BILDNINGSNÄMNDEN BUDGET 2011 OCH 2012 MED PLAN FÖR 2013-2014

163 BILDNINGSNÄMNDEN BUDGET 2011 OCH 2012 MED PLAN FÖR 2013-2014 Sammanfattning av nämndens viktigaste effektmål och prioriterade aktiviteter Gymnasieskola Effektmål: Öka genomsnittlig betygspoäng för flickor och pojkar i kommunens gymnasieskolor. Öka andelen flickor och pojkar som fullföljer utbildningen inom fyra år i kommunala gymnasieskolor. Öka andelen flickor och pojkar i kommunala gymnasieskolor som är grundläggande behöriga till universitets- och högskolestudier. För ovanstående mål är värdet/andelarna flickor och pojkar högre jämfört med föregående år samt lägst i nivå med medelvärden i större städer och samliga kommuner. Prioriterade aktiviteter: Öka andelen behöriga lärare Verka för ökad arbetsro och närvaro i skolan Anpassning av lokaler i förhållande till elevantal, när så är möjligt. Implementera det systematiska kvalitetsarbetet på nämnd- och skolnivå. Utveckling av kvaliteten i gymnasieskolans lokaler. Nämndens sammanfattande reflektioner: Verksamhetsmåtten som rör effektmålen visar att måluppfyllelsen i kommunens egna skolor är relativt god. Förbättringsmöjligheter finns, speciellt avseende andelen elever som fullföljer utbildningen. Detta indikerar att det är viktigt med bibehållen kvalitet i undervisningen. Elevantalen minskar successivt under planperioden. Ny prognos visar att minskningen inte blir så stor som tidigare budgeterat. Den nya prognosen har gjorts mot bakgrund av utfallet för år 2009, den senaste befolkningsprognosen i april 2010 samt grundskolans elevprognoser. Avvikelsen beror främst på ökad invandring och ökat flyktingmottagande, lågkonjunkturen samt förbättrad måluppfyllelse i den kommunala uppföljningen av unga 16 19 år. Detta medför färre ungdomar utanför gymnasieskolan och färre elever som avbryter sin utbildning. Avvikelsen beror också på att fler elever än tidigare går fyra år i gymnasieskolan. Andelen folkbokförda elever som går i fristående gymnasieskola är cirka 25 % år 2010. Den andelen bedöms öka något, framför allt på grund av att flera gymnasieskolor ännu inte är fullt utbyggda med alla årskurser. I prognosen är inte hänsyn taget till att det inkommit åtta nya ansökningar från fristående gymnasieskolor. Elevantalet minskar successivt under planperioden. När ramarna justeras för demografiska förändringar visar nyckeltalen att tillräckliga medel för att behålla nuvarande lokaler saknas under planperioden. Beräkningarna bygger på att kvalitet i undervisningen behålls på 2011 års nivå. En kartläggning har därför gjorts för att utröna vilka möjligheter som finns för avveckling av lokaler. Elevantalen fortsätter att minska även efter planperioden. Elevprognosen för 2010 2025 visar att elevantalen minskar till år 2016 för att sedan relativt långsamt öka igen. Nästa planperiod, åren 2015 2018, när elevantalen är som lägst är bedömningen att merparten av lokalerna bör behållas eftersom nedgången är temporär. Lokalerna kommer att behövas inom några år och det skulle därför vara lämpligt att inte avveckla i takt med elevutvecklingen. Resurserna kan användas till att åtgärda brister och höja kvaliteten i lokalerna. Av resultaten i gymnasieenkäten 2010 framgår tydligt behoven av kvalitetshöjande åtgärder. Förändringarna inom gymnasieskolan, såväl elevminskning som Gymnasieskola 2011, kommer att medföra behov av ombyggnader/anpassning av nuvarande lokaler. Förändringar i infrastrukturen såsom Resecentrum, förändrad dragning av järnväg samt utformning av detaljplan kan komma att påverka Anders Ljungstedts Gymnasium. Kostnader och konsekvenser för detta kan ännu inte bedömas varför äskanden inte kan göras. Gymnasiesärskola och särvux Effektmål: Öka andelen flickor och pojkar som slutför utbildningen med betyg. Öka andelen flickor och pojkar, som studerar på yrkesprogram. För ovanstående mål är andelarna flickor och pojkar högre jämfört med föregående år. Öka andelen flickor och pojkar som är i arbete eller annan utbildning efter avslutad utbildning. För ovanstående mål är andelarna flickor och pojkar minst 50 %.

