Beslut för gymnasieskola

Skolinspektionen 2014-05-22 Hagströmska gymiiasiet AB uppsala@bagstromska.se Rektorn vid Hagströmska gymriasiet Uppsala anna. gr anlund@hagstr omska. se Beslut för gymnasieskola efter tillsyn i Hagströmska gymnasiet Uppsala i Uppsala kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586 080 10 www.skolinspektionen.se

2(8) Tillsyn i Hagströmska gymnasiet Uppsala Skolinspektionen genomför tillsyn i Uppsala kommun under 2013-2014. Vid tillsynen besöker Skolinspektionen samtliga skolenlieter i kommunen. Hagströmska gymnasiet i Uppsala besöktes av Skolmspektionen den 23 och den 25 april 2014. Fakta om skolenheten Hagströmska gymnasiet är en fristående gymnasieskola i Uppsala kommun. Skolan hette tidigare YA Frigymnasium i Uppsala och huvudman för skolan var tidigare Yrkesakademin AB. Skolinspektionen har i beslut den 28 april 2010 (dnr 34-2010:862) godkänt YA Fri AB som ny huvudman för skolan. Huvudmannen har senare bytt namn till Hagströmska Gymnasiet AB. Skolinspektionen har i överföringsbeslut den 31 maj 2010 (dnr 37-2010:2984) godkänt att följande utbildningar bedrivs vid skolan: Estetiska programmet modedesign, som motsvarar det nationella estetiska programmet inriktning bild och formgivning samt hantverksprogrammet modestyling, som motsvarar det nationella hantverksprogrammet mriktning övriga hantverk. Skolan har vid tillsynen 63 elever. Huvudman för skolan är Hagströmska Gymnasiet AB med organisationsnummer 556755-0461. Kunskapsresultat Av Skolverkets nationella statistik för läsåret 2012/13 framgår att andelen elever på Hagströmska gymnasiet i Uppsala som fullföljde sin utbildning inom fyra år var 69,2 procent. Motsvarande andel för riket var 76,6 procent. Enligt Skolverkets nationella statistik var den genomsnittliga betygspoängen vid skolan 14,0 för de elever som avslutade sin utbildning 2013. Motsvarande betygspoäng för riket var även den 14,0. Andelen elever med grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier var 75 procent, att jämföra med motsvarande andel för riket som var 87 procent. Helhetsbedömning Skolinspektionens samlade bedömiiing är att verksamheten i Hagströmska gymnasiet i Uppsala fungerar väl inom de områden som har granskats. Rektorn tar i sitt pedagogiska ledarskap ansvar för att verksamlieten styrs mot de

3(8) nationella målen och att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete som innebär planering, uppföljning och utveckling av utbildningen. Alla lärare i yrkesämnen utgår dock inte från elevemas behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande. För eleverna saknas tillgång till skolläkare och psykolog inom elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande arbete. Eleverna saknar även tillgång till skolbibliotek. Skolinspektionen pekar i denna tillsyn på brister som huvudmannen måste åtgärda för att förbättra elevernas måluppfyllelse och uppfylla författningarnas krav. Skolinspektionens ingripande Föreläggande Skolmspektionen förelägger enligt 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Hagströmska gymnasiet AB att vidta nedanstående åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast den 22 augusti 2014 redovisas för Skolinspektionen. Undervisning och lärande Bedömning Huvudmannen för Hagströmska gymnasiet i Uppsala måste vidta följande åtgärd för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Undervisning och lärande. Se till att alla skolans lärare stärker elevernas självförtroende samt vilja och förmåga att lära och utgår från elevers behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande. Motivering Enligt skollagen ska utbildningen inom skolväsendet främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. I utbudningen ska hänsyn tas till elevers olika behov. Enligt läroplanen för gymnasieskolan, Lgy 11, ska läraren utgå från den enskilda elevens behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande. I flera intervjuer med elever på skolan framkommer att det finns yrkeslärare på skolan som i sin undervisning inte utgår från elevernas behov. I intervjuerna framkommer vidare att dessa lärare ofta inte har planerat och strukturerat sin undervisning och ibland kan ha en nedlåtande attityd gentemot elever. Flera elever framför att dessa lärare ofta saknar pedagogiska upplägg för sina lektioner. Eleverna framför också att det ibland kan vara svårt att få olika moment i undervisningen förklarade utifrån elevernas behov och förutsättningar och att

