgår att beslutet att elever sedan 2008 kan söka gymnasieskola fritt i Sverige inte haft någon synlig påverkan på Linköpingseleverna. Den högra tabellen visar friskoleutvecklingen och där framgår att Linköping nästan har dubblat andelen elever i friskolor inom ett par år, vilket är en snabbare utveckling än i flertalet jämförbara kommuner. Den fortsatta utvecklingen av andelen elever i fristående gymnasieskolor är osäker. Etableringen av nya fristående gymnasieskolor har nästan stagnerat i Linköping. Befintliga skolor är ännu inte fullt utbyggda, vilket ändå medför en sannolik ökning av andelen elever i fristående gymnasieskolor under ytterligare något eller några år. Utöver den ökningen är det inte möjligt att bedöma vilka marknadsandelar respektive skola kommer att ha framöver. Nämndens anslagsmedel Genomsnittskostnad/elev kr Budget Budgetavvikelse 2008 Förändr. 2008- % Total genomsnittskostnad 90 292 88 055 2 237 89 117 1,32 % Linköpings kommunala gymnasieskolor varav 88 584 84 616 3 968 85 796 3,25 % undervisningskostnad 68 338 65 181 3 157 65 753 3,93 % lokalkostnad 20 246 19 435 811 20 043 1,01 % Fristående gymnasieskolor 87 893 89 335 1 442 94 873-7,36 % Andra kommuners gymnasieskolor samt landstingsutbildning 128 681 128 709-28 119 991 7,24 % På grund av besparingar har den totala genomsnittskostnaden per elev inte ökat i takt med pris- och lönejusteringar. Att genomsnittskostnaden per elev fortsätter att minska för elever i fristående gymnasieskolor beror på att en allt större andel av dessa elever går högskoleförberedande program som har relativt låga ersättningsnivåer jämfört med yrkesförberedande program. Av motsatt skäl ökar undervisningskostnaden per elev i kommunala gymnasieskolor då andelen elever som går yrkesförberedande program eller individuella program med relativt höga ersättningsnivåer ökar. Lokalkostnaden per elev i kommunala skolor har inte ökat i takt med aktuell prisjustering.

133 Gymnasieskolans totalkostnad kr per elev exklusive lokaler Lokalkostnad kr per elev Lokalyta m 2 per elev 2007 2008 2007 2008 2007 2008 Riket 67 700 73 100 Riket 17 800 18 900 Riket 17 17 Större städer 64 200 70 400 Större städer 18 000 18 600 Större städer 17 17 Eskilstuna 57 700 63 600 Eskilstuna 16 300 17 700 Eskilstuna 16 16 Jönköping 59 300 68 500 Jönköping 16 400 16 400 Jönköping 15 15 Linköping 65 500 71 500 Linköping 19 600 20 900 Linköping 17 17 Norrköping 61 400 68 100 Norrköping 15 700 15 700 Norrköping 20 19 Uppsala 72 800 78 400 Uppsala 18 300 21 100 Uppsala 15 16 Västerås 66 200 60 900 Västerås 21 800 20 100 Västerås 16 15 Örebro 61 900 67 100 Örebro 15 500 16 300 Örebro 15 15 Kommentar Totalkostnad per elev exklusive lokaler var på samma sätt som 2008 något högre än i kommungruppen men lägre än i riket. Lokalkostnaden per elev var relativt hög i Linköping jämfört med andra kommuner medan tillgången på lokaler var i nivå med andra kommuner och riket. Andel lärare med pedagogisk utbildning % Genomsnittlig betygspoäng Andel elever i % på nationella och specialutformade program som inom 4 år har fullföljd utbildning och grundläggande behörighet 2008 2008 2008 Riket 78 74 Riket 14,0 14,0 Riket 74 75 Större städer 81 81 Större städer 14,0 14,1 Större städer 75 76 Eskilstuna 76 80 Eskilstuna 13,2 14,0 Eskilstuna 70 79 Jönköping 81 76 Jönköping 14,2 14,3 Jönköping 78 82 Linköping 83 84 Linköping 14,2 14,2 Linköping 76 77 Norrköping 85 80 Norrköping 13,9 14,0 Norrköping 74 73 Uppsala 77 78 Uppsala 14,4 14,4 Uppsala 71 74 Västerås 79 79 Västerås 13,8 13,8 Västerås 67 70 Örebro 77 78 Örebro 13,7 13,9 Örebro 75 78 Kommentarer Ytterligare ett sätt att visa effekter av gymnasieskolans arbete är att 49 % av folkbokförda ungdomar hade gått över till högskoleutbildning inom 3 år efter avslutad utbildning i gymnasieskolan. Det är en högre andel än i kommungruppen (43 %) och i riket (41 %). Det är också en ökning jämfört med 2008 då andelen i Linköping var 45 %. Resultaten för de kommunala gymnasieskolorna i den årliga elevenkäten visar att eleverna som tidigare är nöjda med sin gymnasieutbildning. I ett antal påståenden i enkäten förväntas eleverna i olika grad instämma, vilket ger indexvärden mellan 0 100, ju högre värde ju högre måluppfyllelse. Resultaten har ökat från index 68 år 2008 till index 69 år. Det övergripande omdömet är som tidigare så högt som 80 indexenheter.

