Author Caroline Grotell Phone +46 10 505 54 12 Mobile +46706511419 E-mail caroline.grotell@afconsult.com Date 2015-04-27 Åsfjorden (SE658086-134974) Yttrande över förslag till ny statusklassning respektive yrkande på ändring av bedömning avseende övergödning ÅF-Infrastructure AB BillerudKorsnäs Sweden AB, Gruvöns Bruk Caroline Grotell Mats Ganrot ÅF-Infrastructure AB, Hamntorget 3, Box 467, SE-651 10 Karlstad Sweden Phone +46 10 505 00 00, Registered office in Stockholm, www.afconsult.com Corp. id. 556185-2103, VAT SE556185210301 Page 1 (17)
Innehåll 1 Inledning... 3 2 Produktion och utsläpp... 4 3 Beskrivning av Åsfjorden... 5 4 Recipientförhållanden i Åsfjorden... 8 4.1 Vattenkvalitet... 8 4.2 Bottenfauna... 11 5 Status och kvalitetskrav... 13 5.1 Information från VISS... 13 5.2 Yttrande... 14 5.3 Yrkande... 15 6 Referenser... 17 Page 2 (17)
1 Inledning Vattendelegationen i Västerhavets vattendistrikt fastställde status och kvalitetskrav år 2009 för ekologisk och kemisk status för vattenförekomsten Åsfjorden (SE658086-134974) (Figur 1-1). En revidering av status och kvalitetskrav under andra pågående förvaltningscykeln har föreslagits för vattenförekomster i vattendistriktet, däribland Åsfjorden. Dessa förslag är nu på samråd för eventuella kommentarer. Åsfjorden har tidigare fastställts ha God ekologisk status. I pågående revidering har den ekologiska statusen ändrats till måttlig. Motiveringarna är dock inte konsekventa samt i vissa fall felaktiga, vilket får till följd en missvisande bild av situationen i Åsfjorden. Detta leder till risk för felaktiga beslut och följder för verksamhetsutövare i området, där bl.a. föreslagna åtgärder i Åsfjorden har pekats ut för Gruvöns bruk (minskade emissioner av näringsämnen). Vänern/Värmlandssjön Figur 1-1 Vattenförekomsten Åsfjorden (SE658086-134974). (Från VISS). Gruvöns Bruk (markerad med röd ring). I efterföljande text redovisas en beskrivning av Åsfjordens miljöförhållanden avseende vattenkvalitet och bottenfauna, vilka har ingått i bedömningen av den ekologiska statusen. Page 3 (17)
2 Produktion och utsläpp Vid Gruvöns Bruk produceras blekt kraftpapper på egen sulfatmassa, nyfiberbaserad halvkemisk fluting samt flingtorkad blekt sulfatmassa. I Tabell 2-1 redovisas emissioner till Åsfjorden från senaste år tillsammans med gällande villkor, vilka fastslogs av Mark- och miljödomstolen så sent som januari 2013. Emissionsnivåerna till vatten från Gruvöns Bruk underskrider gällande villkor. Tabell 2-1 Emissionsnivåer till vatten under perioden 2010-2014 samt för tillståndsgiven och ansökt produktion (långtidsmedelvärden) inklusive gällande villkor för utsläpp till vatten. COD BOD 7 SÄ GFA * P tot N tot t/d t/d t/d kg/d kg/d 2010 27,1 2,0 3,4 64 490 2011 24,5 1,6 2,8 58 450 2012 24,6 1,5 2,9 54 390 2013 19,9 1,2 1,9 46 320 2014 23,5 1,2 1,8 46 310 Villkor fr.o.m. jan. 2013 33-5 75 500 * exkl mesa. Utsläppet av SÄ från mesa är på ca 1 t/d Page 4 (17)
3 Beskrivning av Åsfjorden Recipient för Gruvöns Bruk är Åsfjorden, som utgör en del av norra Värmlandssjön i norra Vänern (Figur 3-1). Åsfjordens medeldjup är ca 21 m, medan maxdjupet är mer än det dubbla, 54 m (Grahn et al., 1996). Norsälven Borgviksälven Borgvikssjön Grumsfjorden Åsfjorden Värmlandssjön Figur 3-1 Åsfjorden samt uppströms belägna sjöar och vattendrag. Provtagningspunkter för vattenkvalitet och bottenfauna markerade (Från Alcontrol, 2013). I den nordöstra delen av Åsfjorden mynnar Norsälven med en medelvattenföring på nivån 50 m 3 /s. Under 2000-talet har dock årsmedelvattenföringen varit högre, kring 60 m 3 /s (Figur 3-2). Variationen i flödet beror på att Norsälvens avrinningsområde är relativt stort, nästan 4200 km 2 och sträcker sig till norra Värmland (SMHI, 2014). Sett till hela avrinngsområdet består det till största delen av skogsmark ca 85 %. Närmast utloppet till Åsfjorden, består dock avrinningsområdet av dryga 20 % jordbruksmark. Via sundet i väster om Åsfjorden, nås Grumsfjorden, dit Borgsviksälven mynnar via Borgvikssjön, med en medelvattenföring på nivån 10 m 3 /s i älven. Utflödet från Grumsfjorden härrör från ett ca 1000 km 2 avrinningsområde, där ca 78 % utgör skogsmark, 13 % sjöyta och dryga 8 % jordbruksmark (SMHI, 2014). Page 5 (17)