164 Prioriterade aktiviteter: Öka andelen behöriga lärare. Öka utbudet av yrkesinriktade kurser inom Särvux. Implementera det systematiska kvalitetsarbetet på nämnd- och skolnivå. Nämndens sammanfattande reflektioner: I stort sett samtliga elever inom gymnasiesärskolan fullföljer en 4-årig utbildning. Gymnasieskolorna arbetar med att öka andelen elever som uppnår målen i sina kurser och därmed få ett omdöme i form av betyg, likaså att ytterligare öka andelen elever som studerar på yrkesprogram. Att öka andelen elever som efter avslutad utbildning inom gymnasiesärskolan är i arbete är ett viktigt effektmål. Detta är ett långsiktigt arbete och mätbara resultat kan först avläsas efter ett antal år. Inom särvux har antalet studerande ökat. Ökningen beror på att deltagare inom daglig verksamhet och Kulturverkstaden parallellt ges möjlighet att studera inom särvux. Vuxenutbildning Effektmål: Samtliga behöriga sökande ska erbjudas gymnasial vuxenutbildning. Samtliga som sökt har erbjudits studier för grundskole- och gymnasiekompetens samt behörighet för högskolestudier. Öka andelen deltagare i yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning. För ovanstående mål är utbudet större jämfört med föregående år. Öka antalet lärlingar inom yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning. Prioriterade aktiviteter: Öka andelen behöriga lärare. Lokalisering av vuxenutbildningen till Skäggetorp, Ryd och Berga. Detta är ett verktyg för att öka antalet vuxna i egenförsörjning. Förberedelser för och genomförande av VUX12 den nya skollagen i vuxenutbildningen. Implementera det systematiska kvalitetsarbetet på nämnd- och skolnivå. Nämndens sammanfattande reflektion: Att antalet platser är fler under 2011 och 2012 beror på att Linköping inför 2010 erhöll 12 650 tkr i statsbidrag för Yrkesvux. Bildningsnämnden beslutade i februari 2010 att fördela statsbidragen så att en successiv nedtrappning av vuxenutbildningen blir möjlig. En utredning har tillsatts för att utreda vad den redan beslutade begräsning av sfi-tiden får för konsekvenser för efterfrågan på grundläggande vuxenutbildning. Det skulle kunna leda till att efterfrågan ökar från och med 2012. Detta leder i så fall till att utrymmet för gymnasial utbildning minskar. Enligt GY11 kommer kommunerna att ha skyldighet att erbjuda gymnasial vuxenutbildning för att uppnå grundläggande behörighet i svenska, engelska och matematik. Detta blir dock inte aktuellt förrän höstterminen 2014 då de första eleverna har avslutat den nya gymnasieskolan. Arbetsmarknad, invandrare och flyktingar Effektmål: Andelen kvinnor och män som går från försörjningsstöd till egenförsörjning genom Bildningsnämndens arbetsmarknadsinsatser ska öka. För ovanstående mål är andelarna kvinnor och män högre jämfört med föregående år. Andelen nyanlända flyktingar i kommunal introduktion i de yrkesaktiva åldrarna, som efter introduktionen arbetar, deltar i arbetsmarknadsinsatser eller studerar ska öka. För ovanstående mål är andelarna kvinnor och män högre jämfört med föregående år. Prioriterade aktiviteter: Samordning av arbetsmarknads- och vuxenutbildningsinsatser för att ge individen en helhetslösning. Omstrukturering av OSA-verksamheten för att möta nya krav (offentligt skyddade anställningar). Upprätthålla en god kvalitet i utfasningen av kommunens flyktingintroduktion. Skapa förutsättningar för hög måluppfyllnad genom att utförare ges möjlighet att specialisera sig på olika SFI-nivåer. Nämndens sammanfattande reflektion: Från och med 1 december 2010 kommer Arbetsförmedlingen att få ett samordnande ansvar för etableringsinsatserna för nyanlända flyktingar istället för kommunerna. En utfasning kommer att ske i kommunen under 2011 och 2012. Kommunerna kommer dock fortsättningsvis att ha ansvar för svenska för invandrare (sfi), tillgång till skola, boende och att erbjuda samhällsorientering. Jobbtorgets bemanning och organisation kommer att påverkas av detta. Avvecklingen medför ökade kostnader då en basorganisation måste finnas under avvecklingstiden. Statsbidragen för flyktingar minskar i takt med utfasningen och extra satsningar blir svåra att finansiera. Andelen flyktingar med ingen eller mycket kort skolgång från hemlandet har fördubblats under de senaste åren. Man kan förvänta samma trend under kommande år då flyktingarna kommer från krigshärjade områden där skolor inte fungerat under lång tid. Det innebär att vägen till egenförsörjning genom arbete blir lång.

165 De två år som introduktionsperioden är kommer inte att räcka för att de kortutbildade ska kunna uppnå sådana kunskaper i språket att de kan söka arbete på öppna arbetsmarknaden. Det är då troligt att många flyktingar efter introduktionen har behov av ekonomiskt bistånd och behöver insatser via Jobbtorget. Det kan behövas en ekonomisk reserv hos Kommunstyrelsen för att eventuellt täcka ökade kostnader vid avvecklingen av flyktingdelen på Jobbtorget då en basorganisation måste finnas kvar under avvecklingstiden.

166 EKONOMI Driftsammandrag, tkr Bokslut Bokslut Budget Budget Plan Plan Verksamhet 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Bildningsnämnden 1 104 1 191 1 800 1 799 1 799 1 799 Gymnasieskola 507 572 525 816 519 165 483 005 457 752 429 143 Gymnasiesärskola och Särvux 37 345 41 892 41 223 41 224 41 224 41 224 Vuxenutbildning 52 792 68 290 62 631 62 633 62 633 62 633 Arbetsmarknad, invandrare och flyktingar 48 261 77 460 59 705 59 707 58 507 58 507 Konsumentvägledning 656 668 651 652 652 652 Budgetrådgivning vid skuldsanering 982 1 142 1 118 1 118 1 118 1 118 Uppdragsutbildning 157-1 190 Pris- och lönejustering 20 092 20 092 20 092 20 092 Summa 648 869 715 269 706 385 670 230 643 777 615 168 varav kostnader 954 837 918 682 892 229 863 620 varav intäkter 248 452 248 452 248 452 248 452 Investeringar, tkr Investeringar Nettoutgift Nettoutgift Nettoutgift Nettoutgift Plan Plan 2011 2012 2013 2014 Gymnasieskola 6 120 6 120 6 120 6 120 Gymnasiesärskola/Särvux 80 80 80 80 Vuxenutbildning 500 500 500 500 Arbetsmarknad, invandrare och flyktingar 1 300 1 300 1 300 1 300 Kunskapsgallerian*) 4 000 Summa investeringar 12 000 8 000 8 000 8 000 *) Linköpings kommunala fastigheter AB har under 2009 förvärvat fastigheten där Birgittaskolans gymnasiedel nu bedriver sin verksamhet. Fastigheten byggs om till en gymnasie- och vuxenutbildning. Investeringsramen behöver nu utökas för att kunna göra nödvändiga investeringar, bl.a. 140 arbetsplatser, elevskåp och bibliotek. Kunskapsgalleria och där kommer nu bedrivas både

167 GYMNASIESKOLA Effektmål Effektmål Öka genomsnittlig betygspoäng för flickor och pojkar i kommunala gymnasieskolor. Öka andelen flickor och pojkar som fullföljer utbildningen inom fyra år i kommunala gymnasieskolor. Öka andelen flickor och pojkar i kommunala gymnasieskolor som är grundläggande behöriga till universitets- och högskolestudier. Kriterium för att målen ovan ska vara uppfyllda är att värdena/andelarna för respektive mål har ökat jämfört med föregående år och som lägst är i nivå med medelvärdena i större städer och samtliga kommuner. Uppgifterna hämtas från SCB:s statistik som publiceras av Skolverket. Ovanstående avser 2011 2013. Från och med 2014 redovisas resultat i form av examina från yrkesprogram respektive högskoleförberedande program. Prioriterade aktiviteter Beskrivning Öka andelen behöriga lärare. Verka för ökad arbetsro och närvaro i skolan. Anpassning av lokaler i förhållande till elevantal, när så är möjligt. Utveckling av kvaliteten i gymnasieskolans lokaler. Implementera det systematiska kvalitetsarbetet på nämnd- och skolnivå. Uppföljning Kriterium för att målet ska vara uppfyllt är att andelen behöriga lärare dvs. lärare med lärarexamen har ökat jämfört med föregående läsår. Uppgiften publiceras av Skolverket i april för aktuellt läsår. Närvaron följs upp årligen genom sammanställning vid läsårets slut. Arbetsron följs upp genom Bildningsnämndens skolenkät som genomförs i februari/mars varje år. I enkäten anger flickor och pojkar i vilken mån man upplever arbetsro. Uppföljning kommer också att ske vid politiker- och tjänstemannabesök. Uppföljning i bokslutet av lokalkostnad per elev samt eventuell avveckling/förhyrning av lokaler. I bokslutet redovisas också kvalitetshöjande åtgärder. Redovisa kontinuerligt för nämnden hur implementeringsarbetet fortskrider. I verksamhetsuppdraget förtydliga innehållet i det systematiska kvalitetsarbetet.

