Fakta 211 Jämtland Härjedalen Turism Innehåller fakta om besöksnäringen i Jämtland Härjedalen. Hopkokat juni 212. Ingridienser 2 Vi uppfann turismen Fakta och definitioner 3 Turismen i Jämtland Härjedalen en basnäring 4 Ekonomisk betydelse i relation till boende Genomsnittligt dygnsutlägg 5 7,9 miljoner gästnätter 6 Kommersiella gästnätter 7 Resa hit 8 Utlandsmarknaden har stor betydelse 9 Svenska Turistföreningen gör fjällvärlden tillgänglig 1 Turismen skapar många arbetstillfällen 11 Många arbetstillfällen ger stora skatteintäkter 12 Hur hittar besökaren till länet? Ett gott värdskap ger fler gäster 13 Gästundersökning 211 17 Bilden av Jämtland Härjedalen Jämtland Härjedalen - ett starkt potentiellt resemål 18 Mer vinter än sommar 19 Utmärkande för Jämtland Härjedalen 2 Skidåkning på vintern och vandring på sommaren 21 Drygt 2,2 miljoner skiddagar på länets skidanläggningar 22 Evenemang och sevärdheter 24 Fiske Vandring och cykling 25 Gastronomy Jämtland Härjedalen Fakta produceras av Jämtland Härjedalen Turism, jamtland.se Statistisk information Nordanalys AB, nordanalys.se Utformning Rime design & media, rime.se Foto Tina Stafrén
Vi uppfann turismen Fakta och definitioner Turism är en basnäring i Jämtland Härjedalen och har varit så i långa tider. De första besökarna var jägare som besökte länet för ca 8 år sedan. De följdes av pilgrimer, forbönder, blomsterherrar, luft- och brunnsgäster, jaktlorder och nationalromantiker m fl. Här finns idag oändliga möjligheter till naturbaserade aktiviteter både på sommaren och vintern, boende i allt från slott till koja, smidiga kommunikationer med resten av Sverige och världen och lokalproducerad mat när hungern sätter in. Besöksnäringen är idag en basnäring i Jämtland Härjedalen! Vi vill fortsätta att utveckla besöksnäringen och vår vision är att Jämtland Härjedalen år 22 ska vara Europas främsta region för naturbaserade upplevelser. Våra mål är att öka den årliga omsättningen inom besöksnäringen från 3,9 (211) till 6, mkr år 22 (TEM). Antal årsarbeten ska öka från dagens 5 till 5 6 och antalet utländska gäster i kommersiella bäddar ska öka från dagens 565 till 85, år 22. t ex vid formulering av projektinriktningar (se jamtland.se/strategi). Pågående projekt är bl a: Gastronomy Jämtland Härjedalen Produktutveckling och marknadsföring av matupplevelser. Export Jämtland Härjedalen Med målet fler exportmogna företag och ökat antal utländska gäster. Film&Event Fler och bättre möjligheter till stora evenemang och filminspelningar i Jämtland Härjedalen. Social turism Ett internationellt projekt som syftar till säsongsförlängning tack vare produkter riktade mot en ny målgrupp. Hållbar besöksnäring JHT deltar som en organisation av flera i att skapa ett system för utveckling och utvärdering av turismföretag avseende både mjuka och hårda värden, inklusive hållbarhet. Storsjön För en hållbar organisation för turismen kring Storsjön. I den första delen av den här foldern (sid 3-11) redovisas gästnätter, omsättning och ekonomiska effekter av den samlade turismen i Jämtland Härjedalen för 211. Uppgifter om övernattningar är hämtade dels från Tillväxtverket/SCB inkvarteringsstatistik (redovisar hotell, vandrarhem, camping och stugbyar samt förmedlat privatägt boende), och dels från TDB (Turistdatabasen) som är en rikstäckande resvaneundersökning bland Sveriges befolkning. De turistiska utläggen är också hämtade från TDB. Att beräkna ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turism är förknippat med metodologiska problem. Här har vi används den s.k Turistekonomiska modellen (TEM), vilket är en allmänt vedertagen modell som används av ett stort antal län och kommuner. Som vid alla undersökningar som baseras på stickprovsurval uppstår statistiska felmarginaler, vilket innebär att resultaten inte kan tas för absoluta sanningar utan är att betrakta som ungefärliga resultat. I den andra delen av foldern (från sida 12) redovisas några smakprov ur några olika undersökningar och databaser som handlar om länets turism samt teman för produktutveckling inom JHT. Jämtland Härjedalen Turism, JHT, är en samverkansplattform som företräder länets besöksnäring i nationella och internationella sammanhang samt verkar som projektorganisation. Tillsammans med besöksnäringen i Jämtland Härjedalen har Mål, Vision och Strategier tagits fram som JHT arbetar mot, Se mer om pågående projekt: jamtland.se/inside Mats Forslund VD Jämtland Härjedalen Turism Mats Forslund Länsturistchef, Jämtland Härjedalen 2 Foto Tina Stafrén
Turismen en basnäring i Jämtland Härjedalen Den inresande turismen till Jämtland Härjedalen omsatte under år 211 drygt 3,9 miljarder kronor. Den samlade handeln står för 2 av omsättningen, logi för 3%, medan restaurangerna får 18%. hamnar på transport, medan aktiviteter omsätter 18% av den totala omsättningen, vilket är en förhållandevis hög andel jämfört med många andra områden. Den främsta anledningen är stora intäkter från liftkortsförsäljning. Trots en minskning med 17 miljoner kr jämfört med föregående säsong nådde liftkortsomsättningen upp till 393 miljoner kr. Turistkronans fördelning har inte förändrats mycket under den senaste 5-årsperioden, jämfört med föregående år kan man notera att andelen för logi har ökat något, medan motsatsen gäller för transport. Visste du att... Ytterligare ett bevis för att besöksnäringen är en basnäring i Jämtland Härjedalen: Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare (SHR) och Svensk Handel rankade Jämtlands län som nr 1, Dalarnas som nr 2 och Stockholms län som nr 3 bland de län där besöksnäringen har mest inverkan på den regionala ekonomin i Sverige 21. Bland kommunerna återfanns två av Jämtlands läns kommuner bland topp 5: Åre som nr 2 och Härjedalen Det senaste året har inneburit en positiv utveckling för länet med en total omsättningsökning på knappt 1 miljoner kr, motsvarande drygt +2%. Sett i ett 1-årsperspektiv så uppvisar länet totalt sett en stadig omsättningsökning. Mellan 21 och 211 är ökningen 67%, vilket kan jämföras med +47% för riket som helhet under samma period. Jämtland Härjedalens andel av den samlade inresande turismen i Sverige (export) är 4,5% 211. som nr 5. Variablerna var antal gästnätter, andel utländska gästnätter, antal fritidshus, antal campinggästnätter och antal båtnätter per invånare. Samt omsättning för restaurangnäring, hotell- och campingnäring, drivmedel samt detaljhandel inom län/ kommun (Besöksnäringen i Sverige, Kommunindex 21, topp 1 utgiven av Svensk handel och SHR). Turistkronans fördelning av 3,94 miljarder kr Omsättningsutveckling för perioden 21-211 Omsättning miljarder kronor 5 4 3 2 1 Transport Restaurang 18% 1 2 356 21 112 2643 22 Shopping 11% Aktivitet 18% 137 3 225 23 Livsmedel 13% 128 3 15 24 Index (Basår 2=1) 132 3 111 25 138 3 255 26 118 2 782 27 Logi 3% 141 3 331 28 149 3 522 29 164 3 853 21 3 943 211 167 175 15 125 1 75 5 25 3