Figur 3-2 Årsmedelvattenföring och transport av organiskt material (TOC) i Norsälven. Utöver dessa två större tillflöden sker avrinning från omgivande marker till Åsfjorden, exempelvis Portillaån. Åsfjorden öppnar sig i söder mot Vänern, där en tröskel mot Vänern tidvis begränsar vattenutbytet i de djupaste vattenmassorna. Det råder således komplexa hydrologiska förhållanden i Åsfjorden och angränsande delar av Vänern genom tillförseln av älvvatten från två system och genom förekomsten av en bottentröskel i fjordens mynning till egentliga Vänern. Åsfjordens ytvatten har däremot beräknats ha en kort vattenomsättning, 6-16 dagar (IVL rapportnr 1953, 2010; ursprungligen Persson, 1999). Detta pekar på att Stor-Vänern har betydelse för vattenkvaliteten även i Åsfjorden. Gruvöns Bruk leder kylvatten samt behandlat avloppsvatten till nordvästra delen av Åsfjorden. Vattnen leds ut via en avloppstub, som mynnar på knappt 40 meters djup, ca 750 m ut från standkanten. Huvudsakligen sker utspädningen och spridningen av avloppsvattnet vintertid utefter bottnarna och under den varma delen av året i större delen av vattenmassan, dock under sensommaren företrädesvis i närheten av temperatur-språngskiktet. Page 6 (17)
I Tabell 3-1 framgår de större källorna av fosfor och kväve samt organiskt material (TOC) till Åsfjorden; såsom Gruvöns Bruk, Nors- och Borgviksälven, reningsverk, Grumsfjorden samt Portillaån, utöver Vänerns inflöde. Av de större tillskotten av näringsämnen och organiskt material nämnda i Tabell 3-1, utgör ca 30 % av fosforbidraget och ca 10 % av kvävebidraget från Gruvöns Bruk och går i linje med en sammanställning av recipientkontrolldata för perioden 2008-2012 (Alcontrol, 2013). Däremot bör bidragen ställas i relation till Vänerns inflöde till Åsfjorden. I en utredning av IVL 2010 genomfördes en fosformodellberäkning där det framgick att av det totala flödet till Åsfjorden härstammade ca 80 % av fosforflödet från stor-vänern (IVL rapportnr 1953, 2010). Av det totala tillskottet av organiskt material till Åsfjorden redovisat i Tabell 3-1 utgör ca 10 % från Gruvöns Bruk. För organiskt material, tillkommer även den interna primärproduktionen i Åsfjorden. Brukets bidrag är dock än mindre, då Vänerns inflöde inkluderas. Tabell 3-1 Större tillskott av organiskt material (TOC), kväve och fosfor till Åsfjorden, utöver Vänerns inflöde, medel 2008-2013. Parameter Gruvöns Norsälven inkl Grumsfjorden** Slottsbron Portillaån** (ton/år) Bruk Vålbergs RV* inkl Borgviksälven RV*** TOC 3200 22 000 >3 400**** 14 saknas Totalkväve 145 1150 190 21 13 Totalfosfor 20 38 6 0,27 1 *Data från Alcontrol 2013; Alcontrol 2014 **SMHI, 2014 ***Data för 2011-2013 från Alcontrol 2012; Alcontrol 2013; Alcontrol 2014 ***enbart Borgviksälven, saknas info för Grumsfjorden Tidigare har det även förekommit utsläpp från tre sulfitbruk, ett sliperi, sågverk samt rayontillverkning till angränsande områden eller direkt till Åsfjorden. I efterföljande avsnitt redovisas vattenkvaliteten utifrån ovannämnda förhållanden. Page 7 (17)