4(8) de i stället möts av irritation från lärarna och blir hänvisade till att ta reda på detta själva genom till exempel Internet. Elever framför vidare att lärare ibland behandlar elever olika och att man är mer "kompis" med vissa elever än andra. I intervju med representant för elevhälsan frairikornmer att det på skolan märks en skillnad på lärare som har en pedagogisk högskoleexamen och de som saknar det. Det förekommer till exempel att elever framför till elevhälsan att det finns lärare som är mer "kompis" med vissa elever än andra och att det finns lärare som saknar pedagogisk högskoleexamen och som inte kan hantera alla situationer kring elevers behov som uppstår i undervisningen. I intervju med lärare framförs att elevernas lust till lärande är ett generellt utvecklingsområde för skolan vilket också har visat sig i skolans elevenkät. I intervjun med lärare framkommer att man på skolan har diskuterat problemet med att lärare ibland haft för nära relationer med en del elever. Vid återkoppling till rektor och huvudman framkommer att de känner till att elever är missnöjda med någon av yrkeslärarnas bristande professionalitet i undervisningen och att elever är frustrerade över att vissa lektioner inte är förberedda och planerade för att utgå från elevers behov. Det framkommer vidare att skolledningen aktivt arbetar för att komma tillrätta med denna brist. Skolinspektionen bedömer att det på skolan finns lärare som inte alltid främjar elevernas utveckling och lärande och som inte alltid utgår från enskilda elevers behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande. Sammanfattningsvis visar ufredningen att det på skolan finns vissa brister vad avser lärares arbete med att stärka elevernas självförtroende samt vilja och förmåga att lära. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs att åtgärda bristen. Författning 1 kap. 4 skollagen, Lgy 11 2.1 Kunskaper Erbjudande av utbildning Bedömning Huvudmannen för Hagströmska gymnasiet i Uppsala måste vidta följande åtgärd för att förbättra arbetet inom bedömningsornrådet Erbjudande av utbildning. Se till att eleverna har tillgång till samtliga i skollagen föreskrivna elevhälsokompetenser samt organisera och använda elevhälsan så att den ges förutsättningar att uppfylla skollagens krav att vara förebyggande

5(8) och hälsofrämjande och stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. Motivering I skollagen anges att det ska finnas en elevhälsa för eleverna. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. För medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses. Enligt skollagen ska elevhälsan främst vara förebyggande och hälsofrämjande och stödja elevernas utveckling mot utbuchiingens mål. I förarbetena till skollagen (prop. 2009/10:165 s. 276) betonas att arbetet med elevhälsa förutsätter en hög grad av samverkan mellan elevhälsans personal och övriga personalgrupper i skolan. Det anges även att elevhälsan har ett särskilt ansvar för att undanröja hinder för varje enskild elevs lärande och utveckling. De mer generellt inriktade uppgifterna, där elevhälsans medverkan är viktig, rör bland annat elevernas arbetsmiljö och skolans värdegrund. För elevhälsoarbetet har skolan en anställd skolsköterska, en kurator och en specialpedagog. Enligt rektorn har skolan möjlighet att vid behov köpa in skolläkare och psykolog men detta har inte gjorts för det förebyggande och hälsofrämjande elevhälsoarbetet. I intervju med lärare framkommer att en psykolog skulle kunna tillföra elevhälsoteamet ökad kompetens i det förebyggande och hälsofrämjande arbetet. I intervju med representant för elevhälsoteamet framkommer att man inte känner till att det finns något avtal med möjlighet att anlita skolläkare och psykolog. Vidare framkommer att representanten för elevhälsan inte varit med om att skolan anlitat någon skolläkare utan att elever i förekommande fall i stället hänvisats till landstingets vårdcentral. Det framkommer vidare att elever i behov av psykologkontakt inte fått någon sådan genom skolans elevhälsoteam utan att dessa elever i stället hänvisats till landstingets verksamheter. Skolinspektionen bedömer att elevema i skolan saknar tillgång till skolläkare och psykolog eftersom skolan inte anlitar dessa kompetenser och för att elever i skolan som visat sig vara i behov av dessa kompetenser i stället hänvisats vidare till andra instanser. Sammanfattningsvis visar utredningen att det finns brister i elevernas tillgång till skolläkare och psykolog. Verksamlieten uppfyller därmed inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs att åtgärda bristen.

