Sveakonferensen januari 2015

Relevanta dokument
Delrapport 2012 för projekt Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete.

ETABLERINGSTEKNIK OCH OGRÄSREGLERING I SLUTRAPPORT EKOLOGISKA UTSÄDESODLINGAR AV VITKLÖVER, RÖDKLÖVER OCH GRÄSFRÖ. Finansierat av SLU EkoForsk

Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete i samma rad

EKOLOGISK VALLFRÖODLING

Arbetssätt. Mekanisk ogräsbekämpning i växande gröda med ogräsharv och radhacka. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Försök med radhackningsteknik och radavstånd. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Rödklöversorters konkurrensförmåga L6-111

Specialmaskiner i ekologisk odling ogräsharv, radhacka, vegetationsskärare. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Ekologisk åkermarksbete med nya gräsarter demonstrationsprojekt på Rådde gård

En ökad utsädesmängd, med tre kilogram

Etableringstekniker i rörflen

Val av skydsgröda och behandling av. t och ängssvingel

Ogräsbekämpning i korn med vallinsådd av gräs, röd- och vitklöver

Ann-Charlotte Wallenhammar 1, Eva Stoltz 1 Åsa Käck 2

Bibliografiska uppgifter för Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling

Resultaten visar i ett medeltal för de fyra

Näringskvalitet i vallsortprovningen Växjö möte den 7 december Magnus Halling Forskningsledare Växtproduktionsekologi, SLU, Uppsala

Slutrapport 2011 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling

Radhackning i robusta odlingssystem

Slutrapport 2011 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling.

Utveckling av ekologisk vallfröproduktion genom deltagardriven forskning för lärande och utveckling

Hushållningssällskapet Rådgivning Agri

Ogräsbekämpning i korn med vallinsådd av gräs, röd- och vitklöver

Fröblandningar med rörsvingel och Hykor

En ökad utsädesmängd, med tre kilogram

EKOLOGISK VALLFRÖSKOLA

Praktisk vallbotanik och klöverhaltsbedömning

VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM - Förändringar i artsammansättningen

Ogräsharvning. - danska erfarenheter. Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket

OGRÄSBEKÄMPNING I KORN MED VALL- INSÅDD AV GRÄS, RÖD- OCH VITKLÖVER. av Klas Eriksson, HS Kalmar-Kronoberg-Blekinge

- Basagran SG + olja är dyrt men effektivt och mest skonsamt mot vitklöver.

Kvalitetsbrödsäd. IV: 1) ogödslat 2) 60 kg/ha i nötflytgödsel DC 30

Uttunning av ängsgröe med Roundup!? Lars T. Havstad, Bioforsk Landvik

Botanisk sammansättning i slåttervall- en undersökning på gårdsnivå av olika sådda marknadsfröblandningar i Sjuhärad och Jönköpings län.

Forskning och Utveckling på Hushållningssällskapet. Eva Stoltz Sveakonferensen 13 jan 2016

Mekanisk ogräsbekämpning. Per Ståhl Hushållningssällskapet Vreta Kloster.

Samodling av majs och åkerböna

I projektet ingår också analys av foderkvalitet på färsk och ensilerad gröda. Resultaten presenteras vid senare tillfälle.

Vallsortprovning. Timotejsorters konkurrensförmåga, L Rödklöversorters konkurrensförmåga, L6-111

Frö- och Oljeväxtodlarna

Svenska ekologiska linser Odlingsåtgärder för framgångsrik produktion av en eftertraktad råvara

Vallfröblandningar för balanserat förhållande mellan klöver och gräs vid ekologisk odling på lerjord. Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland

Mellangrödor. i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter. Pauliina Jonsson, Växa Sverige

TIMOTEJSORTERS KONKURRENSFÖRMÅGA

VALL OCH GROVFODER. Timotejsorters konkurrensförmåga. Vall. Syftet med serien L som avslutas under 2011 är att studera sex olika timotejsorters

Jordbruksinformation Starta eko. Växtodling

Försöksåret 2016 Ett axplock ur verksamheten på Hushållningssällskapet Sjuhärad

Hur behåller vi klövern frisk i vallen? Ann-Charlotte Wallenhammar

Kväveförsörjning av ekologiska höstoljeväxter studie av olika kvävekällor, tillförseltidpunkter och myllningstekniker

Delrapport 2010 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling.