4 Recipientförhållanden i Åsfjorden 4.1 Vattenkvalitet Vattenkvaliteten i Åsfjorden och Grumsfjorden övervakas genom regelbunden provtagning inom den samordnade recipientkontrollen (4-5 gånger/år). Vattenkvaliteten i tillflödena, Borgsviksälven och Norsälven, analyseras inom SLU:s regi (12 gånger/år). Undersökningsstationernas läge framgår i Figur 3-1, vilka kommer att ingå i redovisningen i efterföljande text. I Tabell 4-1 redovisas vattenkvalitetsparametrar för perioden 2008-2012 från ett antal undersökningsstationer. Dels redovisas resultat från Grumsfjorden (Ås15), uppströms Gruvöns Bruk samt dels från Åsfjorden (Ås9), nära Gruvöns Bruks utsläppspunkt samt i centrala Åsfjorden (Ås141). Som jämförelse redovisas även resultat från Stor-Vänern (Tärnan), vilken övervakas även inom SLU:s regi. Tabell 4-1 Fysikalisk-kemiska parametrar i Grumsfjorden (Ås15) och Åsfjorden (Ås9, Ås141). Medelvärden för perioden 2008-2012 i ytvatten och för syrehalt i bottenvatten från Alcontrol, 2013. Klassificering enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för sjöar (NV 4913), exkl fosfor, klorofyllhalt och siktdjup. Statusbedömning enligt Alcontrol, 2011 & 2013. Jämförelsevärden från Stor-Vänern (Tärnan) för perioden 2008-2012 från Alcontrol, 2013. Ås15 Ås9 Ås141 Tärnan Parameter Medel Klassificering Medel Klassificering Medel Klassificering Medel ph 7,1 Nära neutralt 7,3 Nära neutralt 7,4 Nära neutralt 7,4 Alkalinitet (mekv/l) 0,17 God buffertkapacitet 0,26 Mycket god 0,26 Mycket god 0,31 Vattenfärg (absorbans) 0,064 Måttligt färgat 0,070 Måttligt färgat 0,058 Måttligt färgat 0,038 Temp 11,7 13 11,8 10,3 Konduktivitet 4,9 7,6 7,8 8,3 Syrgas* (mg/l) 9,0 Syrerikt tillstånd 7,8 Syrerikt 9,2 Syrerikt 10.7 TOC (mg/l) 6,8 Låg halt 6,3 Låg 6,0 Låg 4,9 Kväve (mg/l) 384 Måttligt hög halt 549 Måttlig 583 Måttlig 617 Fosfor** 12 God Status 11 God/Hög Status 9 Hög Status 6 Klorofyll ** 5,4 God/Hög Status 3,2 Hög Status 3,1 Hög Status 1,9 Siktdjup** 3,0 Hög Status 3,2 Hög Status 3,6 Hög Status 4,7 * Genomsnittligt årsminimumvärde i bottenvatten, för Tärnan min-värden från 2008-2011 ** Klassificering enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (NV, 2007) enligt Alcontrol (2011) och Alcontrol (2013) baserat på tre årsvärden för 2008-2010 respektive 2010-2012. Page 8 (17)
Av Tabell 4-1 framgår att Åsfjorden och Grumsfjorden inte hotas av försurning då phvärdet är neutralt och buffertkapaciteten (alkaliniteten) är god/mycket god. Alkaliniteten vid Ås9 är snarlik, öppna Vänerns buffertförmåga, vilket pekar på att Vänerns inflöde har betydelse för vattenkvaliteten för Åsfjorden. Vattnet i Ås- och Grumsfjorden är betydligt färgat, vilket förklaras av att vattnet innehåller humusämnen, vilka kommer ifrån skogsmarker i avrinningsområdet. Norsälvens avrinningsområde består huvudsakligen av skogsmark (avsnitt 3). En något högre medeltemperatur kan skönjas vid station (Ås9) i yt- och bottenvatten närmast utsläppspunkten till Gruvöns Bruk jämfört med övriga undersökningsstationer i Grums-och Åsfjorden. Den modesta ökningen beror sannolikt på utsläpp av processoch kylvatten från bruket. Däremot kan inte konduktiviteten i ytvattnet ge en tydlig bild av utsläpp i området vid Ås9, dels för att vattenmassan i Stor-Vänern har en högre konduktivitet jämfört med Grums-och Åsfjorden. I bottenvatten vid Ås9 har det ibland registrerats förhöjda konduktivitetsvärden under sommarmånaderna under perioden 2008-2012, vilket visar att det förekommer utsläpp av bl.a. natrium och sulfat från bruket. Detta går även i linje med tidigare bedömning av recipientförhållanden 2002-2006 (Alcontrol, 2007). Den organiska halten, mätt som TOC, klassas som generellt låg och syrgashalten klassas som syrerikt tillstånd i alla undersökningsstationer. TOC-halten i Åsfjorden (Ås9) och Grumsfjorden klassas som låg för perioden 2008-2012, vilket även bekräftas av TOC-halten (6,1 mg/l) år 2013 (Alcontrol, 2014). TOChalten (dryga 6 mg/l) i bottenvatten vid Ås9 åren 2008-2013 kan även klassas som låg halt (Alcontrol, 2013 & 2014). Några haltförhöjningar av organiskt material med koppling till Gruvöns Bruk kan kan inte utläsas från vattenkvaliteten. Detta går i linje med tidigare bedömningar avseende halten av organiskt material i vid samtliga stationer i Åsfjorden och Grumsfjorden enligt Alcontrol, 2007. Halterna av organiska ämnen konstaterades vara låga under början av 