Utbildningsinspektion i gymnasieskolan och vuxenutbildningen, Älvdalens kommun

Utbildningsinspektion i Älvdalens kommun Gymnasieskola och vuxenutbildning Dnr 53-2005:785 Utbildningsinspektion i gymnasieskolan och vuxenutbildningen, Älvdalens kommun Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av skolan/rektorsområdet...2 Sammanfattande bedömning...2 Bedömning av utbildningsresultaten...4 Bedömning av verksamheten...6 Bedömning av förutsättningarna för utbildningen...10 Inledning Skolverket har granskat verksamheten i och besökt gymnasieskolan och vuxenutbildningen den 22 och 23 november 2005. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen. Inspektionen riktas mot hur verksamheten genomförs samt dess förutsättningar och resultat. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbsida (www.skolverket.se/inspektion). Huvudmannen har ansvar för att de brister som inspektörerna lyfter fram i den sammanfattande bedömningen åtgärdas. Åtgärderna skall redovisas till Skolverket vilket framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen om ca två år. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen, gymnasieskolan och vuxenutbildningen, dels den information som samlats in under besöket. Även annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt har använts. I gymnasieskolan och vuxenutbildningen intervjuades biträdande rektorn, samordnare/studie- och yrkesvägledare (SYV) inom vuxenutbildningen, lärare, elevvårdspersonal, elever och studerande samt föräldrar med barn i olika års- 1

kurser och på olika program. Rektorn var sjukskriven vid inspektionstillfället men deltog i sakgranskningen av rapporten. Inspektörerna besökte lektioner i gymnasieskolan på IP, HR, SP och IV. Inom vuxenutbildningen besöktes lektioner inom komvux och sfi. Besök genomfördes på Dagcenter för intervju med särvux-studerande. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns på skolan utgör underlag för kvalitetsbedömningen. Beskrivning av skolan/rektorsområdet Gymnasieskola/vuxenutbildning Gymnasieskola Gymnasiesärskola Antal studerande 93, varav 15 på IV Ingen i Älvdalen, 8 på annan ort Kommunal vuxenutbildning, komvux 75 Vuxenutbildning för utvecklingsstörda, särvux 8 Svenskundervisning för invandrare 12 Uppgifterna är skolans egna från november 2005. På gymnasieskolan finns: Industriprogrammet (IP) som har riksintag och består av inriktningarna Industriteknik och Internationell svetsutbildning. Samhällsvetenskapsprogrammet (SP) med inriktningarna Samhällsvetenskap samt Hälsa och friskvård (ny inriktning fr.o.m. hösten 2005) samt Hotell- och restaurangprogrammet (HR) med inriktningen Restaurang och måltidsservice. På skolans finns även individuellt program (IV). Rektorn för gymnasieskolan är även ansvarig för vuxenutbildningen i kommunen. Naturbruksgymnasiet har inte inspekterats inom ramen för denna inspektion då landstinget är huvudman och verksamheten nyligen har inspekterats. Gymnasieskolans personal är uppdelad på tre arbetslag; ett per program, d.v.s. ett arbetslag inom IP, ett inom (SP), ett inom HR och ett på IV. Skolans kärnämneslärare är fördelade på de olika arbetslagen. Inom vuxenutbildningen finns ett arbetslag. Sammanfattande bedömning Bedömningarna av kvaliteten i utbildningen vid gymnasieskolan och vuxenutbildningen görs utifrån hur väl verksamheterna uppfyller statens krav i skollagen, läroplaner och övriga skolförfattningar. Inom gymnasieskolan och vuxenutbildningen erbjuds en i många fall god verksamhet, t.ex. är undervisningen i allmänhet flexibel och eleverna har ett gott inflytande på undervisningens innehåll. Eleverna och de studerande tar i allmänhet stort ansvar för sina studier, trivs och är trygga, mycket tack vare de anställdas engagemang. Vidare bedöms skolans resurser som mycket goda och tillgången till utbildningen i de flesta fall god. 2