134 GYMNASIESÄRSKOLA OCH SÄRVUX Effektmål och måluppfyllelse Effektmål Ett friare Linköping Andelen elever som slutför utbildningen med betyg på yrkesprogram (nationella och specialutformade) ska öka. Öka andelen behöriga lärare. Öka andelen gymnasiesärskoleelever som är i arbete efter avslutad utbildning. (Detta effektmål är gemensamt med arbetsmarknad, invandrare och flyktingar.) Måluppfyllelse Målet har uppnåtts och är uppåtgående jämfört med tidigare år. I stort sett samtliga elever inom gymnasiesärskolan fullföljer en 4-årig utbildning. Gymnasieskolorna arbetar med att öka andelen elever som uppnår målen i sina kurser och därmed kan få omdöme i form av betyg. Utveckling av nya strukturer har påbörjats på Anders Ljungstedts gymnasium för uppföljning av elevernas resultat, praktik samt genomgångna kurser och betyg. År 2008 fick 64 % av eleverna slutbetyg från Anders Ljungstedts gymnasium. År fick 71 % av eleverna slutbetyg från Anders Ljungstedts gymnasium. Jämförelser med riket kan inte göras eftersom resultat från gymnasiesärskolan inte sammanställs av SCB. Målet har uppnåtts och måluppfyllelsen är oförändrad jämfört med tidigare. Andelen behöriga lärare är högre än för riket. Målet är inte uppnått. Indikator för måluppfyllelse är en avstämning över elevernas planerade sysselsättning efter år 4. Under tillkom ett uppdrag för Jobbtorget att förbättra möjligheterna för elever i gymnasiesärskolan att få arbete, praktik eller annan meningsfull sysselsättning. Målet är att öka anställningsbarheten till 50 % för de elever som går på gymnasiesärskolan och som bedöms klara arbetsmarknaden, minska bidragsberoendet och öka självkänslan. En tjänst har i detta syfte placerats på Jobbtorget för att utarbeta en modell för elevernas förberedelse inför arbetslivet och samverkan mellan olika intressenter. Detta är ett långsiktigt arbete och mätbara resultat kan först avläsas efter ett antal år. Arbetet befinner sig fortfarande i ett initialskede. Grön Grön Röd Prioriterade aktiviteter Beskrivning På Anders Ljungstedts Gymnasium pågår planering för att eleverna inom gymnasiesärskolan ska gå i samma lokaler och ha samma lärare som motsvarande program i gymnasieskolan. Den långsiktiga målsättningen är att gymnasiesärskolan ska bli en integrerad del av skolan. Ett fortsatt arbete med att integrera gymnasiesärskolans elever i karaktärsämnen på nationella program i gymnasieskolan i de fall det är möjligt. Uppföljning Knappt 4 % av eleverna i gymnasiesärskolan var under förra året integrerade i gymnasieskolan nationellt. I Linköping var ca 9 % av gymnasiesärskolans elever integrerade i gymnasieskolan. Utvecklingsarbete pågår inom Anders Ljungstedts gymnasiesärskola för att ytterligare öka integreringen genom att eleverna går i samma lokaler och har samma lärare som motsvarande program i gymnasieskolan. Den långsiktiga målsättningen är att gymnasiesärskolan ska bli en integrerad del av skolan. En utveckling av arbete med portfolio för varje elev ökar möjlighet att individualisera undervisningen ytterligare.