2000-talet. Jämförelsen mellan halter av organiska ämnen, mätt som TOC, mellan närområdet till utsläppspunkten( Ås9) och referensområde i väster (Grumsfjorden Ås15), centrala (Ås141) och yttre Åsfjorden (Ås190) visade i stort sett inga skillnader för perioden 2002-2006. Detta tolkades som att mängden organiskt material som leds ut från Gruvöns Bruk har en liten påverkan på Åsfjorden. Detta återspeglas även i Figur 4-1, där halten av organiskt material mätt som COD Mn, som i stort sett varit oförändrad vid Ås141, sedan slutet av 1980-talet. Minskade utsläpp från Gruvöns Bruk samt nedstängning av sulfitbruk i området under 1970/80- talet minskade halterna av organiskt material i centrala Åsfjorden i bottenvattnet i början av 1980-talet (Grahn et al., 1996). Parallellt med de minskande halterna av organiskt material förbättrades även syresituationen. Page 9 (17)
Figur 4-1 Årsutsläpp av organiskt material (mätt som CODCr) från Gruvöns bruk samt årsmedelhalter av organiskt material (mätt som CODMn) i centrala Åsfjorden (Ås141, bottenvatten) åren 1975-2012. (Från Alcontrol, 2013) Däremot kan inte, trots en minskad utsläppsnivå av organiskt material från bruket på nästan 50 % sedan slutet av 1980-talet, detta återspeglas i Åsfjordens centrala del. Detta pekar på att Gruvöns Bruks utsläpp av organiskt material utgör en begränsad påverkan i Åsfjorden, vilket går i linje med tidigare bedömning 2007 (ALcontrol, 2007). En något lägre syrehalt kan skönjas i bottenvatten närmast brukets utsläppspunkt, men kan dock inte kopplas till halten av organiskt material, som klassas som låg. Syrerika förhållanden har registrerats i Åsfjordens bottenvatten för perioden 2008-2013, både i undersökningsstationen närmast utsläppstuben (Ås9), såväl som i centrala Åsfjorden (Ås141) (Tabell 4-1; ALcontrol, 2013; 2014). När det gäller näringsämnena, har fosforhalten klassats som god/hög status i Åsfjorden, såsom i Grumsfjorden (Tabell 4-1). Fosforhalten är på samma nivå i Åsfjordens bottenvatten som i ytvattnet under perioden 2008-2012. Näringsämnen har bedömts som fortsatt hög status i Åsfjorden och Grumsfjorden för perioden 2011-2013 (ALcontrol, 2014). Hög status har även bedömts för klorofyllhalt och siktdjup i Åsfjorden (Ås9) för perioden 2008-2013, såsom i Grumsfjorden (Tabell 4-1). Hög status har även registrerats för näringsämnen (fosfor), klorofyllhalt och siktjup i centrala Åsfjorden (stn 141), under samma period (ALcontrol, 2011; 2013; 2014). Haltnivåerna av fosfor och klorofyll pekar inte heller på någon påverkan av fosfortillskottet från Gruvöns Bruk för perioden 2008-2013. Detta går i linje med bedömningen från 2007 för perioden 2002-2006. Det konstaterades att fosforhaltskillnaderna var relativt små mellan Grumsfjorden och Åsfjorden, trots att under perioden 2002-2006 var fosforemissionen från Gruvöns Bruk större (medelvärde 29 t/år) än under senare år (20 ton/år). Detta går i linje med fosformodellberäkningen genomförd av IVL 2010 (IVL rapportnr 1953, 2010). I utredningen konstaterades att trots en reduktion av fosforemissionen på 20 kg/d (dryga 7 ton/år) så gav det ingen reducerad haltnivå av fosfor eller klorofyllhalt i Åsfjorden, vilket förklarades av att fosforbalansen styrdes av fosforinflödet från Stor-Vänern. Kvävehalten i Åsfjorden (Ås9) klassas som måttlig hög halt, såsom i Grumsfjorden. Den till synes högre kvävehalten i Åsfjorden (Ås9) beror på inslaget av kväve från inkommande vatten från Vänern. Detta styrks av resultatet på kvävehalten från Page 10 (17)