Ekonomisk betydelse i relation till boende Genomsnittligt dygnsutlägg efter boendeform 1 2 1 8 6 1 82 Genomsnitt 464 kr per person och dygn 7% av de totala turistintäkterna kommer från besökare som bor kommersiellt, vilket är en tydlig ökning under de senaste åren. Det är en högre andel än för riket som helhet, där andelen är ca 58%. Hyrd stuga/lägenhet/stugby är den ekonomiskt viktigaste boendeformen och står totalt sett för 45% av omsättningen. Vinterturismen är en viktig förklaring. Den andra stora kommersiella boendeformen är hotellen med en Utläggen fördelade efter boendekategorier 45% 4% 35% 3% 41% andel på 19%. Hyrd stuga/lägenhet har ökat i ekonomisk betydelse det senaste året medan motsatsen gäller eget fritidshus och boende hos släkt/vänner. Det icke kommersiella boendet svarar sammantaget för en fjärdedel av de totala utläggen, vilket är en tydlig minskning jämfört med perioden 26-21. Jämfört med riket som helhet så är fritidshusen en betydligt viktigare boendeform ekonomiskt sett i Jämtland Härjedalen medan motsatsen gäller för boende hos släkt/vänner. Den ekonomiska betydelsen av boende i fritidshus har minskat de senaste åren. Dagsbesök står för 6% av de totala utläggen, vilket är en något minskad andel jämfört med de senaste åren. 4 2 Hotell 686 Stuga/rum 616 Vandrarhem 69 Stugbyar Det genomsnittliga dygnsutlägget ökar, från 412 kr (21) till 464 kr per person och dygn. Den viktigaste förklaringen, förutom allmänna prisökningar, är en förskjutning mot en allt högre kommersiell boendeandel, vilket per automatik genererar högre utläggstal räknat per dygn. Hotellgästerna spenderar mest, 1 82 kr per person och dygn, en ökning jämfört med 21, och drygt 5 gånger så mycket som de som bor hos släkt och vänner eller i eget fritidshus. 442 Övrig övernattning 328 Camping 228 Fritidshus 21 Släkt/vänner 635 Dagbesök För släkt och vän-boende märks en viss minskning medan fritidshusboendet generar något högre dygnsutlägg jämfört med 21. Dagsbesökaren spenderar 635 kr per person och dag, shopping är en viktig förklaring. Ökningen jämfört med 21 är tydlig. Utläggen varierar också stort beroende på besöksmål och årstid. Generellt sett spenderar vintergästen betydligt mer än sommargästen. 25% 2% 15% 5% % Hyrd stuga/lägenhet 19% Hotell 12% Fritidshus 8% Släkt/vänner Stugbyar Camping Övrig övernattning 2% Vandrarhem 6% Dagbesök Snittutläggen ökar för samtliga kommersiella boendeformer, med undantag för campingen som ligger på i princip oförändrade nivåer. Visste du att... Totalt finns ca 6 kommersiella bäddar i Jämtland Härjedalen. Det finns 42 17 taxerade småhusenheter i Jämtland Härjedalen. 4,2% av dessa är fritidshus, jämfört med riksgenomsnittet som är 19,7%. Andelen fritidshus är högst i Åre kommun (63,7%), näst högst i Härjedalens kommun (65,1%) och tredje högst i Bergs kommun (59,3%) (SCB 211). 4
7,9 miljoner gästnätter/år Sammantaget visar olika källor/undersökningar att det totalt förläggs ca 7,9 miljoner övernattningar i länet. Det är en minskning med knappt 3 (-3,) jämfört med 21. För de kommersiella boendeformerna som mäts via producentstatistik är det framförallt stugbyar och kommersiellt förmedlat boende som minskar, vilket i hög grad sammanhänger med den samlade minskningen för vinterturismen under den senaste vintersäsongen (21/211) delvis beroende på Totalt 7,9 miljoner gästnätter -,4 miljoner dagturister 35% 3% 25% 2% 15% 5% % 26% Fritidshus 21% Släkt/ vänner Stuga/lägenhet (hyrd privat) 18% 12% Stuga/lägenhet (kommersiellt förmedlat) kalendereffekt och allmänt ekonomiskt läge. Fritidshus, boende hos släkt/vänner och privat uthyrning mäts med stickprovsundersökningar, med i vissa fall betydande felmarginaler. Här kan man notera stora svängningar det senaste året med tydliga minskningar för släkt och vän-boende och eget fritidshus, medan privat uthyrning ökar. Nettoeffekten blir dock en minskning med drygt 2 gästnätter. Bland de kommersiella boendeformerna som baseras på producentstatistik kan noteras att stugbyarna minskade med 2%, campingen tappade, det kommersiellt förmedlade boendet redovisade -13% medan hotellen landade på oförändrade siffror jämfört med 21. Vandrarhemmen ökade med hela +62%, motsvarande +42 9% Hotell 6% Camping 3% Stugbyar Övrig övernattning 2% Vandrarhem 5 gästnätter. Den främsta orsaken är att vissa hotell har klassificerats om till vandrarhem i statistiken (några har blivit franchisetagare inom STF, Svenska Turistföreningen). Under vintersäsongen sjunker andelen av det icke kommersiella boendet medan i första hand stuga/rum och hotell ökar sin andel. Sommartid ökar campingen. Antalet dagsturister uppgår till,4 miljoner, en tydlig minskning jämfört med 21, men även dagsturismen mäts med osäkra metoder, vilket ger upphov till stora felmarginaler och därmed svängningar i siffrorna. Gästnätter 1 -tal 12 1 8 6 4 2 8 775 2 8 259 21 8 159 22 9 89 23 8 18 24 Trenden när det gäller gästnätter är under den senaste 5-årsperioden svagt positiv efter en nedgång under första hälften av 2- talet. En del av förklaringen till att siffrorna fluktuerar en hel del (exempelvis 23) är att siffrorna för dessa boendeformer beräknas utifrån stickprovsbaserad konsumentundersökning. Sammantaget, sett över den senaste 1-årsperioden, innebär det att omsättningsökningen inte beror på fler gäster/gästnätter, utan på att befintliga gäster spenderar mer och mer pengar, delvis beroende på en förhållandevis högre andel som bor kommersiellt. Not. Fr.o.m. 28 mäts campingstatistiken och kommersiellt förmedlade stugor/lägenheter med en ny och mer tillförlitlig metod. Det innebär att uppgifter från 28 och framåt inte är fullt jämförbara med tidigare år. 7 937 25 8 342 26 7 311 27 7 849 28 7 819 29 8 28 21 7 942 211