135 Verksamhetsmått/Jämförelser med andra organisationer Verksamhetsmått Budget Budget- Förändr. Antal elever avvikelse 2008 2008- Elever i kommunala gymnasiesärskolor i Linköping 150 157-7 148 1,35 % varav från andra kommuner 20 18 2 18 11,11 % Linköpingselever i andra kommuners gymnasiesärskolor 7 6 1 7 0,00 % Linköpingselever i landstingsanordnad gymnasiesärskola 4 5-1 4 0,00 % Totalt antal gymnasiesärskolelever som är folkbokförda i Linköping 141 150-9 141 0,00 % Antal elever som finansieras via bildningsnämnden 161 168-7 159 1,26 % Gymnasiesärskolans totalkostnad (inklusive lokaler och skolskjuts) per elev (SCB) 2007 2008 Riket 237 700 248 300 Större städer 228 700 241 100 Eskilstuna 127 900 127 600 Jönköping 247 800 248 200 Linköping 179 400 167 100 Norrköping 214 800 231 700 Uppsala 263 900 307 300 Västerås 157 000 150 800 Örebro 232 800 231 100 Av jämförelsetalen ovan från Skolverkets databas framgår att det är stora skillnader mellan kommuner och också skillnader för Linköping jämfört med bokslutet. Svårigheter finns att beräkna kostnader bland annat för gymnasiesärskolans elever som är integrerade i gymnasieskolan men också på grund av att gymnasiesärskolan till viss del finns integrerad i grundskolor. Nyckeltalen för gymnasiesärskolan har inte kvalitetssäkrats i 7-kommuners nätverk. Andel elever i % som går i yrkesutbildning i kommunens skolor Andel elever i % som går i yrkesträning i kommunens skolor Läsåret 06/07 07/08 08/09 Läsåret 06/07 07/08 08/09 Riket 64 64 65 Riket 22 22 23 Större städer 62 57 62 Större städer 24 26 26 Eskilstuna 57 57 51 Eskilstuna 22 25 28 Jönköping 53 44 45 Jönköping 34 41 42 Linköping 51 48 50 Linköping 33 35 30 Norrköping 72 64 67 Norrköping 25 0 33 Uppsala 65 64 66 Uppsala 28 21 19 Västerås 62 54 65 Västerås 32 39 25 Örebro 48 45 37 Örebro 30 31 34 I Linköping har andelen elever som går i yrkesutbildning ökat och andelen elever som går i yrkesträning minskat. Den övriga elevgruppen går i verksamhetsträning. Förutsättningarna att få arbete efter avslutade studier är generellt bättre för de elever som gått en yrkesutbildning på ett nationellt eller specialutformat program än för de elever som gått i annan form av gymnasiesärskola. Trots detta har inga elever i Linköping arbete efter avslutad utbildning.

136 Andelen behöriga lärare Tillgång på personal i gymnasiesärskolan Linköping Linköping Riket 07/08 Riket 08/09 07/08 08/09 Antal lärare per 100 elever 21 21 23 22 Andel lärare pedagogisk utbildning i % 91 91 83 80 Andel med specialpedagogisk högskoleexamen i % 31 31 29 25 Inom särvux har antalet elever ökat från 59 vårterminen till 72 höstterminen. Ökningen beror på att deltagare inom daglig verksamhet och Kulturverkstaden parallellt ges möjlighet att studera inom särvux.

