Mall för en kortare rapport/uppsats Detta dokument beskriver vad som ska ingå i en kortare vetenskaplig rapport. Du kommer att skriva rapporter på denna form i ett antal kurser under din utbildning, t.ex. i kurserna om databasteknik, kommunikationsnät och mobila applikationer. En mall för en sådan rapport finns längre fram i detta dokument. I alla rapporter du kommer att skriva, kortare rapporter såväl som examens- och projektarbeten, ställs krav på "vetenskaplighet". Detta innebär bland annat att du på ett eller annat sätt måste belägga det du påstår och redogöra för hur du kommit fram till sitt resultat. Rapporten måste därför på ett klart och entydigt sätt beskriva den använda metodiken steg för steg, med en detaljgrad som gör det möjligt för läsaren att t.ex. upprepa ett experiment eller kontrollera de påståenden du bygger din argumentation på. Analysarbetet skall dokumenteras utan att t.ex. hoppa över viktiga beräkningssteg, så att läsaren kan kontrollera om beräkningarna är korrekt utförda. Man kan också i en rapport hänvisa till andras undersökningar och resonemang genom att ange källhänvisningar. I fallet att rapporten är en kartläggning av ett område, eller besvarar en fråga, genom litteraturstudier (survey) är det viktigt att de källor som används är tillförlitliga och att de finns källhänvisningar till dessa; läsaren ska i detta fall kunna gå till källa för att kontrollera påståenden eller fördjupa sig i ämnet. Alla påståenden i texten som inte är triviala, i meningen allmänt accepterade, måste ha en källhänvisning så att läsaren kan verifiera dessa. Behandlar texten något som läsaren inte förväntas känna till, kan man ge en kort sammanfattning av innehållet. Mer information om vetenskaplighet rapporter finns bl.a. i projekthandboken för KTH STH, avsnitt A8.3. Språket i en vetenskaplig eller teknisk rapport är formellt; man skriver i passiv form samt i dåtid. För närmare anvisningar om språket i rapporten, se projekthandboken för KTH STH, avsnitten A8.4 och A8.7.
Rapportens rubrik (rubriken bör tydligt koppla till frågeställningen) Namn e-postadress September 2014 Sammanfattning Sammanfattningen skrivs sist och sammanfattar rapportens innehåll på fem till tio rader samt ett antal nyckelord (högst tio stycken). Sammanfattningen ska kortfattat redogöra för problemställningen och dess relevans, lösningen och resultatet så precist som möjligt. Det ska gå att med behållning läsa sammanfattningen fristående och denna får inte innehålla referenser och specifika akronymer som inte förklaras. Datorbaserade sökningar grundas oftast på rapportens sammanfattning och nyckelord. Sammanfattningen i en kortare rapport kan med fördel formuleras i fyra meningar: Första meningen presenterar problemet Andra meningen klargör varför detta är ett problem Tredje meningen presenterar resultatet Fjärde meningen presenterar slutsatsen Nyckelord Ange ett antal nyckelord 1 Inledning Problemställningen som ska besvaras eller diskuteras i rapporten ingår alltid i introduktionen, tillsammans med motivering till varför detta är ett problem. Ibland, speciellt i längre inledningar, låter man problemställningen få en egen underrubrik i inledningen. Det är viktigt att problemformuleringen är tydlig, fokuserad och har tillräcklig komplexitet för att arbetet ska vara av värde (se t.ex. skrivguiden.se för mer information om detta). 2 Bakgrund och teori I detta kapitel presenteras bakgrunden till problemställningen. Här redovisas teori och tidigare arbeten som är väsentliga för den fortsatta behandlingen. Det kan göras i form av en genomgång av littertur och forskningsresultat. I den löpande texten hänvisas till de källor som används (se kapitlet nedan om källförteckning). 3 Metod och resultat I detta kapitel presenteras den metod som används och resultatet av det arbete som gjorts; förväxla inte resultat med analys och diskussion. Kapitlet kan se olika ut beroende på vilken metod som valts för att lösa problemet, vilket beskrivs i kapitel 3.1 respektive 3.2. I en längre rapport bör även alternativa modeller och lösningsmetoder presenteras och värderas. 4
