Anslagsfördelning och kostnadsdebitering för budgetåret 2015 samt planeringsramar för

Rektor FÖRSLAG 1/19 Lars Nilsson, ekonomienheten 2014-09-30 dnr E 2014/257 Universitetsstyrelsen Anslagsfördelning och kostnadsdebitering för budgetåret 2015 samt planeringsramar för 2016-2017 Bakgrund Universitetsstyrelsen beslutade 2012-09-06 om Vision 2020 som universitetets strategiska styrdokument för åren 2013-2020. Utifrån visionsdokumentet ska verksamheten utarbeta rullande treåriga handlingsplaner och årliga verksamhetsplaner. Dessa planer ska ha en tydlig koppling till övriga planerings- och budgetförutsättningar. Styrelsen beslutade 2014-06-03 om ett inriktningsbeslut planerings- och budgetförutsättningar inför 2015-2017. I detta beslut angavs inriktning och vägledande principer för planerings- och budgetarbetet inför 2015 och översiktligt för perioden 2016-2017. Till detta kommer regeringens budgetproposition för 2015 som i skrivande stund inte är presenterad. Eftersom ett regeringsskifte har skett har den nya regeringen ytterligare tid på sig att ta fram budgetpropositionen. Senast den 17 november ska den läggas fram för riksdagen. Ärendet Universitetsledningen lägger nu fram förslag på anslagsfördelning och kostnadsdebitering för budgetåret 2015 och reviderade planeringsramar för perioden 2016-2017. Med detta beslutsförslag fördelas anslag för forskning och utbildning på forskarnivå samt anslag till utbildning på grundnivå och avancerad nivå till universitetets fakultetsstyrelser. Inom respektive anslagsområde görs dessutom avsättningar för strategiska satsningar och till andra särskilda ändamål i enlighet med inriktningsbeslutet. Av beslutsförslaget framgår även kostnadsdebiteringar till fakulteter för universitetsbibliotekets (UB) verksamhet och för universitetsgemensamma verksamheter samt kostnadsdebiteringar av bastjänster inom det infrastrukturella området (lokaler, ITtjänster, campusservice och servicecentra). Rektor Vasaparken, Box100, SEE 405 30 Göteborg 031 786 0000, 031 786 1064 (fax) www.gu.se

2/19 Sammanfattning Inom anslaget till forskning och utbildning på forskarnivå sker utökade strategiska satsningar på Globala samhällsutmaningar (UGOT Challenges) med 7,5 miljoner kronor. Från 2016 ökar avsättningen till 50 miljoner kronor årligen, vilket resulterar i totalt 300 miljoner kronor fram till 2021. Införande av vissa gemensamma principer för fördelning av anslaget för forskning och utbildning på forskarnivå inom hela universitetet för att skapa en större transparens och förutsägbarhet samt för öka universitetets samlade konkurrenskraft. Satsning på nationella och universitetsspecifika infrastrukturer med 37,5 miljoner kronor. En betydande utbyggnad av lärarutbildningarna (379 utbildningsplatser 2015) och nya utbildningsplatser inom barnmorske- och specialistsjuksköterskeutbildningarna (14 utbildningsplatser 2015) enligt beslut efter förslag i vårpropositionen. Beslutet innebär en ökning av antalet utbildningsplatser med 957 nya utbildningsplatser fram till 2020. Satsningar inom ramen för balanserat kapital inom utbildning på bland annat nätbaserad pedagogik. De principer för avräkning av grundutbildningsuppdraget som råder inom lärarutbildningarna ska harmonisera med den modell som universitetsstyrelsen tillämpar mot fakulteterna.

3/19 Övergripande budgetförutsättningar för 2015 och planeringsramar för 2016-2017 Nytt ALF-avtal Samarbetet mellan staten och vissa landsting kring utbildning av läkare, klinisk forskning och utveckling av hälso- och sjukvården regleras i ett särskilt avtal det så kallade ALF-avtalet. Ett nytt ALF-avtal träder i kraft den 1 januari 2015 och omfattar, förutom Västra Götaland, sex ytterligare landsting Stockholm, Uppsala, Östergötland, Skåne, Västerbotten och Örebro. Staten satsar varje år omkring 1,7 miljarder kronor på klinisk forskning via ALF-avtalet. Huvudnyheten i det nya avtalet är att det införs en ny kvalitetsbaserad resursfördelningsmodell för den kliniska forskningen. 2016-2018 mäts kvaliteten genom en bibliometrisk utvärdering. Från och med 2019 införs en utvecklad modell för resursfördelning baserad på expertbedömning av olika underlag och indikatorer såsom forskningens förutsättningar, den genomförda forskningens kliniska betydelse och en bibliometrisk utvärdering. Återkommande utvärderingar av universitetssjukvården ska säkra kvaliteten och kunna innebära att avtal med enskilda landsting sägs upp. Några nyheter i avtalet: Begreppet universitetssjukvård etableras. Det omfattar den del av hälso- och sjukvården som utformas med särskild hänsyn till forskningens och utbildningens behov. Det införs återkommande utvärderingar av universitetssjukvården med högt ställda krav på kvalitet och en viss miniminivå som universitetssjukvården ska uppnå. Staten har rätt att med omedelbar verkan säga upp ALF- avtalet gentemot ett landsting som inte åtgärdat brister i universitetssjukvården inom en viss tid. En nationell styrgrupp tillsätts för att följa avtalet och utvärdera detsamma. Vårpropositionen 2014 I vårpropositionen 2014 1 aviserade regeringen att den statliga verksamhetens pris- och löneomräkning (PLO) skulle reduceras med 25 procent under åren 2015 och 2016. Detta får till följd att PLO för 2015 blir enbart 0,79 procent och beräknad PLO för 2016 förväntas bli 1 procent och 1,3 procent för 2017. Regeringens motivering till att minska PLO är att detta både ska leda till en effektivisering av den statliga verksamheten och möjliggöra finansiering av andra angelägna satsningar. Till detta kommer också att inflationstrycket i samhället i stort är lågt och stundtals negativ, det vill säga det råder deflation. 1 Prop. 2013/14:100

