Bilaga 1 Kompletterande verksamhetsplan och anslagsfördelning 2009 för SLU I juni 2008 fördelade styrelsen 1 470 526 tkr för budgetåret 2009 baserat på planeringsförutsättningarna i budgetpropositionen 2008. I planeringsförutsättningarna ingick bl.a. att SLU skulle tilldelas en pris- och lönekompensation på 2,3 procent. Nedan redovisas delvis förändrade planeringsförutsättningar som gör att anslagsfördelningen för 2009 måste justeras. Styrelsens beslut från juni finns på ledningskansliets hemsida eller på adress http://wwwphd.slu.se/planeringsavdelningen/verksamhetsplan%20och%20af%20till%20styrelsen% 20BESLUTpdf.pdf Förändrade planeringsförutsättningar Budgetpropositionen 2009 I budgetpropositionen för 2009 tilldelas SLU 1 509 882 tkr vilket är 39 356 tkr mer än planeringsförutsättningarna i 2008 års budgetproposition. I det preliminära beslutet om anslagsfördelning som togs i juni 2009 räknades olika anslagsposter upp med den planerade pris- och lönekompensationen på 2,3 procent. Kompensationen i 2009 års budgetproposition uppgår dock endast till 1,64 procent. Det innebär att drygt 10 mnkr utfördelades för mycket i juni. De poster i anslagsfördelningen som räknades upp med 2,3 procent har i föreliggande fördelning justeras och endast räknats upp med 1,64 procent. De poster som berörs är ersättningsnivåerna i utbildningen på grund- och avancerad nivå, vissa belopp i regleringsbrevet rörande poster i samma verksamhetsgren, utbildningsadministration, flertalet poster inom fortlöpande miljöanalys exklusive ArtDatabanken samt den historiska fördelningen inom verksamhetsgrenen forskning och utbildning på forskarnivå. Härutöver tilldelas SLU i budgetpropositionen nya anslag för fortlöpande miljöanalys på 40 000 tkr och för Livsmedelsekonomiska institutet (SLI) på 9 498 tkr. Propositionen Ett lyft för forskning och innovation SLU tilldelas 49 100 tkr för forskning 2009 i propositionen Ett lyft för forskning och innovation och ytterligare 20 600 tkr 2010. Förslag till regleringsbrev för SLU 2009 Regeringen fastställer SLU:s regleringsbrev för 2009 den 11 december 2008. Följande förslag i regleringsbrevet får konsekvenser för anslagsfördelningen 2009: De i budgetpropositionen föreslagna medlen till fortlöpande miljöanalys disponeras tillsvidare av regeringen i avvaktan på att klimat- och energipropositionen presenteras (eventuellt i mars 2009). Medlen kan således inte fördelas till fakulteterna nu. 1
SLU tilldelas 5 224 tkr för SLI och Lunds universitet 4 274 tkr. Efter dessa förändringar disponerar SLU följande ramanslag 2009: Förslag i budgetpropositionen 2009 1 509 882 avgår SLI till Lunds universitet -4 274 avgår för fortlöpande miljöanalys -40 000 Forskningspolitiska propositionen 49 100 För fördelning 2009 1 514 708 Justerad anslagsfördelning Utbildning på grund- och avancerad nivå Lägre ersättningsnivåer Ersättningsnivåerna för utförda prestationer i utbildning på grund- och avancerad nivå har, i förhållande till den preliminära fördelningen, räknats ned på grund av en lägre prisoch lönekompensation och för att kunna rymma en nysatsning på ett arbetslivscentrum, 1 600 tkr. Nedan redovisas ersättningsnivåerna 2009. Utbildningsområde Hst 2009 Hpr 2009 Totalt 2009 Humaniora/samhällsvetenskap 23 850 10 225 34 075 Naturvetenskap/teknik 56 430 24 190 80 620 Design 152 965 65 555 218 520 Vård 62 835 26 935 89 770 Veterinärmedicin 152 135 65 210 217 345 Övrigt 43 165 18 500 61 665 De lägre ersättningsnivåerna leder till en minskning av fakulteternas takbelopp. Minskningen framgår av bilaga 1:1, raderna Lägre ersättningsnivåer och Finansiering av Arbetslivscentrum. Övriga poster Härutöver har vissa poster, som i junifördelningen räknades upp med 2,3 procent, nu räknats om till den lägre pris- och lönekompensationen vilket innebära en lägre tilldelning på 357 tkr (se rad Övriga poster i bilaga 1:1). Arbetslivscentrum Ett arbetslivscentrum kommer att inrättas och för ändamålet avsätts 1 600 tkr (se rad arbetslivscentrum i bilaga 1:1) Lokaler SLU har kostnader för udda lokaler och undervisningslokaler som inte förhyrs av institutionerna samt för en del av kostnaden för friställda lokaler. I den tidigare fördelningen redovisades samtliga undervisningslokaler under verksamhetsgrenen utbildning på grundoch avancerad nivå. En närmare analys visar dock att cirka 20 procent av dessa lokaler 2