168 Verksamhetsmått/Jämförelser med andra organisationer Verksamhetsmått som rör effektmålen Genomsnittlig betygspoäng i kommunens egna gymnasieskolor 2008 2009 Eskilstuna 13,2 14,0 Jönköping 14,2 14,3 Linköping 14,2 14,2 Norrköping 13,9 14,0 Uppsala 13,9 14,0 Västerås 13,8 13,8 Örebro 13,7 13,9 Medel sju kommuner 13,8 14,0 Samtliga kommuner 14,0 14,0 Större städer 14,0 14,1 Verksamhetsmåtten som rör effektmålen visar att måluppfyllelsen i kommunens egna skolor är relativt god. Förbättringsmöjligheter finns, speciellt avseende andelen elever som fullföljer utbildningen där flera av kommunerna i nätverket har högre andel än Linköping. Detta indikerar att det är viktigt med bibehållen kvalitet i undervisningen. Andel (%) i kommunens egna skolor som fullföljde utbildningen inom 4 år (exkl. IVprogram) 2008 2009 Andel (%) i kommunens egna gymnasieskolor med grundläggande behörighet till universitet och högskolor (avser de som erhållit slutbetyg) 2008 2009 Eskilstuna 89 87 Eskilstuna 79 91 Jönköping 87 88 Jönköping 90 93 Linköping 83 84 Linköping 91 92 Norrköping 82 80 Norrköping 90 91 Uppsala 81 80 Uppsala 88 92 Västerås 76 77 Västerås 88 91 Örebro 86 87 Örebro 87 90 Medel sju kommuner 83 83 Medel sju kommuner 88 91 Samtliga kommuner 82 83 Samtliga kommuner 89 91 Större städer 84 84 Större städer 89 91

169 Verksamhetsmått som rör elevantal Elevantalen minskar successivt under planperioden. Ny prognos visar att minskningen inte blir så stor som tidigare budgeterat. Den nya prognosen har gjorts mot bakgrund av utfallet för 2010, den senaste befolkningsprognosen i april 2010 samt grundskolans elevprognoser. Förändring av folkbokförda elever jämfört med Budget 09/10 framgår av nedersta raden i tabellen nedan. Avvikelsen beror främst på ökad invandring och ökat flyktingmottagande, lågkonjunkturen samt förbättrad måluppfyllelse i den kommunala uppföljningen av unga 16 19 år. Detta medför färre ungdomar utanför gymnasieskolan och färre elever som avbryter sin utbildning. Avvikelsen beror också på att fler elever än tidigare går fyra år i gymnasieskolan beroende på nya tillträdesregler till högskolan samt programbyten. Tabell1: Elevprognos folkbokförda elever Budget 2009 Bokslut 2009 Budget 2010 Budget 2011 Budget 2012 Plan 2013 Plan 2014 Samtliga elever i kommunala gymnasieskolor i Linköping 4 922 5 154 5 041 4 854 4 619 4 357 4 094 varav från andra kommuner 849 896 881 854 809 764 717 Linköpingselever i * friskolor i Linköping 1 342 1 354 1 491 1 534 1 496 1 411 1 326 * gymnasieskolor i andra kommuner samt landsting 374 366 370 359 343 323 304 Totalt antal gymnasieelever som finansieras via Bildningsnämnden 6 638 6 874 6 902 6 748 6 458 6 091 5 723 Totalt antal gymnasieelever som är folkbokförda i Linköping 5 789 5 978 6 021 5 893 5 649 5 328 5 006 Årlig minskning -128-244 -321-322 Elevantalen fortsätter att minska även efter planperioden. Elevprognosen nedan för 2010 2025 visar att elevantalen minskar till år 2016 för att sedan relativt långsamt öka igen. Andelen folkbokförda elever som går i fristående gymnasieskola bedöms vara cirka 25 % år 2010. Den andelen bedöms öka något under planperioden, framför allt på grund av att flera gymnasieskolor ännu inte är fullt utbyggda med alla årskurser. Stor osäkerhet råder dock om framtida etableringar av fristående gymnasieskolor. Prognosen nedan bygger på nuvarande andelar i fristående gymnasieskolor. I prognosen är endast Linköpingselever med för de fristående gymnasieskolorna. Dessa har i genomsnitt cirka 50 % fler elever än de som visas här, vilket för 2010 motsvarar cirka 750 elever utöver de 1 491 som redovisas ovan. Dessa elever kommer från andra kommuner i Sverige och finansieras inte via Bildningsnämnden. Elever från andra kommuner som går i kommunala gymnasieskolor finns med i diagrammet eftersom de finansieras via Bildningsnämnden genom att skolorna ersätts och hemkommunerna faktureras för självkostnaden.

