Frukostdialog om teambaserad vård. Almedalen 5 juli 2016

Relevanta dokument
Frukostdialog om patientlagen. Almedalen 4 juli 2016

Din rätt till rehabilitering

Neurologisk rehabilitering

Neurologisk rehabilitering

Neurologisk rehabilitering

Neurologisk rehabilitering

Neurologisk rehabilitering

Neurologisk rehabilitering

Neurologisk rehabilitering

Neurologisk rehabilitering

Neurologisk rehabilitering

Neurologisk rehabilitering

Neurologisk rehabilitering

Guide till rehabilitering

Att leva med neurologisk diagnos

Sveriges första intresseorganisation specialiserad på neurologi

Organisationen för dig med neurologisk sjukdom eller funktionsnedsättning

Sveriges första intresseorganisation speicaliserad på neurologi

Socialstyrelsen Stockholm

Verksamhetsplan 2016

Politisk viljeinriktning för vård vid multipel skleros (MS) och Parkinsons sjukdom baserad på Socialstyrelsens nationella riktlinjer 2016

SällSynta.

Utgiven av Neuroförbundet augusti Special

Neuro. En intresseorganisation inom neurologi

Norrbotten. Rehab-rapporten 2018

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Multipel Skleros Multipel skleros

Sällsynta sjukdomar. 21 oktober Ulrika Vestin

En rapport om patientlagen

En rapport om patientlagen

runt cancerpatienten Stöd för dig i teamet Hör av dig till oss! och cancerrehabilitering. aktiva överlämningar, Min vårdplan

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.

HANDIKAPP. Träning ger färdighet (SOU 2015:98) Sundbyberg Dnr.nr: S2015/07487/FS

Arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom

Utgiven av Neuroförbundet augusti Special

Neuroteam

SAMTAL OM LEVNADSVANOR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN

Från Guru till Guide - personcentrerad vård i Landstinget Sörmland

Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge

Resultat- och balansräkningar för Stiftelsen NHR-fonden åren

Neuroförbundet. Tack till alla som bidragit med underlag och synpunkter.

Med tillit växer handlingsutrymmet- tillitsbaserad styrning och ledning av välfärdssektorn (SOU 2018:47)

Neurorapporten Avsnitt 7 Nära vård

Överenskommelse om samverkan för patienter i hemsjukvård mellan Ljusdals primärvård och äldreomsorgen, Ljusdals kommun.

Personcentrerad rehab på äldre dar

Välkommen som medlem!

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.

Neurorapporten Avsnitt 8 Neurosjukvården, en postnummerfråga

Ställningstagande om rehabilitering inom kommunal verksamhet

Reumatikerförbundets. Aktivitetsplan. Beslutad av förbundsstyrelsen. 9 oktober 2012

Riksförbundet Sällsynta diagnoser - Fokus på vården. Kontakt Novus: Anna Ragnarsson Datum:

Göran Karlström, Anna Boman Sörebö Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer

Nationell högspecialiserad vård. Avdelningen för Kunskapsstyrning för Hälso- och Sjukvården Enheten för Högspecialiserad vård

Kunskapsbaserad och jämlik vård, SOU 2017:48

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos.

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos.

Organisation av MS-vården

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.

Nationella riktlinjer för vård vid endometrios

Utveckling pågår. Fysioterapeuternas strategi för e-hälsa och digitalisering

Habiliterings- och rehabiliteringsenheten (HabRehab) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Hudiksvalls sjukhus. Kliniken i fokus

Riktlinjer för rehabilitering av patienter med Amyotrofisk Lateralskleros

VI vill TACKA! VIC Nationella utbildningsdagar i hjärtsvikt - Jonna Norman Stockholm 2012

Sjukt engagerad - en kartläggning av patient- och funktionshinderrörelsen. Personcentrerad vård i praktiken 25 november 2015

Nationella riktlinjer för vård vid epilepsi

Personcentrerat Samarbete en projektrapport

Remissvar: God och nära vård 2018:39

Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom

Rehabiliteringsmedicinska mottagningen

Stiftelsen till Anders Ulffs minne

Specialistsjuksköterskans roll i det multidisciplinära teamet

Fysioterapeuternas remissvar på Effektiv vård, SOU 2016:2 (Diarienummer S2016/00212/FS)

Diskussionsfrågor till workshop demens 23 febr 2011

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada

MS/Parkinsonprocessen - implementering av nationella riktlinjer baserat på personcentrerad processkartläggning

Redovisning av åtgärder med anledning av 2013 års bifallna kongressmotioner

Myndigheters organisering för utvärdering inom vård och omsorg i en komplex värld. Vårdanalys Cecilia Stenbjörn, Stockholm, 20 oktober 2017

Förslag till Intressepolitiskt program

Alla tjänar på ett starkt team!

