Ulf Larsson. Systemekologi Stockholms universitet. Himmerfjärden ARV

Relevanta dokument
Effekter av varierande kväveutsläpp från Himmerfjärdens avloppsreningsverk

Hur mår Himmerfjärden och Kaggfjärden? Genomgång av den ekologiska situationen. Ulf Larsson Systemekologi

Ger kväverening bättre

Vad ska WWF arbeta med för att minska övergödningen i Östersjön?

Innehållsförteckning Recipientanpassad rening... 4

2. Klimat och hydrografi Lufttempratur och nederbörd Vattentemperatur och salthalt Syrgas i bottenvattnet...

Innehållsförteckning Inledning Recipientanpassad rening... 5

Robust och klimatanpassad avloppsrening i Stockholms län

Innehållsförteckning Inledning.. 3

Innehållsförteckning Inledning Höjd utsläppspunkt... 5

Konsekvenser för reningsverken i Stockholmsregionen vid olika nivåer på skärpta reningskrav. Lars-Gunnar Reinius

Svenska havsområden påverkar varandra

Innehållsförteckning Inledning Ny forskning om kvävefixerande cyanobakterier i Himmerfjärden... 5

Formas, Box 1206, Stockholm (

BIO P PÅ KÄLLBY ARV. Elin Ossiansson Processingenjör

Är BSAP alltför pessimistisk vad indikerar massbalansmodellerna?

Bo#nar och fria va#enmassan i samspel?

Samordnad recipientkontroll vid Oxelösundskusten resultat av vattenkemiprovtagningar

Norra Östersjöns vattendistrikt

Mätningarna från förrförra sommaren, 2015, visade

Vad innebär det att en sjö eller vattendrag inte har övergödningsproblem?

Vattenkvalitet i Emån och hur enskilda avlopp påverkar. Thomas Nydén Emåförbundet

Älven i allmänhet och vattendirektivets påverkan

13. Miljökonsekvensbeskrivning LARS LINDBLOM, STOCKHOLM VATTEN ELSA HEINKE OCH LISA FERNIUS, RAMBÖLL

Tillståndet i kustvattnet

Långtidsserier från. Husö biologiska station

Miljötillståndet i havet, sjöar, vattendrag och grundvatten. Markus Hoffmann Stockholm

Förbättring av Östersjöns miljötillstånd genom kvävegödsling

Varför fosfor ökar och kväve minskar i egentliga Östersjöns ytvatten

Övergödning. och effekterna. Philip Axe

Innehållsförteckning Inledning Fisk längs Himmerfjärdens stränder... 5

Växtplankton. Helena Höglander, Systemekologi, Stockholm Universitet Chatarina Karlsson, UMF, Umeå Universitet Ann- Turi Skjevik, SMHI

Påverkan övergödning Storsjön

Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram

Utreda möjligheter till spridningsberäkningar av löst oorganiskt kväve och löst oorganiskt fosfor från Ryaverket

Tillståndet längs kusten

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa

Platsspecifika åtgärder mot fosforläckage med Greppas fosforkampanj

Innehållsförteckning Inledning Fauna på sedimentbottnar

Mer fosfor ger mer cyanobakterier i norra Östersjön

Långtidsserier på Husö biologiska station

Status spredt bebyggelse i Sverige

Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar

Rapporten är gjord av Vattenresurs på uppdrag av Åke Ekström, Vattengruppen, Sollentuna kommun.

Arbetar Greppa Näringen med rätt metoder för att minska övergödning av Sveriges kustvatten och hav?