170 Verksamhetsmått som rör kostnader och lokaler När ramarna justeras för demografiska förändringar visar nyckeltalen att tillräckliga medel för att behålla nuvarande lokaler saknas under hela planperioden. Tabell 2: Nyckeltal med ramar som är justerade för demografiska förändringar (med förutsättning att samtliga nuvarande lokaler behålls) Alla belopp är avrundade. Budget 2011 Budget 2012 Plan 2013 Plan 2014 Kr/elev i andra kommuners gymnasieskolor samt landstingsutbildning 130 000 130 000 130 000 130 000 Kr/elev i kommunala och fristående gymnasieskolor i Linköping varav*: 86 400 85 400 86 800 88 200 Undervisningskostnad kr/elev efter förändring 2011 samt för GY11 2012** 65 800 63 800 63 800 63 800 Lokalkostnad kr/elev i nuvarande lokaler 20 600 21 600 23 000 24 400 Kr/elev i kommunala och fristående gymnasieskolor enligt ramarna för 2011-2014 84 900 83 700 84 800 86 000 Differens i kr/elev i nuvarande lokaler -1 500-1 700-2 000-2 200 Medel som saknas vid bibehållna lokaler cirka tkr 7 300 7 850 8 700 9 000 *sammanvägt mellan kommunala och fristående skolor. Samma ersättningsprinciper gäller och sedan något år är fördelningen mellan olika typer av utbildningar ungefär densamma oavsett huvudman. Den momskompensation som utgår till friskolorna är inte medräknad här eftersom kommunen erhåller kompensation från staten. ** Hänsyn taget till en sänkning av ersättningen för lägre PO - pålägg, minskat statsbidrag, omfördelning från 2009/10, minskad ersättning till Lärarlyftet, tillskott för ny skollag och för IT i skolan. Nettoförändringen blir 8 776 tkr, vilket motsvarar 1 586 kr/elev jämfört med 2010. Vidare är hänsyn taget från 2012, en minskning av 2 000 kr/elev, för den ramminskning som gjorts på grund av förväntad effektivisering vid införandet av GY11. Elevantalet minskar successivt under planperioden. En kartläggning har därför gjorts för att se vilka möjligheter som finns för avveckling av lokaler, se sammanställningen nedan. I kartläggningen har hänsyn tagits till när hyreskontrakten för respektive hyresobjekt löper ut. Behov av ersättningslokaler och övriga konsekvenser berörs inte här utan kommer att utredas innan eventuella beslut om uppsägning fattas. Tabell 3: Sammanställning av beslutade och möjliga avvecklingar av lokaler Uppgifterna utgår ifrån när hyreskontrakten för respektive lokal är möjliga att säga upp. Alla belopp är i tkr. 2011 2012 2013 2014 Paviljong Z ALG är uppsagd 842 842 842 842 Hyressänkning Flygutbildning Malmen 145 145 145 145 Westmangatan Lyftet* ALG är uppsagd 504 504 504 504 Arbis* ALG är uppsagd 733 733 733 733 Paviljong Cramo ALG 141 282 282 282 Paviljong I ALG (Särvux) 280 560 560 560 En del av ALG:s lokaler på Mjärdevi (IV-program) 923 1 846 1 846 1 846 Resterande del av ALG:s lokaler på Mjärdevi (IV-program) 355 711 711 Nettobesparing för Tannerfors Center, hänsyn är taget till anpassning för Fordonsprogrammet i huvudskolan 680 1 360 1 360 Berzeliusskolans verksamhet för IVAS på Hertig Karlsgatan, 325 650 650 650 4:e år Gymnasieingenjörsutbildning, ytan för gymnasieskolan minskar 225 450 450 450 Hus N Berzeliusskolan, grundskolan - ytan för gymnasieskolan minskar 400 400 400 SUMMA tkr 4 118 7 447 8 483 8 483 Avveckling enligt tabell 3 motsvarar inte elevnedgången under planperioden.

171 Ytterligare möjligheter till avvecklingar av lokaler för gymnasieskolan är Delar av Anders Ljungstedts Gymnasium avvecklas Avveckling av lokalerna för Teknik College på SAAB Nedläggning av en gymnasieskola Grundskolan ökar sin andel i nuvarande gymnasieskola/or Nästa planperiod, åren 2015 2018, när elevantalen är som lägst är bedömningen att återstående lokaler bör behållas eftersom nedgången är temporär. Lokalerna kommer att behövas inom några år och det skulle därför vara lämpligt att inte avveckla i takt med elevutvecklingen. GY11 innebär förändringar som påverkar lokalbehoven. Det går ännu inte att bedöma alla konsekvenser avseende lokalbehov t.ex. vid avveckling av program eller uppbyggnad av nya program. Nya program och nya inriktningar startar, företrädesvis berör det ALG. Medieprogrammet på ALG avvecklas, vilket medför att behovet av karaktärsämneslokaler här successivt kommer att minska. Förändringarna kommer att medföra behov av ombyggnader/anpassning av nuvarande lokaler. Förändringar i infrastrukturen såsom Resecentrum, förändrad dragning av järnväg samt utformning av detaljplan kan komma att påverka Anders Ljungstedts Gymnasium. Kostnader och konsekvenser för detta kan ännu inte bedömas varför äskanden för detta inte görs. Av resultaten i gymnasieenkäten 2010 framgår tydligt behoven av kvalitetshöjande åtgärder. Gymnasieenkäten från läsåret 2009/2010 visar att elevernas sammanfattande bedömning av skolornas lokaler avseende trivsel, funktion m.m. har sjunkit på alla kommunala gymnasieskolor. Resultatet tyder på att det finns behov av både mer utrymme och kvalitetshöjande åtgärder i flera kommunala gymnasieskolor, speciellt gäller det ALG, Berzeliusskolan och Birgittaskolan. Birgittaskolan kommer att åtgärdas i samband med renoveringar i Kunskapsgallerian. För Berzeliusskolan planeras anpassning och modernisering. Elevernas sammanfattande bedömning av lokalerna i gymnasieskolor i 2007 2008 2009 2010 Linköping, skala 1 100 (indexvärde) Samtliga kommunala gymnasieskolor varav 55 59 60 55 Anders Ljungstedts gymnasium (ALG) 52 58 58 53 Berzeliusskolan 42 45 48 43 Birgittaskolan 54 64 60 51 Folkungaskolan 62 65 69 63 Katedralskolan 60 64 64 60 Teknikcollege - 81 73 65 Samtliga fristående gymnasieskolor 70 65 69 66 Jämförelser med andra kommuner Lokalkostnad per elev i kommunala gymnasieskolor har sjunkit år 2009 på grund av ökat antal elever. Sänkningen var från 20 900 kr i 2008 års nivå (motsvarar 21 300 kr i 2009 års nivå) till 20 400 kr år 2009 i 2009 års nivå. Eftersom elevantalen har ökat har ytan per elev minskat från 17 kvm till 16 kvm per elev. Detta var inte planerat utan blev effekten av den förändrade elevprognosen. Lokalyta/elev i kommunens egna skolor (kvm) 2007 2008 2009* Lokalkostnad/elev i kommunens egna skolor (kr) 2007 2008 2009* Eskilstuna 16 16 16 Eskilstuna 16 300 17 700 17 600 Jönköping 15 15 15 Jönköping 16 400 16 400 17 300 Linköping 17 17 16 Linköping 19 600 20 900 20 400 Norrköping 20 19 20 Norrköping 15 700 15 700 16 100 Uppsala 15 16 Uppsala 18 300 21 100 Västerås 16 15 16 Västerås 21 800 20 100 19 000 Örebro 15 15 15 Örebro 15 500 16 300 17 700 Medel sju kommuner 16 16 Medel sju kommuner 17 657 18 314 Samtliga kommuner 17 18 Samtliga kommuner 17 800 18 700 Större städer 17 14 Större städer 18 000 18 600 * Uppgifterna kommer från kommunernas räkenskapssammandrag. Dessa är ännu inte sammanställda av SCB.