Det finns enligt inspektörernas bedömning behov av förbättringsinsatser på skolan inom följande områden: - Kunskapsresultaten på gymnasieskolan bör förbättras. - Inom vuxenutbildningen bör sammanställningar av kunskapsresultaten skapas och analyser utifrån dessa göras. - Inom vuxenutbildningen bör de studerandes kännedom om målen för utbildningen förbättras. - Arbetet med skolans demokratiuppdrag bör förbättras, elevinflytandet över verksamheten i gymnasieskolans olika råd bör stärkas och inflytandet för de studerande inom vuxenutbildningen analyseras. - Skolan bör ytterligare utveckla verksamheten så att lärarna kontinuerligt och systematiskt ges förutsättningar att föra diskussioner om bedömnings- och betygsfrågor med utgångspunkt i läro- och kursplaner. - Programmet mot kränkande behandling bör göras mer känt. - Arbetet med stöd till elever och studerande bör analyseras och eventuellt utvecklas. - Utvecklingssamtalen bör utvecklas innehållsmässigt. - Användandet av nationella prov inom komvux bör utvecklas. - Kvalitetsredovisningen inom vuxenutbildningen bör utvecklas och uppföljningen av vuxenutbildningen systematiseras. - Rektorns pedagogiska ledning bör stärkas och rektorns deltagande i elevvårdkonferens bör ses över så att skolan inte kringgår författningskraven. - Informationen bör utvecklas, t.ex. avseende gymnasieelevernas möjlighet till fortsatta studier. - Andelen lärare med pedagogisk utbildning bör öka samt en analys av tillgången till kompetensutveckling göras. Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast skall åtgärdas. - Det är oklart efter vilka kursplaner som särvuxeleverna undervisas (12 kap. 1 skollagen, 1 kap. 4 särvuxförordningen, avsnitt 2.6 läroplanen för de frivilliga skolformerna). - Arbetsplan för gymnasieskolan saknas (1 kap. 13 gymnasieförordningen). - Lokala kursers innehåll täcks till stora delar av innehållet i nationella kurser (2 kap. 14 gymnasieförordningen). - Betygskriterierna på lokala kurser följer inte författningskraven (7 kap. 4 gymnasieförordningen). 3

Bedömning av utbildningsresultaten Inspektörerna har granskat hur väl skolans elever utvecklar kunskaper, normer och värden enligt målen i skollagen och i läroplanerna för det obligatoriska skolväsendet, Lpo 94, respektive för de frivilliga skolformerna, Lpf 94, avsnitten 2.1 och 2.2. Kunskaper Gymnasieskolan Antalet elever före år 2005 har varit mycket få på de olika programmen. Resultaten på gymnasieutbildningen enligt den nationella statistiken för år 2004 var följande: Resultaten på gymnasieskolan var enligt den nationella statistiken för år 2004 följande: Tabell 1: Resultat gymnasieskolan i Älvdalen år 2004. 2003 års resultat inom parentes. Genomsnittlig betygspoäng Andel behöriga att söka till högskola Andel elever med slutbetyg inom 4 år 12,4 (12,4) 75 (88) 82 (78) Betygspoäng och andelen behöriga var år 2004 sämre än rikssnittet medan andelen med slutbetyg inom fyra år var bättre. Männen har sämre resultat än kvinnorna. Enligt kvalitetsredovisningen för år 2004/2005 fick 73 procent av eleverna på industriprogrammet (IP) och 65 procent av eleverna på hotell- och restaurangprogrammet (HR) godkänt på projektarbetet, vilket var betydligt sämre än rikssnittet. Skolan arbetar med att förbättra resultaten. Inspektörerna bedömer att dessa bör förbättras ytterligare, framförallt för männen. Inspektörerna bedömer att det är angeläget att skolan fortsätter att vidta åtgärder för att förbättra resultaten. Vidare bedömer inspektörerna att eleverna i allmänhet har god kännedom om målen för utbildningen. Vuxenutbildning Av den officiella statistiken för år 2004 framgår att andelen kursdeltagare på komvux (inom gymnasial vuxenutbildning eller påbyggnadsutbildning) som slutfört kurser var 89 procent, vilket var högre än i kommungruppen