Kommersiella gästnätter Det totala antalet kommersiella gästnätter (hotell, stugby, vandrarhem, camping och kommersiellt förmedlade stugor/lägenheter) uppgick 211 till 2,45 miljoner. Jämfört med 21 så är det en minskning med drygt 15 gästnätter motsvarande -6%. Hela minskningen är kopplad till den svenska marknaden och till största delen under vintern. Den svenska marknaden stod för knappt 1,9 miljoner, Norden för ca 4, medan övriga utlandet stod för ca 164 gästnätter. Antal kommersiella gästnätter 211 Hotell, stugby, vandrarhem, camping samt kommersiellt förmedlat boende samt procentuell förändring jämfört med 21. 3 2 5 2 1 8 1 6 1 4 1 2 2 452 18-6% 1 887 44 1 8 6 4 2 Totalt -8% Sverige 4 611 +2% Övriga Norden 164 3 +1% Övriga utlandet Foto Copperhill Mountain Lodge 6
Resa hit Den stora möjligheten att öka volymen resande till Jämtland Härjedalen är genom export, det vill säga att locka besökare från utlandet. Jämtland Härjedalen Turism, JHT, har ambitionen att vara en samlande kraft för att underlätta för länets destinationer att öka sin export bl a genom Exportprojektet som pågår 21-213. Jämtland Härjedalen kan nås via flyg, tåg, buss och bil. Det finns två flygplatser Åre/ Östersund Airport och Sveg Airport. I tillägg till dessa kan resenärer till regionen nyttja Röros och Trondheim/Vaernes flygplatser i Norge. Trondheim/Vaernes flygplats är Norges tredje största flygplats och ligger 13 km från Åre (ca 2 tim transfer). Direktflyg finns från 51 destinationer varav 17 inrikes och 34 utrikes destinationer. Röros ligger endast 7 km från Funäsdalen och det finns transfermöjligheter från både flygplatsen och tågstationen till Funäsfjällen. Mittnabotåget trafikerar sträckan Sundsvall- Östersund-Trondheim (Norge) dagligen och det finns ett flertal avgångar från Stockholm, Göteborg och Malmö via stambanan. Inlandsbanan går genom Jämtland Härjedalen I nord-sydlig riktning med turisttrafik sommartid. Vägarna E14 mellan Sundsvall och Trondheim, Norge, tillsammans med E45 mellan Italien (Göteborg) och Karesuando är de största vägarna som leder till Jämtland Härjedalen. Chartertrafik till Jämtland Härjedalen Jämtland Härjedalen har haft charterturism i viss mån sedan 199-talet, men det är under 2-talet som de större satsningarna gjorts. Åre är den destination som har störst erfarenhet av charterturism vintertid. 21 startade charter från Ryssland och Finland, 22 från England, Danmark från 25 och Holland från 21 till Åre. Jämtland Härjedalen som helhet deltog i satsningar på att få igång charter från Schweiz och Tyskland sommartid 21-26. Östersund har satsat på att få gäster vintertid från Holland sedan 25 via reguljärflyg och samarbetade med Åre kring Hollandschartern som pågick vintern 21 och 211. 21 startade chartersatsningar till Lofsdalen från Köpenhamn via Svegs flygplats och till Funäsdalen från Stockholm via Röros flygplats i Norge. Antalet ryska gäster har ökat från ca 25 passagerare till dagens ca 4 (Swedavia). Totalt (samtliga färdsätt) kom ca 4 ryssar till Åre 211 (Nordanalys 211). Många av de ryska gästerna kommer i egen bil, via bilfärja till Stockholm. 25-27 när det fanns som flest möjligheter att resa från Finland till Åre/Östersund Airport reste 17-2 finnar per år. (Swedavia) 25-27 när det fanns som flest möjligheter att resa från Danmark till Åre/Östersund reste 13-19 danskar per år. (Swedavia) Antalet engelska charterresenärer har ökat stadigt från 22 och omfattar idag ca 2 personer/år som reser via Åre/Östersund Airport (Swedavia). Totalt reste 377 75 passagerare till/från Åre/Östersund Airport 211. Totalt gjordes 2 794 landningar vid flygplatsen varav 137 med utländsk avreseort. (Swedavia) Inkommande utrikestrafik förutom prisvatcharter 211: Avreseland Antal avgångar Amsterdam, Holland 4 Köpenhamn, Danmark 9 London, Storbritannien 19 Manchester, Storbritannien 1 Moskva/St Petersburg, Ryssland 3 Vintern 211 genomfördes chartertrafik till Funäsfjällen februari-maj med flyg från Stockholm till Røros, Norge och vidare med transfertrafik till Funäsfjällen. Visste du att... En trendanalys presenterad av RTS (Rese- och Turistnäringen i Sverige) i mars 211, visar att det totala antalet besökare beräknas öka med över 5% fram till år 22 och antalet internationella besökare med 8% i volym. Kritiska faktorer utpekas inom hotellkapacitet och flygförbindelser. Turistnäringen har gemensamt tagit fram en Nationell strategi och vision för att kunna ta emot ökade turismströmmar och samverka för en ökad omsättning: www.strategi22.se Reguljärflyg till Åre/Östersund airport 211 Avreseort Antal avgångar/dag Arlanda med SAS 6 Bromma med Next Jet 2 Umeå/Luleå med Direktflyg 3 Samt: Göteborg med City Airline 2 avg/ vecka under vintersäsongen Reguljärflyg till Sveg airport 211 Från Arlanda med Avies med mellanlandning i Mora. * För ett exportberoende land som Sverige har turismen aldrig tidigare haft en så stor betydelse som nu för Sveriges ekonomi. Under 2-21 ökade turismens exportvärde (utländska besökares konsumtion i Sverige) med drygt 115%. Det samlade exportvärdet för turismen var drygt 87 miljarder kronor 21 och överstiger det samlade exportvärdet för järn, stål och svenska personbilar (Tillväxtverket, 21). 2 avg/dag Inlandsbanan 211 Inlandsbanan hade 4 845 avstigande i Östersund. Av dessa bodde de allra flesta över minst en natt. I hela Östersunds kommun steg 4 951 personer av, Bergs kommun 257, Härjedalens kommun 286 och i Strömsunds kommun steg 279 personer av under sommaren 211 för att besöka sevärdheter och delta i aktiviteter. Totalt hade Inlandsbanan 17 936 avstigningar längs banan. 7