bör belasta verksamhetsgrenen forskning och utbildning på forskarnivå. En överflyttning av anslag för denna typ av lokaler görs därför till denna verksamhetsgren med 4 928 tkr (se rad Lokaler i bilaga 1:1) vilket innebär att den totala anslagsramen till utbildning på grund- och avancerad nivå minskar med motsvarande belopp. Sammanfattning Sammanfattningsvis minskar anslagsramen till utbildning på grund- och avancerad nivå med 7 292 tkr i förhållande till fördelningen i juni. Fördelningen per fakultet framgår av bilaga 1:1. Forskning och utbildning på forskarnivå Lägre pris- och lönekompensation Av 10 142 tkr för mycket fördelad pris- och lönekompensation faller 7 424 tkr på verksamhetsgrenen forskning och utbildning på forskarnivå. Dessa medel fördelas proportionellt mellan fakulteterna. Minskningen per fakultet framgår av raden Lägre kompensation i bilaga 1:1. Livsmedelsekonomiska institutet För SLU:s del av uppdraget rörande Livsmedelsekonomiska institutet anvisas NLfakulteten 5 224 tkr (se raden SLI i bilaga 1:1). NL-fakulteten ges i uppdrag att använda medlen för arbete med kvalificerade ekonomiska analyser med inriktning mot jordbruk och landsbygdsutveckling, särskilt den gemensamma jordbrukspolitiken, djurskydd samt fiske- och fiskerinäringen, särskilt EU:s gemensamma fiskeripolitik. Medlen får även användas för förvaltning och utveckling av analysmodeller. Strategiska satsningar 2009-2012 I anslagsfördelningen i juni reserverades 33 000 tkr för strategiska satsningar för perioden 2009-2012 i avvaktan på att ett slutligt ställningstagande till fördelningen i ledningsrådet. I bilagorna 1:2 och 1:3 redovisas inriktningen av strategiska satsningar på totalt 38 200 tkr den kommande fyraårsperioden. Mellanskillnaden mellan frigjorda anslag och tilldelade, 5 200 tkr, finansieras av nya forskningsanslag tilldelade i forskningspropositionen. Fördelningen per fakultet framgår av rad Strategiska satsningar 2009-2012 i bilaga 1:1. Forskningspropositionen SLU tilldelas 49 100 tkr för forskning 2009 i propositionen Ett lyft för forskning och innovation varav 5 200 används för tidsbegränsade strategiska satsningar (se ovan). Härutöver avsätts anslag för följande ändamål (redovisas under rad Övriga satsningar i bilaga 1:1): Utvärdering av SLU:s forskning, KON 1 610 Rektors strategiska medel 3 500 Obudgeterat excellensbidrag 2 000 100 procent excellensbidrag till Inger Andersson 600 Avelsarbete på fisk 1 000 Växtförädling 2 000 Totalt 10 710 3
I juni avsattes 4 000 tkr för utvärderingen Kvalitet och Nytta (KON) av SLU:s forskning. Nya kostnadsberäkningar visar att ytterligare minst 1 610 tkr behöver avsättas. Rektor önskar öka sina strategiska medel med 3 500 tkr under 2009. I september beslutade rektor att tilldela fyra framstående forskare vid SLU var sitt excellensbidrag om 2 000 tkr per år i sex år. Anslagsfördelningen i juni innehöll dock endast anslag för tre bidrag varför anslag för ytterligare ett bidrag behöver avsättas. Professor Inger Andersson har under 2008 och 2009 endast beviljats ett 70-procentigt excellensbidrag eftersom hon planerade att vara partiellt tjänstledig. Hon har dock arbetat heltid under 2008 och avser att göra det även under 2009 varför hon bör