3.1 Rapport som bygger på experiment, prototyp eller likande Om rapporten bygger på experimentella mätningar, utveckling av en prototyp eller liknande kan avsnittet delas in i ett antal underkapitel som exempelvis beskriver metodik och lösningsmetoder som används modeller som används eller utvecklas verktyg och experimentuppsättning (testbädd, prototyp, simulering etc.) datainsamling och redovisning av statistik sammanfattning av resultat av använda metoder och modeller Exempel på metodik i akademiska uppsatser och undersökningar är t.ex. att man använder en fallstudie, gör en kartläggning och klassificeringen (survey), utför experiment och tester, simulerar en modell, utvecklar av en prototyp eller bygger en konstruktion. Med lösningsmetoder menas oftast det tillvägagångssätt som väljs för att lösa den problemställning som arbetet ska lösa eller analysera, dvs. vägen från problem till lösning. Metoderna ska vara utformade så att de kan prövas, granskas och eventuellt upprepas av andra. Diskussion och utvärdering av använda och alternativa metod görs i kapitlet om analys och diskussion. 3.2 Rapport som besvarar en fråga via litteraturstudier Om litteraturstudier används som metod för att besvara problemställningen eller om rapporten är en kartläggning av ett område (survey), redogör kapitlet Resultat för vad som kommit fram under litteraturstudien. Det är viktigt att de fakta som presenteras är relevanta för just den problemställning som behandlas. Om arbetet går ut på att jämföra olika sätt att lösa ett problem eller att jämföra olika teknologier, är det viktigt att samma aspekter tas upp för alla de möjliga lösningar eller teknologier som presenteras. Själva analysen av de fakta som presenteras, t.ex. jämförelsen av de olika alternativ som presenteras hör inte hemma här utan presenteras i kapitlet Analys och diskussion. Det är viktigt att kunna hänvisa till verifierbara och trovärdiga källor här. Icke-triviala påståenden ska alltid motiveras med en referens till källan alternativt med vettig argumentation. 3.3 Formler, figurer, tabeller m.m. Matematiska formler skrivs med en speciell editor för detta; i Word finns en formel-editor under Infoga/Ekvation. Formlerna bör numreras, och då längst ut till höger. Hänvisningar till ekvationer sker med referens till ekvationsnumret. Alla variabler definieras i den löpande texten. Se följande exempel: Den effekt P i, j som överförs från basstation i till mobiltelefon j modelleras enligt följande: P i, j =C P G i i, j α d (1) i, j P Där i d är basstationens sändareffekt; i, j är avståndet mellan basstationen och mobilen; α är en utbredningsexponent som är 2 i fri rymd och cirka 3 till 4 i stadsbebyggelse; C är en faktor som G beror av antennförstärkning, kanalfrekvens och antennhöjd; samt i, j är en stokastisk variabel som återspeglar fädningens inverkan. Beskrivningar av strukturer, t.ex. arkitekturen för en systemlösning (för en prototyp eller konstruktion) hålls på en övergripande nivå, t.ex. med blockschema för hård- eller mjukvara 5
(algoritmer beskrivs bäst med pseudokod). Mer detaljerade scheman eller kod läggs med fördel i bilagor. Om andras arbete och resultat används (kod, kretslösningar etc.) ska detta anges tydligt. Figurer och tabeller ska numreras och förses med lämplig text. Den löpande texten måste alltid referera till figuren eller tabellen (i annat fall behövs inte figuren), t.ex. som framgår av figur 1. Notera att du aldrig får använda bilder om du inte har upphovsrättsinnehavarens uttryckliga tillåtelse till detta. Källa ska anges för alla figurer och för all tabelldata (ev. källa författaren ). Figur 1: Beskrivning av diagram - Antal omsända ramar per sekund (y-axeln) för olika fönsterstorlek (x-axeln). Ett exempel på tabell visas nedan. Tabell 1: Mätresultat för undersökta metoder. Kortast Längst Medel Metod ett 10 ms 30 ms 20 ms Metod två 20 ms 40 ms 35 ms 4 Analys och diskussion Under denna rubrik analyseras de resultat som tagits fram i föregående kapitel och dina tolkningar av resultatet presenteras. Om litteraturstudier används som metod för att besvara problemställningen eller om rapporten är en kartläggning av ett område (survey), är det i detta kapitel du gör själva jämförelsen eller analysen av de fakta som presenterats i kapitlet Resultat. När resultaten analyseras bör följande behandlas: Metoden: vilka fördelar och nackdelar har denna? Vad innebär resultaten som presenterats tidigare? Vilka eventuella tendenser ser du och hur ska dessa tolkas? Vilka konsekvenser får resultaten? Förmågan att analysera, bedöma, bemöta, förbättra och producera argument är själva kärnan i all akademisk kunskapsbildning. Det är därför viktigt att ärligt och tydligt redovisa sin argumentation. 6