Utlandsmarknaden har stor betydelse Förändring av utländska gästnätter 21-211 4% 3% 2% 12% 3 Utlandet totalt +9% De utländska gästnätterna (565 ) utgör 23% av det totala antalet kommersiella gästnätter (2,45 miljoner) som redovisas i SCB:s statistik. Det är en ökning jämfört med 21 då andelen var 21%. Den norska marknaden med 319 gästnätter, står för 56% av de kommersiella utländska gästnätterna. Den norska marknaden ökade med 12% mellan 21 och 211. Den näst största enskilda marknaden är Tyskland med drygt 47 gästnätter, en ökning med hela 3 jämfört med 21. Därefter följer Finland med knappt 43 gästnätter, en minskning med 11%. Den danska marknaden har minskat kraftigt, från knappt 6 till 39 gästnätter, motsvarande -35%. För både Finland och Danmark är merparterna av gästnätterna kopplade till vinterdestinationerna. I gruppen övriga Europa (-16%) utgör Ryssland, Estland och Lettland en betydande Visste du att... Jämtland kallas ibland för Östtröndelag, beroende på närheten till Norge och de många kontakterna över kölen. Med Mittnabotåget tar det mindre än fyra timmar att resa mellan Östersund och Trondheim. Satsningen kring Nabotåget startade 22 och blev senare Mittnabotåget 27 när Nabotåget slogs ihop med Mittlinjen: Sundsvall- Östersund-Trondheim. del, vilka tillsammans med Danmark och Finland är mycket viktiga framförallt under vintern. Detta gäller även för Storbritannien, förkortat GBR i diagrammet, (+16%) där merparten av gästnätterna är kopplade till länets vinterdestinationer. 4 av det totala antalet utländska gästnätter är förlagda till vintern, vilket är en tydlig minskning jämfört med det senaste året, då andelen var 5%. På den svenska marknaden är dock andelen i princip oförändrad, 69% jämfört med 7% 21. En viktig förklaring till utlandets lägre andel är att nästan 7% av de norska gästnätterna är förlagda till barmarksperioden. Mot bakgrund av att det är den norska marknaden som har ökat, påverkar detta den totala fördelning utländska gästnätter sett över året. Den tyska och holländska marknaden har en ännu starkare koppling till barmarksperioden, särskilt den tyska där 88% av gästnätterna är förlagda till barmarksperioden. I Sverige ägdes 35 45 fritidshus av utländska ägare 211. Det är en ökning med 2,9% jämfört med 21 och 15,3% jämfört med 27. I Jämtland Härjedalen är andelen utlandsägda fritidshus 5% (1 412 stycken av totalt 28 359 fritidshus). Av de utländska ägarna i Jämtland Härjedalen är de flesta norrmän 1 32 fritidshus (73%), därefter följer: tyskar 181 st, danskar 49 st, holländare 45 st samt övriga i fallande skala (SCB 211). Övernattningar i 1 -tal samt marknadsandel utländska gäster 3 25 2 15 1 5 % - -2% -3% -4% 318 896 56% Norge Norge 11% 59 393 Övriga Europa -16% Övriga Europa 8% 47 154 Tyskland 35% Danmark Totalt 565 utländska gästnätter 8% 42 861 Finland 11% Finland 7% 38 854 Danmark Tyskland 5% 26169 GBR 16% GBR 19 891 Holland -8% Holland 1% 7 66 Utom Europa -3% Utom Europa 1% 4 33 Schweiz 6% Schweiz 8
STF gör fjällvärlden tillgänglig Svenska Turistföreningen (STF) har en lång tradition i Jämtland Härjedalen och har haft stor betydelse för utvecklingen av länets fjällturism. Första boendet i området var Sylhyddan som stod klar 189. STF driver sin verksamhet både genom eget ägda och drivna anläggningar och genom franchiseavtal med boendeanläggningar. I fjällområdet från Funäsdalen i söder till Storlien i norr, Helags i väster och norska gränsen i öster finns över 5 mil skid- och vandringsleder i till stora delar väglöst land. I området finns idag 4 Fjällstationer och 7 Fjällstugor som ägs och drivs av STF. STF har även franchiseavtal med Edsåsdalen Turism och från och med 211 Ramundberget (ca 5 gästnätter 21). Under 212 tillkommer Kolåsens fjällhotell, Fjällgården i Åkersjön samt Storliens Fjällgård som ytterligare franchiseägare. Dessutom finns tre fjällnära vandrarhem i utkanten av fjällområdet som fungerar som inkörsportar, de ligger i Storvallen, Åre och Ljungdalen. Anläggningarna i fjällen är öppna under vintern från slutet av februari till månadsskiftet april/maj och under sommaren från midsommar till slutet av september. Jämtlandstriangeln Jämtlandstriangeln är en klassisk fjälltur som går mellan 3 fjällstationer: Storulvån-Sylarna- Blåhammaren (Blåhammaren är STFs högst belägna Fjällstation, 1 86 m ö h). Storulvån Fjällstation nås med bil och utgör en av de större inkörsportarna till den jämtländska fjällvärlden. Sylarna är det mest högalpina området i den södra fjällkedjan och erbjuder bl a spännande toppturer. Som turistmål är Sylmassivet årsbarn med STF. Den första med säkerhet kända bestigningen av Storsylen lyckades 1886. Helags Vid Helags Fjällstation finns Sveriges sydligaste glaciär och högsta toppen söder om polcirkeln, 1 795 m ö h. STF-gästnätter Totalt genererar STFs anläggningar i fjällområdet 48 5 gästnätter, vilket är en minskning från föregående år med 3% (5 1 gästnätter 21). Utanför området Jämtlandsfjällen, driver STF också vandrarhem i Jämtland Härjedalen: Östersund, Björkvattnet, Hammarstrand, Persåsen, Åsarna, Messlingen, Sveg, Tänndalen, Tännäs samt Vemdalen. Dessa drivs samtliga på franchisebasis. Franchiseanläggningarna i Jämtland och Härjedalen hade 84 568 gästnätter 211. Den stora ökningen jämfört med 21 (42 15 gästnätter) kan till stor del förklaras av att Ramundberget tillkommit som franchisetagare. 9 Foto Svenska Turistföreningen
Turismen skapar många arbetstillfällen Antal årssysselsatta 3 Årssysselsatta fördelat per bransch. Totalt 5 15 årssysselsättningar. Totalt genereras motsvarande 5 direkta helårsarbeten av turismen i länet. Login skapar i särklass mest sysselsättning i förhållande till omsättning. 1 2 miljoner i omsättning skapar 2,3 helårsarbeten per omsatt miljon, vilket kan jämföras med,4 inom livsmedel och,3 inom transport. För shopping är sysselsättningstalet knappt,5 för att i restaurangbranschen och aktiviteter stiga till 1,2 respektive 1,3. Kurvan över sysselsättningsutveckling följer i stort de som gäller för omsättningsökningen. Framförallt under den senaste 5-årsperioden är utveckling stark. Jämfört med 27 så är ökningen 5. Under samma period är ökningen för riket som helhet 5%. Detta understryker att turismbranschen är personalintensiv och inte går att rationalisera och/eller outsourca på samma sätt som många andra branscher. 2 5 2 1 5 1 5 2 787 885 817 21 24 112 Utöver detta skapas också ett stort antal arbetstillfällen indirekt, exempelvis bageriet som förser butiker och restauranger med bröd, revisionsbyrån som hjälper turismföretagen med redovisning och bokslut. Detta ger knappt 7 7 helårsarbeten baserat på länets inkomster från turismen. Logi Antal årssysselsatta 5 Aktivitet Restaurang Index (Basår 22=1) Livsmedel Shopping 4 675 5 15 Transport Med hänsyn till säsongsvariationer och deltidsarbete är det betydligt fler som arbetar med turismen. Under högsäsong torde direkt sysselsättning i turismbranschen stå för minst av länets samlade sysselsättning. 4 3 2 2 956 1 3 44 116 3 162 17 3 497 118 3 693 125 3 252 11 3 836 13 4 48 137 158 17 1 * Att beräkna sysselsättningseffekter är förknippat med metodologiska problem Här har vi använt den s.k. Turistekonomiska modellen (TEM), en allmänt vedertagen modell som används av ett stort antal kommuner och län. Andra metoder, där man utgår från SCB:s sysselsättningsstatistik visar på ungefär samma resultat. 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 1