centrala Åsfjorden (Ås141) och öppna Vänern (Tabell 4-1). Högre kvävehalter i Stor- Vänern förklaras av bl.a. stort kvävenedfall över Vänerns stora yta och jordbrukspåverkan främst i områdena kring Vänerns södra del (Alcontrol, 2013). Målet för Vänern är att nå 600 µg/l, vilket börjar uppnås, från tidigare nivå på nivån 800-900 µg/l (Vänern, 2014). 4.2 Bottenfauna Bottenfaunaprovtagning genomförs årligen inom ramen för den samordnade recepientkontrollen vid station Ås9, d.v.s. mätpunkten närmast brukets utsläppspunkt. Övriga undersökningsstationer i Åsfjorden, Ås5 (uppströms bruket) och Ås 141 (längre nedströms) undersöks sedan 2004, vart tredje år, vilket skall beaktas vid bedömning av resultaten. I sjöar används BQI-index (Biological Quality Index), baserat på förekomsten av olika arter av chironomider (fjädermyggarter). Ett lågt BQI indikerar på sämre syrgasförhållanden, vilket dels kan bero på organisk belastning, vilket förbrukar syre. Dels kan det indirekt bero på näringspåverkan genom en hög primärproduktion, hög produktion av organiskt material som sedimenterar till sjöbotten. Det bör dock beaktas att beräkningen av BQI endast baseras på ett fåtal individer, varför resultaten får ses som osäkra (SLU, 2013). Detta gäller även för Grums- och Åsfjorden, där det förekommer undersökningsår där dessa specifika arter inte förekommer (se Figur 4-2). Exempelvis vid Ås5 i norra Åsfjorden, nedströms Norsälven, registrerades år 2010 inga fjädermyggor för beräkning av BQI, vilket ledde till bedömningen dålig status. Vid följande undersökningsår 2013 konstaterades däremot hög status för bottenfauna. Liknande variation har förekommit både vid Ås9 i Åsfjorden och vid Ås15 i Grumsfjorden (Figur 4-2), där Ås9 uppvisade hög status år 2010 medan måttlig status konstaterades efterföljande år. I undersökningarna har även studerats eventuella mundelsskador hos vissa Chironomider, vilket anspeglar på förekomst av miljögifter i sediment. Såsom tidigare nämnts, har Åsfjorden och dess angränsande områden varit tidigare hårt belastat av historiska utsläpp. Vidare är underlaget i dessa undersökningar i regel begränsat i Grums- och Åsfjorden och några entydiga resultat har inte erhållits. Av de tre stationerna undersöks Ås9, närmast Gruvöns Bruk, årligen. Under perioden 2008-2013 har mundelsskador registrerats två gånger och då på enstaka individer. De övriga två stationerna, vilka undersöks vart tredje år, har även uppvisat mundelsskador på enstaka individer under enskilda år, exempelvis år 2013. Andra parametrar som används för att beskriva och bedömma bottenfauna, inkluderar individtäthet, antal taxa och O/C-index. O/C-index beskriver förhållandet mellan antalet maskar (Oligochaeta) och sedimentlevande fjädermygger (Chironomidae). Höga värden visar på en dominans av maskar, ofta orsakad av hög näringsämnesbelastning och därmed låga syrgashalter. För Ås9 registreras däremot låga värden såsom för Ås5 och Ås141 (Figur 4-2), vilket pekar på låg näringsämnes-belastning och går i linje med resultat på vattenkvaliteten. Under femårsperioden 2008-2012 bedömdes näringsstatusen med koppling till bottenfauna generellt som god vid Ås9 enligt Alcontrol, 2013. Värdena för medelantal taxa och individtäthet vid Ås9 har visat på en viss variation, med högre värden kring milleniumskiftet för att sedan minska, medan högre värden åter har registrerats under senare år. Liknande variation har förekommit även vid de andra undersökningsstationerna i Grums- och Åsfjorden, vilket även beskrivits ovan. Page 11 (17)
Ås15-Grumsfjorden Ås5-norra Åsfjorden, nedströms Norsälven Ås9-Åsfjorden, nära utsläppspunkt till Gruvöns Bruk Ås141-centrala Åsfjorden Figur 4-2 Resultat från bottenfaunaundersökningar i Grums- och Åsfjorden (se stationernas läge i Figur 3-1) Det kan noteras att utsläpp av organiskt material från Gruvöns Bruk, vilket är syreförbrukande och skulle därmed kunna påverka bottenfaunan, har varit relativt stabilt under perioden 2008-2012 (Figur 4-1), då bottenfauna i Ås9 har uppvisat varierande resultat (Figur 4-2). Vidare kan noteras att under perioden 2001-2007, då bottenfauna vid Ås9 uppvisade stabila förhållanden, baserat på BQI, och Åsfjorden bedömdes ha hög status enligt VISS, var utsläpp av organiskt material från Gruvöns Bruk något högre jämfört med perioden 2008-2012. Däremot har transporten av organiskt material från Norsälven varit hög under perioden 2008-2012 (Figur 3-2), vilket pekar på att förhållandena för bottenfaunan har påverkats av Norsälvens flöde och materialtransport. Page 12 (17)