Om vissa delar i problemställningen inte kan besvaras ska även detta faktum analyseras och diskuteras. Eventuella konsekvenser för samhället ur ekonomisk, social, etisk och miljömässig synvinkel kan diskuteras här. 5 Slutsatser Här beskrivs, kortfattat, de väsentligaste resultaten som framkommit, relaterat till problemformulering och målsättning. Slutsatsen blickat också framåt genom att ge förslag på nya frågeställningar som framkommit som ett resultat av arbetet, förslag till fortsatt arbete och utveckling av metoder. Källförteckning Referenser och citat i löpande text Referenser till tryckta, elektroniska och muntliga källor ska anges löpande i texten i rapporten. Källor ska anges för att styrka påståenden och slutsatser som baseras på tidigare arbeten och publikationer. En läsare ska med ledning av källförteckningen på egen hand kunna granska och värdera ditt arbete (källkritik). Ett exempel på källhänvisning i den löpande texten: Enligt Eriksson [1] kan dynamiska SFN ge betydande prestandavinster ([1] är här en hänvisning till källförteckningen). Referenser kan sammanfattningsvis användas till att styrka dina antaganden att ge läsaren möjlighet att granska dina resultat att tydligt skilja på ditt bidrag och andras arbeten som använts att visa hur arbetet är relaterat till tidigare resultat och teknikområdet i stort Observera att kopiera in en text utan att ange dess källa betraktas som plagiat och därmed allvarligt fusk. En kortare text, normalt högst en mening, kan citeras i rapporten, men det måste då tydligt framgå att det är just ett citat, omgivet av citattecken ( ) och med referens till källan. Källförteckningen En källförteckning (lista över referenser) upprättas i slutet av rapporten för att ge läsaren en samlad upplysning om samtliga källor som du refererar, citerar eller av annat skäl hänvisar till i den löpande texten. Källor ska anges så noggrant att läsaren ska kunna kontrollera dem, om de finns tillgängliga via bibliotek eller på Internet. Använd vederhäftiga förstahandskällor som t.ex. publikationer som är vetenskapligt granskande och officiella standarder. Undvik indirekta källor (t.ex. Wikipedia, populär-vetenskapliga referat, privata hemsidor och studentuppsatser). Var källkritisk, särskilt mot produktpresentationer från företag. Tänk på att kvaliteten på materialet på Internet varierar och att det i praktiken är omöjligt att bedöma trovärdigheten för källor där avsändaren av budskapet inte framgår (annat än genom att kontrollera fakta mot andra, trovärdiga, källor). Normalt går det inte att avgöra vem som är avsändaren bakom en text på Wikipedia och liknande webbplatser. 7
Ta endast med källor i förteckningen som du refererar eller citerar i den löpande texten. Samtliga källor som tas upp i källförteckningen ska vara kopplade till rapporten genom hänvisning i den löpande texten, enligt Vancouver-systemet, som är vanligt förekommande i rapporter i tekniska ämnen. Enligt Vancouver-systemet ordnas källförteckningen i den ordning källorna refereras i den löpande texten, och källhänvisningen anges i texten med en siffra inom hakparenteser, t ex. [1] eller [2], [3]. De anges även i denna ordning i källförteckningen. Ett exempel på källhänvisning i den löpande texten: Enligt Eriksson [1] kan dynamiska SFN ge betydande prestandavinster. Källförteckningen placeras i slutet av dokumentet, exempel anges nedan. [1] M. Eriksson, Dynamic Single Frequency Networks, IEEE Journal on Selected Areas in Communications (J-SAC), vol. 19, nr. 10, 2001, s. 1905-1914. [2] Svenska Datatermgruppen, Information om datatermer, http://www.nada.kth.se/dataterm/ Publicerad 1998-08-20. Hämtad 2005-04-11. (Exempel på referens till webbsida). Eftersom information på webben revideras ofta och webblänkar kan upphöra att fungera, måste datum anges när informationen hämtades från webbsidan. För webbaserade källor krävs ibland anvisningar för hur källan kan hittas. 8