Ingen övergödning. Malin Hemmingsson

Vi har under ett antal år uppmärksammat hur inströmmande

Vattendirektivet så påverkas kommunerna

Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2015

SUSANN SÖDERBERG 2016 MVEM13 EXAM ENSARBETE FÖR MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDD 30 HP

Ledare: Gamla synder fortsätter att övergöda

Årsrapport 2011 Svealands kustvattenvårdsförbund

RAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN. sammanställning av data från provtagningar Foto: Hasse Saxinger

Miljöpåverkan från avloppsrening

MÄTDATASAMMANSTÄLLNING LILLASJÖN 1998

2. Klimat och hydrografi Lufttempratur och nederbörd Vattentemperatur och salthalt Syrgas i bottenvattnet...

Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla

Vårtäff 22 april 2017

Omräkning av näringsbelastning på Östersjön och Västerhavet för år 2000 med PLC5 metodik

Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet

Umeå kommuns kust. En rapport om Umeå kommuns kustvikar och deras ekologiska status

Martin Larsson Norra Östersjöns vattendistrikt. Lantmäteriet geodatasamverkan Enköpings kommun

Vad kan vi göra för att minska fosforförlusterna från åkermark

Ministermötet i Köpenhamn

GULLSPÅNGSÄLVEN Skillerälven uppströms Filipstad (station 3502)

Projekt Östersjön-Florsjön

Sammanställning av mätdata, status och utveckling

Vårt mänskliga bidrag belastning i tolv större vattendrag

Ryaverkets påverkan på statusklassningen

VAD ÄR AVLOPPSVATTEN? VARFÖR BEHÖVS AVLOPPSVATTENRENING? AVLOPPSRENINGSVERKETS DELAR

Äntligen ett skrovmål?

Ramdirektivet för f r Vatten

Ramdirektivet för vatten

Yttrande över ansökan om tillstånd enligt miljöbalken till fortsatt drift av Skebäcks avloppsverk, Örebro kommun

Yttrande över ansökan om tillstånd enl miljöbalken för Rosenholms avloppsreningsverk i Katrineholm

Kungsbacka vattenrike

Levande kust ville visa att det går. Linda Kumblad & Emil Rydin

Medins Biologi Kemi Miljö

Påverkan på ytvattenförekomster från kommunala avloppsreningsverk. En emissionskartläggning i Skåne län

Omräkning av näringsbelastning på Östersjön och Västerhavet för år 1995 med PLC5 metodik

Disposition Vattenmyndigheternas åtgärdsprogam. Vattenmyndigheternas åtgärdsprogam. Kommande åtgärdsprogram för Vattendirektivet

KONTAKTOMBUDSMÖTE När: Torsdag 25 april kl Var: Stadshuset Nyköping, Stora Torget 4

5 Stora. försök att minska övergödningen

Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag

Svealandskusten 2017

Resultat från vattenkemiska undersökningar av Edsviken Jämförelser mellan åren

FAKTABLAD NR

Ny indelning i åtgärdsområden

Stockholms framtida avloppsrening MB Inlagor November 2016

BILAGA 1 Tabeller med statusklassning och EK-värden

Lösningar för att möta nya krav på reningsverk ÄR MBR teknik lösningen på de ny kraven?

Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2017

Eskilstunaåns avrinningsområde

Kustnära avlopp. Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden.

Kvartalsrapport 1, 2, 3 och 4 för Himmerfjärdsverket 2009

NK-projektet på Syvab Kristina Stark-Fujii

Eskilstunaåns avrinningsområde

Återrapportering från Stockholms stad av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

BREV LS Regionplane- och trafikkontoret RTN Bilaga 1 Teresa Kalisky

Transkript:

Ulf Larsson Systemekologi Stockholms universitet Himmerfjärden H H ARV H H H H B

Några resultat Ytterligare reduktion av fosfor ger ingen detekterbar miljönytta Kväverening minskar växtplanktonbiomassan Långtgående kväverening ökar förekomsten av kvävefixerande cyanobakterier Kvävefixeringen upphäver inte nyttan av kväverening ens under sommaren Experiment med kväve Sakta ökande kvävebelastning Snabbt minskande kvävebelastning genom ~9% kväverening Låg kvävebelastning med tillfälliga utsläppsökningar Slopad kväverening i två år Kväverening och utsläppspunkt flyttad från till ca m djup (Ett experiment med ökat utsläpp av fosfor gjordes 9)