Kvävegödsling till ekologisk höstraps. Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus

Mellangrödor i växtföljden växtskyddsperspektiv

Vallblandningsstrategi lathund för vallblandningar

Orienterande demoodling - praktiskt test och demo av odlingssystem där halva ytan bearbetas

Jordbruksinformation Åtgärder mot hästhov i ekologisk odling

Syfte med försöken. Försöksplan M Försöksplatser

Trindsäd, oljeväxter och vallfrö Skövde

Växjö möte Vallfröblandningar för breddat skördefönster (R6/L6 4562) N. Nilsdotter Linde 1, M. Halling 1 och J. Jansson 2

Vall- arter, sorter och nyheter Ympning av lusern. Louice Lejon & Christian Danielsson Lantbrukarkonferensen

Utvecklin ng av ekologisk klöverproduktion

Uddevallakonferensen 2015

Officiella provningsplatser vallsorter från 2013

VALL. Vallfröblandningar med rörsvingelhybrid och rörsvingel. Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet, Skara

Växtskydd vid vallanläggning, fritfluga och lövvivel

VALLFRÖ lyfter. VALLFRÖ ett utvecklingsprojekt från Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare

Protokoll fört vid skypemöte med arbetsgrupp Kvävegödsling till vall

Ogrässanering lämpliga tidpunkter Anneli Lundkvist, SLU

Gödslingsstrategier till vall. Linda af Geijersstam Hushållningssällskapet Kalmar

Vallblandningsstrategi lathund för vallblandningar

Vallprognos och gräs i intensiva skördesystem- tre eller fyra skördar i gräsvallar Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad

Samodling av åkerböna och lupin med stråsäd

Ogräsregering i ekologisk odling en studie av åkermolke (Sonchus arvensis L.) Lägesrapport 2007

Vårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus

Redovisning 2009: Utveckling av ekologisk utsädesproduktion av vallfrö genom deltagardriven forskning

Växtföljder Logården. Konventionellt Ekologiskt Integrerat. Logården utveckling av hållbara och produktiva odlingssystem

Uppdaterade gödslingsrekommendationer. Pernilla Kvarmo Katarina Börling

Renkavle och åkerven Hur bekämpar vi och stoppar spridningen?

Uppdaterade gödslingsrekommendationer. Maria Stenberg Pernilla Kvarmo Katarina Börling

RÖDSVINGEL Odlingsvägledning

Ogräsreglering genom avpustning i ekologiska utsädesodlingar av rödklöver (Trifolium pratense ) och vitklöver (Trifolium repens)

Bibliografiska uppgifter för Vallfröblandningar i intenisva skördesystem - marknadsblandningar

Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare. Försök- och utvecklingsprojekt är basen i verksamheten

Utsädesmängd och radavstånd i åkerböna Seniorkonsult Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB E-post:

Vallfröblandning för breddat skördefönster

L Vallfröblandningar för ökad baljväxtandel Gäller säsong 2016 Version , Magnus Halling/Ola Hallin

Skördeteknik i vallfrö

Slutrapport för projekt SLV finansierat av SLO-fonden

Miljömedvetna och uthålliga odlingsformer

Växtproduktionsekologi Crop production ecology Swedish University of Agricultural Sciences

Ekologisk höstoljeväxtodling. Etableringens tre hörnstenar. Sådd i tid. N-gödsling. Etableringsteknik. Moderna sorter

Stråsädesväxtföljder med gröngödslingsträda/mellangröda

Näringsvärde hos vallgräs kring skörd 1 och 2

Hjälpsådd av vallar kunnskapsstatus och vägen vidare. Mats Höglind

Förädling av spannmål viktiga egenskaper testas i nya försök

ÅR ODLINGS- Konventionell PLATS: PLAN: FÖRSÖKS- ADB SYSTEM: utan kreatur NUMMER: NUMMER:

Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö. Råd i praktiken

(SAS Mixed Procedure)

Aktuella ogräsförsök 2015

Försöksåret 2009 Ett axplock ur försöken och demonstrationer på Hushållningssällskapet Sjuhärad Rådde gård Länghem

R8-74B PM För sådd, skötsel och skörd av långtidsförsök med monokultur

Transkript:

Sveakonferensen 13-14 januari 2015

Etableringstekniker i ekologiska klöver- och gräsfröodlingar Ann-Charlotte Wallenhammar 1 Per Ståhl 2 Bo Cristianson 3 Lars Andersson 4 Lars Eric Anderson 1 HS Konsult AB 1, HS Rådgivning Agri AB 2, Skånefrö 3, SLU, Inst f växtproduktionsekologi 4