172 GYMNASIESÄRSKOLA OCH SÄRVUX Effektmål Effektmål Öka andelen flickor och pojkar som slutför utbildningen med betyg. Kriteriet för måluppfyllelse är att flickor och pojkar som slutför utbildning med betyg har ökat jämfört med föregående år. I stort sett samtliga elever inom gymnasiesärskolan fullföljer en 4-årig utbildning. Gymnasieskolorna arbetar med att öka andelen elever som uppnår målen i sina kurser och därmed kan få omdöme i form av betyg. Öka andelen flickor och pojkar, som studerar på yrkesprogram. Kriteriet för måluppfyllelse är att flickor och pojkar som slutför utbildning på yrkesprogram har ökat jämfört med föregående år. Målet stäms av mot uppgifter som publiceras av Skolverket i april för aktuellt läsår. Öka andelen flickor och pojkar som är i arbete eller annan utbildning efter avslutad utbildning. (Detta effektmål är gemensamt med arbetsmarknad och integration.) Kriterier för måluppfyllelse är att 50 % av flickor och pojkar som bedöms klara arbetsmarknaden ska få en anställning. Målet stäms av genom en uppföljning över elevernas planerade sysselsättning efter år 4. Detta är ett långsiktigt arbete och mätbara resultat kan först avläsas efter ett antal år. Prioriterade aktiviteter Beskrivning Öka andelen behöriga lärare. Öka utbudet av yrkesinriktade kurser inom Särvux. Implementera det systematiska kvalitetsarbetet på nämnd- och skolnivå. Uppföljning Kriteriet för måluppfyllelse är att andelen behöriga lärare har ökat och ligger i nivå med medelvärdena i större städer och samtliga kommuner. Detta gäller även andel lärare med specialpedagogisk examen. Uppgifterna publiceras av Skolverket i april för aktuellt läsår. Målet stäms av genom uppföljning av kursutbudet inom Särvux. Redovisa kontinuerligt för nämnden hur implementeringsarbetet fortskrider. I verksamhetsuppdraget förtydliga innehållet i det systematiska kvalitetsarbetet. Verksamhetsmått/Jämförelser med andra organisationer Gymnasiesärskolans totalkostnad (inklusive lokaler och skolskjuts) per elev (SCB) 2007 2008 2009 Riket 237 700 248 300 * Större städer 228 700 241 100 * Eskilstuna 127 900 127 600 120 000 Jönköping 247 800 248 200 242 900 Linköping 179 400 167 100 186 400 Norrköping 214 800 231 700 254 200 Uppsala 263 900 307 300 * Västerås 157 000 150 800 167 116 Örebro 232 800 231 100 240 280

173 Av jämförelsetalen ovan från Skolverkets databas framgår att det är stora skillnader mellan kommuner. Svårigheter finns att beräkna kostnader bland annat för gymnasiesärskolans elever som är integrerade i gymnasieskolan men också på grund av att gymnasiesärskolan till viss del finns integrerad i grundskolor. Nyckeltalen för gymnasiesärskolan har inte kvalitetssäkrats i 7-kommuners nätverk. Resultaten för 2009 är hämtade från respektive kommuns räkenskapssammandrag som kommer att rapporteras till SCB. * Uppgifterna kommer från kommunernas räkenskapssammandrag. Dessa är ännu inte sammanställda av SCB. Andel elever i % som går i yrkesutbildning i kommunens skolor Andel elever i % som går i yrkesträning i kommunens skolor Läsåret 07/08 08/09 09/10 Läsåret 07/08 08/09 09/10 Riket 64 65 64 Riket 22 23 21 Större städer 57 62 61 Större städer 26 26 22 Eskilstuna 57 51 50 Eskilstuna 25 28 2 Jönköping 44 45 48 Jönköping 41 42 34 Linköping 48 50 53 Linköping 35 30 28 Norrköping 64 67 61 Norrköping 0 33 9 Uppsala 64 66 53 Uppsala 21 19 29 Västerås 54 65 47 Västerås 39 25 43 Örebro 45 37 45 Örebro 31 34 34 I Linköping har andelen elever som går i yrkesutbildning ökat och andelen elever som går i yrkesträning minskat. Den övriga elevgruppen går i verksamhetsträning. Förutsättningarna att få arbete efter avslutade studier är generellt bättre för de elever som gått en yrkesutbildning på ett nationellt eller specialutformat program än för de elever som gått i annan form av gymnasiesärskola. Trots detta har inga elever i Linköping arbete efter avslutad utbildning. Andelen behöriga lärare. Tillgång på personal i gymnasiesärskolan Linköping Linköping Riket 07/08 Riket 08/09 07/08 08/09 Antal lärare per 100 elever 21 21 23 22 Andel lärare pedagogisk utbildning i % 91 91 83 80 Andel med specialpedagogisk högskoleexamen i % 31 31 29 25 Verksamhetsmått Budget Bokslut Budget Budget Budget Plan Plan Elevprognos 2009 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Elever i kommunala gymnasiesärskolor i Linköping 157 150 157 159 154 144 144 varav från andra kommuner 18 20 18 24 20 20 20 Linköpingselever i andra kommuners gymnasiesärskolor 6 7 6 5 6 6 6 Linköpingselever i landstingsanordnad gymnasiesärskola 5 4 5 5 5 5 5 Totalt antal gymnasiesärskolelever som är folkbokförda i Linköping 150 141 150 145 145 135 135 Antal elever som finansieras via Bildningsnämnden 168 161 168 169 165 155 155 Särvux 55 55 55 70 70 70 70 Inom särvux har antalet elever ökat. Ökningen beror på att deltagare inom daglig verksamhet och Kulturverkstaden parallellt ges möjlighet att studera inom särvux.