9 TN DIN TP DIP 9 9 9 9 99 TP DIP ton/år TN DIN ton/år Utsläpp från Himmerfjärdsverket

Varför? Kvävereningens miljönytta har varit omdebatterad länge Resultaten från Himmerfjärden (och Stockholm) övertygade inte hela expertpanelen vid NV s utvärdering. Osäkerhet om värdet av kväverening inom VA. Fel åtgärder kan medföra att Vattendirektivets krav på god status inte nås onödiga kostnader

Klorofyll och N-tillförsel från Hfj-verket 9-9 Kväve ton/år 9 TN från STP HMarch-Oct 9 9 9 99 99 Klorofyll a µg/l Fosfor ton/år Klorofyll och P-tillförsel från Hfj-verket 9-9 TP fr STP HMarch-Oct 9 9 9 99 99 Klorofyll a µg/l......... H Klorofyll vs N-tillf. från Hfj-verket y =.x +.9 R =. HMarch-Oct ns Mars- Oktober P<. H Klorofyll vs N-tillf. från Hfj-verket...... y =.x +.9 R =. HMarch-Oct H Klorofyll vs N-tillf. från Hfj-verket....... y =.x +.9 R =.9 HMarch-Oct. P<. P<. H Klorofyll vs N-tillf. från Hfj-verket...... y =.x +. R =. HMarch-Oct B Klorofyll vs N-tillf. från Hfj-verket....... y =.x +.99 R =. BMarch-Oct ns P<........ H Klorofyll vs N-tillf. från Hfj-verket y =.x +. R =. HMarch-Oct

Klorofyll medelkonc. µg/l H Klorofyll vs P-tillf. till Himmerfj. y =.9x +.9 R HMarch-Oct =. P-tillförsel ton/år 9 H Klorofyll vs P-tillf. till Himmerfj. y =.9x +.9 R = E- HMarch-Oct P-tillförsel ton/år Klorofyll medelkonc. µg/l Klorofyll medelkonc. µg/l B Klorofyll vs P-tillf. till Himmerfj........ H Klorofyll vs P-tillf. till Himmerfj. y = -.x +. R =. P-tillförsel ton/år y =.x +.9 R =. HMarch-Oct BMarch-Oct P-tillförsel ton/år Klorofyll medelkonc. µg/l 9 H Klorofyll vs P-tillf. till Himmerfj. y = -.x +. R =. P-tillförsel ton/år H Klorofyll vs P-tillf. till Himmerfj. y = -.x +. R =. HMarch-Oct HMarch-Oct P-tillförsel ton/år meter L - Aphanizomenon total filament längd vs N- tillförsel från land Landavrinning AVR mgn/l AVR 99 999 99 99 9 N-tillförsel ton år - 9-99 99- -

H Klorofyll vs N-tillf. från Hfj-verket y =.x +. R =. HSummer p=. p=. H Klorofyll vs N-tillf. från Hfj-verket HSummer H excl y =.x +. R =. H Klorofyll vs N-tillf. från Hfj-verket...... y =.x +.9 R =. HSummer ns p=. H Klorofyll vs N-tillf. från Hfj-verket y =.x +. R =. HSummer Sommar H totalkväve - m juni-august H totalkväve - m juni-augusti TN µg/l Totalkväve TN µg/l 9-99- 9-99-9 99-9 99,-,- 99-,- Mean Mean±SE Mean±*SD Outliers Extremes sommar 9-99- 9-99-9 99-9 99,-,- 99-,- Mean Mean±SE Mean±*SD Outliers Extremes H totalkväve - m juni-august H totalkväve - m juni-august TN µg/l TN µg/l 9-99- 9-99-9 99-9 99,-,- 99-,- Mean Mean±SE Mean±*SD Outliers Extremes 9-99- 9-99-9 99-9 99,-,- 99-,- Mean Mean±SE Mean±*SD Outliers Extremes B totalkväve - m juni-august H totalkväve - m juni-august TN µg/l TN µg/l 9-99- 9-99-9 99-9 99,-,- 99-,- Mean Mean±SE Mean±*SD Outliers Extremes 9-99- 9-99-9 99-9 99,-,- 99-,- Mean Mean±SE Mean±*SD Outliers Extremes