4/19 Anslagsfördelning för forskning och utbildning på forskarnivå Målsättningen är att universitetet år 2020 har internationellt ledande forskningsmiljöer inom samtliga vetenskapsområden. Att vår forskning är nyskapande och präglas av mångvetenskapligt samarbete. Att forskningen är utbildningsanknuten och i nära kontakt med omvärlden (Vision 2020). Anslaget för forskning och utbildning på forskarnivå beräknas till 1 467 miljoner kronor för 2015. I enlighet med regeringens forskningsproposition Forskning och innovation 2 kommer basfinansieringen till universitetet att förstärkas med ytterligare 31 miljoner kronor från och med 2016. Fördelningen av fakultetsanslaget delas upp i fyra delar; basanslag och prestationsbaserat anslag, strategiska avsättningar samt avsättningar till särskilda ändamål. Basanslag och prestationsbaserat anslag Totalt kommer 1 252 miljoner kronor att fördelas till fakulteterna, vilket är en ökning med 9,8 miljoner kronor. Ökningen består av ett förstärkt basanslag till IT-fakulteten på 2 miljoner kronor i enlighet med tidigare inriktningsbeslut samt årets PLO-uppräkning. Den prestationsbaserade delen av anslaget fortsätter att uppgå till 20 procent av universitetets samlade anslag för forskning och utbildning på forskarnivå. Regeringen anger att 20 procent ska fördelas efter prestationskriterier. Universitetets fördelning till fakulteterna baseras på andelen publikationer och externa medel. Totalt föreslås att 293 miljoner kronor fördelas enligt prestationskriterier under 2015, vilket är i linje med motsvarande tilldelning föregående år. I nedanstående tabell (figur 1) redovisas den sammantagna anslagsfördelningen för 2015 jämfört med motsvarande anslag för 2014. Fakultet Basanslag 2014 Prestationsbaserat 2014 Summa 2014 Andel 2014 Basanslag 2015 Prestationsbaserat 2015 Summa 2015 Andel 2015 Skillnad mot 2014 HFS 157 170 30 054 187 224 15,1% 158 503 30 574 189 077 15,1% 1 854 SFS 98 657 52 138 150 795 12,1% 99 493 53 498 152 991 12,2% 2 196 HHFS 70 120 41 800 111 920 9,0% 70 713 39 499 110 212 8,8% -1 708 UFS 39 279 16 818 56 097 4,5% 39 609 17 106 56 715 4,5% 617 SA 283 807 98 007 381 814 30,7% 286 215 99 984 386 199 30,8% 4 385 NFS 230 522 44 860 275 382 22,2% 232 478 43 230 275 708 22,0% 326 KFS 36 371 5 713 42 084 3,4% 36 676 4 955 41 631 3,3% -453 ITFS 16 537 3 626 20 163 1,6% 18 677 3 977 22 654 1,8% 2 492 LUN 16 879 0 16 879 1,4% 17 012 0 17 012 1,4% 134 SUMMA 949 343 293 016 1 242 359 959 377 292 823 1 252 201 9 843 HFS = Humanistiska fakultetsstyrelsen, SFS = Samhällsvetenskapliga fakultetsstyrelsen, HHFS = Handelshögskolans fakultetsstyrelse, UFS = Utbildningsvetenskapliga fakultetsstyrelsen, SA = Sahlgrenska akademistyrelsen, NFS = Naturvetenskapliga fakultetsstyrelsen, KFS = Konstnärliga fakultetsstyrelsen, ITFS = IT fakultetsstyrelsen, LUN = Lärarutbildningsnämnden Figur 1. Förändring av fakultetsanslaget till fakulteterna 2015 (jfr 2014) 2 Prop. 2012/13:30

5/19 Strategiska avsättningar För 2015 avsätts 208 miljoner kronor, för att öka till 221 miljoner kronor 2016 och sedan minska till 213 miljoner kronor 2017. Flera av dessa beslut är satsningar som löper över flera år, vilket får följdkonsekvenser för budgetåret 2015 och efterföljande år. Det gäller: Samfinansiering av forskningsbidrag från EU och NIH 3 om sammantaget 40 miljoner kronor, varav hälften faller på rektor. För 2015 avsätts 20 miljoner kronor, vilket innebär en ökning med 2 miljoner kronor. Ökningen beror på nya satsningar från EU inom ramen för Horizon 2020 4. Strategisk samfinansiering för att bidra till förverkligandet av Vision 2020 gällande att öka den internationella externa forskningsfinansieringen och stödja de mest framgångsrika forskarna samt att ge goda förutsättningar för att rekrytera yngre lovande forskare. Totalt satsas 28 miljoner kronor för 2015, vilket är en ökning med 1 miljon jämfört med 2014. Samfinansieringen beräknas öka till 38 miljoner kronor fram till 2017. Nationella och universitetsspecifika infrastrukturer är ett viktigt område. För infrastrukturer ökar de strategiska avsättningarna till 37 miljoner kronor 2015, där riktade medel om 15,2 miljoner kronor avsätts till Sven Lovén Centrum för marina vetenskaper 5 och Svenskt NMR Centrum 6 samt till Skogaryd 7 med 1,3 miljoner kronor. Nämnda verksamheter har tidigare finansierats av den naturvetenskapliga fakulteten, men har betydelse såväl nationellt som för flera verksamheter och enheter inom lärosätet. Strategiska forskningsområden (vårdforskning och övriga partnerskap) med drygt 45 miljoner kronor för 2015, en ökning med 4 miljoner kronor genom PLOuppräkning. Satsningar på identifierade styrkeområden inom universitetet på 37,5 miljoner kronor samt satsning på 7,1 miljoner kronor inom områdena innovation och entreprenörskap. Strategiska satsningar på kluster- och centrumbildningar med 12,8 miljoner kronor. Pågående samfinansiering av forskningsbidrag från Vetenskapsrådet gällande Svensk nationell datatjänst, från MISTRA 8 till Mistra Urban Futures samt bidrag inom ramen för Linnéstödet med sammantaget 11,5 miljoner kronor. Pågående forskarskola inom CUL 9, 1,6 miljoner kronor. Publicerings- och konferensplattform inom det konstnärliga området, 2,1 miljoner kronor. En ny satsning, Globala samhällsutmaningar (UGOT Challenges), som startar 2015 med planering av större projektförslag. För 2015 avsätts 7,5 miljoner kronor. Från 2016 ökar avsättningen till 50 miljoner kronor årligen, vilket resulterar i totalt 300 miljoner kronor fram till 2021. 3 Amerikansk finansiär: National Institute of Health 4 The EU Framework Programme for Research and innovation 5 Sven Lovén centrum för marina vetenskaper vid Göteborgs universitet erbjuder en omfattande marin infrastruktur, med flera fartyg och mindre båtar samt två stationer för forskning och utbildning, se www.loven.gu.se. 6 Svenskt NMR Centrum är en forskningsinfrastruktur där metodutveckling bedrivs inom strukturbiologi. Centrat används även flitigt av andra forskare från Göteborgs universitet, Chalmers och övriga landet för att med NMR spektroskopi angripa frågeställningar av varierande slag. (NMR= Nuclear magnetic resonance) 7 Skogaryd är en ny infrastruktursatsning vars vision är att den ska utvecklats till en internationellt erkänd infrastruktur med högt rankad forskning inom Earth system science, och vara bas för grundforskning kring hur ekosystemen fungerar. 8 MISTRA Stiftelsen för miljöstrategisk forskning 9 Ämnesövergripande forskarskola i utbildningsvetenskap