137 VUXENUTBILDNING Effektmål och måluppfyllelse Effektmål Ett friare Linköping Vuxenutbildningen ska ge alla som så önskar grundskole- och gymnasiekompetens samt behörighet för högskolestudier. Öka andelen behöriga lärare samt öka andelen lärare som är behöriga i de ämnen de undervisar i. Utbudet av yrkesinriktad gymnasial utbildning ska öka. Måluppfyllelse Målet är delvis uppnått. Måluppfyllelsen är oförändrad, se kommentarer och tabeller nedan. Utbudet av vuxenutbildning anpassas kontinuerligt efter efterfrågan. Samtliga som önskat grundläggande vuxenutbildning har erbjudits detta. Samtliga som önskat gymnasial vuxenutbildning har inte kunna erbjudas det bland annat för att bildningsnämnden har fattat beslut att studerande som har betyget Godkänt eller högre inte ges möjlighet att delta i samma kurs igen för att höja betyget. Detta medför dock att prioriterade grupper inom vuxenutbildningen i högre grad än tidigare kunnat erbjudas utbildning. I detta avseende ökar måluppfyllelsen. Målet är inte uppnått, se tabell nedan. Måluppfyllelsen är, på samma sätt som i jämförelsekommunerna, försämrad jämfört med föregående år. Att måluppfyllelsen har sjunkit beror på att vuxenutbildningen i allt högre grad består av yrkesutbildningar där det ofta är brist på behöriga lägrare. Vid nyanställning i kommunen är lärarbehörighet ett krav. Behöriga lärare utgör en stor del av utvärderingskriterierna vid upphandling från externa anordnare. Målet att öka andelen lärare som är behöriga i ämnen de undervisar i redovisas inte eftersom sammanställning om detta saknas både lokalt och nationellt. Andelen yrkesutbildningar är cirka 50 % och det är några procent högre jämfört med föregående år. Uppgiften sammanställs inte nationellt, varför jämförelser med andra kommuner saknas. Gul Röd Grön Prioriterade aktiviteter Beskrivning Uppföljning Bildningsnämndens beslutade 2008 om användning av resterande balanserade statsbidrag om 4 000 tkr för och 3 633 tkr under 2010. Totalt förväntades 1 700 helårsplatser på gymnasial utbildning och 500 helårsplatser på grundläggande utbildning, tillsammans 2 200 platser. Under har 4 000 tkr tillförts vuxenutbildningen utöver detta har nämnden erhållit nya statsbidrag för yrkesvux om 3 950 tkr för. Bedömningen av antalet platser stämmer väl överens med utfallet, se tabell nedan. Grundläggande vuxenutbildning är en skyldighet för kommunen och att den ökar beror på att flyktingar och invandrare ofta kombinerar studierna i svenska för invandrare med studier på grundläggande nivå.

138 Under planerades att begränsa möjligheten att delta i gymnasial vuxenutbildning för att konkurrenskomplettera, dvs. läsa upp betyg i kurser man redan har minst godkänt i. De studerande skulle i stället erbjudas möjlighet till handledning och prövning. Bedömning var att detta skulle leda till en ökning av antal platser inom yrkesutbildningar. Vuxenutbildningen används som en insats inom olika politikområden. Den är ett verktyg för att öka antalet vuxna i egenförsörjning. Vuxenutbildningen i Skäggetorp, Ryd och Berga planerades att ses över utifrån målgruppens behov, framförallt i Skäggetorp där utbudet inte tidigare helt har svarat mot behoven. Utbildningsanordnare har sedan flera år arbetat med validering i olika omfattning, utveckling av detta planerades att fortsätta. 2007 2010 har regeringen satsat på lärarfortbildning Lärarlyftet, genom att behöriga lärare ges möjlighet till tjänstledigt för att studera och behålla större delen av sin lön. Bildningsnämnden har tillförts medel för planperioden för att finansiera denna satsning. Beslut om att inte få delta i gymnasial vuxenutbildning för att konkurrenskomplettera har fattats under. Utbildningsanordnarna har fått ökade beställningar för att erbjuda handledning och prövning. Andelen yrkesutbildningar har ökat något. Prioriterade grupper inom vuxenutbildningen har i högre grad än tidigare kunnat erbjudas utbildning. Vuxenutbildningen i de olika stadsdelarna har setts över utifrån målgruppens behov, framförallt gäller detta i Skäggetorp där det nu är en annan utförare med annat innehåll i utbildningen än tidigare. Arbetet med validering har fortsatt, samtliga utbildningsanordnare erbjuder möjlighet till validering. Endast ett fåtal lärare inom vuxenutbildningen har deltagit i Lärarlyftet och de tillskjutna medlen har inte använts fullt ut. Verksamhetsmått/Jämförelser med andra organisationer Fördelningen av platser inom gymnasial vuxenutbildning framgår av cirkeldiagrammet. Här framgår att kommunens utförare ALG (Anders Ljungstedts gymnasium) och EB/BS (Elsa Brändströms skola/birgittaskolan) svarade för 33 % av den gymnasiala vuxenutbildningen. Resterande del, 67 % utfördes av externa utförare. Detta är ungefär samma fördelning som 2008.