och än i riket. I engelska A samt svenska A, gymnasial vuxenutbildning, hade 100 procent av eleverna minst godkänt betyg i jämförelse med rikets knappa 90 procent. För matematik A finns ingen motsvarande siffra för år 2004 men för 2003 nådde 100 procent av eleverna minst godkänt i jämförelse med rikets 88 procent. Andelen kursdeltagare i gymnasial vuxenutbildning/påbyggnadsutbildning som avbrutit kurser under år 2004 var 9 procent i jämförelse med rikets 19 procent. Av statistiken framgår att inga elever under år 2004 avbrutit en kurs i grundläggande vuxenutbildning. Inspektörerna bedömer att utbildningsresultaten inom komvux är mycket bra. Att sfi erbjuds i kommunen är nytt sedan innevarande läsår så inga resultat finns redovisade i den officiella statistiken. Även om studerande tidigare studerat i andra kommuner bör kommunen ha vetskap om de resultat som presteras. Inga sådana sammanställningar finns dock. För särvux finns inga övergripande sammanställningar av elevernas resultat. Detta bör utvecklas. Inom särvux finns 4

dock, enligt rektorn, individuella studieplaner och en bedömning görs av om enskilda studerande kan tillgodogöra sig utbildningen. De studerandes kännedom om målen för utbildningen är varierande. God kännedom om dessa finns enbart inom komvux i ämnena svenska, engelska och matematik. Målen behöver göras kända i större utsträckning. Normer och värden Gymnasieskolan På gymnasieskolan genomförs årligen en elevenkät. Enligt denna når gymnasieskolan resultatet 3,9 på en 6-gradig skala vad gäller kommunikation om undervisningens innehåll. Resultatet avseende elevråd, klassråd och skolkonferenser är något sämre. För bägge formerna av inflytande redovisas förbättringsåtgärder. Genom intervjuer och observationer konstaterar inspektörerna att elevernas inflytande över undervisningen i allmänhet är bra, vilket inspektörerna ser mycket positivt på och bedömer att vara ett av skälen till varför eleverna i så pass stor utsträckning är motiverade och tar ansvar för sina studier. När det gäller det formaliserade inflytandet i form av skolkonferens, elevråd, klassråd och via elevskyddsombud visar intervjuer samt skolans egen uppföljning att det bör förbättras. Skolkonferensen är okänd för eleverna och arbetet i elev- och klassråd upplevs inte så betydelsefullt av eleverna utanför elevrådet. Eleverna har dock mycket god kunskap om elevskyddsombudens arbete och uppger att man ser mycket positivt på deras arbete. Inspektörerna bedömer att elevernas inflytande över skolans verksamhet bör förstärkas ytterligare via de formella organ som finns. I skolans kvalitetsredovisning finns flera skrivningar om att elevrådet skall vara delaktiga i skolans pedagogiska arbete, vilket inspektörerna ser positivt på. I praktiken har dock rådet inte varit delaktiga i det arbete som beskrivs i redovisningen. Enligt tidigare refererad enkätundersökning når gymnasieskolan resultatet 3,8 på en 6-gradig skala när det gäller om signaler om kränkning, oavsett vem som utför den, tas på allvar. Vidare anges att 95 procent av eleverna uppger att de inte utsatts för mobbning. Av elev- och lärarintervjuer framgår att eleverna känner sig trygga och i allmänhet trivs på skolan, vilket är mycket positivt. Inspektionen visar dock att det finns elever som känner sig utanför kamratskapen på skolan. Skolan har dock identifierat problemet och uppger, liksom eleverna, att åtgärder vidtagits med anledning av detta. Inspektörerna har observerat att eleverna i allmänhet har ett gott språkbruk och agerar respektfullt mot varandra. Av intervjuerna framgår dock att det finns vissa värdegrundsfrågor, som rasism, som skolan behöver arbeta vidare med. Inspektörerna bedömer dock sammantaget att skolans resultat avseende normer och värden är gott. Vuxenutbildning Lärarna uppger att de studerande har möjlighet att delta i beslut om verksamheten och innehållet i undervisningen. De studerande har olika åsikt om detta. En del håller med lärarna medan andra anser att de inte har möjlighet att påverka innehållet i undervisningen. År 2004 försökte skolan skapa ett samverkansråd 5