Rödklöverfrö (SLU- EkoForsk, 2002-2004) Vitklöverfrö (SLU- EkoForsk, 2005-2007) Gräsfrö (SLU- EkoForsk, 2002-2004, 2005-2007) Etablering av gräsfrö på hösten i höstvete (Jordbruksverket, 2009-2013)

A. Radsådd 12 cm, ingen mekanisk bekämpning B. Radsådd 12 cm, ogräsharvning efter skörd av skyddsgröda och på våren vid tillväxtstart C. Radsådd 36 cm, radhackning efter skörd och på våren D. Samsådd 24 cm både spannmål och klöver, radhackning efter uppkomst, efter skörd och på våren

D. Samsådd 24 cm spannmål och klöver, radhackning efter uppkomst, efter skörd och på våren

Etableringstekniker rödklöverfrö (R6-9112). Skörd, avrens- %, biomassa baldersbrå. Medeltal av sex försök i Syd och Mellansverige 2003-2004. Försöksled Skörd kg ha -1 Avrens % Baldersbrå g m -2 A. Radsådd 12 cm, ingen mek bek 220 (100) 12.8 367 B. Radsådd 12 cm, ogräsharvn e skörd och vår C. Radavst. 36 cm, radhackn e skörd och vår D. Radavst. 24 cm samsådd, radhackn e uppkomst, skörd och vår 240 (108) 230 (104) 230 (105) ns 8.6 128 12.0 335 9.9 169 ns

A. Radsådd, 12 cm, ingen mekanisk bekämpning B. B. Radsådd 12 cm, ogräsharvning efter skörd av skyddsgröda och på våren fröskördeår C. Radsådd 24 cm D. Radsådd 36 cm E. Radsådd 48 cm Led C-E radhackning efter skörd av skyddsgröda och på våren fröskördeår.

Etableringstekniker (R6-9118) i vitklöverfrö. Medeltal av tre försök i Östergötland och Skåne 2005-2007. Skörd 15 % och biomassa av baldersbrå Försöksled Skörd (kg ha -1 ) Rel tal Baldersbrå g m -2 A Radavst. 12 cm, ingen mek. bekämpning B Radavst. 12 cm,. ogräsharvn. e skörd * av skyddsgröda och på våren fröskördeår C. Radavst., 24 cm radhackning e skörd av skyddsgröda och på våren fröskördeår D Radavst. 36 cm,. radhackning e skörd av skyddsgröda och på våren fröskördeår E. Radavst. 48 cm, radhackning e skörd av skyddsgröda och på våren fröskördeår CV% Prob LSD 347 100 405 340 98 312 315 91 442 316 91 587 319 92 568 18,2 0,9421 32,9 0,6550

Samsådd har fungerat bra i rödklöver Ogräsförekomsten styr valet av såteknik

A. Radavstånd 12 cm, ingen mekanisk bekämpning B. Radavstånd 12 cm, ogräsharvning efter skörd av skyddsgröda och på våren vid tillväxtstart C. Radavstånd 12 cm, ingen mekanisk bekämpning D. Radavstånd 12 cm, ogräsharvning efter skörd av skyddsgröda och på våren vid tillväxtstart E. Samsådd 24 cm korn och gräsfrö, radhackning efter uppkomst, efter skörd och på våren Led A och B sås in i korn, led C och D sås in i ärt

E. Samsådd 24 cm korn och timotej, radhackning efter uppkomst, efter skörd och på våren

Etableringsteknik i timotejfrö (R6-9212. Eriksstad, Dalsland 2003. Skörd 15 % vh Försöksled Skörd kg ha -1 Rel tal A. Radsådd 12 cm i korn, ingen mek bek B. Radsådd 12 cm i korn, ogräsharvn e skörd och vår tillväxtstart 440 100 388 88 C. Radsådd i ärter, ingen mek bek 390 88 D. Radsådd i ärter, ogräsharvn e skörd och vår tillväxtstart 382 87 E. Radsådd 24 cm, korn och gräsfrö 593 135 LSD: 68

Ängssvingel

A. Radsådd 12 cm, ingen mekanisk bekämpning B. Radsådd 12 cm, ogräsharvning efter skörd av skyddsgröda och på våren vid tillväxtstart C. Radsådd 12 cm, ogräsharvning på våren vid tillväxtstart D. Radsådd 36 cm, radhackning efter skörd av skyddsgröda och på våren vid tillväxtstart E. Samsådd 24 cm korn och gräsfrö, radhackning efter uppkomst, efter skörd och på våren