139 Verksamhetsmått Budget Budget- Förändr. Antal helårsplatser avvikelse 2008 2008- % Gymnasial vuxenutbildning 1 622 1 520 102 1 700-4,59 % Grundläggande vuxenutbildning 540 500 40 500 8,00 % Summa 2 162 2 020 142 2 200-1,73 % Andel studerande hos annan utbildningsanordnare % Kostnad per folkbokförd heltidsstuderande kr 2007/2008 2008/ 2007 2008 Riket 29 32 Riket 43 100 46 800 Större städer 34 43 Större städer 44 600 46 600 Eskilstuna 0 18 Eskilstuna 53 600 55 700 Jönköping 61 89 Jönköping 42 200 42 500 Linköping 57 59 Linköping 33 400 37 700 Norrköping 43 31 Norrköping 42 300 50 800 Uppsala 30 43 Uppsala 48 400 49 200 Västerås 39 58 Västerås 41 700 45 100 Örebro 0 0 Örebro 34 700 42 400 Kommentarer Vid jämförelse med andra kommuner och riket framgår att Linköping har en hög andel studerande i vuxenutbildningen hos externa utförare. Skillnaden mot diagrammet ovan beror på att diagrammet avser gymnasial vuxenutbildning och tabellen inkluderar även grundläggande vuxenutbildning. För Linköpings del utförs den dominerande delen av grundläggande vuxenutbildning av kommunala anordnare. Det framgår vidare att kostnaden per folkbokförd heltidsstuderande var lägst av jämförelsekommunerna och lägre än i riket och kommungruppen för både 2007 och 2008. Andel individer 25-64 år som har minst treårig gymnasiekompetens % Andel invånare 20 64 år som deltar i kommunal vuxenutbildning % Andel behöriga lärare % 2007 2008 2007/2008 2008/ 2007/2008 2008/ Riket 54 56 Riket 3,1 2,9 Riket 79 78 Större städer saknas saknas Större städer 3,3 3,2 Större städer 79 75 Eskilstuna 49 50 Eskilstuna 3,5 3,4 Eskilstuna 74 67 Jönköping 55 56 Jönköping 3,3 3,9 Jönköping 68 41 Linköping 63 64 Linköping 3,8 3,6 Linköping 72 70 Norrköping 52 52 Norrköping 3,6 3,3 Norrköping saknas 82 Uppsala 58 69 Uppsala 3,2 3,2 Uppsala 93 92 Västerås 57 59 Västerås 4,1 3,9 Västerås 59 46 Örebro 58 58 Örebro 3,6 2,8 Örebro 85 87 Kommentarer Andel invånare som deltar i kommunal vuxenutbildning har minskat både i Linköping och övriga kommuner beroende på minskade statsbidrag. Att andelen behöriga lärare har minskat i samtliga kommuner beror sannolikt på att andelen yrkesutbildningar har ökat på grund av satsningen på Yrkesvux och att det finns brist på behöriga yrkeslärare.