Många arbetstillfällen innebär stora skatteintäkter Direkta skatter kommer från sysselsättningen i de företag som direkt påverkas av besökarnas utlägg. Indirekta skatter avser de företag som fungerar som underleverantörer till de företag som berörs direkt. Nya beräkningsmodeller medför att jämförelser med tidigare års siffror inte kan göras. Sysselsättningen som genereras av turismen ger löneskatter till länet på totalt 677 miljoner kr per år. Knappt 7% tillfaller kommunerna medan landstinget får drygt 3%. Foto SFredrik Broman/humanspectra.com Skatteintäkterna följer i stort omsättning och sysselsättning, men kan p g a ändrade beräkningsgrunder inte rakt av jämföras med tidigare årsserier. Jämfört med 21 kan man dock konstatera en ökning med 12%. Foto Tina Stafrén Skatteintäkternas fördelning i MSEK 8 7 6 5 Direkta Indirekta Totala 677 Visste du att... 4 3 461 Inom besöksnäringen ökar sysselsättningen i starkare takt än i många andra basnäringar. Sedan år 2 och fram till 21 har turismsektorn i Sverige bidragit med nästan 31 3 nya heltidsjobb, vilket motsvarar 2 ökning. Under motsvarande period ökade den totala sysselsättningen i Sverige med endast ca 5%. (Tillväxtverket/SCB, 21) 2 1 211 25 Kommunerna 99 117 216 Landstinget 31 367 Totalt 11
Hur hittar nya besökare till länet? Ett gott värdskap ger fler gäster Det finns 4 dominerande informationskällor när det gäller att aktivt söka information bland förstagångsbesökarna. Internet Rekommendationer Broschyrer Turistbyrå Just informationssökning är förmodligen den parameter som uppvisar störst förändring över tid. Internets framväxt under den senaste 1-15-årsperioden har i stora avseenden förändrat informations- och bokningsbeteendet. Betydelsen av Internet forsätter att kontinuerligt öka och spänner idag över i stort sett hela marknaden, även om det fortfarande finns skillnader mellan åldersgenerationer. Störst är betydelsen vintertid, då även bokning numera i hög grad sker via Internet. Som exempel kan nämnas att av Skistars bokning i Åre sker idag 65-75% direkt på nätet. År 2 var motsvarande andel ca. Genomförda och pågående undersökningar på länets vinterdestinationer (Bydalsfjällen, Funäsfjällen, Lofsdalen, Vemdalen och Åre) understryker betydelsen av kombinationen rekommendationer och Internet. På frågan om hur man först fick kännedom om/idén att besöka destinationen visar undersökningen från vintern 1/11 att rekommendationer från tidigare besökare är viktigast på samtliga 5 destinationer, med en svarsandel mellan 36% och 53%. På frågan om hur man sedan aktivt sökte mer information om destinationen, visar det sig att Internet är den absolut viktigaste informationskällan. Detta gäller för samtliga undersökta destinationer. Andelen som anger Internet ligger mellan 73% och 88%. Under sommaren har såväl turistbyråer som broschyrer en större betydelse, även om en gradvis förskjutning sker mot Internet. I Östersund (sommaren 21) sökte drygt 46% av förstagångsbesökarna information via Internet, medan knappt 25% angav broschyr/reseguide. Jämfört med den senaste undersökningen från 27 har Internet ökat i betydelse, medan broschyr/reseguide ligger kvar på en oförändrad nivå. Samma mönster gäller för länet som helhet, baserat på den gästundersökning som genomfördes sommaren 211 på 4 destinationer i länet, men med ytterligare något större betydelse för Internet och något mindre betydelse för broschyr/ resguide. Ovanstående rubrik är ingen nyhet, men med den ständigt ökande konkurrensen är det kanske än mer angeläget i dag att erbjuda våra gäster en högkvalitativ upplevelse. Under de senaste åren har det runt om i länet genomförts utbildningar i värdskap för att ytterligare öka konkurrenskraften när det gäller personalens bemötande, service och kunskap. Detta avspeglar sig inte minst i resultat från den genomförda undersökningen bland länets större vinterdestinationer där gästerna överlag ger goda betyg samt uppvisar en hög återvändarfrekvens och vilja att rekommendera vänner och bekanta. Man kan konstatera att resultatet ligger mer samlat vid en jämförelse mellan destinationerna jämfört med hur det såg ut för 5-1 år sedan. På en 6-gradig betygsskala ger gästerna medelbetyg på mellan 5, och 5,3 och 59-8% svarar att de säkert eller troligen återkommer nästa vinter. 53-71% svarar att de säkert kommer att ge rekommendationer till vänner och bekanta. Det är dessa samband som är mycket viktiga för att skapa en långsiktigt hållbar och positiv utveckling när det gäller att locka gäster att besöka länet. Personalens bemötande får överlag höga betyg, medan det finns lite mer att önska när det gäller initiativkraft/ proaktivitet. Foto Johan Ranbrandt 12
Gästundersökning 211 För att understryka betydelsen av att tillfredsställa gästerna fullt ut, visar resultat från undersökningar från länets vinterdestinationer att sannolikheten är ungefär dubbelt så hög att den mycket nöjda gästen (betyg 6) jämfört med en gäst som bara är nöjd (betyg 5) återvänder. Samma mönster gäller också för att ge rekommendationer. Från sommarundersökningen i Östersund 21 framgår att besökarna ger helhetsbetyget 5,1. Drygt 8% svarar att de säkert eller troligen kommer att återvända inom 3 år och 3 av 4 kommer säkert att ge rekommendationer till vänner och bekanta. Samtliga resultat innebär en viss förbättring jämfört med den senaste undersökningen från 27. Från sommarundersökningen 211 på 4 fjälldestinationer ligger helhetsbetyget inom spannet 5,2-5,4, medan återvändarbenägenheten (3 års sikt) ligger inom intervallet 71-8%. 