6/19 Under åren 2016 och 2017 reserveras medel i en ospecificerad post. Posten innehåller exempelvis utrymme för fortsatt satsning på styrkeområden och strategiska forskningsområden med sammanlagt 55 miljoner kronor och för eventuell fortsättning på någon eller några centrumbildningar med 2,5 miljoner kronor. Totalt har 68 miljoner kronor reserverats för respektive år. Avsättningar till särskilda ändamål Inom ramen för anslaget sker dessutom avsättningar till en handfull särskilda ändamål. Totalt avsätts 22,8 miljoner kronor 2015. Det gäller: Löpande avsättning till Nationella sekretariatet för genusforskning (8,4 miljoner kronor). Löpande avsättning till Botaniska trädgården (6,8 miljoner kronor). Löpande avsättning till NORDICOM (7,7 miljoner kronor). Havsmiljöinstitutet är ett nationellt uppdrag för universitet och för 2014 erhöll institutet 10,9 miljoner kronor i anslag för sitt uppdrag. Enligt underhandsbesked ska finansieringen fortsätta även 2015, men någon uppgift om beloppets storlek har inte erhållits varför denna anslagspost ännu inte är medräknad för 2015. Fördelning av anslaget till forskning och utbildning på forskarnivå 2015 14% 1% Basanslag 20% 65% Prestationsbaserat anslag Strategiska avsättningar Avsättningar till särskilda ändamål Figur 2. Användning av anslaget till forskning och utbildning på forskarnivå 2015 I bilagorna 1 a och 1 b finns en översiktlig dispositionsplan av anslaget till forskning och utbildning på forskarnivå samt beräkning av basanslag och prestationsbaserat anslag per fakultet. Den beräknade summan av disponerade medel kommer att överstiga tillgängliga medel med 16 miljoner kronor för 2015, vilket föreslås finansieras genom ianspråktagande av balanserat kapital.

7/19 Anslagsfördelning till utbildning på grundnivå och avancerad nivå Vårt mål är att utbildningen vid universitetet år 2020 kännetecknas av hög vetenskaplig och konstnärlig kvalitet, med pedagogisk excellens och en uttalad internationell profil. Parallellt med utvecklingen av utbildningsprogram ska universitetet ta ansvar för bildning och livslångt lärande genom ett brett utbud av fristående kurser (Vision 2020). Budgetförutsättningar för 2015 och planeringsramar för 2016-2017 Inför 2015 beräknas universitetet att erhålla ett anslag för utbildning på grundnivå och avancerad nivå på 1 913 miljoner kronor. I vårpropositionen tilldelades Göteborgs universitet 393 fler utbildningsplatser för 2015 inom barnmorske- och specialistsjuksköterskeutbildningarna samt inom lärarutbildningarna. I det beräknade anslaget ingår ett uppskattat anslagsbelopp på 29,5 miljoner kronor för dessa utbildningsplatser. Ökningen fördelas till Sahlgrenska akademin med 14 platser och till Lärarutbildningsnämnden (LUN) med 379 platser. Enligt förslaget i vårpropositionen uppgår den totala tilldelningen för Göteborgs universitet till 957 nya utbildningsplatser fram till 2020. En viss del av platserna är tillfälliga, vilket gäller så kallade KPU-platser 10 och utbildningsplatser för vidareutbildning av förskolelärare. För LUN innebär det stora tillskottet av nya platser en planeringsutmaning och därför har en universitetsgemensam planeringsgrupp tillsatts. Utöver ovanstående pågår en intern omfördelning mellan Sahlgrenska akademin och LUN för att finansiera utbyggnaden av sjuksköterskeutbildningen. För att göra finansieringen möjlig sker en temporär reducering av LUNs uppdrag med motsvarande 126 helårsstudieplatser. Vidare pågår även en ökning av antalet utbildningsplatser för tandläkare och läkare inom Sahlgrenska akademin. Dessa utbildningsplatser har tilldelats universitetet i tidigare budgetpropositioner och utbyggnaden sker stegvis och är ännu inte helt genomförd. Inför 2016 och 2017 uppskattas fakulteternas samlade takbelopp uppgå till 1 898 respektive 1 947 miljoner kronor. Fördelningen av anslagsfördelningen till utbildning på grundnivå och avancerad nivå delas upp i tre delar; utbildningsuppdrag och takbelopp, strategiska avsättningar och avsättningar till särskilda ändamål. Utbildningsuppdrag och takbelopp För 2015 beräknas ett utbildningsuppdrag på 24 800 helårsstudieplatser och ett beräknat takbelopp på 1 837 miljoner kronor, inklusive de platser som tilldelades lärosätet i vårpropositionen. Utbildningsuppdragen och därmed sammanhängande takbelopp fördelas till fakulteterna. Fördelningsmodellen är densamma sedan 2012 och värderingen av helårsstudenter sker efter de prislappar som finns angivna i budgetpropositionen. 10 Kompletterande pedagogisk utbildning

8/19 Interna prislappar enligt beslutad modell 2012 per utbildningsområde andel i % av statens prislapp per utbildningsområde 2013 2014 2015 Humanistiskt, teologiskt, juridiskt, samhällsvetenskapligt 94,4% 95,5% 95,5% Naturvetenskapligt, tekniskt, farmaceutiskt 94,4% 95,5% 95,5% Vård 94,4% 95,5% 95,5% Odontologiskt 94,4% 95,5% 95,5% Medicinskt 94,4% 95,5% 95,5% Vägd prislapp 25% VFU och 75% undervisning 97,8% 98,1% 98,1% Övrigt 94,4% 95,5% 95,5% Design 92,9% 95,5% 95,5% Konst 92,9% 95,5% 95,5% Musik 92,9% 95,5% 95,5% Opera 92,9% 95,5% 95,5% Teater 92,9% 95,5% 95,5% Media 92,9% 95,5% 95,5% Dans 92,9% 95,5% 95,5% Idrott 94,4% 95,5% 95,5% Språk 99,1% 100,2% 100,2% Figur 3. Interna prislappar per utbildningsområde 2013-2015 Statens ersättningsbelopp för helårsstudenter (HST) och helårsprestationer (HPR) (ersättningsbeloppen är uppräknade med PLO om 0,79 procent) Utbildningsområde Ersättning HST Ersättning HPR Humanistiskt, teologiskt, juridiskt, samhällsvetenskapligt 29 139 19 777 Naturvetenskapligt, tekniskt, farmaceutiskt 51 752 43 643 Vård 55 019 47 653 Odontologiskt 45 499 53 000 Medicinskt 61 482 74 784 Undervisning 32 836 38 672 Verksamhetsförlagd utbildning inom lärarutbildningen 43 098 50 757 Övrigt 41 562 33 762 Design 146 650 89 349 Konst 208 195 89 382 Musik 126 519 79 995 Opera 301 507 180 365 Teater 291 551 145 218 Media 297 528 238 332 Dans 205 048 113 301 Idrott 106 849 49 446 Figur 4. Statens ersättningsbelopp för 2015 för helårsstudenter och helårsprestationer