140 ARBETSMARKNAD, INVANDRARE OCH FLYKTINGAR Effektmål och måluppfyllelse Effektmål Andelen personer som kommer i egenförsörjning genom bildningsnämndens arbetsmarknadsinsatser ska öka. Måluppfyllelse 2008 Antal avslutade personer på Jobbtorget (exkl. flyktingar) 551 821 Andel i % Arbete 20,3 30,9 Studier 5,4 12,8 Insats via Arbetsförmedlingen 33,2 22,6 Övrigt (flyttat, sjukdom, föräldraledig, arbetssökande) 41,1 33,7 Röd Öka andelen gymnasiesärskoleelever som är i arbete efter avslutad utbildning. (Detta effektmål är gemensamt med gymnasiesärskolan). Andelen nyanlända flyktingar i de yrkesaktiva åldrarna, som efter introduktionen arbetar, deltar i arbetsmarknadsinsatser eller studerar ska öka. Målet är inte uppnått. Förklaring till de sämre resultaten kopplas till det allmänna konjunkturläget samt att de som anvisats från socialkontoret har än mer komplex problematik och därmed står längre från arbetsmarknaden än tidigare. Tiden för insats, d.v.s. hur länge en person är aktuell på Jobbtorget, är idag längre än tidigare år. Målet är inte uppnått. Indikator för måluppfyllelse är en avstämning över elevernas planerade sysselsättning efter år 4. Under tillkom ett uppdrag för Jobbtorget att förbättra möjligheterna för elever i gymnasiesärskolan att få arbete, praktik eller annan meningsfull sysselsättning. Målet är att öka anställningsbarheten till 50 % för de elever som går på gymnasiesärskolan och som bedöms klara arbetsmarknaden, minska bidragsberoendet och öka självkänslan. En tjänst har i detta syfte placerats på Jobbtorget för att utarbeta en modell för elevernas förberedelse inför arbetslivet och samverkan mellan olika intressenter. Detta är ett långsiktigt arbete och mätbara resultat kan först avläsas efter ett antal år. Arbetet befinner sig fortfarande i ett initialskede. Uppföljning vid introduktionens slut 2008 2007 Antal avslutade flyktingar 183 174 117 Andel i % Arbete 21 24 17,1 Utbildning 23* 41 66,6 Arbetsmarknadsinsatser 11 8 2,6 Övrigt (flyttat, sjukdom, föräldraledig, 45 27 13,7 arbetssökande, överförd till socialkontoret) *avser övergång till studier med CSN Målet är inte uppnått. Förhoppningen var att betydligt fler personer skulle avslutas i egenförsörjning under. Men även när det gäller denna grupp har det allmänna konjunkturläget påverkat resultatet. De grupper som redan tidigare befinner sig utanför arbetsmarknaden hamnar ännu längre ifrån arbete under en lågkonjunktur. 10 % avslutades före 12 månader, 12 % före 18 månader, 24 % före 24 månader, 12 % före 30 månader och 42 % avslutades mellan 31 och 36 månader. Röd Röd

141 Prioriterade aktiviteter Beskrivning Jobbtorgets nya uppdrag är att förbättra introduktionen genom att fler är i egenförsörjning efter avslutad introduktion och det innebär att färre personer kommer att hamna i ett bidragsberoende. Parallellt med det måste arbetet med de gamla flyktingarna göras, dels för att kunna få samordningseffekter av insatser och åtgärder men också för att bryta passivitet hos den enskilde. Biståndsberoende är grunden för ökade ekonomiska och sociala klyftor, vilket också innebär ett utanförskap. Ett utanförskap som på sikt kan innebära segregering av vårt lokalsamhälle. Uppföljning Flyktingsintroduktionen har under året försetts med nya redskap för att skapa möjligheter till heltidssysselsättning och därmed ökad måluppfyllelse. Under året har bl.a. införts branschinriktad sfi och sfi i kombination med samhällsinformation. Samhällsinformation för nyanlända flyktingar har utvecklats mycket under året. Det berör viktiga områden såsom det svenska politiska systemet, arbetsmarknaden, utbildningssystemet, bostadsmarknaden, socialförsäkringssystemet, barns rättigheter, svensk familjepolitik, vård och hälsa samt