med de studerande, men försöket avstannade då de studerandes intresse uppgavs vara svagt. Inspektörerna bedömer att skolan bör analysera vad som ligger bakom lärarnas och de studerandes olika syn på om de studerande kan påverka verksamheten och utifrån analysen vidta eventuella åtgärder för ökat inflytande. De studerande uppger att lärare och elever respekterar varandra och att de trivs med utbildningarna, vilket inspektörerna tycker är mycket bra. Sammanfattning Inspektörerna bedömer att vissa kunskapsresultat bör förbättras på gymnasieskolan. Vidare bör vuxenutbildningen systematiskt följa upp och analysera de studerandes resultat på ett bättre sätt. Inom gymnasieskolan är elevernas kännedom om målen för utbildningen bra men bör förbättras inom vuxenutbildningen. Inspektörerna bedömer vidare att elever och studerande tar ansvar för sina studier och att de i allmänhet har god respekt för varandra och sin miljö i övrigt. Inflytandet över verksamheten i gymnasieskolans olika råd bör stärkas och inflytandet för de studerande inom vuxenutbildningen analyseras. Bedömning av verksamheten Inspektörerna har granskat arbetet med arbetsmiljön, föräldrarnas och elevernas delaktighet i det inre arbetet; innehåll, organisation och arbetssätt i undervisningen; individanpassning och stöd; utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning; kvalitetssäkring och förbättringsarbete; skolledning och intern kommunikation. Nationella riktlinjer för arbetet finns i skollagen, läroplanerna och i andra författningar för respektive skolform. Gymnasieskolan och vuxenutbildning Arbetet med arbetsmiljö och delaktighet Som tidigare nämnts har eleverna inom gymnasieskolan bra inflytande över undervisningens innehåll. Lärarna arbetar på olika sätt med detta och flera exempel gavs på hur eleverna fick möjlighet att påverka i vilken ordningsföljd man skall studera vissa moment, hur kurserna förläggs över tiden och hur lektionspassens längd anpassats. När det gäller påverkansgraden genom de olika formella organen bedömdes detta kunna öka. Av intervjuerna med elever och lärare framgår att lärarna gör olika när de presenterar de olika rådens funktion. Positiva exempel gavs på hur lärarna diskuterat syfte med råden utifrån skolans demokratiuppdrag medan andra exempel på det motsatta förhållandet också gavs. Inspektionen visar vidare att elevernas syn på vikten av de olika rådens funktion är varierande. Inspektörerna bedömer att skolan inom och mellan arbetslagen behöver diskutera vad elevinflytande i de olika råden skall syfta till och sedan tillsammans med eleverna diskutera detta utifrån skolans demokratiuppdrag. Inom vuxenutbildningen bör man diskutera hur man på ett strukturerat sätt kan ge eleverna möjlighet till inflytande över verksamheten (detta bedömdes dock under område 1). Av samtliga intervjuer framgår att skolan agerar vid eventuella kränkningar, men trots det är det bra om skolan fortsätter sitt arbete med att analysera orsakerna till varför skolans egen uppföljning delvis pekar på motsatsen. Inspektio- 6