9/19 Fakultet Takbelopp 2014 (tkr) Takbelopp inkl. VÅP 2015 (tkr) Differens (tkr) HFS 144 051 145 619 1 568 SFS 261 851 265 790 3 938 HHFS 173 532 175 327 1 795 UFS 39 665 39 955 290 SA 415 829 430 754 14 925 NFS 186 421 188 417 1 995 KFS 221 962 222 323 361 ITFS 58 863 60 585 1 723 LUN 286 656 308 724 22 068 Summa 1 788 829 1 837 493 48 664 Figur 5. Takbelopp per fakultet för 2015, jämfört med 2014 (VÅP = vårpropositionen) I valrörelsen utlovades 17 000 nya utbildningsplatser till universitet och högskolor av det regeringsalternativ som nu arbetar på sin regeringsbildning. Hur många av dessa utbildningsplatser som kommer att tilldelas Göteborgs universitet kan i dagsläget inte anges. Rektor föreslås därför få universitetsstyrelsens uppdrag att, om det blir aktuellt, fördela sådan tilldelning av nya utbildningsplatser till fakulteterna under 2015. Strategiska avsättningar Av de 1 913 miljoner kronor som Göteborgs universitet får i anslag för utbildning på grundnivå och avancerad nivå, avsätter universitetet 49,6 miljoner kronor för strategiska satsningar 2015. En minskning har skett sedan 2014 motsvarande 12 miljoner kronor, varav 10 miljoner kronor beror på en minskad avsättning till LUNs organisation. Flera av nedanstående satsningar löper över flera år, vilket får följdkonsekvenser för budgetåret 2015 och efterföljande år. Särskild satsning under perioden 2012-2018 på lärarutbildningarna. Det hänger samman dels med införandet av ny resursmodell från och med 2012 och dels med att det inom lärarutbildningarna bedrivs två parallella utbildningsvägar (LP01 och LP11) fram till 2018. Insatser för högskolepedagogiskt utvecklingsarbete. Avsättningen till Enheten för akademiskt språk föreslås öka 6,3 miljoner kronor till 10,6 miljoner kronor för 2015. Detta innebär att enheten nu är fullt finansierad. En fortsatt avsättning avseende Centrum för urbana studier (Hammarkulleprojektet) 2015. Samfinansiering av internationella utbildningsprojekt med EU som finansiär. Satsningen beräknas till totalt 10 miljoner kronor och finansieringen delas lika mellan rektor och berörd fakultet. Satsningen görs för att stödja Vision 2020 och stärka insatserna för internationalisering. Särskilda satsningar på Da Capo i Mariestad samt på en universitetsgemensam symfoniorkester.

10/19 Avsättningar till särskilda ändamål Inom ramen för anslaget sker dessutom avsättningar till särskilda ändamål. Under 2015 uppgår avsättningarna till dessa ändamål till 22,5 miljoner kronor. Det gäller: Stöd till studentkårerna (8,8 miljoner kronor). Stöd till studenter med funktionshinder (6,5 miljoner kronor). Nationellt centrum för matematikutbildningar (NCM) som är ett nationellt uppdrag (5 miljoner kronor). Vissa insatser kopplat till Universeum (2,2 miljoner kronor). Fördelning av anslaget till utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2015 3% 1% Fakulteter 96% Strategiska avsättningar Avsättningar till särskilda ändamål Figur 6. Användning av anslaget till utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2015 Satsningar finansierade av balanserat kapital På styrelsenivå finns ackumulerade överskott sedan tidigare år. Det tillgängliga balanserade kapitalet inom utbildningsverksamheten prognosticeras för 2015 till 122 miljoner kronor. Följande satsningar föreslås inom ramen för balanserat kapital: Utvecklingsmedel för pedagogisk excellens Utvecklingsmedel för nätbaserad pedagogik och MOOC 11 inkl. infrastruktur Ytterligare utvecklingsinsatser inom utbildningsnämnden exempelvis översyn av kursutbud Omställningskostnader avseende lokalanpassningar inom det konstnärliga området Om ovanstående satsningar realiseras beräknas kostnaden till 19,7 miljoner kronor 2015 och sammantaget 66,8 miljoner kronor under perioden fram till 2017. Under samma period förväntas tillskott med sammanlagt 25,4 miljoner kronor. Prognosen är ett balanserat kapital vid utgången av 2017 på 80,4 miljoner kronor. Kvalitetsbaserad resurstilldelning från Universitetskanslerämbetet I anslagsfördelningen till verksamheten tillkommer även en kvalitetsbaserad resurstilldelning, där utbildningar som utvärderats av Universitetskanslersämbetet och tilldelats betyget mycket hög kvalitet erhåller anslag. För 2013 tilldelades Göteborgs universitet 13,5 miljoner kronor i anslag och för 2014 tilldelades universitetet 11,2 miljoner kronor. Fördelning av beloppet för 2015 till lärosätena kommer först att ske i regleringsbrevet (december 2014). Fördelningen kommer att 11 Massive Open On-line Course

11/19 baseras på ämbetets utvärderingar per 1 november 2014. Fördelningen kommer att följa tidigare beslutade principer, det vill säga 75 procent tilldelas institutionen där det aktuella ämnet ingår och 25 procent tilldelas fakultetsstyrelsen för utvecklingsåtgärder. I enlighet med styrelsens inriktningsbeslut kommer rektor att fördela de kvalitetsbaserade anslagen mellan berörda fakulteter och institutioner. Harmoniserad avräkningsmetod inom lärarutbildningen I enlighet med styrelsens inriktningsbeslut ska lärarutbildningen förnya sina avräkningsprinciper på ett sätt som harmoniserar med den modell universitetsstyrelsen tillämpar. Under hösten har en dialog förts med representanter för LUN och i ett första skede kommer LUN att, för budget 2015, införa en modell liknande den styrelsen använder för avräkning för de institutioner som har en mera omfattande lärarutbildning. Långsiktiga och stabila planeringsförutsättningar för verksamheten är nödvändiga för universitets möjligheter att klara uppdraget med utbyggnad av lärarutbildningarna från 2015. LUN kommer att intensifiera dialogen med institutioner med uppdrag inom lärarutbildningen och med universitetsledningen för att skapa beredskap för att gemensamt hantera de frågeställningar som kan dyka upp avseende till exempel dimensionering av uppdrag och dess utfall. LUN kommer vidare att harmonisera sina avräkningsprinciper med de som universitetsstyrelsen tillämpar gentemot fakulteterna. För institutioner med stora uppdrag inom lärarutbildningen kommer LUN att tillämpa principen med anslagssparande. För institutioner med mindre uppdrag kommer LUN att med andra medel hantera avräkningen på ett ansvarsfullt sätt. Utredningsuppdrag kring ökad dynamik Utgångspunkten i fördelningen av grundutbildningsuppdraget är att varje fakultet får samma tilldelning (helårsstudieplatser) som föregående år med ibland mindre tillägg eller reduceringar av platser enligt beslut kopplade till budgetpropositioner eller ibland till lokala (styrelse-) beslut. Denna planeringsordning avser att ge fakulteterna (och ytterst institutionerna) större möjlighet till mer långsiktig planering av utbildningsutbudet. Programutbildningar låser upp utbildningsutbudet och innebär att snabba omställningar inte kan genomföras. Samtidigt saknar planerings- och fördelningsmodellen en viss nödvändig dynamik. Om en ökad dynamik, exempelvis möjligheter att starta nya utbildningsinitiativ, tvärfakultativa utbildningar etcetera önskas, behöver nuvarande planeringsmodell och fördelningssystem anpassas i någon mån. Ett steg i en riktning att skapa ett mer dynamiskt utbildningsuppdrag är att låta styrelsen förfoga över motsvarande 0,5-1 procent av universitetets totala utbildningsuppdraguppdrag, vilket skulle motsvara 120-250 helårsstudieplatser. Detta gäller även ökade möjligheter att omfördela givna uppdrag inom ett utbildningsområde till ett annat område.