51-65% svarar att de säkert kommer att ge rekommendationer till vänner och bekanta. Värdskap I Jämtland Härjedalen För oss i Jämtland Härjedalen betyder värdskap: Konsten att få människor att känna sig välkomna, och det är vi duktiga på. Ovanstående exempel från några undersökningar visar att våra besökare uppskattar de insatser som gjorts. Men vi kan bli ännu bättre. En nöjd medarbetare, besökare, kund eller gäst kommer tillbaka till oss i våra företag och våra butiker, evenemang, attraktioner och boendeanläggningar. De rekommenderar även sina vänner och bekanta och en återvändare kostar betydligt mindre att locka hit än att kontinuerligt försöka får nya människor att upptäcka länet. Inom besöksnäringen i Jämtland Härjedalen har en strategi tagits fram där Värdskap och Hållbarhet (ekonomiskt, socialt och fysiskt) utgör värdegrunder, d v s dess innebörd ska genomsyra samtliga aktiviteter som görs för att utveckla turismen i Jämtland Härjedalen. Se vidare jamtland.se/strategi Foto Zorbcenter Både vintern och sommaren 211 genomfördes gästundersökningar kopplat till JHT:s Exportprojekt. Vinterundersökningen genomfördes på 5 olika destinationer; Bydalsfjällen, Funäsfjällen, Lofsdalen, Vemdalen och Åre. De 4 sistnämnda ingick i sommarundersökningen, vilket tillsammans med en separat undersökning som genomfördes i Östersund sommaren 21, ger en tämligen god samlad bild av länets sommarturism. Vinterundersökningen omfattar totalt nästan 4 svar medan sommarundersökningen handlar om knappt 15 svar (+ 1 5 svar för Östersund). Sommarturismen i länet skiljer sig en hel del åt jämfört med vinterturismen. Vintertid utgörs en absolut merpart av destinationsspecifikt resande, men även fjälldestinationerna har under sommaren en tämligen hög andel destinationsspecifika besök. Från Östersunds undersökningen framgår att 6% har haft Östersund som resans huvudmål, även om det i den gruppen är en relativt stor andel som också besöker andra platser/områden under resan. Sommar Reseanledningarna under sommaren skiljer sig en hel del åt mellan de olika destinationerna, men man kan konstatera att olika Foto Tina Stafrén typer av aktiviteter är ett bärande tema, där vandring har en dominerande ställning på samtliga fjälldestinationer. Fisket är också ett viktigt inslag, framförallt i Vemdalen och Lofsdalen. I Åre och Funäsdalen är inslagen av mer äventyrliga aktiviteter tydliga, särskilt i Åre genom bl a cykling, forsaktiviteter, klättring och Zipline. Men även olika typer av 13
besöksmål, allt från Sonfjällets nationalpark, till Fjällmuseet i Funäsdalen och Tännforsen. I Östersund är det bl a Jamtli och Frösö Zoo som är starka dragare bland besöksmålen. Betydelsen av bad märks främst i Åre och Östersund, där också andelen barnfamiljer är väsentligt högre jämfört med övriga destinationer. Shopping är framförallt viktigt för de norska gästerna och märks främst i Åre och Östersund, men också i Funäsdalen. Olika typer av evenemang är också starka reseanledningar, allra tydligast i Östersund med Storsjöcupen och Storsjöyran, men det finns gott om exempel på andra evenemang som lockar betydande besöksvolymer, t ex Marknaden i Funäsdalen, St Olavsloppet, Fäviken Game Fair, Countryfestivalen i Vemdalen och Körveckan i Lofsdalen. Huvudsakligt ressyfte sommarundersökningen 211 (Funäsfjällen, Lofsdalen, Vemdalen, Åre) Göra/delta i aktiviteter Besöka/titta på sevärdheter Besöka släkt/vänner Delta i evenemang/tävling Shopping Vistelse i eget fritidshus Genomfart 1% 3% 2% 8% 8% 6% 3% 6% 6% 6% 8% 19% 26% 31% 42% Övriga utlandet Norge Sverige 5 67% 67% Totalt ca 3% har aldrig besökt den aktuella destinationen tidigare på sommaren. I Östersund är andelen förstagångsbesökare lägre, ca 2%, medan motsatsen gäller för Lofsdalen och Vemdalen, där andelen förstagångsbesökare ligger runt 4%. Drygt 9 av 1 reser med bil, medan tåget spelar en viss roll för Åre och Östersund och buss för Lofsdalen. Ca 8% av besökarna (Östersund undantaget) gjorde någon form av förbokning, där en absolut merpart handlar om boende. Man ska dock vara medveten om att urvalsramen för undersökningen har bestått av kundregister från kommersiella boendeanläggningar, Östersund undantaget. Gästerna är totalt sett tämligen nöjda, särskilt utmärkande är faktorer kopplat till värdskap. En viktig utmaning ligger i attraktionskraften för barn och ungdomar där betygen är låga, Östersund och Åre undantaget. Detta förklarar också att andelen barnfamiljer totalt sett är tydligt lägre på sommaren jämfört med vintern. Totalt handlar det under sommaren om ca 4%, men det är främst beroende på Åre och Östersund, med andelar som överstiger 5%. Andel barnfamiljer sommarundersökningen 211 (Funäsfjällen, Lofsdalen, Vemdalen och Åre) 8% 7% 6% 5% 4% 3% 46% 29% 33% 61% 42% 73% 29% Se på tävling/evenemang 2% 3% 2% 19% Annat 8% % 2% 3% 4% 5% 6% 7% 14 Totalt Funäsfjällen Lofsdalen Vemdalen Åre Sverige Norge Övriga utlandet
Ett annat viktigt område handlar om öppethållande/servicenivå, där det finns brister under framförallt senare delen av sommaren. För de flesta områden ligger dock betygen på en bra nivå och totalbetyget för besöket hamnar på medelvärdet 5,3 på en 6-gradig skala. Det innebär bl a att drygt 4% ger det högsta betyget, mycket bra. Två tredjedelar av besökarna svarar att de säkert eller troligen kommer att återvända på sommaren inom 3 år och 56% svarar att de säkert kommer att rekommendera resmålet till vänner och bekanta. Andel barnfamiljer vinterundersökningen 211 79% 8% 7% 7% 6% 55% 5% 47% 47% Kvalitetsutvärdering sommarundersökning 211 (Funäsfjällen, Lofsdalen, Vemdalen och Åre) Medelbetyg på en 6-gradig skala 4% 3% Intryck/upplevelser av aktiviteter Intryck/upplevelser av besöksmål Helhetsintryck av personalens bemötande Intryck/upplevelse av evenemang Bemötande från lokalbefolkningen Helhetsintryck av personalens serviceförmåga 5,3 5,3 5,2 5,2 5,2 5,2 2% Boendestandard Tillgång/kvalitet på information på plats i området Attraktionskraft för barn/ungdomar 8-15 år Helhetsintryck av personalens initiativkraft/aktivitet Livsmedelaffärer Skyltning, vägvisning etc. i området Mat/restaurangupplevelser Övrig shopping/uthyrning Attraktionskraft för barn -7 år 1, 1,5 I genomsnitt spenderar varje besökare 597 kr per person och dygn på destinationen. Detta avser de fyra fjälldestinationerna, där urvalsramen består av kommersiellt boende gäster. I Östersund, där samtliga typer av besökare ingår ligger nivån på drygt 4 kr per person och dygn. 2, 2,5 3, 3,5 4, 4,5 5, 5,1 5,1 5, 5, 4,9 4,9 4,8 4,7 4,7 5,5 6, Vinter Under vintern ökar barnfamiljernas betydelse och ligger totalt runt ca 5%, med en särskild tydlig dominans i Lofsdalen och i Bydalsfjällen. Den verkliga andelen i Vemdalsfjällen är något högre än vad nedanstående bild visar, p g a en något skev urvalsram. Lofsdalen Bydalsfjällen Vemdalen Funäsfjällen Skidåkning och då framförallt utförsåkning är inte oväntat den dominerande besöksanledningen och man kan konstatera att det i ungefär 9 av 1 ressällskap är en eller flera personer som åker liftburen skidåkning, inklusive snowboard. Samtidigt kan man notera att längdåkningen under de senaste 5-6 åren påtagligt har ökat i betydelse och nu ligger på en andel på totalt 35%. Åre undantaget så ligger andelen på övriga destinationer runt 5%. Åre Andelen förstagångsbesökare är drygt 2%, medan drygt hälften kan betecknas som troget återkommande besökare. Även vintertid är bilen det dominerande färdsättet, det är egentligen bara Åre som kan räkna in högre andelar via kollektiva färdsätt, i första hand tåg, följt av flyg. Vintergästerna ger generellt sett lite lägre betyg jämfört med sommargästerna, men man ska vara medveten om att det till stora delar handlar om andra gästkategorier på vintern jämfört med sommaren, där vintergästerna generellt sett kan karaktäriseras som mer krävande med höga förväntningar. 15
Man kan konstatera att kärnupplevelserna får goda betyg där skidåkningen, värdskapet, boendet och barnvänligheten hamnar högt upp på listan. Totalbetyget för besöket hamnar på medelvärdet 5,1 på en 6-gradig skala. Det innebär bl a att drygt 3% ger det högsta betyget, mycket bra. Knappt två tredjedelar av besökarna svarar att de säkert eller troligen kommer att återvända nästa vinter och 57% svarar att de säkert kommer att rekommendera resmålet till vänner och bekanta. I genomsnitt spenderar varje besökare 852 kr per person och dygn på destinationen, d v s drygt 25 kr mer jämfört med sommaren. Skillnaderna mellan de olika destinationerna är större på vintern jämfört med sommaren. Åres gäster hamnar i topp på 1 79 kr per person och dygn, där den generella utläggsnivån är högre i och med större utlägg för restaurang/nöjesliv och shopping. Kvalitetsutvärdering vinterundersökningen 211 Medelbetyg på en 6-gradig skala Helhetsintryck av personalens bemötande Helhetsintryck av personalens serviceförmåga 5,1 5, Upplevelsen av skidsystemet som helhet Boendestandard 4,9 4,9 Områdets totala barnvänlighet Tillgång/kvalitet på information på plats i området 4,8 4,8 Helhetsintryck av personalens initiativkraft/aktivitet Kvällsrestauranger 4,8 4,8 Preparering skidspår (längdåkning) Pistning/underlag i backar/skidsystem 4,7 4,7 Skyltning, vägvisning etc. i området 4,7 Märkning/skyltning, vägvisning i backar/skidsystem 4,7 Övrig shopping/uthyrning Livsmedelaffärer Lunch/backrestauranger Utbud/kvalitet på aktiviteter för barn Aktivitetsutbud i området utöver skidåkning 4,6 4,5 4,4 4,4 4,3 1, 1,5 2, 2,5 3, 3,5 4, 4,5 5, 5,5 6, Foto Marin Söderqvist, Funäsfjällen 16
Bilden av Jämtland Härjedalen Jämtland Härjedalen - ett starkt potentiellt resemål Under november 29 intervjuades 1 5 slumpmässigt utvalda svenskar (18-74 år) om vilken bild/uppfattning de har om Jämtland Härjedalen. 47% har någon gång besökt Jämtland Härjedalen på en fritidsresa under sommarhalvåret. 18% anger att det senaste besöket skedde under den senaste 5-årsperioden. 45% har någon gång besökt Jämtland Härjedalen på en fritidsresa under vinterhalvåret. 17% anger att det senaste besöket skedde under den senaste 5-årsperioden. Jämtland Härjedalen är totalt sett tämligen välkänt bland den svenska allmänheten och hamnar högt på listan över geografiska associationer (platser/orter) som man förknippar med norra Sverige. Sammantaget så är det lika många som nämner platser/orter i Jämtland Härjedalen som i Västerbottens län. Det är endast Norrbottens län som får fler svar, delvis beroende på att det området också ligger längst norrut. Östersund och Åre är de orter som hamnar högst på listan över orter som associeras med Jämtland Härjedalen. När det handlar om potentiella resmål i norra Sverige så har Jämtland Härjedalen en ännu starkare position, både sommar och vinter, men allra tydligast på vintern, då Jämtland Härjedalen toppar listan. Sommartid hamnar Jämtland Härjedalen på en 2:a plats. Sommartid toppar Östersund bland enskilda orter i Jämtland Härjedalen tätt följt av Åre. Endast Kiruna hamnar högre upp på listan. Efterfrågade resmål vid en resa till norra Sverige Vintertid är det omvänt förhållande där Åre utmärker sig mycket starkt med en tydlig 1:a plats med en svarsandel på nästan 35%, följt av Sälen på 15%. Östersund hamnar på sjätte plats runt 5%. Även Vemdalen och Funäsdalen finns med på topp 1-listan strax efter Östersund. 6% Spontana associationer - orter/platser i norra Sverige Kiruna Umeå Luleå Östersund Åre Piteå 5% 4% 3% 5% 5% Sommar Vinter Sundsvall Haparanda Sälen Jokkmokk Dalarna Boden Skellefteå Lappland Jukkasjärvi Abisko Riksgränsen Gällivare Stockholm Ishotellet 2% % 22% Jämtland Härjedalen 25% Norrbotten 8% Dalarna 2 12% 8% Västerbotten 8% 1% Västernorrland 2% 1% Gävleborg 12% 5% Övriga 8% 12% Kan inte tänka mig att resa 5% Vet ej % 5% 15% 2% 25% 3% 35% 17
Mer vinter än sommar - Turism, vintersport, friluftsliv och naturen är starka kännetecken Spontana fria associationer till Jämtland Härjedalen kategoriserade svar Natur/naturtyp övrigt Skidor/skidåkning/vintersport Jämtland Härjedalen har sammantaget en stark position bland den svenska allmänheten, men utmärker sig allra tydligast som ett område som sammankopplas med vinter. Det gäller såväl allmänt som när det handlar om resande. Bidragande är naturligtvis de många och starka vinterdestinationerna med Åre i spetsen och de starka traditionerna till skidsport i allmänhet och de många lyckade tävlingsarrangemangen i alpint, längdåkning och skidskytte. Utöver vinter och vinterupplevelser märks att Jämtland Härjedalen i hög grad förknippas med natur/naturupplevleser, uttryckt både som konkreta naturtyper, men också i termer av vacker natur, ren oförstörd miljö etc. Synen på befolkningen är också positiv, beskriven både som öppen och gästvänlig, vilket också märks i olika gästundersökningar, men också i termer av en sund och aktiv livsstil. Områden som ytterligare behöver stärkas är i hög grad kopplade till företagande, arbetsmarknad, forskning och utbildning. Ort/plats övrig/geografisk koppling Åre Djur Fjäll Östersund Snö/vinter Friluftsaktiviteter Positiva begreppadjektiv Relationer Kallt/kyla/väderrelaterat Bär/blommor växtlighet Negativa begrepp/adjektiv Övrigt Vet ej Top of mind Totalt Foto Johan Ranbrandt % 5% 15% 2% 25% 18
Utmärkande för Jämtland Härjedalen I J/H finns en vacker natur Jag förknippar J/H med olika typer av vinterevenemang 4,7 5,3 I J/H finns en ren/oförstörd miljö 4,6 I undersökningen har de svarande fått ta ställning till ett antal påståenden och ange i vilken grad de instämmer till dem. Ett högre värde på skalan 1-6 innebär högre instämmelsegrad. I J/H finns mycket som är attraktivt att se, uppleva eller göra under vinterhalvåret Befolkningen i J/H är överlag öppen och gästvänlig När folk i min omgivning pratar om J/H är det ofta i positiva termer 4,3 4,3 4,5 Jag förknippar J/H med en sund och aktiv livsstil 4,3 I J/H finns mycket som är attraktivt att se, uppleva eller göra under sommarhalvåret 4,1 Jag förknippar J/H med småskalighet 3,9 I J/H finns många ledande tillverkare av fritids-friluftsutrustning (outdoor) I J/H finns en spännande/attraktiv matproduktion 3,7 3,6 Jag förknippar J/H med drivkraft och framtidstro 3,5 Kommunikationsmöjligheterna till J/H är goda 3,4 I J/H finns ett positivt företagsklimat 3,4 Det finns en stark koppling mellan J/H och Tröndelag i Norge 3,4 Jag förknippar J/H med olika typer av sommarevenemang 3,2 Jag förknippar J/H med innovation och nytänkande 3,2 I J/H finns en attraktiv utbildnings och forskningsmiljö 3,1 Min kännedom/kunskap om J/H är god 2,8 Foto Tina Stafrén I J/H finns en attraktiv arbetsmarknad J/H är en region/ett område som jag skulle kunna bosätta mig i 2,3 2,7 1, 1,5 2, 2,5 3, 3,5 4, 4,5 5, 5,5 6, 19
Skidåkning på vintern och vandring på sommaren På frågan om vad man skulle vilja göra/ se/uppleva under en ev. resa till Jämtland Härjedalen så är skidåkning och då allra främst utförsåkning det som lockar mest. Men även längdåkning uppvisar en stark (ökande?) efterfrågan. Man kan också se en tydlig tendens till en framväxt av alternativa aktiviteter till skidåkning, främst skoter, men också mer äventyrsrelaterade. Sommartid dominerar vandring/fjällvandring bland efterfrågade aktiviteter, följt av rundtursresa där man ser och upplever olika typer av saker. Även fiske har en stark position som dragare under sommarhalvåret. Även under sommarhalvåret kan man se en tendens till ökat intresse för olika typer av äventyrsinriktade aktiviteter inkl. cykling/ mountainbike. Göra/se/uppleva vintertid Göra/se/uppleva sommartid Utförsåkning 63% Fjällvandra 56% Längdåkning 3% Åka runt och titta på/uppleva 31% Åka runt och titta på/ uppleva Åka skoter Fiska Snowboard Nöjesliv/underhållning Besöka anläggning (museum, djurpark, bad) 5% Söka lugn & ro/ avkoppling för kropp och själ Äventyrssport (ex. klättring, skärmflyg hundspann) Turåkning 3% 7% 2% 9% 11% Fiska Besöka anläggning (museum, djurpark, bad) Besöka evenemang (auktioner, konserter, marknader Paddla kanot Äventyrssporter (ex. forsränning, klättring, skärmflyg) Plocka bär, svamp Söka lugn & ro/ avkoppling för kropp och själ Hälsa på släkt/vänner Mountainbike/cykla 5% 3% Rida 3% 6% 6% 2% Hälsa på släkt/vänner 2% Matupplevelser 2% Matupplevelser Besöka evenemang (auktioner, konserter, marknader Annat 1% 1% Jaga Kursverksamhet (ex fjäll, botanik) 2% 1% Annat 7% % 2% 3% 4% 5% 6% 7% % 2% 3% 4% 5% 6% 2
Drygt 2,2 miljoner skiddagar på länets skidanläggningar Antal skiddagar (tusental) på skidanläggningar i Jämtland Härjedalen - utveckling perioden /1-1/11 Källa: SLAO * Baserat på Jämtland Härjedalens SLAO-anslutna anläggningar (topp 5-listan för Sverige). 2 5 Skidåkning är den aktivitet som lockar besökare allra mest till Jämtland Härjedalen vintertid. Även längdåkning lockar, liksom andra äventyrsrelaterade aktiviteter som skoteråkning. Åre är Jämtland Härjedalens största alpina skidort, medan Funäsfjällen dominerar inom längdåkning. Samtliga skiddestinationer erbjuder även andra vinteraktiviteter. Antal åkdagar (tusental) på skidanläggningar i Jämtland Härjedalen vintern 21/211. Källa: SLAO 2 1 5 1 5 1 678 1 719 1 999 1 945 1 988 2 62 2 62 2 263 2 423 2 354 2 211 1 8 998 /1 1/2 2/3 3/4 4/5 5/6 6/7 7/8 8/9 9/1 1/11 6 4 2 Åre 52 Vemdalen Klövsjö 184 Tänndalen 141 Lofsdalen 13 Bydalsfjällen 11 Det totala antalet skiddagar (1 person som åkt skidor under 1 dag) på länets skidanläggningar uppgick vintersäsongen 21/211 till drygt 2,2 miljoner, vilket är en minskning om drygt 14 skiddagar, jämfört med föregående säsong. Åre svarar för 45% (998 åkdagar) av dessa, följt av Vemdalen-Klövsjö med 52 skiddagar. På tredje plats hamnar Funäsfjällen med drygt 35 skiddagar. 58 Ramundsberget Funäsdalsberget 29 Storlien 22 Östersund 19 Trillevallen Den totala liftkortsförsäljningen uppgick till drygt 39 miljoner kr, en minskning med jämfört med säsongen 29/21. Under 2-talet har antalet skiddagar utvecklats i en positiv riktning, från knappt 1,7 miljoner säsongen /1 till drygt 2,2 miljoner säsongen 1/11, vilket motsvarar +32%, även om de senaste 2 säsongerna har utvecklats något negativt. 21 Visste du att... Den första liften i Norden uppfördes 1938-39 på baksidan av Holmenkollen i Norge. Sveriges första riktiga skidlift fanns vid Lundsgården i Åre och invigdes 194. Nästa lift byggdes i Storlien och var en linbana med liftkortspriset 4 öre/dag! 1952 invigdes korglinbanor med s k hinkar i Åre och Riksgränsen och samma år uppfördes liften i Gustafsbergsbacken på Frösön, Östersund. Inför säsongen 211/212 fanns sammanlagda planer på att investera 892 miljoner kronor i svenska skidorter. En stor del av investeringarna ligger i att förlänga skidsäsongen. I Jämtland Härjedalen planerade de största skidanläggningarna; Åre, Vemdalen, Tänndalen, Lofsdalen, Trillevallen och Bydalsfjällen tillsammans att satsa 333 miljoner = 37% av den totala summan. (SLAO) De största skidanläggningarna i Sverige ligger i Dalarna och Jämtland Härjedalen. Tillsammans står dessa områden för 8% av av samtliga skidanläggningar i Sveriges omsättning. (SLAO) Skidsystemet Nordic Ski Center för längd- och turåkning i Funäsfjällen är ett av världens längsta. 3 km pistade och välskyltade spår, och 45 km rösade turleder. Spårkort är obligatoriskt kl 9.-17.. I Östersunds kommun finns 125 km preparerade längdskidspår. Varje år sparas ett stort antal kubikmeter snö för tidig spårläggning inför Östersunds snögaranti från 1 november. Konstsnöspåret kostar årligen ca 1,2 miljoner kronor att upprätthålla och intäkterna från kortförsäljningen uppgår till ca 2 kr. (Östersunds kommun)