5 Status och kvalitetskrav 5.1 Information från VISS Vattendelegationen i Västerhavets vattendistrikt fastställde status och kvalitetskrav år 2009 för ekologisk och kemisk status för Åsfjorden (SE658086-134974). Förslag till reviderade status och kvalitetskrav har framtagit under andra pågående förvaltningscykeln. Nedan följer en sammanfattning av fastställda status och miljökvalitetsnormer år 2009 samt förslag på reviderade status och kvalitetskrav år 2013/2014. Informationen har inhämtats från VISS (2015-01-15). Ekologisk status Fastställd år 2009: God ekologisk status Kvalitetskrav: God ekologisk status år 2015 Förslag år 2014: Måttlig ekologisk status Kvalitetskrav: God ekologisk status år 2021 Orsaken till tidsfristen år 2014 angavs vara morfologiska förändringar, övergödning och flödesregleringar enligt VISS (se efterföljande text). Morfologiska förändringar Vattenförekomsten har bedömts ha problem med Morfologiska förändringar där den huvudsakliga påverkan som finns är anlagda eller brukade ytor nära vattenförekomstens strandlinje. För att nå god ekologisk status behöver en naturlig strandlinje återskapas. På grund av otillräcklig administrativ kapacitet och offentlig finansiering behövs tidsfrist till 2021. (Från VISS) Övergödning Vattenförekomsten har bedömts ha problem med övergödning, vilket indikeras av bedömning av Växtplankton och bedömning av vattenkemiska data från en mätstation. Näringsbelastningen på Vänern-Åsfjorden baseras på modellering, vilken visar att enskilda avlopp (3 %), jordbruk (32 %) och industri (40 %) är betydande källor för totalfosforbelastning. För påverkanskällan enskilda avlopp behöver lämpliga åtgärder vidtas (se åtgärdsförslag), vilket kan vara att åtgärda enskilda avlopp för att uppnå ökad rening, eller att ansluta enskilda anläggningar till kommunalt VA-nät. I tillrinnande vattendrag (Portilaån) finns förslag till åtgärder riktade mot belastning från jordbruk där strukturkalkning, kalkfilterdiken, gräsbevuxna skyddszoner, våtmarker för näringsretention samt fosfordammar bedöms vara tekniskt genomförbara och kostnads-effektiva åtgärder för att uppnå reduktion av fosforbelastningen. För att minska belastningen från jordbruket i den mån som kan behövas saknas idag tillräcklig lagstiftning, tillräcklig offentlig finansering, samt tillräcklig administrativ kapacitet. För påverkanskällan industri saknas idag konkreta åtgärds-förslag. Den påverkan som sker på Vänern-Åsfjorden är komplex och status för bottenfauna kan reflektera hög historisk belastning av organiska ämnen (cellulosahaltiga ämnen) som härrör från massa- och träindustri. Bottenfauna är därför ingen lämplig indikator för påvisning av den påverkan som sker på vattenförekomsten idag. För miljöproblemet övergödning ges tidsundantag för att ytterligare kunna kartlägga den påverkan som sker idag och för att vidta ekonomiskt rimliga och tekniskt möjliga åtgärder så att god ekologisk status kan uppnås 2021. (Från VISS) Page 13 (17)
Flödesregleringar Vattenförekomsten bedöms ej uppnå god ekologisk status och reglering av vattenståndet har bedömts utgöra ett betydande miljöproblem. Problemet kan åtgärdas med tillämpning av miljöanpassade flöden vid den regleringsdamm som finns vid Vänerns utlopp. Olika förslag till regleringsstrategi är under bearbetning och tidsundantag till 2021 har fastställts på grund av att den administrativa kapaciteten är otillräcklig då tillsyns- och omprövningsprocesser är tids- och resurskrävande. (Från VISS) Bedömning av ekologisk status enligt VISS: Vattenförekomstens ekologiska status bedöms vara måttlig. Utslagsgivande parameter har varit