nen visar vidare att skolan arbetar förebygganden mot kränkningar t.ex. genom elevvårdsteamets arbete och genom att ha teaterföreställningar på temat värdegrund. För gymnasieskolan och vuxenutbildningen finns en handlingsplan mot kränkande behandling som bl.a. innehåller definition av kränkande behandling, beskriver skolans arbetsgrupp mot kränkande behandling samt rutiner vid akuta situationer. Inspektörerna ser positivt på att skolan har en plan som innehåller de delar som författningarna ställer krav på även om beskrivningen av de förebyggande åtgärderna kan utvecklas. Planen bör göras känd bland elever, studerande och föräldrar eftersom de flesta uppger att de inte sett planen. Individanpassning, individuell studieplanering och stöd Av den officiella statistiken för år 2004 framgår att andelen elever på gymnasieskolans nationella program med reducerat program var 20,6 procent i jämförelse med rikets 5,7 procent. Elevantalet per program har dock tidigare varit mycket lågt. Skolledningen uppger att siffran är alldeles för hög i förhållande till verkligheten. De berättar att det är ytterst få elever som har reducerat program under år 2005 och att de är väl medvetna om att reducerat program endast skall användas i undantagsfall för elever med påtagliga studiesvårigheter efter en bedömning av elevens hela studiesituation. I skolans kvalitetsredovisning konstateras att stöd till gymnasieeleverna ges på måndag förmiddag i alla ämnen och stöd i svenska, matematik och engelska erbjuds efter ordinarie undervisningstid. Vidare framgår att lärarna fångar upp behov av stöd och att specialläraren vid behov upprättar åtgärdsprogram. Specialläraren testar eleverna i läsning och skrivning i årskurs 1. På skolan finns vidare ett elevvårdsteam där kurator, skolsköterska, SYV och biträdande rektor ingår. Teamet träffas en gång per vecka och ska utgöra ett stöd för lärare och övrig personal på skolan i frågor kring elevvårdsarbete. Vidare genomförs klasskonferenser för alla klasser en gång per termin för att utröna eventuella ytterligare stödbehov. Trots ovanstående framgår i intervjuerna med lärarna att de är osäkra på om särskilt stöd ges i årskurs 3 och om vilka elever som har åtgärdsprogram. Av elevintervjuerna framgår att de anser att alla elever inte får tillräckligt med stöd. Skolledningen uppger dock att åtgärdsprogram upprättas för elever i behov av särskilt stöd och att detta bör vara känt. Inspektörerna bedömer skolan behöver analysera elevers och lärares synpunkter kring särskilt stöd och eventuellt vidta åtgärder för att förstärka detta. Generellt sett bedöms att skolan på ett bra sätt anpassar sina undervisningsmetoder efter elevernas behov trots ovanstående tveksamhet kring särskilt stöd. Eleverna på individuella programmet uppger att lärarna är bra, att eleverna alltid får god hjälp och stöd av lärarna på programmet, men att undervisningen inte alltid är stimulerande. Av föräldraintervjuer framkommer också viss tveksamhet kring detta. Inspektörerna bedömer att skolan bör analysera dessa synpunkter. Individuella studieplaner finns för elever inom grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt särvux. En del elever inom komvux uppger, trots att individuella studieplaner finns, att de inte får det stöd de är i behov av fastän de har uttalade läs- och skrivsvårigheter. Stödet bör utvecklas. Inom sfi och särvux ges särskilt stöd. 7

Utifrån intervjuer från samtliga på skolan gör inspektörerna bedömningen att gymnasieskolans och vuxenutbildningens samarbete och samverkan med näringsliv och omvärlden i övrigt, via bl.a. yrkes- och kompetensråd är mycket bra. Utvärdering av lärande, bedömning och betygssättning Av intervjuerna framgår att lärarna på gymnasieskolan diskuterar hur man kan samverka mellan karaktärsämnen och kärnämnen för att ge eleverna en så god utbildning som möjligt. Som tidigare nämnts har skolan organiserat arbetslagen för att ge bra förutsättningar för detta. Inspektionen visar att skolan medvetet arbetar med integrering av ämnen, vilket upplevs som mycket positivt av eleverna. Av lärarintervjuerna framgår dock att man i mycket liten utsträckning gemensamt diskuterar de nationella kursplanerna och i ganska liten utsträckning bedömnings- och betygsfrågor (för lokala kurser, se vidare Tillgång till utbildning). Bedömningsfrågor