fritid. På Jobbtorget har samhällsinformationen planerats in i tre veckors moduler och blir en del i heltidssysselsättningen för de nyanlända. Informationen sker på modersmålet och genomförs av enhetens tolkar. Därigenom ges utrymme för diskussion och dialog i de olika frågorna. Jobbtorgets filial i Skäggetorp inrättades för att arbeta med gamla flyktingar varav många är bosatta i Skäggetorp och Ryd. Detta är även ett led i stadsdelsutvecklingen. Ett stort antal av de nyanlända flyktingarna och de på socialkontoret aktuella gamla flyktingarna bor i Skäggetorp. Det innebär att kommunen behöver satsa på lokala insatser i Skäggetorp för att motverka arbetslöshet och med det utanförskap. Av de 300 kommunala praktikplatserna har 170 platser nyttjats under året, varav 60 av flyktingar. Förutom för flyktingar och andra inskrivna på Jobbtorget har platserna nyttjats av Arbetsförmedling för praktik och inom fas 3 av Jobb- och utvecklingsgarantin. Behovet av praktikplatser för sfi blev mindre än beräknat då sfi med branschinriktning är på heltid och elever på steg 1 har för lite kunskaper i svenska språket för att kunna placeras på praktik. Från och med mars utökades Jobbtorget med en filial i Skäggetorp. Filialen riktar sig till personer med försörjningsstöd, bl.a. gamla flyktingar, primärt inom Skäggetorp och Ryd. Filialen beräknas kunna aktivt arbeta med 120 150 personer som anvisas från socialkontoret. Metodiken är densamma som för övriga Jobbtorget, dvs. att genom individuell coachning och andra insatser såsom utbildning och/eller arbetsmarknadspolitisk insats verka för att personerna i högre grad går ut i egenförsörjning. I Skäggetorp finns projektet Tänk Om integrerade lokalmässigt och delvis verksamhetsmässigt.

142 Sfi i kombination med samhällsinformation och branschinriktad sfi upphandlades under 2008 för att starta januari. Målgruppen är flyktingar. Målet utöver undervisningen i svenska språket, är att deltagaren skall få en fördjupad kunskap om det svenska samhället och arbetslivet samt underlätta för deltagaren att få ett arbete eller gå vidare i yrkesinriktade studier. Under året har 76 personer påbörjat sfi med samhällsinformation. Kursen omfattar 20 veckor och under den tiden kartläggs varje person. Efter genomgången kurs fortsätter de flesta på sfi med branschinriktning. 198 personer har påbörjat sfi med branschinriktning och 38 personer har avslutat steg 2 eller 3 med godkänt resultat. 38 personer har avbrutit pågående kurs på grund av arbete (5), praktik (10), sjukdom (1), graviditet (6), övergång till andra studier (5) och övrigt (11). De flesta personer som började på branschinriktad sfi var på steg 2, vilket innebär att det behövs ganska lång tid för att nå kursmålet. Verksamhetsmått/Jämförelser med andra organisationer Verksamhetsmått Antal individer Budget Budgetavvikelse 2008 2007 Förändr. 2008- % Jobbtorget 1 501* 1 200 277 1 990 1 290-25 Träningsplatser 132 65 67 76-74 OSA 93 100-7 106 - -12 Övriga anställningar 182 300-118 486 455-63 Sommarverksamhet 598 650-52 725 628-18 Antal mottagna flyktingar 602 350 228 652 602-8 Helårsplatser sfi 883 550 333 724 481 22 *Varav arbetsmarknad 845, flyktingar 602, Fas 3 54 individer Arbetsmarknadsanställningar och arbetsträning; antal personer i aktivitet: Åtgärd Ålder Kvinnor Män Totalt placerade Varav invandrare Arbetsträning 20-64 54 15 68 14 Lönebidrag 20-64 14 5 19 1 Lönebidrag 2008-20-64 15 4 19 1 Övriga lönebidrag * 20-64 24 12 36 8 Trygghetsanställningar 20-64 11 10 21 0 Särskilt anställningsstöd 20-64 5 6 11 1 Nystartsjobb 20-64 1 7 8 3 OSA** 20-65 19 74 94 16 Totalt 143 133 276 44 *Förlängningar och lönebidrag utan täckning från Bildningsnämnden **Varav 15 tillsvidareanställda och 56 visstidsanställda.