Bottenfauna och underliggande parametern BQI som antyder övergödning och syrefattiga för-hållanden. Problem med övergödning eller syreförhållanden bekräftas ej av Allmänna förhållanden där alla parametrar visar på hög status. Bottenfaunaproverna är tagna profundalt (djupa prov-tagningar) och status för bottenfauna kan reflektera sedimentation av cellulosahaltiga ämnen som skett långt tillbaka i tiden. Bottenfauna kan som ensam indikator av miljöproblemet övergödning ej påvisa den påverkan som sker idag. De hydromorfologiska parametrarna Hydrologisk regim i sjöar, samt Morfologiskt tillstånd i sjöar visar båda på måttlig status. Trots att syre- och övergödnings-problematiken endast kan påvisas med bedömning av en parameter för bottenfauna, har ekologisk status bedömts som måttlig med stöd av Hydromorfologiska parametrar. Bottenfauna har bedömts genom en expertbedömning. Parametrarna för hydrologisk regim har modellerats, medan para-metrar för Allmänna förhållanden och Morfologiskt tillstånd i sjöar har bedömts i enlighet med bedömningsgrunder. Ekologisk status har ändrats från god till måttlig jämfört med förvaltnings-cykel 2004-2009, vilket beror på att bedömning av en biologisk parameter varit utslagsgivande till skillnad mot tidigare bedömning där Allmänna förhållanden var utslagsgivande. (Från VISS) Möjliga åtgärder enligt VISS: Åtgärder för minskade fosforutsläpp från Gruvöns Bruk. Ökad fosfor/kväverening i industri. 5.2 Yttrande Motivering av övergödning är inte samstämmig med motivering av ekologisk status. Motivering för övergödning hänvisar till växtplankton och vattenkemiska data, medan motivering av ekologisk status hänvisar till bottenfauna. Övergödning indikeras av bedömning av Växtplankton och bedömning av vattenkemiska data från en mätstation. (se ovan). o Denna bedömning i VISS överrensstämmer inte med vad som bedöms för kvalitetsfaktorn växtplankton och vattenkemiska data i VISS. Växtplankton har bedömts ha hög status enligt VISS. Allmänna förhållanden (fysikaliska-kemiska parametrar) ha bedömts ha hög status enligt VISS, baserad på parametrararna Näringsämnen, Ljusförhållanden, Syrgasförhållanden och Försurning som alla visar hög status. o Detta överrensstämmer inte heller med vad som redovisas i den samordnade recipientkontrollen. Näringsämnen, klorofyllhalten (växtplankton) och siktdjup (ljusförhållanden) har bedömts ha god/hög Page 14 (17)
o o o o status under perioden 2008-2013 (se avsnitt 4.1), vilket går i linje med bedömning av allmänna förhållanden i VISS. Utifrån dessa resultat finns inga indikationer på övergödningsproblematik i Åsfjorden. Enligt information i VISS indikeras om att utsläpp från industri står för 40 % av fosforbelastningen till Åsfjorden. I Tabell 3-1 framgår att brukets bidrag jämfört med övrig källor är ca 30 %,vilket går i linje med tidigare recipientsammanställning (Alcontrol, 2013). I dessa sammanställningar har dock inte Vänerns inflöde beaktats. En fosformodellberäkning för Åsfjorden visar att 80 % av fosforinflödet härrör från Stor-Vänern (IVL rapportnr 1953, 2010). I IVL-utredningen konstaterades även att trots en reduktion av fosforemissionen på 20 kg/d (dryga 7 ton/år) så gav det ingen reducerad haltnivå av fosfor eller klorofyllhalt i Åsfjorden, vilket förklarades av att fosforbalansen styrdes av fosforinflödet från Sto- Vänern. Det mesta av fosfor från Gruvöns Bruk är partikulärt bundet och inte biotillgängligt och/eller hårt bundet till kalkföreningar (Alcontrol, 2007). Miljöproblemet Syrefattiga förhållanden p.g.a. belastning av organiska ämnen har i detta fall bedömts utifrån parametern Bottenfauna (BQI) vars bedömning visar på dåliga syreförhållanden. Bedömning av parametern Näringsämnen antyder att syrefattiga förhållanden ej beror på belastning av Näringsämnen. Slutsatsen är att syrefattiga förhållanden beror på belastning av organiska ämnen. Bedömningen av