Ingen aktiv kväverening -. Varför? Försök att minska förekomsten av kvävefixerande cyanobakterier med mindre överutsläpp av kväve gav inte önskad effekt meter L - Medelmängd Aphanizomenon juni-september på stn H 9 9 9 9 99 99 99 99.. Total växtplanktonbiovolym sommarmedel (juni-aug) H B mm L -... 9 9 9 99 99 År. Växtplankton biovolym juni-aug. Stn H. mml-... 9 9 9 99 99 År

Tidigare: Utsläpp på m Blir kvar under temperatursprångskiktet under sommaren. Förs norrut ger sämre vatten i Näslands- och Hallsfjärdarna 9: Grunt utsläpp (ca m) Som förr när vattnet är oskiktat Förs söderut under sommaren Tömmer ytskiktet på fosfor och motverkar kvävefixering Bättre vatten i Näslands- och Hallsfjärdarna? P Olika förhållanden Adaptiv förvaltning N N N&P Fosfor i Bottenviken Bottenhavet övergångsområde Kväve i Egentliga Östersjön, men fosfor begränsar tillväxten av cyanobakterier Kväve i Västerhavet 9

Vinterkoncentration av oorganiskt kväve i ytvattnet Vinterkoncentration av fosfat i ytvattnet Kväve Fosfor Bernes DIN, DIP*, µm DIN DIP* F9 USB SR BY Kvävebrist gynnar kvävefixerande cyanobakterier!

Koncentration av totalfosfor i ytvattnet Koncentration av totalkväve i ytvattnet SLUTSATSER Åtgärder måste anpassas till kväve- och fosfortillförseln (från land och hav) i det enskilda kustområdet Ytterligare minskad P-tillförsel (<. mg/l) från Himmerfjärdsverket ger ingen mätbar miljöförbättring. Olyckligt för egentliga Östersjöns kustområden att fokus flyttats från N till P. Långtgående N-rening ökar förekomsten av kvävefixerande cyanobakterier Cyanobakterierna tycks kunna motverkas genom att kväverenat avloppsvatten släpps ytligt Trots mer cyanobakterier ger kväverening (9%) bättre vattenkvalitet

Både N och P inte antingen eller Tack för att ni lyssnade Kg P/år 9, 9 respektive 9% P-reduktion - -. mgp/l. mgp/l. mgp/l Industri Luftdeposition Hfj-verket Karv Ensk avlopp Dagvatten Hygge Deposition Öppen Myr Skog Jordbruk P-tillförsel till havsområdet mellan Södertälje i norr och Askö-Torö i söder: 9 ton/år, varav ton/år från annat än luft och ARV. Antropogen P-tillförsel till havsområdet mellan Södertälje i norr och Askö-Torö i söder: ton/år, varav ton/år från annat än luft och ARV. Kg P/år 9, 9 respektive 9% P-reduktion - - Industri Luftdeposition Hfj-verket Karv Ensk avlopp Dagvatten Hygge Deposition Öppen Myr Skog. mgp/l. mgp/l. mgp/l Jordbruk

Kg N/år Ingen N-red, respektive mg N/L i renat avloppsvatten Industri Luftdeposition Hfj-verket - Karv - Ensk avlopp Dagvatten Hygge Deposition Öppen Myr Skog Ej N-red mgn/l mgn/l Jordbruk N-tillförsel till havsområdet mellan Södertälje i norr och Askö-Torö i söder: ton/år, varav ton/år från annat än luft och ARV. Antropogen N-tillförsel till havsområdet mellan Södertälje i norr och Askö-Torö i söder: ton/år, varav ton/år från annat än luft och ARV. Kg N/år Ingen N-red, respektive mg N/L i renat avloppsvatten Industri Luftdeposition Hfj-verket - Karv Ensk avlopp - Dagvatten Hygge Deposition Öppen Myr Skog Ej N-red mgn/l mgn/l Jordbruk