143 Andel av de avslutade som går till Arbete eller studier 2008 45% 40% 35% 30% Andel 25% 20% 15% 10% 5% 0% Gävle Jönköping Linköping Norrköping Södertälje Västerås Örebro Nätverket Källa: SKL Väl mätt Effektutvärderingsmodellen börjar användas av allt fler kommuner. Under 2008 inrapporterade 39 kommuner uppgifter om det kommunala arbetsmarknadsarbetet. Totalt bor det 2,5 miljoner invånare i dessa kommuner vilket motsvarar en fjärdedel av landets befolkning. Genomsnittligt avslut i arbete eller studier bland de 39 kommunerna var 33 procent. Andelen sfi-studerande som genomfört kurser och fått minst godkänt betyg: 2008 2007 96 % 93 % 94 % Sfi antal lärare (heltidstjänster) per 100 elever läsåret 2007/2008 2008/ Större städer 4,9 4,6 Eskilstuna 6,6 5,6 Jönköping 4,9 3,4 Linköping 4,1 3,5 Norrköping 6,3 4,2 Uppsala 4,1 5,1 Västerås 3,6 3,7 Örebro 6,6 4,2 Lärartätheten har sjunkit för Linköping och för de flesta andra städer. Ökningen av sfi-elever och svårigheten att få tag på lärare gör att det blir större undervisningsgrupper och det sänker lärartätheten.

144 KONSUMENTVÄGLEDNING Prioriterade aktiviteter Beskrivning Projektet Koll på cashen, som startades av Konsumentverket, Kronofogdemyndigheten och Finansinspektionen hösten 2008, blev startskottet för förebyggande insatser på konsumentområdet även lokalt. Tillsammans med budget- och skuldrådgivningen har konsumentvägledningen föreläst för en rad olika grupper under året. Under oktober och november genomförde Konsumentverket en undersökning i ett antal kommun vad gäller särskilda statistikuppgifter på de rådsökande. Ålder, kön och om den rådsökande var född inom eller utom landet noterades. Syftet är att se om de rådsökande är representativa för befolkningsunderlaget i stort. Uppföljning Totalt har konsumentvägledningen föreläst vid 22 tillfällen under varav 18 av dessa tillsammans med budget- och skuldrådgivningen. Grupperna har bestått av unga arbetslösa, långtidsarbetslösa, pensionärsgrupper, gymnasieungdomar och niondeklassare samt ett par föreläsningar öppna för allmänheten. Totalt har konsumentvägledningen mött drygt 350 personer på detta sätt. Detta att jämföra med 2008 då vägledningen enbart informerade ett 70-tal personer via gruppträffar. I mån av tid kommer det förebyggande arbetet att fortsätta. Där kommer unga vuxna och grupper i olika sysselsättningsprojekt att vara prioriterade. Resultatet av undersökningen kommer senare under våren 2010. Verksamhetsmått/Jämförelser med andra organisationer Verksamhetsmått Budget 2008 Budgetavvikelse 2008 2007 Förändr. 2008- % Antal ärenden 2 875 2 900-25 2 911 2 921-1,3 Efterfrågan på konsumentrådgivning har varit oförändrad jämfört med tidigare år. Antalet kontakter (enbart förstakontakter) har varit 2 875 (2 911 st under 2008). Medeltalet för antal ärenden under de senaste tio åren är 2 900. Kontakten via e-post är fortfarande hög, 18 % av kontakterna. Antalet besökare ligger också relativt oförändrat med 3 %. Merparten av kontakterna sker via telefon, 78 %. Boendefrågor (byggnation, reparation, hyror, uppvärmning) har även i år ökat något i jämförelse med föregående år. Kategorin är det enskilt största frågeområdet med ca 23 % av kontakterna. Frågor i samband med hantverkstjänster har ökat något; låg ränta och infört ROT-avdrag kan ha bidragit till detta. I mitten av maj infördes en s.k. TeleQ-lösning för inkommande samtal, samma lösning som många vårdcentraler använder sig av idag. Den har inneburit en större flexibilitet när det gäller styrning av samtal. För konsumenterna betyder det utökade öppettider att ringa in. För konsumentvägledaren har det medfört större möjlighet att t.ex. boka in besök och möten med kortare varsel, utan att försämra servicen utåt. Tidigare var telefontiden 15 tim/v. Idag är konsumentvägledningen öppen för inkommande samtal i snitt 28 tim/v, varav 22 timmar av dessa används för att ringa ut (28 tim med avdrag för raster).