12/19 I enlighet med universitetsstyrelsens inriktningsbeslut har rektor tillsatt en utredning som ska arbeta med frågan om möjligheten att skapa ökad dynamik när det gäller utbildningsanslaget. Utredningen ska redovisas för rektor senast 2015-03-31. I bilagorna 2 a och 2 b finns en översiktlig dispositionsplan av anslaget till utbildning på grundnivå och avancerad nivå samt fördelning av uppdrag, takbelopp och övriga anslag per fakultet. Balanserat kapital inom verksamheten För hela universitetet bör tumregeln vara att ungefär 5 procent eller 300 miljoner kronor finns i ett långsiktigt fritt balanserat kapital för att kunna möta oförutsedda händelser. Verksamhetens balanserade kapital vid ingången till budgetåret 2014 uppgick till 954 miljoner kronor. Detta fördelas på forskning och utbildning på forskarnivå med 535 miljoner kronor och på utbildning på grundnivå och avancerad nivå med 419 miljoner kronor. Utöver de årliga intäkterna kan alltså universitetet totalt förbruka ytterligare minst 100 miljoner kronor per år under perioden fram till 2020 och ändå ha ett tillräckligt stort fritt balanserat kapital för att kunna möta oförutsedda händelser. Prognosen för 2014 anger ett nollresultat varför det balanserade kapitalet varken ökar eller minskar. Med anledning av att universitetets överskott (balanserat kapital) fortsatte att öka under 2013 gav rektor ekonomienheten i uppdrag att möta verksamheten för att diskutera frågor kring verksamhetsstyrning, ekonomiuppföljning med mera. En sammanfattad analys anger följande gemensamma hinder avseende att våga satsa, realisera planer och använda de medel som finns att tillgå. För lite stabilitet i förutsättningar vad gäller anslagsfördelning och kostnadsdebiteringar Minnet av ekonomisk kris lever kvar länge Osäkerheten kring hur externa medel påverkar planerings- och budgetarbetet är stor Det tar lång tid att rekrytera personal, önskad rekryterbar kompetens saknas ofta och det är svårt att avveckla personal Det balanserade kapitalet är kopplat/låst till forskargrupper inom Sahlgrenska akademin

13/19 Kostnadsdebiteringar 2015 Följande generella och gemensamma utgångspunkter är vägledande för kostnadsfördelningen inom universitetet: Kostnader inom universitetet ska fördelas på ett enkelt och rättvisande sätt som helst är stabilt över tiden. Själva fördelningen av kostnader och val av modeller för fördelning ska inte leda till höga transaktionskostnader. Genom att betona enkelhet framför optimal rättvisa hålls kostnader för administrationen av fördelningsarbetet nere. En utgångspunkt för kostnadsfördelningen ska vara att de verksamheter utbildning eller forskning som driver dessa stödkostnader också ska betala för dem. Kostnadsfördelningen ska ge en ökad tydlighet för verksamheten om vad man betalar för och ska ge incitament för kvalitet och leveranssäkerhet. Det finns kostnader som är generella och som finns därför att vi är ett universitet, vilket betyder att all verksamhet måste vara med och betala för dem. Fördelningsmodellerna ska följa nationella krav och rekommendationer (exempelvis SUHF-modellen). Fördelningsmodellerna ska möjliggöra jämförelser med andra lärosäten. Gällande arbetsordning ska beaktas. Den sammanlagda kostnaden för det administrativa stödet på alla organisatoriska nivåer ska utgöra en minskad andel av universitetets totala resurser. Universitetsstyrelsen föreslås fatta beslut om fördelning av kostnader för den service som sker på universitetsgemensam nivå, och omfattar: Universitetsbibliotekets verksamhet Universitetsgemensamma verksamheter Med utgångspunkt i ovanstående och de ramar som styrelsen angav i sitt inriktningsbeslut beskrivs de kostnadsdebiteringar som föreslås för 2015. Universitetsbibliotekets kostnader Den budgetram för 2015 som styrelsen fastslog i inriktningsbeslutet är 212 miljoner kronor, en ökning med 4 miljoner kronor jämfört med 2014, Årets budgetram innebär likväl en bibehållen kostnadsandel om 3,7 procent av universitetets totala kostnader. Kostnaderna fördelas till fakulteterna för vidare fördelning till respektive institutioner utifrån beslutad modell från och med 2014. Belopp i tkr HFS SFS HHFS UFS SA NFS KFS ITFS Summa Utbildning 17 530 25 872 17 765 12 385 19 836 10 685 7 421 3 799 115 294 Forskning 10 879 11 492 8 011 5 690 36 217 20 179 1 821 2 417 96 706 Totalt 2015 28 409 37 364 25 776 18 075 56 053 30 864 9 242 6 216 212 000 Jämf 2014 28 414 37 265 24 567 16 903 57 617 29 172 8 803 5 259 208 000 Figur 7 Debitering av universitetsbibliotekets kostnader till fakulteterna 2015 (jämfört med 2014) En mer detaljerad kostnadsfördelning framgår av bilaga 3.

14/19 Universitetsgemensamma kostnader De universitetsgemensamma stödverksamheterna omfattar en stor mängd funktioner och verksamheter. Totalt uppgår budgetramen för 2015 till 384 miljoner kronor, vilket är en ökning med 17 miljoner kronor jämfört med 2014. Kostnaderna för de universitetsgemensamma stödverksamheterna fördelar sig på: Ledning och myndighetsfunktioner 12 om 114 miljoner kronor Universitetsgemensamma ändamål 13 om 258 miljoner kronor Vissa enheter och funktioner 14 om 13 miljoner kronor Ett omfattande omställningsarbete och besparingsarbete pågår inom den gemensamma förvaltningen. Riktpunkten är att effektivisera och ställa om kostnadsförbrukningen och därmed spara upp till 35 miljoner kronor till budgetåret 2017. Planen är att kostnaderna ska minska från 7,1 procent (2013) till 6,1 procent av universitetets totala kostnader fram till 2017. Inriktningen på omställningsarbetet och besparingar inom den gemensamma förvaltningen ligger fast, men med en viss fasförskjutning som innebär att kostnadsandelen inte minskar i lika stor omfattning som tidigare planerat för 2015. I beredningen av budgetförutsättningarna inför 2015 har ökade kostnader för studentadministration (examenshandläggare och nya gemensamma systemkostnader), personaladministration (personakter överförda från fakulteterna) samt en felaktig justering i ramberäkningen för 2014 (campusservice) beaktats. Sammantaget en ökning med 8,8 miljoner kronor som ryms inom den beslutade budgetramen för 2015. Debitering av universitetsgemensamma kostnader Kostnaderna för den universitetsgemensamma verksamheten fördelas till fakulteterna, för vidare fördelning till institutionsnivån, utifrån varje fakultets andel av de totala kostnaderna inom utbildnings- respektive forskningsverksamheten. Kostnaderna för den universitetsgemensamma verksamheten fördelar sig mellan fakulteterna enligt nedan. Belopp i tkr HFS SFS HHFS UFS SA NFS KFS ITFS Summa Utbildning 2015 19 621 31 541 17 971 24 756 44 193 16 320 25 122 3 851 183 375 Jfr 2014, utbildning 18 025 29 575 17 850 23 100 41 300 16 800 24 325 4 025 175 000 Forskning 2015 21 066 23 674 17 454 11 636 77 642 40 526 4 614 4 013 200 625 Jfr 2014, forskning 19 365 22 433 16 106 10 929 75 159 39 114 5 369 3 259 191 734 Summa 2015 40 687 55 214 35 425 36 392 121 835 56 847 29 737 7 863 384 000 Jfr 2014, summa 37 390 52 008 33 956 34 029 116 459 55 914 29 694 7 284 366 734 Förändring 3 297 3 206 1 469 2 363 5 376 933 43 579 17 266 Figur 8. Debitering av universitetsgemensamma kostnader till fakulteterna 2015 (jämfört med 2014) En mer detaljerad kostnadsfördelning framgår av bilaga 4. 12 Verksamhetsstöd till ledning och styrelse samt de funktioner som krävs för att svara upp mot kraven på en statlig myndighet. 13 Aktiviteter som bedrivs centralt men som avser samordning av verksamhet inom hela universitetet och omfattar de tre verksamhetsnivåerna. 14 Central organisering av särskilda enheter såsom GMV, NCM, SND, Genussekretariatet, NORDICOM och Havsmiljöinstitutet samt Etikprövningsnämnd, fondförvaltning med flera.