tilldelas ett helt excellensbidrag dessa två år. Mellanskillnaden för 2008, 600 tkr, har rektor redan fattat beslut om. I regleringsbrevet för 2009 ges SLU i uppdrag att av anslaget avsätta minst 3 000 tkr som, efter samråd med näringen, ska användas för utveckling av avelsarbete på fisk vid Kälarne. S-fakulteten anvisas 1 000 tkr för ändamålet. Resterande del av uppdraget finansieras av S-fakulteten och institutionen för vilt, fisk och miljö vid S-fakulteten. S-fakulteten ges i uppdrag att senast vid utgången av 2009 till rektor lämna en redovisning över hur verksamheten utvecklas. SLU ges i 2009 års regleringsbrev i uppdrag att redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att utveckla växtförädlingen av grödor avsedda för odling i Svealand och Norrland. I Formas regleringsbrev för 2009 anges att SLU ska anvisas 2 000 tkr för uppdraget. SLF har åtagit sig att bidra med 2 000 tkr för verksamheten under förutsättning att SLU medfinansierar verksamheten. Härutöver tilldelas SLU 2 000 tkr från Jordbruksverket av gödselpengar för ändamålet. Totalt erhåller SLU således 6 000 tkr för växtförädling. LTJ-fakulteten ges i uppdrag att i samverkan med NL-fakulteten föreslå ett gemensamt program för forskning, långsiktig kompetensutveckling, sortprövning, m.m. som fokuserar på för hållandena i Svealand och Norrland. I avvaktan på resultatet av arbetet avsätts 2 000 tkr centralt som utbetalas när rektor beslutat om programmet. Av tilldelade anslag för forskning i forskningspropositionen under 2009, 49 100 tkr, återstår 33 190 tkr (se rad Oförelade forskningsanslag i bilaga 1:1). I avvaktan på resultatet av KON fördelas dessa anslag inte ut till fakulteterna under 2009. När KON presenterats hösten 2009, kommer i storleksordningen 60 mnkr för forskning att fördelas till fakulteterna för budgetåret 2010. Anslag för strategiska satsningar presenterade i budgetpropositionen ingår inte i den reviderade anslagsfördelningen. Dessa medel söks på särskilt sätt. Lokaler SLU har kostnader för udda lokaler och undervisningslokaler som inte förhyrs av institutionerna samt för en del av kostnaden för friställda lokaler. I den tidigare fördelningen redovisades samtliga undervisningslokaler under verksamhetsgrenen utbildning på grundoch avancerad nivå. En närmare analys visar dock att cirka 20 procent av dessa lokaler bör belasta verksamhetsgrenen forskning och utbildning på forskarnivå. En överflyttning 4
av anslag för denna typ av lokaler görs därför från utbildning till forskning med 4 928 tkr (se rad Lokaler i bilaga 1:1). Sammanfattning Sammanfattningsvis ökar anslagsramen till forskning och utbildning på forskarnivå med 51 828 (inklusive nya anslag i forskningspropositionen) i förhållande till fördelningen i juni. Fördelningen per fakultet framgår av bilaga 1:1. Fortlöpande miljöanalys Fakulteterna och Övriga poster Vissa poster, som i junifördelningen räknades upp med 2,3 procent, har nu räknats om till den lägre pris- och lönekompensationen vilket innebära en lägre tilldelning på 354 tkr (se rad Lägre kompensation i bilaga 1:1). Ny verksamhet Tilldelade anslag om 40 000 tkr till ny verksamhet inom verksamhetsgrenen kan inte fördelas nu eftersom SLU för närvarande inte förfogar över dem. Ett förslag till fördelning har dock har beretts i rådet för fortlöpande miljöanalys, Fomar. Rektor ges i uppdrag att vidta erforderliga åtgärder i avvaktan på att anslagen till fortlöpande miljöanalys kan fördelas samt att fördela anslagen till fakulteterna när regeringen beslutat medge SLU dispositionsrätt över dessa. Sammanfattning Sammanfattningsvis minskar anslagsramen till fortlöpande miljöanalys med 354 tkr i förhållande till fördelningen i juni. Fördelningen per fakultet framgår av bilaga 1:1. Fördelning av indraget kapital I tilläggsbudget 