Personcentrerad rehab när man är gammal - vad innebär det?

Sammanträde i sjukvårdsstyrelse söder

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Ökad hälsa och jämlik vård digitalisering en viktig pusselbit

65% AV DEM SOM FÅR CANCER LEVER OM 10 ÅR HUR HJÄLPER VI PATIENTER MED KRONISK CANCER?

Sammanställning av grupparbete från de fyra scenarierna: Sammanhanget, Vårdlogistikern, Styckevis och Delt, Superspecialisten

Kunskapsunderlag Mätsystem Stöd till förbättring Ej kategoriserat

Nationella riktlinjer för vård vid multipel skleros (MS) och Parkinsons sjukdom

Mag-tarmsjukdomar måste få en högre prioritet i sjukvården

Jenny Gustafsson Annika Friberg Regionala utvecklingsgruppen Politisk viljeinriktning för vård vid Endometrios

Arbetsterapi i primärvården

Stadgar för Riksförbundet Sällsynta diagnoser

Yttrande över betänkande SOU 2016:2 Effektiv vård (S2016/00212/FS)

Svar på motion från Carin Malm (KO) med flera: Inför ett "FUNKsam" för samordning av funktionsuppehållande insatser för gravt hjärnskadade personer

Framtidens Hälso- och sjukvård. Livskvalitet för dig, vårdkvalitet för oss

Vårdsamordning tillsammans för bästa möjliga hälsa och jämlik vård

Lag utan genomslag. Utvärdering av patientlagen

Kunskapsstöd och uppföljning insatser inom primärvård. Svensk Förening för Glesbygdsmedicin Hans Karlsson Pajala 26 mars 2015

Välkommen till Rehabcentrum!

Transkript:

Frukostdialog om teambaserad vård Almedalen 5 juli 2016

Rapport från frukostdialog om teambaserad vård Datum: Tisdag den 5 juli 2016 Plats: I BrainBus vid Visby hamn Moderator: Marit Jenset Deltagare: Inger Källgren-Sawela Kommunalråd i Gävle, ordförande för Stiftelsen Vintersol (M) Jessica Ericsson 1:e vice ordförande sjukvårdsutskott- och styrelse Söder och 1:e vice ordförande Personalutskottet SLL (L) Ida Kåhlin Förbundsordförande, Sveriges Arbetsterapeuter Cecilia Winberg Fysioterapeut och förbundsstyrelseledamot, Fysioterapeuterna. Anne Carlsson Fristående debattör med reumatisk sjukdom Elisabeth Wallenius Förbundsordförande, Riksförbundet Sällsynta diagnoser Eva Helmersson Aktiv och engagerad ms-patient Lise Lidbäck Förbundsordförande, Neuroförbundet Marit Jenset Generalsekreterare, Neuroförbundet Bakgrund I december 2016 kommer Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård av personer med MS multipel skleros och Parkinsons sjukdom. I riktlinjerna har teambaserad vård och tillgång till multidisciplinära team stort fokus. Vad menas egentligen med teambaserad vård? Finns det enbart fördelar - och vilka kompetenser ska ingå i teamet? Så här skrev Neuroförbundet i sitt remissyttrande till Socialstyrelsen gällande nationella riktlinjer och multidisciplinära team: Neuroförbundet är mycket positiva till riktlinjernas förslag om multidisciplinära team. Vi menar att teamens sammansättning bör förtydligas och att riktlinjerna tydligare bör ange vilka discipliner som förväntas ingå. Vilka kompetenser som behövs måste styras av patientens behov och inte vilka kompetenser som finns tillgängliga. Patientens behov och önskemål måste tillgodoses. Ett multidisciplinärt team har också goda förutsättningar för att fånga upp patientens många och olika behov som förändras genom åren, då det här är fråga om patienter med livslånga och kroniska sjukdomar. Det multidisciplinära teamet är inte minst viktigt för patienter med progressiv MS - patienter som idag inte kan erbjudas någon bromsbehandling. Neuroförbundet anser därför att teamet måste ta ett extra stor ansvar för dessa patienter. Neuroförbundet anser också att det multidisciplinära teamet ska finnas som en kontinuerlig resurs för patienten att vända sig till då behov uppstår.

Sammanfattning Deltagarna är överens om att det multidisciplinära teamet är en bra utgångspunkt för att ge patienten bästa möjliga vård. Personorientering är en nyckelfaktor och innebär att behovet av teamet, för den enskilde patienten, inte är konstant men varier över tid. Ett team är inte likställt med god vård. Om patienten inte är nöjd eller av någon anledning inte vill vara kopplad till teamet, måste det vara möjligt att välja annat team eller annan vårdform. Det kan finnas tillfällen där patienten ska slussas vidare till annan instans, exempelvis tillbaka till primärvården, där teamets insatser då kan disponeras på annat sätt. Flexibilitet i utförandet av vården och patientens enskilde behov är en nyckelfaktor. Patienten är absolut viktigast och det är organisationen som ska anpassas till patientens behov och inte tvärt om. Deltagarna menar att det kommer att ta tid att omorganisera vården så att patientens behov verkligen står i centrum. Vi är inne i ett paradigmskifte och där ojämlikheterna i landet blir än tydligare. Det kommer att ta tid att bygga upp de multidisciplinära teamen. Här kan nationella riktlinjer fungera som en blåslampa som också stärker patientens ställning. Erfarenhet visar att det tar tid att implementera nationella riktlinjer, så det finns ingen övertro på att riktlinjerna löser alla problem direkt. Professionen och beslutsfattare kommer att få stöd för sina prioriteringar genom riktlinjerna, och kan bli avgörande för utvecklingen av de multidisciplinära teamen. Deltagarna har ingen bestämd uppfattning om vilka professioner som ska ingå i teamet, utan individens behov ska styra. Ersättningssystemen inom vården tas upp som ett problem som försvårar för teamen att göra ett bra jobb. Prestigelöshet och viljan att se till resultatet för patienten och inte vem som betalar vad måste uppmuntras. Digitaliseringen tas upp som en möjlighet att förbättra vårdkedjan och följa patienten på tvärs av team och kompetenser. Politisk styrning kan gå till överdrift, vilket är mycket tydligt inom rehabiliteringen. Politiker i vissa landsting detalj beställer vilken rehabilitering som ska erbjudas, vilket är långt från den personcentrerade vården deltagarna förespråkar. Rehabiliteringen ligger deltagarna varmt om hjärtat och det diskuteras både hur rehabilitering och habilitering bör utvecklas och förbättras. Perioder av rehabiliteringsinsatser måste också kompletteras med kontinuerliga insatser. Individens behov måste vara utgångspunkten för vårdens insatser. Du kan aldrig flytta ifrån din kroniska, livslånga diagnos. Det måste därför utvecklas centra som kan tillhandahålla högspecialiserad vård i ett, för patienten, livslångt perspektiv.

Deltagarna summerar samtalet Jag känner mig stärkt i att jobba i team utifrån samtalet. Team borde vara i fokus också i framtida forskning Jag kommer att fortsätta lyfta teambaserad vård i de sammanhang jag verkar, bl.a. i SKL. Jag tror vi måste tala om multidisciplinära team i alla tänkbara sammanhang Jag upplever att patientens röst är stärkt Vi måste fortsätta med riktlinjearbete och lobbyarbete för att uppnå personcentrerad vård Vi har mycket att lära av varandra Jag kommer att titta mer på ersättningssystemen. Jag ser utmaningen för personer med flera diagnoser och jag vill inkludera patientorganisationerna mer Teambaserad vår bygger på ett personcentrerat förhållningssätt. Vi måste synliggöra och visa på goda exempel både centralt och lokalt Rehabiliteringen är mycket eftersatt och måste förbättras Alla behövs i arbetet framöver-både profession, patienter och politier. Vi måste bygga, bygga, bygga tillsammans för att uppnå - Det goda livet hela livet!

Egna noteringar:

Neuroförbundet tar tacksamt emot en gåva Din gåva ger du enkelt på: neuroforbundet.se Swisha valfritt gåvobelopp till nr 90 10 075 Plusgiro 90 10 07-5 Bankgiro 901-0075 eller genom att sms:a ordet hjärna50 till 72980, så ger du 50 kronor till forskningen. Du kan byta siffran 50 mot 20 eller 100 för att ge 20 respektive 100 kronor. Neuroförbundet i sociala media facebook.com/nervsystemet @neurosweden @neuroforbundet Neuroförbundet Frukostseminariet genomfördes i samarbete med: neuroforbundet.se Neuroförbundet är Sveriges första intresse organisation specialiserad på neurologi. Vårt mål är att människor med neurologiska diagnoser har samma möjligheter och rättigheter som alla andra. Vi står för livslust, full delaktighet och stark framtidstro. Neuroförbundet har ca. 13 000 medlemmar. Vi företräder ett stort antal diagnoser och stödjer och följer forskning inom neurologi. Box 49084 100 28 Stockholm Besök S:t Eriksgatan 44 Tel 08-677 70 10