15/19 Lokalkostnader I enlighet med beslutad arbetsordning och delegationsordning debiteras respektive institution sina lokalkostnader. Lokalkostnaderna debiteras efter en hyreshusmodell som baseras på den faktiska hyran som gäller för respektive hyresavtal. De lokalkostnader (varmhyra, elförbrukning och lokalvård) som debiteras verksamheten uppgår till 661 miljoner kronor för 2014. För 2015 beräknas lokalkostnaderna till 665 miljoner kronor. Skillnaden består främst av ökad förhyrning inom den gemensamma förvaltningen till följd av arbetsmiljöproblem på Vasagatan 33. Fakultetsområde Belopp Jämf belopp Kommentarer (2015) Belopp i tkr 2015 2014 HFS 35 121 35 764 HFS, SFS, UFS, HHFS och SA har minskat sina lokalytor 2014 jämfört med 2013 eftersom större undervisningslokaler lyfts ut och lagts inom ramen för tjänsten Större undervisningslokaler. SFS 66 314 64 817 UFS 48 206 52 912 HHFS 37 461 37 201 SA 117 182 117 274 NFS 119 886 120 771 KFS 65 276 64 702 ITFS 13 100 12 208 För 2013 har endast den del av lokalkostnaden räknats med som framgår av hyresavtal med GU, 2014 inkluderas kostnaden för de lokaler som hyrs direkt från Chalmers. Delsumma 502 546 505 649 LUN 2 467 2 329 UB 42 418 43 365 Nationella enheter m fl 4 400 4 510 Gem verks, summerat 107 202 98 477 Ökad förhyrning och delvis överlappande hyresavtal. Kaféer 1 184 588 Parkeringsytor 5 110 5 599 Summa 665 327 660 517 Figur 9. Lokalkostnader per fakultet/motsvarande 2015 (jfr 2014) Under 2014 har Ernst & Young utfört en genomgång av lokalkostnadsberäkningarna och processerna med syfte att skapa klarhet i dessa genom ett antal förbättringsförslag. Vidare är en utredning vars uppdrag är att se över modellen för intern debitering av lokalkostnader i sitt slutskede. Slutrapporten lämnas till universitetsledningen under hösten 2014. Kostnadsdebitering inom infrastrukturområdet Tjänsterna inom infrastrukturstöd delas upp i bastjänster, lokala tillvalstjänster eller specifika uppdrag. Bastjänsterna omfattar all verksamhet inom universitetet och har en gemensam servicenivå och gemensamt innehåll. Bastjänster finns inom följande områden: IT-tjänster Campusservice Servicecenter Större gemensamma undervisningslokaler

16/19 Universitetsstyrelsen beslutar om kostnadsnivåerna för de bastjänster som tillhandahålls och som debiteras institutionerna. IT-tjänster Den universitetsgemensamma infrastrukturen inom IT-området och de tjänster som levereras är främst support, nätverk, bandbredd och andra gemensamma IT-tjänster. Tjänsterna delas upp i bas- respektive tillvalstjänster. Kostnaderna för bastjänsterna inom IT (IT-fakturan) uppgår för 2014 till 99,8 miljoner kronor. Föreslagen budgetram för 2015 är 102,8 miljoner kronor. Ökningen om 3 miljoner kronor består till största delen (cirka 2 miljoner kronor) av en justering från 2014 då en för stor sänkning av avgiften genomfördes. Resterande används för att täcka löneökningar och andra kostnadsökningar. Bastjänsterna debiteras baserat på graden av nyttjande i relation till valda nyckeltal till exempel efter antal användarkonton. Tjänsteinnehåll med mera beskrivs i bilaga 6. Belopp i tkr HFS SFS UFS HHFS SA NFS KFS ITFS LUN UB Univ gem Summa 2015 9 636 12 180 8 475 8 399 30 906 12 235 5 983 1 974 526 2 811 9 665 102 790 2014 9 563 11 570 7 694 8 483 30 586 12 115 5 751 1 597 521 2 785 9 124 99 789 Figur 10. Debitering av bastjänster inom IT per fakultet/motsvarande 2015 (jfr 2014) Kostnader för övriga bastjänster inom infrastrukturområdet Campusservice 2015 Kostnaden för bastjänster inom campusservice är 59,7 miljoner kronor för 2014 och omfattar samtliga fakultetsområden förutom den naturvetenskapliga fakulteten, IT-fakulteten och LUN. Kostnaden för bastjänster inom campusservice för 2015 beräknas till 66,5 miljoner kronor. Ökningen beror på att den naturvetenskapliga fakulteten och LUN kommer att ingå från och med 2015. Detta motsvarar 5,9 miljoner kronor. Resterande ökning består av kostnadsökningar inom de universitetsgemensamma verksamheterna (postdistribution och SND 15 ) samt uppräkning motsvarande PLO. Bastjänsterna inom campusservice debiteras verksamheten (institutioner och enheter) enligt beslutad modell från och med 2014, baserat på lokalyta. Belopp i tkr HFS SFS UFS HHFS SA NFS* KFS ITFS** LUN UB Univ gem Summa 2015 7 894 8 196 7 695 8 965 11 356 5 850 5 786 0 198 4 347 6 403 66 492 2014 7 816 8 204 8 044 8 974 11 244 0 5 728 0-4 175 5 535 59 720 *) Fakultetsområdets serviceorganisation ingick inte i campusorganisationen 2014. **) IT-fakulteten ingår i den serviceorganisation som tillhandahålls inom Chalmers. Figur 11. Debitering av bastjänster inom campusservice per fakultet/motsvarande 2015 (jfr 2014) Ytterligare beskrivning finns i bilaga 7. 15 Svensk Nationell Datatjänst