2 till statsbudgeten för 2008 drogs 10 000 tkr av SLU:s kapital in för att finansiera engångssatsningar vid Länsstyrelserna och Skogsstyrelsen. Indragning sker igenom en neddragning med 10 000 tkr av SLU:s inkommande anslag i december 2008. I SLU:s budgetinstruktion för 2008 sägs bl.a. följande: Om kapitalet överstiger tio procent av omsättningen vid ingången av 2008 och resultatet är positivt vid utgången av 2008 kommer fakultet/universitet att, efter diskussion med berörd institution/fakultet, överväga en indragning av kapital. Någon indragning av fakulteternas kapital sker inte nu. Vi avvaktar istället bokslutet för 2008 och ser vad en eventuell indragning av kapital enligt budgetinstruktionen ovan ger. Om ett eventuellt återtagande av kapital enligt instruktionen inte täcker det av regeringen indragna kapitalet får en förnyad diskussion föras i ledningsrådet. 5
Kompletterande anslagsfördelning för 2009, beslut december 2008 Bilaga 1:1 Verksamhetsgren LTJ-fak NL-fak S-fak VH-fak För andra Totalt ändamål Grundläggande högskoleutbildning, beslut juni 2008 67 725 85 400 58 240 173 815 71 410 456 590 Lägre ersättningsnivåer -340-450 -340-877 0-2 007 Finansiering av Arbetslivscentrum -305-380 -245-670 0-1 600 Övriga poster 0 0-54 -130-173 -357 Arbetslivscentrum 0 0 0 0 1 600 1 600 Lokaler 0 0 0 0-4 928-4 928 Ny tilldelning, beslut december 2008 67 080 84 570 57 601 172 138 67 909 449 298 2008 65 500 82 990 58 642 152 670 72 138 431 940 Forskning och forskarutbildning, beslut juni 2008 97 860 340 090 136 405 176 025 127 366 877 746 Lägre kompensation -1 023-3 288-1 345-1 768 0-7 424 SLI 0 5 224 0 0 0 5 224 Strategiska satsningar 2009-2012 5 600 16 500 6 600 9 500-33 000 5 200 Övriga satsningar 0 0 1 000 0 9 710 10 710 Ofördelade forskningsanslag 0 0 0 0 33 190 33 190 Lokaler 0 0 0 0 4 928 4 928 Ny tilldelning, beslut december 2008 102 437 358 526 142 660 183 757 142 194 929 574 varav från forskningsproposititonen 763 2 246 1 898 1 293 42 900 49 100 2008 108 030 365 240 149 390 190 330 57 865 870 855 Fortlöpande miljöanalys, beslut juni 2008 210 91 090 32 880 210 11 800 136 190 Lägre kompensation -2-90 -212-2 -48-354 Ny tilldelning, beslut december 2008 208 91 000 32 668 208 11 752 135 836 2008 0 90 770 32 140 205 11 005 134 120 Summa, beslut juni 2008 165 795 516 580 227 525 350 050 210 576 1 470 526 Summa, beslut december 2008 169 725 534 096 232 929 356 103 221 855 1 514 708 Summa december exkl.forskningspropositionen 168 962 531 850 231 031 354 810 178 955 1 465 608 2008 173 530 539 000 240 172 343 205 141 008 1 436 915 6
Bilaga 1:2 Fakulteternas om strategiska satsningar 2009-2012, mnkr En kortare beskrivning av de olika satsningarna presenteras i bilaga 1:3 LTJ-fakulteten 2009-2012 Växtbioteknik för biomaterial och biobränslen 3,0 Forskarskolorna Sensys och Periurban 2,6 Summa årligen 5,6 NL-fakulteten 2009-2012 Bioenergi 1,9 Landsbygdsutveckling 1,0 Forskarskolor 7,2 Future Forest 2,5 FANAN 3,0 Internationalisering 0,9 Summa årligen 16,5 S-fakulteten 2009-2012 Forskarskolor 2,4 Forskarassistenter 0,7 Future Forest 2,4 Vattenbruk 0,2 Lika villkors-satsningar 0,9 Summa årligen 6,6 VH-fakulteten 2009-2012 Konsekvenser av klimatförändringar för miljö och produktion 1,0 Jord- och skogsbrukets möjligheter att bidra till att bromsa växthuseffekten 1,0 Genresurser och bioteknik 1,0 Djurhälsa och djurskydd 2,0 Framtida djurhållning och dess konsekvenser för livsmedelssäkerhet samt djur- och folkhälsa 3,0 Djurskyddsforskning 1,5 Summa årligen 9,5 Summa alla fakulteter 38,2 7
Bilaga 1:3 Strategiska satsningar åren 2009-2012 LTJ-fakulteten Fakultet satsar på en fakultetsövergripande strategisk satsning på bioteknik fokuserat på vegetabiliska oljor, kolflöden och restprodukter från oljerika frön för biomaterial och biobränslen. Satsningen ligger i linje med SLU:s prioriteringar på klimat, förnyelsebara råvaror och bioteknik. Satsningen är strukturellt uppdelad i två områden, biomaterial och biobränslen men har i sina applikationer inte några egentliga barriärer mellan dessa två områden. En del av de skräddarsydda oljekvaliteterna som framtas för biomaterial och kemisk industri kan också med fördel användas i biodieselproduktion medan de oljor som tas fram för framförallt biodiesel kan också användas i material och kemisk industri. Skillnaden ligger i att biomaterialdelen fokuseras på önskvärd kvalitet som ger betydande mervärde medan avsikten med biodieselsatsningen är att få fram en så energieffektiv produktion av biobränslen som möjligt med en minimering av miljöbelastningen. Alnarp koordinerar ett världsomspännande fyraårigt EC FP7 projekt (ICON) inom bioteknik för utveckling vegetabiliska oljor för industriändamål. Projektet omfattar 23 partners och inkluderar deltagare från EU, Kanada, USA, Australien och Kina, de flesta världsledande på sina områden, och kommer att omsätta cirka 100 miljoner kronor varav cirka 60 miljoner kronor är EC stöd. För att optimalt kunna exploatera de möjligheter som ges genom ICON förslås en förstärkning av resurser, med avsikt att rekrytera unga forskare. Forskarskolor, startade 2006 I den fakultetsövergripande forskarskolan Peri-urban development studeras potentiella möjligheter och konflikter som uppstår när både urbana expansionsintressen och areella näringarna gör anspråk på stadsrandens goda odlingsjord. De aspekter som studeras är bl.a. resursflöden mellan stad och land, drivkrafter för landsbygdsutveckling i de tätortsnära landskapen samt interaktionen mellan olika intressenter. Sensys är benämningen på en fakultetsövergripande forskarskola på LTJ-fakulteten. Här finns en kunskap om sinnessystem som har en intressant sammansättning genom att den är såväl bred som djup. Forskargrupper arbetar med klassisk sinnesbiologi som t.ex. hur doftsinnet fungerar. Andra grupper undersöker hur vi människor reagerar på specifika dofter. I andra mera konstnärligt och samhällsvetenskapligt inriktade forskningsgrupper arbetar man med uppbyggnaden av landskapet kring oss och hur vi påverkas av vår omgivning. I mera tillämpade projekt studeras hur vi kan styra djur genom att manipulera deras sinnesintryck och hur vi kan applicera naturliga sinnesarkitekturer in silica för att konstruera robotar. 8
NL-fakulteten Fakulteten gör en fortsatt satsning på det bioenergiprogram som initierades redan 2008. Avsikten är att koordinera och tydliggöra NL fakultetens forskning och utbildning inom området för bioenergi. Därtill har en motprestation på ett forskningsprogram finansierat från EM på Salix gjorts med 1.6 miljoner x 3 år. Förutom denna satsning sker även rekrytering av en professur inom bioenergisystem, vilket därmed utgör en långsiktig satsning. Landsbygdsutveckling utgör ett område som departement och myndigheter (Jordbruksverket) efterfrågar. I SLU:s forskningsstrategi ingår även detta som ett angeläget och aktuellt område att satsa framtida resurser på. NL fakulteten har i enlighet med denna strategi gjort såväl en tidsbegränsad strategisk satsning som mer långsiktiga satsningar genom rekrytering av två professurer. Den ena omfattar Landsbygdsutveckling för nordiska områden (innehavare Ann-Christin Ekman) och den andra som nyligen utlysts omfattar Landsbygdsutveckling för sydligare områden (utvecklingsländerna). Dessutom har fakulteten etablerat ett antal utbildningsprogram inom landsbygdsutveckling; ett agronom-, ett kandidat- samt ett master-program. Ett forskningsområde som enligt SLU:s forskningsstrategi utgör ett av de mer angelägna, som självklart tillhör SLU:s forsknings- och utbildningsområden är Konsekvenser