diskuteras främst mellan ämneslärare. I skolans pedagogiska grupp (representanter från varje arbetslag, vuxenutbildningen samt biträdande rektor) förs en del pedagogiska diskussioner. Lärare som undervisar i ämnen/kurser där enbart en eller två lärare finns efterfrågar bättre möjligheter till diskussioner om bedömningsfrågor. Det är flera lärare som efterfrågar bättre samarbete med grundskolan eftersom de upplever att elevernas kunskaper i kärnämnena många gånger inte avspeglar det godkända betyg de fått i grundskolan (det sistnämnda bedöms dock i kommunrapporten). Inspektörerna bedömer att det är positivt att skolan bl.a. inrättat en pedagogisk grupp och att skolan utformat sina arbetslag så att en god samverkan mellan kärn- och karaktärsämneslärare uppstått. Trots detta bör skolan ytterligare utveckla verksamheten så att lärarna kontinuerligt och systematiskt ges förutsättningar att föra diskussioner om bedömnings- och betygsfrågor med utgångspunkt i läro- och kursplaner. Eleverna har individuella studieplaner och skolan genomför utvecklingssamtal i enlighet med bestämmelserna. Eleverna anser att utvecklingssamtalen är bra men att de inte alltid utgår från kursplanemål utan mer utifrån allmänna utsagor om beteende och om studierna går bra. Vidare framgår att eleverna inte alltid får reda på hur man ligger till i alla ämnen. Inspektörerna bedömer att utvecklingssamtalen bör utvecklas i dessa avseenden. Inom vuxenutbildningen uppger lärarna att de arbetar efter de nationella kursplanerna. Inspektionen visar dock att former för kontinuerliga diskussioner behöver utvecklas eftersom kursplanerna inte diskuteras i nämnvärd omfattning i arbetslaget, utan det är mer fråga om diskussioner kring enskilda studerande, praktiska frågor som t.ex. avhopp samt diskussion om undervisningsmetoder. Inom särvux måste skolan se över vilka kursplaner eleverna studerar efter. Vidare behöver man för detta ändamål göra klart för sig om eleverna befinner sig på nivåer motsvarande träningsskola eller grundsärskola. I läroplanen för de frivilliga skolformerna uttrycks att rektorn har ett särskilt ansvar för att utbildningen organiseras så att elever kan börja på en nivå i respektive ämne som bestäms av deras förkunskaper och avsluta den efter de studier som svarar mot den enskildes behov. Inom komvux har de studerande goda möjligheter till distansutbildning och lärcentra finns i Särna och Idre. 8

Inom vuxenutbildningen har man goda kunskaper om bestämmelserna kring betyg och intyg. På komvux använder sig man inte av nationella prov vilket man bör göra enligt bestämmelserna, inte minst med tanke på att det är få lärare på skolan och att det därmed är svårt att få till stånd en likvärdig betygssättning. Rektorn uppger att man kommer att genomföra nationella prov fr.o.m. 2006. Inom särvux har ingen elev fått betyg eller intyg eftersom ingen elev har bedömts uppnå målen trots att de studerat länge. Även om bestämmelserna inte definierar när en kurs skall avslutas är det inte rimligt att elever aldrig avslutar kurser och därmed aldrig får betyg, alternativt intyg. Kvalitetssäkring och förbättringsarbete På gymnasieskolan och inom vuxenutbildningen genomförs vissa uppföljningar och utvärderingar av verksamheten. I gymnasieförordningen ställs krav på att det upprättas en arbetsplan. Detta saknas på skolan, men rektorn uppger att den är under utarbetande. För skolan finns en kvalitetsredovisning för år 2004/2005. I den hänvisas bl.a. till barnoch utbildningsnämndens målområden och resultat redovisas utifrån en årlig elevenkät med bl.a. frågor kring trivsel, kränkande behandling, elevinflytande ur olika aspekter och kunskapsresultat. Åtgärder redovisas utifrån resultaten, men det finns endast en begränsad form av analys, vilket kan utvecklas enligt inspektörerna. Intervjuade