174 Nyckeltal med ramar som är justerade för demografiska förändringar Budget 2010 Budget 2011 Budget 2012 Plan 2013 Plan 2014 Kr/elev i andra kommuners gymnasiesärskolor samt landstingsutbildning 326 000 326 000 326 000 326 000 326 000 Kostnad i Linköpings gymnasiesärskolor varav: 252 926 230 313 230 313 230 313 230 313 Undervisningskostnad kr/elev med bibehållen kvalitet jämfört med 2011 231 441 228 508 228 508 228 508 228 508 Lokalkostnad kr/elev i nuvarande lokaler 21 485 21 485 21 485 21 485 21 485 Differens/elev i nuvarande lokaler kr 6 500 6 100 6 100 6 100 Resultat tkr 870 820 820 820 Från 2011 är hänsyn taget till en sänkning av ersättningen per elev beroende på minskat PO-pålägg, minskat statsbidrag, omfördelning från 2009/10. Nettoförändringen blir 396 tkr, vilket motsvarar 2 933 kr/elev. I beräkningarna om lokalkostnad per elev har lokalkostnaden för 2008 utgjort grund för beräkningen för bibehållen kvalitet. Utöver detta kan ytterligare kostnader för lokaler komma till eftersom anpassning av lokalyta inte kan göras proportionellt mot elevantal. Lokaler behöver finnas för den största innevarande årskursen. Speciallokaler behöver finnas kvar under en eventuell avveckling av en utbildning. Vid minskande klasstorlekar ökar yta per elev.

175 VUXENUTBILDNING Effektmål Effektmål Samtliga behöriga sökande ska erbjudas gymnasial vuxenutbildning. Kriterium för att målet ska vara uppfyllt är att samtliga behöriga sökande har erbjudits studier inom gymnasial vuxenutbildning. Uppföljning sker genom antagningen för vuxenutbildningen. Kommentar: Grundläggande vuxenutbildning är en rättighet, dvs. samtliga skall erbjudas utbildning. Öka andelen deltagare i yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning. Kriterium för att målet ska vara uppfyllt är att andel elever i yrkesinriktad utbildning, dvs. utbildning i karaktärsämnen har ökat jämfört med föregående år. Uppföljning görs genom studieplanerna i datorsystemet Procapita. Öka antalet lärlingar inom yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning. Uppföljning görs genom studieplanerna i datorsystemet Procapita. Prioriterade aktiviteter Beskrivning Öka andelen behöriga lärare. Lokalisering av vuxenutbildningen till Skäggetorp, Ryd och Berga. Detta är ett verktyg för att öka antalet vuxna i egenförsörjning. Förberedelser för och genomförande av VUX12 den nya skollagen i vuxenutbildningen. Implementera det systematiska kvalitetsarbetet på nämndoch skolnivå. Uppföljning Kriterium för att målet ska vara uppfyllt är att andelen behöriga lärare dvs. lärare med lärarexamen har ökat jämfört med föregående läsår. Uppgiften publiceras av Skolverket i april för aktuellt läsår. Antal vuxenstuderande i stadsdelarna redovisas i bokslutet. Gymnasiereformen börjar gälla 2012 för vuxenutbildning. Redovisa kontinuerligt för nämnden hur implementeringsarbetet fortskrider. I verksamhetsuppdraget förtydliga innehållet i det systematiska kvalitetsarbetet. Verksamhetsmått/Jämförelser med andra organisationer Verksamhetsmått som rör effektmålen Nyckeltalen är inte könsuppdelade eftersom statistiken från Skolverket endast är könsuppdelad på riksnivå. Andel invånare som deltar i kommunal vuxenutbildning har minskat både i Linköping och i övriga kommuner beroende på minskade statsbidrag. I Linköping har det bland annat fått till följd att elever som redan har minst Godkänt i en kurs inte erbjuds utbildning. Detta leder i sin tur till att måluppfyllelsen försämras, dvs. alla som så önskar kan inte erbjudas utbildning.

176 Andel individer 25-64 år som har minst treårig gymnasiekompetens % Andel invånare 20 64 år som deltog i kommunal vuxenutbildning % 2007 2008 2007/2008 2008/2009 Eskilstuna 49 50 Eskilstuna 3,5 3,4 Jönköping 55 56 Jönköping 3,3 3,9 Linköping 63 64 Linköping 3,8 3,6 Norrköping 52 52 Norrköping 3,6 3,3 Uppsala 58 69 Uppsala 3,2 3,2 Västerås 57 59 Västerås 4,1 3,9 Örebro 58 58 Örebro 3,6 2,8 Medel sju kommuner 56 58 Medel sju kommuner 3,6 3,4 Samtliga kommuner - - Samtliga kommuner 3,1 2,9 Större städer 54 56 Större städer 3,3 3,2 Andel behöriga lärare % 2007/2008 2008/2009 2009/2010 Eskilstuna 74 67 78 Jönköping 68 41 43 Linköping 72 70 68 Norrköping - 82 83 Uppsala 93 92 93 Västerås 59 46 46 Örebro 85 87 88 Medel sju kommuner 75 69 71 Samtliga kommuner 79 78 78 Större städer 79 75 75 Att andelen behöriga lärare har sjunkit i Linköping beror sannolikt på att det är brist på behöriga yrkeslärare och andelen yrkesutbildningar har ökat på grund av satsningen på Yrkesvux. Jämförande statistik för andel yrkesutbildning finns inte. Verksamhetsmått som rör kostnader Budget Bokslut Budget Budget Budget Plan Plan Antal helårsplatser 2009 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Gymnasial vuxenutbildning 1 520 1 622 1 640 1 500 1 500 1 250 1 250 Grundläggande vuxenutbildning 500 540 600 600 600 600 600 Summa 2 020 2 162 2 240 2 100 2 100 1 850 1 850 Förutsättningen för antalet platser enligt ovan är att nuvarande kostnadsnivå kvarstår efter upphandlingen 2010/2011. Att antalet platser är fler under 2011 och 2012 beror på att Linköping inför 2010 erhöll 12 650 tkr i statsbidrag för Yrkesvux. Bildningsnämnden beslutade i februari 2010 att fördela statsbidragen så att en successiv nedtrappning av vuxenutbildningen blir möjlig. Fördelningen mellan grundläggande och gymnasial utbildning är osäker eftersom grundläggande är en skyldighet för kommunen att erbjuda. En utredning har tillsatts för att utreda vad den redan beslutade begräsning av sfi-tiden får för konsekvenser för efterfrågan på grundläggande vuxenutbildning. Det skulle kunna leda till att efterfrågan ökar från och med 2012. Detta leder i så fall till att utrymmet för gymnasial utbildning minskar. Enligt GY11 kommer kommunerna att ha skyldighet att erbjuda gymnasial vuxenutbildning för att uppnå grundläggande behörighet i svenska, engelska och matematik. Detta blir dock inte aktuellt förrän höstterminen 2014 då de första eleverna har avslutat den nya gymnasieskolan.