17/19 Servicecenter 2015 I tjänsten servicecenter erbjuds service och stöd till studenter, besökare och medarbetare vid Göteborgs universitet. Här besvaras allmänna frågor om kursutbudet och var studievägledning ges, man kan även få hjälp att hitta rätt inom universitetet. Servicecenter hanterar även GU-kort, skriver ut studieintyg och säljer profilprodukter. Kostnaden för bastjänster inom servicecenter är 14,3 miljoner kronor för 2014. För 2015 beräknas kostnaden till 14,5 miljoner kronor. Förändringen beror på uppräkning motsvarande PLO. Kostnaden fördelas till verksamheten (institutioner och enheter) enligt beslutad modell från och med 2014, baserat på antal helårsstudenter och heltidsekvivalenter. Belopp i tkr HFS SFS UFS HHFS SA NFS KFS ITFS Summa 2015 1 932 2 709 1 530 1 782 3 613 1 626 847 424 14 463 2014 2 006 2 653 1 421 1 738 3 547 1 803 790 362 14 320 Figur 12. Debitering av bastjänster inom servicecenter per fakultet 2015 (jfr 2014) Mer information finns i bilaga 7. Större undervisningslokaler 2015 Tjänsten undervisningslokaler innefattar underhåll och utveckling av vissa större undervisningslokaler. Kostnaden för 2015 omfattar 27,5 miljoner kronor, en minskning jämfört med 2014 och med inriktningsbeslutet. Förändringen beror på att kostnader för lokalbokningssystemet TimeEdit från och med 2015 istället ingår i fastighetsadministration. Den planerade kostnadsfördelningen efter nyttjande har inte gått att genomföra på grund av att bokningssystemet inte kan hantera det och att universitetet idag har en komplex bokningsorganisation. Utredningsarbete pågår för att dels definiera större undervisningslokaler tydligare och dels för att ta fram en alternativ metod för kostnadsfördelning. Kostnaderna för tjänsten undervisningslokaler fördelas tillsvidare till institutionerna enligt beslutad modell, baserat på lokalyta inom utbildningsverksamheten. Belopp i tkr HFS SFS UFS HHFS SA NFS* KFS* ITFS* Summa 2015 1 602 6 731 4 662 8 030 6 515 0 0 0 27 540 2014 1 572 7 906 4 319 8 175 6 946 0 0 0 28 918 *) Inga undervisningslokaler inom NFS, KFS och ITFS ingår i den gemensamma tjänsten. Figur 13. Debitering av bastjänster inom Större undervisningslokaler per fakultet 2015 (jfr 2014) Tjänsteinnehållet beskrivs i bilaga 7.

18/19 Satsning på moderna webbplatser med användaren i fokus Under 2015 kommer universitetet att starta ett projekt för att ta ett större grepp om universitetets stora och komplexa webbplatser. Webben är en viktig del i universitetets konkurrenskraft och ett viktigt bidrag till måluppfyllelsen i Vision 2020. Det finns behov av såväl förbättrad och utvecklad teknisk infrastruktur som organisationsutveckling på området. Den totala resursåtgången ska beräknas i en nyligen tillsatt förstudie. Projektmedel för detta ändamål, 5 miljoner kronor, har avsatts inom den gemensamma förvaltningens låneram 2015 till en kostnad om cirka 0,5 miljoner kronor 2015. Övriga budgetförutsättningar Löneomkostnadspåslaget (LOP) tas ut på varje utbetald lönekrona och ska bekosta lagstadgade arbetsgivaravgifter och avtalade avgifter (för närvarande 34,7 procent) samt kostnader för pensionsåtaganden enligt universitetets beräkningar (16,4 procent). Under förutsättning att riksdag och regering inte ändrar de lagstadgade arbetsgivaravgifterna för 2015 kommer löneomkostnadspåslaget att minska något, 0,3 procentenheter, mellan 2014 och 2015 beroende på minskade kostnader för premier till statliga avtalsförsäkringar (SPÅ-avgift). Universitetet får ränta på sina tillgodohavanden hos Riksgälden. Vid senaste bokslutet uppgick dessa likvida medel till 2 679 miljoner kronor och universitetet får en ränta på dessa medel som i stort motsvarar gällande reporänta (för närvarande 0,25 procent). För budgetåret 2015 kommer verksamheten inte att tilldelas någon intern ränta för sina respektive tillgodohavanden och inte heller debiteras någon intern ränta för lån till anläggningstillgångar. Detta har gällt under de senaste åren (sedan 2010). I den mån finansiellt utrymme finns att tillgå givet den låga räntan, kommer detta att användas till strategiska satsningar som disponeras av universitetsledningen.

19/19 Förslag till beslut Universitetsstyrelsen föreslås besluta att fastställa dispositionsplanen för anslaget för forskning och utbildning på forskarnivå enligt bilaga 1 a att fastställa fördelning av basanslag och prestationsbaserat anslag för 2015 enligt bilaga 1 b att fastställa dispositionsplanen för anslaget för utbildning på grundnivå och avancerad nivå enligt bilaga 2 a att fastställa utbildningsuppdrag och takbelopp för 2015 enligt bilaga 2 b att ge rektor i uppdrag att fördela eventuella tillkommande utbildningsplatser för 2015 att fastställa kostnadsdebiteringen för universitetsbibliotekets verksamhet för 2015 enligt bilaga 3 att fastställa kostnadsdebiteringen för universitetsgemensamma verksamheter för 2015 enligt bilaga 4 att fastställa fördelningen av lokalkostnader för 2015 enligt bilaga 5 att fastställa kostnadsdebiteringen för bastjänster inom IT för 2015 enligt bilaga 6, samt att fastställa kostnadsdebiteringen för övriga bastjänster inom infrastrukturområdet (campusservice, servicecentra och större undervisningslokaler) för 2015 enligt bilaga 7. Pam Fredman Lars Nilsson

GÖTEBORGS UNIVERSITET 2014-09-22 Bilaga 1a Ekonomienheten Dispositionsplan för forskning och utbildning på forskarnivå Bå 2014 Bå 2015 Bå 2016 Bå 2017 Tillgängliga medel Tillgängligt anslag inkl nya medel 1 463 380 1 464 119 1 516 271 1 535 437 PLO förändring i % 2,01% 0,79% 1,00% 1,32% Nordicom 2 624 2 645 2 671 2 707 SUMMA TILLGÄNGLIGA MEDEL 1 466 004 1 466 763 1 518 943 1 538 144 Disposition av medel Fördelning till fakulteter Basanslag inkl ökat basanslag 949 343 959 377 968 552 976 976 Prestationsbaserat anslag 20% 293 016 292 824 303 254 307 087 Delsumma direkt till fakulteter 1 242 359 1 252 201 1 271 806 1 284 063 Avsättningar enligt strategiska överväganden SFO Vårdforskning (GPCC) och övriga partnerskap 41 870 45 178 0 0 Styrkeområden 37 500 37 500 0 0 MISTRA, Linnéstöd 6 912 4 500 1 500 750 Delsumma strategiska avsättningar 86 282 87 178 1 500 750 Strategisk samfinansiering Medfinansiering EU och NIH 18 000 20 000 20 000 20 000 RJ, Wallenberg, ERC 20 100 19 150 21 250 22 000 Stora externa bidrag 6 600 8 800 13 200 16 500 Delsumma strategisk samfinansiering 44 700 47 950 54 450 58 500 Infrastrukturer Nationell infrastruktur 9 185 9 258 9 350 9 474 Max IV, Skogaryd, SLC, NMR, Registerforskning 5 315 20 525 20 691 18 912 Herbariet - kopplat till budgetunderlaget 0 0 0 0 VR (SND) 7 000 7 000 0 0 Delsumma infrastrukturer 21 500 36 783 30 042 28 386 Summa Centrumbildningar 10 300 12 810 12 823 7 039 Övriga satsningar 24 120 13 147 4 461 1 000 Globala samhällsutmaningar - ny satsning 0 7 500 50 000 50 000 Ospecificerat/reserverat 0 2 450 67 627 67 627 Delsumma 24 120 23 097 122 088 118 627 Övriga avsättningar/särskilda anslag Havsmiljöinstitutet samt regionalt arbete 12 503 0 0 0 Nationella sekr för genusforskning 8 295 8 360 8 444 8 556 Botaniska trädgården 6 724 6 777 6 845 6 935 Nordicom 7 644 7 704 7 781 7 884 Delsumma 35 165 22 841 23 070 23 375 SUMMA DISPONERADE MEDEL 1 464 426 1 482 859 1 515 779 1 520 740 SALDO TILLGÄNGLIGA MEDEL 1 578-16 096 3 164 17 404