miljöproblemet har låg tillförlitlighet (VISS). o Det bör noteras att bedömningen i VISS har låg tillförlitlighet och att bottenfauna inte ses som en lämplig indikator för Åsfjordens miljöförhållanden enligt VISS (se ovan). o Resultat från recipientkontrollen visar på låg halt av organiskt material och syrerika förhållanden i Åsfjordens yt-och bottenvatten (Tabell 4-1 och avsnitt 4.1) o Det kan noteras att utsläpp av organiskt material från Gruvöns Bruk har varit relativt stabilt under perioden 2008-2012 (Figur 4-2), då bottenfauna i station Ås9 har uppvisat varierande resultat. o Vidare kan noteras att under perioden 2001-2007, då bottenfauna vid Ås9 uppvisade stabila förhållanden, baserat på BQI, och Åsfjorden bedömdes ha hög status enligt VISS, var utsläpp av organiskt material från Gruvöns Bruk något högre jämfört med perioden 2008-2012. o Däremot har transporten av organiskt material från Norsälven varit hög under perioden 2008-2012 (Figur 3-2), vilket pekar på att förhållandena för bottenfaunan har påverkats av Norsälvens flöde och materialtransport, i kombination med den historiska belastningen på Åsfjorden. 5.3 Yrkande I beslut av Vattendelegationen 2009 bedömdes Åsfjorden ha God ekologisk status. I pågående revidering har den ekologiska statusen ändrats till måttlig, dels p.g.a. att Åsfjorden har bedömts ha övergödningsproblem. Motiveringarna för övergödning är dock inte konsekventa samt i vissa fall felaktiga, vilket har belysts ovan i avsnitt 5.2. Ovannämnda sammanställning av recipientförhållandena i Åsfjorden i bl.a. avsnitt 4.1 pekar på att emissionerna av fosfor och kväve från Gruvöns Bruk har en begränsad påverkan på miljöförhållandena i Åsfjorden. Vattenkvaliteten visar på goda förhållanden, vilket bekräftas även av bedömningen i VISS; Problem med övergödning eller syreförhållanden bekräftas ej av Allmänna förhållanden där alla parametrar visar på hög status. Page 15 (17)
Övergödningsproblematiken i VISS kopplas till bottenfauna, där det dock konstateras i VISS att Bottenfauna är därför ingen lämplig indikator för påvisning av den påverkan som sker på vattenförekomsten idag. I sammanställningen ovan framgår även att emissioner till Åsfjorden från Gruvöns Bruk har varit lägre under andra förvaltningscykeln, jämfört med den första förvaltningscykeln då bottenfauna i Åsfjorden bedömdes ha hög status. Av ovannämnda anledningar yrkar Gruvöns Bruk på följande: Bedömningen för övergödningsproblematiken ändras Åtgärdsförslag för Gruvöns Bruk avseende minskade utsläpp av fosfor och kväve utgår, då det saknas underlag för en sådan bedömning Page 16 (17)
6 Referenser ALcontrol, 2014. Norra Vänern 2013. Norra Vänerns intressenter. Samordnad recipienkontroll i norra Vänern 2013. Rapport från Alcontrol Laboratories 2014. ALcontrol, 2013. Norra Vänern 2008-2012. Norra Vänerns intressenter, 538 sid. ALcontrol, 2012. Norra Vänern 2011. Norra Vänerns intressenter. Alcontrol, 2007. Sedimentundersökning i Åsfjordens Västra vik 2007 samt sammanställning av recipientdata för Åsfjorden 1975-2006. Grahn, O., C. Grotell & L. Lindeström, 1996. Miljöförhållandena i Åsfjorden recipient till Gruvöns bruk. Rapport från Miljöforskargruppen F95/041. IVL rapportnr 1953, 2010. Malmaeus, M., M. Almemark, M. Karlsson, O. Simon, Å. Sivard & T. Ericsson, 2010. Effekter av ytterligare reningssteg. Rapport från IVL & ÅF. IVL B1953. NV 4913. Bedömningsgrunder för miljökvalitet Sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket rapport nr. 4913, december 2000. ISSN 0282-7298. 101 sid. SLU, 2013. Arbogaåns avrinningsområde. Recipientkontroll 2012. Rapport för Arbogaåns vattenförbund 2013:8 från SLU (Institution för vatten och miljö). SMHI, 2014. Vattenwebb. Utflöde Grumsfjorden och Portillaån. VISS (Vatteninformationssystem i Sverige). www.viss.lst.se Vänern, 2014. Vänern. Årsskrift 2014. Vänerns Vattenvårdsförbund. Rapport nr 84 2014. Page 17 (17)