177 Andel studerande hos annan utbildningsanordnare % 2007/2008 2008/2009 Eskilstuna 0 18 Jönköping 61 89 Linköping 57 59 Norrköping 43 31 Uppsala 30 43 Västerås 39 58 Örebro 0 0 Medel sju kommuner 33 43 Samtliga kommuner 29 32 Större städer 34 43 Vid jämförelse med andra kommuner och riket framgår att Linköping har en hög andel studerande i vuxenutbildningen hos externa utförare. Total kostnad per folkbokförd heltidsstuderande kr 2007 2008 Det framgår vidare att kostnaden per folkbokförd heltidsstuderande var lägst av jämförelsekommunerna och lägre än i riket och kom- Eskilstuna 53 600 55 700 Jönköping 42 200 42 500 mungruppen för både 2007 och 2008. Linköping 33 400 37 700 Norrköping 42 300 50 800 Uppsala 48 400 49 200 Västerås 41 700 45 100 Örebro 34 700 42 400 Medel sju kommuner 42 300 46 200 Samtliga kommuner 43 100 46 800 Större städer 44 600 46 600

178 ARBETSMARKNAD, INVANDRARE OCH FLYKTINGAR Effektmål Effektmål Öka andelen kvinnor och män som genom Bildningsnämndens arbetsmarknadsinsatser övergår från försörjningsstöd till egenförsörjning. Kriterium för att målet ska vara uppfyllt är att andelarna kvinnor och män är högre jämfört med föregående år. Utvärdering görs i samarbete med Socialkontoret och Jobbtorget. Öka andelen kvinnor och män som övergår från kommunal arbetsmarknadsinsats till arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprogram. Kriterium för att målet ska vara uppfyllt är att andelarna kvinnor och män är högre jämfört med föregående år. Utvärdering görs i samarbete med Jobbtorget. Öka andelen flickor och pojkar som är i arbete eller annan utbildning efter avslutad utbildning. (Detta effektmål är gemensamt med gymnasiesärskolan). Kriterier för måluppfyllelse är att 50 % av flickor och pojkar som bedöms klara arbetsmarknaden ska få en anställning. Målet stäms av genom en uppföljning över elevernas planerade sysselsättning efter år 4. Detta är ett långsiktigt arbete och mätbara resultat kan först avläsas efter ett antal år. Öka andelen nyanlända flyktingar i kommunal introduktion i de yrkesaktiva åldrarna, som efter introduktionen arbetar, deltar i arbetsmarknadsinsatser eller studerar. Kriterium för att målet ska vara uppfyllt är att andelarna kvinnor och män är högre jämfört med föregående år. Utvärdering görs i samarbete med Jobbtorget. Alla flyktingar och invandrare ska uppnå minst godkänt på någon kurs i svenskundervisning för invandrare. Utvärdering görs genom datainsamling från utbildningsanordnarna. Öka andelen flyktingar och invandrare som uppnår minst godkänt i D-kursen svenskundervisning för invandrare. Utvärdering görs genom datainsamling från utbildningsanordnarna. Prioriterade aktiviteter Beskrivning Samordning av arbetsmarknads- och vuxenutbildningsinsatser för att ge individen en helhetslösning. Omstrukturering av OSAverksamheten för att möta nya krav (offentligt skyddade anställningar). Upprätthålla en god kvalitet i utfasningen av kommunens flyktingintroduktion. Skapa förutsättningar för hög måluppfyllnad genom att utförare ges möjlighet att specialiserar sig på olika SFInivåer. Uppföljning Redovisas i bokslut. Redovisas i bokslut. Uppföljning av utfasningen av det kommunala flyktingmottagandet ska ske månadsvis under 2011-2012 för anpassning av organisation och resurs utifrån minskade statsbidrag. Uppföljning av måluppfyllelse.

179 Öka andelen behöriga lärare i SFI. Implementera det systematiska kvalitetsarbetet på nämnd- och verksamhetsnivå. Kriterium för att målet ska vara uppfyllt är att andelen behöriga lärare dvs. lärare med lärarexamen har ökat jämfört med föregående läsår. Uppgiften publiceras av Skolverket i april för aktuellt läsår. Redovisa kontinuerligt för nämnden hur implementeringsarbetet fortskrider. I verksamhetsuppdraget förtydliga innehållet i det systematiska kvalitetsarbetet. Verksamhetsmått/Jämförelser med andra organisationer Andelen sfi-studerande som genomfört kurser och fått minst godkänt betyg: 2009 2008 2007 96 % 93 % 94 % Sfi antal lärare (heltidstjänster) per 100 elever läsåret 2007/2008 2008/2009 Större städer 4,9 4,6 Eskilstuna 6,6 5,6 Jönköping 4,9 3,4 Linköping 4,1 3,5 Norrköping 6,3 4,2 Uppsala 4,1 5,1 Västerås 3,6 3,7 Örebro 6,6 4,2 Lärartätheten har sjunkit för Linköping och för de flesta andra städer. Ökningen av sfi-elever och svårigheten att få tag på lärare gör att det blir större undervisningsgrupper och det sänker lärartätheten. SCB kommer att redovisa ytterligare statistik gällande sfi i maj. Andel av de avslutade som går till Arbete eller studier 2008 45% 40% 35% 30% Andel 25% 20% 15% 10% 5% 0% Gävle Jönköping Linköping Norrköping Södertälje Västerås Örebro Nätverket Källa: SKL Väl mätt Effektutvärderingsmodellen börjar användas av allt fler kommuner. Under 2008 inrapporterade 39 kommuner uppgifter om det kommunala arbetsmarknadsarbetet. Totalt bor det 2,5 miljoner invånare i dessa kommuner vilket motsvarar en fjärdedel av landets befolkning. Genomsnittligt avslut i arbete eller studier bland de 39 kommunerna var 33 procent.