GÖTEBORGS UNIVERSITET 2014-09-22 Bilaga 1b Ekonomienheten Fördelning av fakultetsanslag mellan basanslag och prestationsmedel till respektive fakultetsstyrelse Totalt fakultetsanslag per fakultetsstyrelse Basanslag Prestationsmedel Fakultets- Fakultets- Skillnad Fakultet 2015 (rörlig del) 2015 anslag 2015 anslag 2014 mot 2014 HFS 158 503 30 574 189 077 187 224 1 854 SFS* 99 493 53 498 152 991 150 796 2 196 HHFS* 70 713 39 499 110 212 111 920-1 708 UFS* 39 609 17 106 56 715 56 097 617 SA 286 215 99 984 386 199 381 815 4 385 NFS 232 478 43 230 275 708 275 382 326 KFS* 36 676 4 955 41 631 42 084-453 ITFS* 18 677 3 977 22 654 20 162 2 492 LUN 17 012 17 012 16 879 134 Summa 959 377 292 824 1 252 201 1 242 358 9 843 * Förstärkt basanslag; SFS och HHFS 3 mnkr, UFS 6 mnkr, ITFS 2 mnkr och KFS 6 mnkr Fakultetsstyrelsernas basanslag 2015 i jämförelse med 2014 Basanslag Basanslag Skillnad Fakultet 2015 2014 mot 2014 HFS 158 503 157 170 1 334 SFS 99 493 98 657 836 HHFS 70 713 70 120 594 UFS 39 609 39 279 329 SA 286 215 283 807 2 408 NFS 232 478 230 522 1 956 KFS 36 676 36 371 305 ITFS 18 677 16 537 2 140 LUN 17 012 16 879 133 Summa 959 377 949 342 10 035 Fakultetsstyrelsernas prestationsmedel 2015 i jämförelse med 2014 Prestations Prestationsmedel Skillnad mot Fakultet medel 2015 2014 2014 HFS 30 574 30 054 520 SFS 53 498 52 138 1 360 HHFS 39 499 41 800-2 301 UFS 17 106 16 818 288 SA 99 984 98 007 1 977 NFS 43 230 44 860-1 630 KFS 4 955 5 713-757 ITFS 3 977 3 626 352 Summa 292 824 293 016-192

GÖTEBORGS UNIVERSITET 2014-09-22 Bilaga 2a Ekonomienheten Dispositionsplan för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Bå 2014 Bå 2015 Bå 2016 Bå 2017 Tillgängliga medel 1 871 951 1 878 647 1 913 789 1 957 032 PLO förändring i % 2,01% 0,79% 1,00% 1,32% Kvalitetsbaserad resursfördelning 11 216 0 0 0 Särskilda åtaganden (NCM) 4 921 4 960 5 010 5 076 Spetsutb Gothenburg Schools of Entr.ship 3 740 0 0 0 Anslag VÅP platser 2014 Uppskattat 20140821 29 454 55 026 71 558 1 891 828 1 913 061 1 973 825 2 033 666 Disposition av medel Fördelning till fakulteter Utbildningsuppdrag och takbelopp 1 788 829 1 837 493 1 898 223 1 946 797 Kvalitetsbaserad resursomfördelning 11 216 0 0 0 Delsumma 1 800 045 1 837 493 1 898 223 1 946 797 Avsättningar enligt strategiska överväganden Särskild avsättning för lärarutbildning 25 000 15 000 15 000 15 000 Högskolepedagogiskt utvecklingsarbete - löpande 14 000 14 000 14 000 14 000 Utvecklingsmedel till Utbildningsnämnden 6 000 0 0 0 Enheten för akademiska språk 4 300 10 620 10 727 10 868 Centrum för urbana studier (Hammarkulleprojektet) 1 400 1 400 0 0 Samfinansiering av internationella EU-projekt 5 000 5 000 5 000 5 000 Samfinansiering av personalmobilitet 550 550 550 550 Da Capo 2 000 1 000 0 0 Grundtvig 1 472 0 0 0 University of Gothenburg Symphony Orchestra 2 000 2 000 2 000 2 000 Delsumma 61 722 49 570 47 277 47 418 Övriga avsättningar/särskilda anslag Stöd till studentkårer 8 750 8 819 8 908 9 025 Avsättning till studenter med funktionshinder 6 458 6 481 6 603 6 752 Nationellt centrum för matematikutbildning (NCM) 4 921 4 960 5 010 5 076 Universeum 2 214 2 231 2 254 2 283 Spetsutb Gothenburg Schools of Entr.ship 3 740 0 0 0 26 083 22 492 22 773 23 136 SUMMA DISPONERADE MEDEL 1 887 850 1 909 554 1 968 273 2 017 351 SALDO TILLGÄNGLIGA MEDEL 3 978 3 507 5 552 16 314

GÖTEBORGS UNIVERSITET 2014-09-22 Bilaga 2b Ekonomienheten Utbildningsuppdrag och takbelopp per fakultet 2015 (inkl HST tilldelning och uppskattad ersättning VÅP14 Belopp i tkr. Fakultetsstyrelse Summa Beräknad GU:s GU intern ers hst per total interna i förh till statl Utbildningsområde HFS SFS HhFS UFS SA* NFS KFS ITFS LUN* utb.omr ersättning ersättning ersättning Humaniora 1 675 25 132 1 832 80 022 76 381 95,5% Teologi Juridik 1 090 1 090 49 110 46 876 95,5% Samhällsvetenskap 3 960 2 339 386 22 105 6 812 311 439 297 269 95,5% Språk 1 630 309 1 939 85 248 85 438 100,2% Naturvetenskap 71 335 280 136 2 112 145 745 347 4 171 361 811 345 349 95,5% Teknik Farmaci 234 234 21 646 20 661 95,5% Vård 410 1 391 1 801 177 769 169 681 95,5% