Byggemenskaper - nya bostadsformer för en blandad och miljösmart stad Slutrapport 2016.12.22 Spridd Spridd AB Körsbärsvägen 22 11423 Stockholm Telefon +46 8 673 03 80 rg.nr 556674-8348 info @spridd.se
Ansvarig: BW Redovisning av pjekt Bidragsgivare: Adress: Diarienr: -post Delegationen för hållbara städer Boverket, Box 534, 371 23 Kaskna 1413-2832/2011 registraturen@boverket.se Pjektansvarig Telefon -post Bakgrund Spridd: la Bms Wessel 0709949693 ola@spridd.se Spridd har fått medel från Delegationen för hållbara städer att i enlighet med ansökan 2011-06- 13 och komplettering till denna 2011-10-17. Pjektbenämning Byggemenskaper (Byggrupper) - nya bostadsformer för en blandad och miljösmart stad, Pjekt P9 Pjektnamn Spridd: Uppdragets arbetsgång Under 2012 startade pjektet med möten med de svenska deltagarna. KTH respektive kommunerna orrköping och Botkyrka. Det framkom att Botkyrka hade svårt att driva pjektet så som tänkt och Spridd tog därför initiativ till att dra in Linköpings kommun genom LinköpingsBo 2016 som samarbetspartner istället. Detta passar bra med tanke på orrköpings och Linköpings allt tätare samarbeten med tex. gemensam översiktsplan. n av fyra typer boende som Linköpings Bo 2016 skall ha i Vallastaden, bostadsområdet man planerar, är byggemenskaper. Arbetet med att få in denna form i Linköping blir en del av pjektet. I orrköping har man drivit byggemenskaper på ett övergripande sätt med krafter från Planavdelningen respektive Mark och exploatering. Det har varit ett engagerat arbete med bl,a. framtagande aven checklista för kommunens hantering av byggemenskaper. Personer som varit engagerade i pjektet, både kontaktperson, stadsarkitekt och ansvarig på Mark och exploatering lämnade kommunen tidigt vilket kom att påverka pjektets framdrift.?ir:;)
Ansvarig: BW Möten med pjektets tyska partner har skett dels vid ett tillfälle i Bein och dels vide möten i Stockholm, orrköping och Malmö. Uppfyllande av mål Pjektets övergripande mål har varit att utveckla en modell för byggemenskaper i en svensk kontext; genom att se på utländska pjekt och testa förslaget mot olika situationer undersöks hur det svenska systemet för byggande kan kompletteras med byggemenskaper. Pjektet har behandlat en rad frågeställningar som berör ämnet så som hur byggemenskaper fungerar i relation till planerings- och byggpcessen, finansieringsformer, ägande och förvaltning samt sätt att främja miljöeffektiva lösningar. Pjektet inneburet en rad möten och seminarier, inte minst i samarbete med den förening för byggemenskaper som startades kort efter att arbetet gick igång. Som resultat har en bok och en utställn ing tagits fram. Resultat Pjektet har undersökt hur ett ökat byggande av flerbostadshus med grupper av privatpersoner som beställare kan bidra till en god boendemiljö och öka kunskapen om byggnation och boende för att nå mer effektiva och miljösmarta lösningar, såväl när det gäller teknik som när det gäller sociala frågor. Detta är kunskap som är viktig i en miljöeffektiviseringen av boendet som krävs för framtiden. Byggemenskaper kan vara med och bidra till en rikare stadsmiljö och i pjektet har det undersökts hur kommuner kan arbeta inte minst med markanvisningspolicyn för att främja detta. Representanter för måna av byggeriets sektorer har bjudits in och deltagit i seminarier i frågan och pjektet har skapat en bred bild av de utmaningar som måste överkommas för att arbetssättet ska få ett större genomslag. n mötesplats för privata och offentliga aktörer har givit olika vinklar på ämnet. Även allmänheten har bjudits in till samtal om byggemenskaper. I förbindelse med Linköping Bo 2017 har byggemenskaper och pjektet varit en del av undeaget för att främja modellen i den nya stadsdelen.
Ansvarig: BW Boken om Byggemenskaper I boken "Byggemenskaper" som är slutpdukten i pjektet beskrivs ett antal svenska exempel på genomförda pjekt, hur det ser ut i Tyskland med ett pjekt från Bein som exempeloch byggemenskapers ll i stadsplaneringen belyses historiskt och genom ett antal röster från olika håll. Slutligen beskrivs översiktligt de pcesser ett byggernenskapspjekt kan gå igenom och något om var man kan få veta mer. Boken har givits ut på Arkitektur föag 2016 Utställning xperiment Stockholm I samarbete med Färgfabriken i Stockholm pducerades hösten 2015 en utställning om stadsutveckling. Som en del av utställningen presenterades hur byggemenskaper kan påverka stadsutvecklingen och hur det kan bli en del av svenskt stadsbyggande. Deltagare n lång rad personer har deltagit i seminarier och bidragit med material. Det gäller: Representanter för orrköpings och Linköpings kommuner - panavdelning och exploateri ngsavdeln ing Byggare från Linköping och orrköping Jurister från bl.a. Delfi advokatbyrå i Linköping Handelsbanken i orrköping kobanken Representanter för Föreningen för byggemenskaper Anställda på kommunerna Studenter från KTH arkitekturskolan Allmänhet som har bjudits in till öppna möten Konstnärer Konstinstitutionen Färgfabriken i Stockholm Intervjuer har gjorts med en rad personer som varit inblandade i byggemenskaper för att få material till boken som publicerats. Tid plan och kostnad Pjektet är avslutat. konomisk rapport för disposition av medel från Delegationen för hållbara städer bifogas samt den bok som pducerats inom ramen för pjektet. Delfinansiering av pjektet har gjorts genom pjekt och arbetstid som drivits av Spridd AB, orrköpings kommun, Linköpings kommun. Färgfabriken och Ifau.
Ansvarig: BW Stockholm 2016-12-22 la Bms Wessel, Spridd AB Arkitekt SAR/MSA
00 00 ('Y') \.D L-.::t!. ::::l.. M -o Z o::t 00 Lf") co co ("'(') D It) L-.::t!. -o M -o.s. '. -o M cts : +". (/) -o +" "- Z I cts.d. L- (/) o.::t!. :0.s: eo ::.:::;t -o :0 ::::l '+-.D c: -o.s:::. o o.;::::;. ' ::::l cts M ' c: ~ el. L-..c >.::t!. c: Q). "- t:l :0 -o ::::l "- c: Q) 4= "- (/) ' cts +" -o (/) M..c cts >. c: :. > "- Q) Q. ~ L- e::( Q. 1I '" :::l "" "- "" e bd bd III III >. o, ~ o o al (/) UJ Q. ~ co ('Y') ('Y') 'l lod f'. 0'1 0'1 f'. Lf") """ 00 00 f'. Lf") Lf) co ("'(') ('Y'). ~ -o. M X ~ ~ U.D -: o.;::::; -o. ~ ::::l ::::l.. -o t:l ::::l ~ ~ eo > > >-. M..D ~ ~ o- M M -.. ~. 0-0- ~ ~.D. : ::::l ::::l ~ ~ - - -o -o U 4= : : ~.. >- >.. a.. a.. I- M :0 ::::l ::::l o ID m o::t 0'1 o::t 0'1 ::J I/)
00 ("{') 1..0 ~ +' ::l o tl. oo:::t 00 LJ") ID 1..0 m "' J Z J "' J ~ +' eo I "'...c o J "' tl. : fj Ul "' J ti Z r...c 8 Ul o J ~ ;~... tl. +' "' q :0 ::l I+-...c 8 J "'..c: J "' o o J J o~ o r tl. J ~ J "' ::l,,iq J.Q > ~ "' +' ~ J J a> J H tl. J "' J ::l H... a> tl. ~ i.+= J 18 J3 o Ul J "' fj "' Ul : tl. o.q c :0 l+- ~ : o I J H > a> :0 ~ J «I+- c a) J J "l:j " Z " o J c 01 tl. +' +' o "' III III ~ o.. ~ ::l o o 111 (f) UJ co Q. ~ ID ("{') ("{') " oo:::t.-t.-t en ID en 0'1 r-, L/) 00 00 r-, LJ") LJ") 1..0 e-i m m o o~ ~ J "l:j tl. J X J 0- ~ o s:...c u - o o o~ : "' c ~ ::l ::l J ::l... "' tl. ~ o ti > > J >- eo c.....c o- o o ~ ~ ti tl. - o ~ 0- ~ ~...c J : ::l ::l ~ ~ - - "' "' u i.+= : : o o J ~ >- > o c, c, ~ ti :0 co ::l ::l oo:::t 0'1 ::::s V'I