6(8) Författning 2 kap. 25 skollagen Omfattning, innehåll och resurstillgång Bedömning Huvudmannen för Hagströmska gymnasiet i Uppsala måste vidta följande åtgärd för att förbättra arbetet inom bedömningsornrådet Omfattning, innehåll och resurstillgång. Se till att eleverna har tillgång till skolbibliotek. Motivering Enligt skollagen ska eleverna ha tillgång till ett skolbibliotek. Med skolbibliotek avses enligt förarbetena (prop. 2009/10:165 s. 284) en gemensam och ordnad resurs för medier och information som ställs till elevernas och lärarnas förfogande och som ingår i skolans pedagogiska verksamhet med uppgift att stödja elevernas lärande. Vid Skolinspektionens tillsynsbesök framkommer att skolan saknar ett eget skolbibliotek men att skolan nyligen har tecknat ett avtal med Uppsala kommun om tillgång till kommunens olika bibliotek. I intervju med lärare framkommer att ett avtal om skolbibliotek nyligen kommit till stånd för skolan men att det ännu inte börjat användas för alla elever enligt skollagens mening. 1 intervju med elever framkommer att kommunens bibliotek endast använts som skolbibliotek vid något enstaka tillfälle, till exempel i svenskundervisningen. Skolinspektionens bedömning är att skolan saknar skolbibliotek i form av en gemensam och ordnad resurs för medier och information som ställs till elevernas och läramas förfogande och som ingår i skolans pedagogiska verksamhet med uppgift att stödja elevernas lärande. Sammanfattningsvis visar Skolinspektionens utredning att eleverna saknar tillgång till skolbibliotek. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs därför att åtgärda bristen. Författning 2 kap. 36 skollagen

7(8) I ärendets slutliga handläggning har utredare Joakim Hagström deltagit. På Skolinspektionens vägnar Maria Caryll Beslutsfattare Kjell Gyllenswärd Föredragande Bilaga: Bilaga 1 Allmänt om tillsynen Kopia till Uppsala kommun

Skolinspektionen Bilaga 1 2014-05-22 8(8) Allmänt om tillsynen Skolinspektionen genomför regelbundet tillsyn i alla verksamheter och hos alla huvudmän. Tillsynen fokuserar på faktorer som har betydelse för en god lärandemiljö och för elevers möjligheter att nå målen för verksamheten. Tillsynen inriktas mot tre huvudområden: Elevernas utveckling mot målen, ledning och utveckling av utbildningen samt enskild elevs rätt. För enskilda huvudmän granskas även huvudmannaskap och godkännande. Tillsynen av förskola, fritidshem och vuxenutbildning i en kommun är inriktad på hur kommunen tar sitt ansvar för verksamheten. I de fall fritidshem finns vid fristående skolor ingår de i tillsynen av skolenlieten. Förskolor som drivs av enskilda huvudmän har fått sitt tillstånd av kommunen och det är därmed kommunen som har ansvaret för tillsyn av dessa. Alla skolenheter besöks vid tillsynen. Vid den tredjedel av skolorna där Skolinspektionen bedömer att det är lägre risk för problem och brister granskas färre delområden och besöken görs under en halv dag. Övriga skolenheter granskas inom samtliga bedömningspunkter och under flera dagar. Tillsynen grundar sig på dokument som exempelvis plan mot kränkande behandling, kunskapsresultat och annan information från Skolverkets nationella uppföljningssystem, besök i skolenheter och intervjuer. Oavsett tillsynsform ger Skolinspektionens granskning inte någon heltäckande bild av verksamheten utan ska ses som en bild vid det aktuella granskningstillfället inom de områden som ingår i tillsynen. Efter tillsynen redovisas Skolinspektionens bedömningar i ett beslut. Redovisningen görs i form av awikelserapportering vilket innebär att det endast är de bedömningspunkter där det förekommer brister som beskrivs i beslutet. För kommuner bedöms även ansvarstagandet som helhet för den utbildning kommunen bedriver. Innan ett beslut fastställs ges alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på sakuppgifter i besluten. I de fall Skolinspektionen funnit brister har huvudmannen ansvar för att komma tillrätta med bristerna. Huvudmannen ska också redovisa de åtgärder som har vidtagits i för att åtgärda bristerna. För att följa upp huvudmännens arbete kan flera besök eller andra kontakter bli aktuella då Skolinspektionen också vill se effekter av de åtgärder som vidtas. Mera information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats www.skolinspektionen.se under fliken Inspektion.