Etableringsteknik ängssvingelfrö (R6-9214). Skörd, biomassa baldersbrå. Medeltal av två försök, Bråland och Skänninge 2004 Försöksled Skörd kg ha -1 Baldersbrå g m -2 A. Radsådd 12 cm, ingen mek bek B. Radsådd 12 cm, ogräsharvn e skörd och vår fröskördeåret 318 (100) 104 372 (117) 107 C. Radsådd 12 cm, ogräsharvn på våren fröskördeåret 400 (126) 90 D. Radsådd 36 cm, radhackn e skörd och på våren fröskördeåret 284 (89) 290 E. Radsådd 24 cm, samsådd korn och gräsfrö, hackning e uppkomet, e skörd o fröskördeår 390 (122) LSD 60 294

Samsådd har fungerat bra i samtliga fröslag Ogräsharvning på våren förbättrar skördeutbytet och renheten i samtliga fröslag

A. Insådd i korn B. Insådd i grönfoder C. Insådd i renbestånd, samtidigt som led A, putsning 3 ggr D. Insådd i renbestånd slutet av juni, putsning 2 ggr, bearbetning före sådd E. Insådd i renbestånd 15 juli, putsning 1-2 ggr, halvträda före sådd

Etableringsteknik i ängssvingelfrö (R2-9120), Högåsa, Vreta Kloster, 2006 och 2007. Medeltal av två försök. Försöksled Skörd kg Rel tal Baldersbrå ha -1 g m -2 A. Insådd korn, samtidig frösådd. Putsn 1 gång höst B. Insådd i grönfoder, Samtidig frösådd. Putsn 1 gång höst C. Ins i åkerböna eller ärt/spannmål, samtidig frösådd. Putsn 1 gång höst 628 100 296 614 98 454 537 86 346 D. Ins i renbestånd, Putsn 3 ggr 686 109 163 E.Ins.i renbest i slutet av juni, bearb innan sådd. Putsn 2ggr F. Ins. I renbest 15 juli, Halvträda innan sådd. Putsn 1-2 ggr CV% Prob 638 102 869 622 99 354 13,3 0,79

Etableringsteknik i timotejfrö (R6-9120), Norrgårda, Örebro, 2007 Försöksled Skörd kg Rel tal Baldersbrå g m -2 ha -1 0702 Renvaruhalt % A. Insådd korn, samtidig frösådd. Putsn 1 gång höst B. Insådd i grönfoder, Samtidig frösådd. Putsn 1 gång höst 620 100 272 91,0 684 110 241 92,9 D. Ins i renbestånd, Putsn 3 ggr 710 115 177 93,8 E..Ins.i renbest i slutet av juni, bearb innan sådd. Putsn 2ggr F. Ins. I renbest 15 juli, Halvträda innan sådd. Putsn 1-2 ggr 845 136 210 93,0 885 143 300 91,6 CV% Prob LSD 10,4 0,019 120 20,4 0,0288 75

Slutsatser Gräsfrövall-etableringsteknik 2006-2007 Insådd i renbestånd har gett högre skörd än normal insådd Renbeståndsinsådd tidigt har gett högst renvaruhalt Tidig renbeståndsinsådd (led D och E) har gett statistiskt säkerställd lägre biomassa av baldersbrå i frövallen

Per Ståhl, Ann-Charlotte Wallenhammar, Eva Stoltz

Insådd på hösten: - gynnar vissa gräsarter - Ger en kraftig förstaårsvall som konkurrerar bra mot ogräs och ger låga ogräsförekomster i första årets fröskörd

. Led Art Sort Utsädesmängd A Ängssvingel Minto 12 kg/ha B Timotej Lischka 6 kg/ha C Rörsvingelhybrid Hykor 10 kg/ha D Rörsvingel Swaj 10 kg/ha E Eng rajgräs Birger 10 kg/ha Olika såtidpunkter: Tre försök såddes i mitten av september och tre i slutet av september/ början av oktober

Timotej till vänster och en svingel till höger våren 2011. Foto: Per Ståhl

Skörd av ängssvingel (Äs), timotej (Tim), rörsvingelhybrid (Rsh), rörsvingel (Rs) och engelskt rajgräs (Er). Medeltal av sex försök i Östergötland och Örebro län, 2011-2013 uppdelade på tidig och sen såtidpunkt

Insådd på hösten: - Kan ge bra frövallar med hög skörd och små ogräsproblem Såtidpunkten är viktig! - ängssvingel, rörsvingelhybrid och rörsvingel bör sås i mitten av september - timotej och engelskt rajgräs sås i slutet av september.

SLU-EkoForsk Jordbruksverket Försöksutförare vid Hushållningssällskapen