av klimatförändringar för miljö och produktion. I NL fakultetens strategiska satsningar för de kommande åren utgör detta område en av våra stora framtida strategiska satsningar. Den ena satsningen kommer att göras i samverkan med S-fakulteten, Umeå universitet och Skogforsk och ingår i det av MISTRA nyligen beviljade forskningsprogrammet Future Forests. Ett annat område inom samma övergripande problemställning utgör en strategisk satsning för ett framtida svenskt jordbruk. Under föregående periods strategiska forskningssatsningar initierades ett projekt FANAN (Framtidsanalys av svenskt jordbruk odlingssystem och jordbrukslandskap i förändring). Rapporten från detta projekt har nyligen sammanställts FANANs förslag utgör en värdefull grund för en framtida strategisk forskningssatsning av SLU:s framtida forskningsinriktning inom jordbruksområdet. NL fakultetens förslag är att en strategisk satsning görs på ett program med titeln Future Agriculture Ett angeläget område för de framtida strategiska satsningarna är att tillse att en kompetensuppbyggnad och förstärkning sker av yngre forskare inför kommande generationsväxlingar. Basen för detta utgör forskarutbildning vilket innebär att NL fakulteten föreslår en omfattande satsning på etablering av forskarskolor inom fakultetens olika forskarutbildningsområden. Inalles föreslår vi en satsning på 7 forskarskolor vilket i stort sett omfattar samtliga doktorander inom fakulteten. NL-fakulteten föreslår även en satsning på internationalisering genom ett mindre program som syftar till att etablera samarbeten kring utbildning på avancerad nivå, på forskarutbildningsnivå och inom forskning. Inom de ovan nämnda strategipaketen ryms också en internationell dimension och tydliga internationella frågeställningar. 9
S-fakulteten Fakulteten har under en längre tid arbetat med strategin och har påbörjat implementeringsarbetet. Kvalitetsbefrämjande åtgärder vidtas inom grund- och avancerad utbildning, forskarutbildning, forskning och fortlöpande miljöanalys. Nedan följer en översikt av några av de mest angelägna åtgärderna inom det strategiska programmet och en ekonomisk ram för dessa. Forskarutbildning Fakulteten startar 2009 två nya forskarskolor, en i skogsskötsel och en i skogsteknologi, båda med stöd från skogsindustrin och samhället. Forskarskolan i skogsteknologi är ett samarbete med Skogforsk samt med Finska universitet och institut. Under planering finns också en forskarskola i plantageskogsbruk, som tidigast kan starta 2010, även den i samarbete med andra universitet vilket ligger i linje med SLU:s strategi rörande samverkan med andra lärosäten. Fakulteten satsar medel och ger i samarbetet med Umeå universitet kurser för kvinnliga handledare/forskare och arbetar för att främja genusperspektivet. Fakulteten gör en satsning på forskarassistenter för att säkra den långsiktiga kompetensförsörjningen. Den övriga forskarutbildningen sker som vanligt och målsättningen att nå jämn könsfördelning bland forskarstuderande har uppnåtts. Kvaliteten på forskarutbildningen ökar i och med att fakulteten infört fler obligatoriska kurser och fler kurser med internationella inslag. Fakulteten ser över kriterierna för handledning och har redan flera handledare per student samt en fungerande organisation för uppföljning och kvalitetskontroll. Målet med 22 doktorer examinerade per år kommer att uppnås med nuvarande antagningsfrekvens. Forskning Fakulteten satsar medel inom fiskodling och vattenbruk och i samarbete med Vattenfall, Fiskeriverket och kommunerna längs Vindelälven satsas på forskning om restaurering av vattendrag och fiskvandring. Vattenbruksområdet är aktuellt och en forskningsplan har tagits fram inom en fakultetsövergripande grupp vid universitetet. En större MISTRA-ansökan Future Forests - har under året planerats tillsammans med NL-fakulteten, Umeå universitet och Skogforsk. Denna stora satsning tillsammans med avnämare inom industrin är en viktig del av satsningen inom skogshushållningsområdet. Kommentar [j1]: Fakulteten satsar också medel på kvinnliga docenter och professorer för att ge möjligheter till rekrytering av kvinnliga forskare i framtiden. 10