lärare på gymnasieskolan känner inte igen redovisningen och inte heller alla de åtgärder som presenteras i denna. Inom vuxenutbildningen finns en redovisning av kvalitetsarbetet som dock inte innehållsmässigt följer kraven på en kvalitetsredovisning med redovisning av mål, presentation av resultat, analys av dessa samt åtgärder för utveckling. I samband med att kommunen i september 2005 ansökt om statligt stöd för utbildning av vuxna beskrivs en del åtgärder för utveckling av vuxenutbildningen. Personalen inom vuxenutbildningen uppger att förvaltningen och rektorn inte i någon nämnvärd omfattning efterfrågar några resultat från dem. Rektorn uppger dock att detta görs i medarbetarsamtal och i samtal med arbetslaget. Inspektörerna bedömer sammantaget att rutinerna för uppföljning av vuxenutbildningen bör systematiseras bättre. Inspektörerna bedömer att kvalitetsredovisningen för vuxenutbildningen behöver utvecklas i enligt med förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet, uppföljningen av vuxenutbildningen systematiseras samt att personalen på gymnasieskolan bör göras mer delaktig i arbetet med kvalitetsredovisningen. Arbetsplanen för gymnasieskolan måste färdigställas. Ledning och intern kommunikation Rektorn uppges hålla sig förtrogen med verksamheten inom gymnasieskolan och vuxenutbildningen genom att ibland delta i arbetslagsmöten samt genom att efterfråga resultat från biträdande rektorn. Vad gäller den pedagogiska ledningen uppges den ske genom att rektorn tagit initiativ till utveckling av verksamheten, t.ex. genom skapande av den pedagogiska gruppen och genom att utveckla samarbetet med näringslivet. Inspektörerna bedömer att den pedagogiska ledningen bör utvecklas så att rektorn bl.a. tar ett större ansvar för att skapa förutsättningar för ökat samarbete mellan arbetslagen inte minst avseende kursplanerna, arbetet med särskilt stöd och uppföljning och utvärdering av vux- 9

enutbildningen. Vidare kan samarbetet mellan gymnasieskolan och vuxenutbildningen med fördel utvecklas. Det är formellt sett inte är tillåtet att delegera till annan än rektorn att delta i elevvårdskonferensen. Rektorn bör inte utebli i sådan omfattning att man i praktiken kringgår förbudet att sätta någon annan i sitt ställe. Rektorn deltar inte i någon större utsträckning på elevvårdskonferenser, men uppger att han framöver har för avsikt att göra det. Sammanfattning Inspektörerna bedömer att den inre verksamheten på gymnasieskolan och vuxenutbildningen i många fall är av god kvalité, t.ex. flexibiliteten i arbetsorganisationen och arbetet med elevinflytande i undervisningen på gymnasieskolan. Trots detta finns behov av förbättringar inom flera områden; arbetet kring demokratiuppdraget, konkretisering av kursplaner, göra planen mot kränkande behandling känd, gymnasieskolans och vuxenutbildningens arbete med elevstöd, arbetet med en likvärdig betygssättning, utvecklingssamtalen, användandet av nationella prov inom komvux, uppföljning och utvärdering av vuxenutbildningen utifrån nationella mål, kvalitetsredovisningen inom vuxenutbildningen samt kännedomen om kvalitetsredovisningen på gymnasieskolan, rektorns pedagogiska ledning samt rektorns deltagande i elevvårdskonferensen. Det finns även brister som måste åtgärdas snarast. Det gäller studierna för särvuxeleverna utifrån olika kursplaner samt upprättande av en arbetsplan för gymnasieskolan. Bedömning av förutsättningarna för utbildningen Skolverket tar i inspektionen upp följande förutsättningar för utbildningen: tillgång till den utbildning som skall erbjudas, information om utbildning, personal samt läromedel, pedagogiska material och utrustning. Bestämmelser finns i bl.a. skollagen. Gymnasieskolan och vuxenutbildning Tillgång till utbildning och information om utbildning Tillgången till utbildning inom gymnasieskolan bedöms som god. Däremot har elever och föräldrar inte kunskap om vad grundläggande och särskild behörighet innebär trots att rektorn uppger att sådan information ges regelbundet. Denna information är synnerligen viktig för eleverna eftersom kunskapen kan påverka elevernas möjlighet till fortsatta studier. De studerande inom vuxenutbildningen uppger att de är i behov av adekvat studie- och yrkesvägledning och uppger att informationen i detta avseende brister. Inspektörerna bedömer att skolan bör se över hur informationen kan utvecklas. Enligt gymnasieförordningen skall en lokal kurs ge kunskaper som inte tillgodoses genom en nationellt fastställd kursplan. På gymnasieskolan finns exempel på lokala kurser vars innehåll täcks av innehållet i nationella kurser, t.ex. kursen Styrketräning, vilket står i strid med gymnasieförordningen. På flera kurser uttrycks betygskriterierna i kvantitativa nivåer, inte efter olika kunskapskvalitéer, vilket behöver åtgärdas. 10

Av den officiella statistiken för år 2004 framgår att antal timmar undervisning per vecka och elev inom särvux var fyra, vilket är drygt en timme mer per vecka än i kommungruppen och i riket. Enligt särvuxförordningen skall styrelsen besluta om antalet timmar för en kurs. På särvux erbjuds enligt skolans dokumentation utbildning motsvarande träningsskolenivå och motsvarande grundsärskolenivå. Inom komvux och sfi erbjuds utbildning i enlighet med bestämmelserna. Inom vuxenutbildningen finns tre utbildningar på entreprenad. Enligt samordnaren inom vuxenutbildningen görs utvärderingar löpande och samordnaren besöker verksamheterna. Personal För gymnasieskolan år 2004 var andelen lärare med pedagogisk utbildning 64 procent, snittet i kommungruppen 67 procent och rikssnittet 80 procent. Rektorn uppger att andelen lärare med pedagogisk utbildning är betydligt högre och att endast ett fåtal lärare inte har lärarutbildning. De lärare som inte har pedagogisk utbildning erbjuds sådan genom olika former av kompetensutvecklingsinsatser, bl.a. särskild lärarutbildning (SÄL). Enligt skolan har lärarna i kärnämnena utbildning avsedd för den undervisning de bedriver. Inspektörerna bedömer att skolan bör fortsätta sina ansträngningar med att öka andelen lärare med pedagogisk utbildning samt fortsätta sina ansträngningar med att ge lärare utan pedagogisk utbildning sådan fortbildning. Skolan har deltagit i arbetet med Europeiska socialfondens projekt Växtkraft mål 3 för identifiering av kompetensutvecklingsbehov hos personalen på olika nivåer. Kompetensutvecklingsplaner finns för personalen. Enligt lärarna är det många lärarutbildade lärare som har nekats kompetensutveckling under en längre tid och kompetensutvecklingsplanerna uppges vara inaktuella. Rektorn uppger att skolan är generös med kompetensutveckling och känner inte igen den bild som ges av lärarna. Inom vuxenutbildningen har cirka hälften av lärarna lärarutbildning. Lärarna uppger att de saknar kompetensutveckling, men samordnaren uppger att de fått kompetensutveckling inom IT. Rektorn uppger att de lärare som saknar pedagogisk utbildning erbjuds kompetensutveckling inom SÄL (särskild lärarutbildning). Inspektörerna bedömer att rektorn bör analysera lärarsynpunkterna. Sammanfattning Inspektörerna bedömer att skolans förutsättningar för utbildning är goda men att informationen bör bli bättre i vissa avseenden, att man bör fortsätta sitt arbete med att öka andelen lärare med pedagogisk utbildning samt analysera synpunkterna på tillgången till kompetensutveckling. 11

På gymnasieskolan finns exempel på lokala kurser vars innehåll täcks av innehållet i nationella kurser, vilket står i strid med gymnasieförordningen. Betygskriterierna på lokala kurser behöver ses över. Datum Ort 2006-01-31 Stockholm Gunnel Eriksson Mats Peterson Marie Wiberg-Svensson 12