180 KONSUMENTVÄGLEDNING Effektmål Effektmål Att rådsökande (medborgare i Linköpings kommun) ska ha en god tillgång till konsumentvägledning där kontakt via e-post, telefoni och besök ska vara möjliga. Redovisas i verksamhetsberättelsen. Prioriterade aktiviteter Beskrivning Gruppinformationer i förebyggande syfte där unga vuxna och grupper i olika sysselsättningsprojekt är prioriterade. Uppföljning Statistik över antal genomförda tillfällen och antal deltagare. Verksamhetsmått/Jämförelser med andra organisationer Konsumentvägledning i minuter/invånare per år 2009 Riket 2,1 Eskilstuna 1,5 Jönköping 1,1 Linköping 0,9 Norrköping 1,5 Uppsala 3,4 Västerås 3,2 Örebro 2,5 För att nå upp i samma tillgänglighet som t.ex. Eskilstuna och Norrköping skulle det behöva tillföras personalresurser på motsvarande 0,65 % tjänst. För att nå toppnoterade Uppsala krävs en utökning med 2,7 tjänster.

181 BUDGET- OCH SKULDRÅDGIVNING Prioriterade aktiviteter Beskrivning Gruppinformationer i förebyggande syfte där unga vuxna och grupper i olika sysselsättningsprojekt är prioriterade. Uppföljning Statistik över antal genomförda tillfällen och antal deltagare. Verksamhetsmått/Jämförelser med andra organisationer Antal minuter budget- och skuldrådgivning per invånare och år 2009 Väntetid veckor 2009 Riket 3,2 Eskilstuna 2,6 4 Jönköping 1,9 3-20 Linköping 1,3 4 Norrköping 5,4 3 Uppsala 2,7 8,9 Västerås 3,2 12 Örebro 2,8 8 Linköping ligger lågt gällande antal minuter budget- och skuldrådgivning per invånare. Trots liten bemanning är dock väntetiden kort.

182 Verksamhetsförändringar jämfört med budget 2010 Belopp netto tkr Budget Budget Plan Plan 2011 2012 2013 2014 Nämnd Minskat PO-pålägg -13-13 -13-13 Ianspråktagande av överskott från 2009-541 -541-541 -541 Finansiering av nya arvoden förtroendevalda 197 197 197 197 Summa nämnd -357-357 -357-357 Gymnasieskola Ersättning för elevförändringar 1 279-17 095-38 636-60 044 Lärarlyftet 40-2 850-2 850-2 850 IT i skolan 442 434 434 434 Minskat PO-pålägg -3 054-3 054-3 054-3 054 Extra statsbidrag vårprop 2009-2 216-2 216-2 216-2 216 Nya skollagen 173 304 305 305 Ianspråktagande av eget kapital -903-4 033-4 033-4 033 Ianspråktagande av överskott från 2009 2 357 2 357 2 357 2 357 Omfördelad besparing från 2009 till 2010-1 218-1 218-1 218-1 218 Extra tillfälligt statsbidrag 2010-11 570-11 570-11 570-11 570 Effektivisering gymnasieskolan -10 396-13 809-21 010 Omdisp skolidrottshallar kof -2 080-2 080-2 080-2 080 Ökad hyra fotbollsplan Ljungstedska skolan 615 615 615 615 Biträdande rektorer 500 500 500 500 Mottagningsenhet elevhälsan 750 750 750 750 Förstärkning av elevhälsan 1 350 Matematikdidaktikcentrum 300 300 Tekniska justering höjd internränta 84 84 84 84 Summa gymnasieskolan -13 151-49 168-74 421-103 030 Gymnasiesärskola Minskat PO-pålägg -246-246 -246-246 Extra statsbidrag vårprop 2009-171 -171-171 -171 Ianspråktagande av överskott från 2009-1 696-1 696-1 696-1 696 Omfördelad besparing från 2009 till 2010-99 -99-99 -99 Extra tillfälligt statsbidrag 2010-300 -300-300 -300 Biträdande rektorer 1 500 1 500 1 500 1 500 Förstärkning av elevhälsan 150 Summa gymnasiesärskolan -862-1 012-1 012-1 012 Vuxenutbildning Lärarlyftet -950-950 -950-950 Minskat PO-pålägg -418-418 -418-418 Extra statsbidrag vårprop 2009-63 -63-63 -63 Ianspråktagande av överskott från 2009-5 805-5 805-5 805-5 805 Omfördelad besparing från 2009 till 2010-1 346-1 346-1 346-1 346 Extra tillfälligt statsbidrag 2010-130 -130-130 -130 Summa vuxenutbildning -8 712-8 712-8 712-8 712

183 Arbetsmarknad, invandrare och flyktingar Ökad andel elever med utländsk bakgrund -500-500 -500-500 Asylsökande -213-213 -213-213 Minskat PO-pålägg -358-358 -358-358 Extra statsbidrag vårprop 2009-50 -50-50 -50 Ianspråktagande av överskott från 2009-1 672-1 672-1 672-1 672 Omfördelad besparing från 2009 till 2010 206 206 206 206 Tilläggsanslag arbetsmarknadsinsatser 2010-12 100-12 100-12 100-12 100 Extra satsning feriejobb 1 200 1 200 Summa arbetsmarknad, invandrare och flyktingar -13 487-13 487-14 687-14 687 Konsumentvägledning Minskat PO-pålägg -4-4 -4-4 Ianspråktagande av överskott från 2009 3 3 3 3 Omfördelad besparing från 2009 till 2010-11 -11-11 -11 Summa konsumentvägledning -12-12 -12-12 Budget och skuldrådgivning Skuldsaneringslag -1-1 -1-1 Minskat PO-pålägg -7-7 -7-7 Ianspråktagande av överskott från 2009 4 4 4 4 Omfördelad besparing från 2009 till 2010-17 -17-17 -17 Summa budget och skuldrådgivning -21-21 -21-21 Övriga förändringar Ofördelad pris- och lönejustering 20 109 20 121 20 121 20 121 Summa övriga förändringar 20 109 20 121 20 121 20 121 Summa förändringar -16 493-52 648-79 101-107 710

184