VH-fakulteten Konsekvenser av klimatförändringar för miljö och produktion Uppbyggnad av kunskap krävs vad gäller nya djurhållningsformer, fodermedel och djurmaterial, samt risker rörande nya sjukdomar som kan introduceras i Sverige som en följd av klimatförändringar. Målet med satsningen är att vi år 2012 har tagit fram för svenska förhållanden specifik och strategiskt viktig kunskap om hur vår djurhållning bättre kan anpassas till det förändrade klimatet med bibehållen god produktion, djurhälsa och djurvälfärd samt minskad miljöbelastning. Jord- och skogsbrukets möjligheter att bidra till att bromsa växthuseffekten En stor del av jordbrukets metanemissioner härrör från djurhållningen. För att bidra till en väsentligt minskad metanavgivning satsar VH på tvärvetenskaplig forskning kring utfodring, foderutnyttjande och möjligheter att styra våmfloran hos idisslare. Målet är att vi år 2012 har tagit fram både grundläggande och direkt tillämpbar kunskap som ska ligga till grund för produktionseffektiva djurhållningssystem som leder till reducerade metanutsläpp. Genresurser och bioteknik VH avser att satsa på molekylärgenetisk forskning kring djurs utveckling och anpassningar till en föränderlig miljö samt forskning kring uthålliga djuravelsprogram. Målet med denna satsning är att vi år 2012 har tagit fram ytterligare kunskap som behövs för att uppfylla internationella konventioner om tillvaratagande och nyttjande av genetiska resurser. Djurhälsa och djurskydd Globala husdjurssjukdomar (t.ex. fågelinfluensa och mul- och klövsjuka) får förödande konsekvenser för såväl djurs som människors välfärd, inte minst i utvecklingsländer. VH avser därför att satsa på ett centrum för forskning om globala husdjurssjukdomar där man inom forskningen kombinerar infektionsbiologi och epidemiologi. Samarbete med SVA samt internationella organisationer som FAO, OIE och Världsbanken blir ett viktigt inslag i denna satsning. Målet med denna satsning är att vi år 2012 har tagit fram bättre vetenskapligt underlag för att bekämpa nya smittsamma djursjukdomar, vilket kommer att bidra till minskat produktionsbortfall och mindre lidande hos djuren. Vidare är målet att förstärka Sveriges roll inom djurhälsoområdet bland internationella organisationer och därigenom få en större möjlighet till positiv påverkan. En del av satsningen kommer att användas för att stärka etablerandet av det nationella centrum för djurvälfärd som SLU fått i uppdrag av regeringen att bilda. Målet är att SLU 2012 skall ha befäst sin ledande ställning inom djurskyddsforskning i Sverige och intagit den ledande positionen bland europeiska universitet. Det sker idag en kraftig storleksrationalisering inom animalieproduktionen, vilket ställer stora krav på nya inhysningssystem och nya tekniska lösningar. Därför behövs ny kunskap om samspelet mellan biologi och teknik. I VH:s satsning på djurskyddsforskning ingår också studier om inhysningsoch skötselsystem och om förebyggande djurhälsovård. 11
Djurhållningens konsekvenser för livsmedelssäkerhet och folkhälsa Ökad kunskap behövs om hur skötselsystem, nutrition och avel påverkar animaliska livsmedel och hur man kan styra produktionen mot specifika egenskaper på livsmedelsråvaran. Målsättningen med denna satsning är att 2012 ha vetenskapligt underlag för att producera animaliska livsmedel med metoder som säkerställer hög livsmedelssäkerhet och god råvarukvalitet. 12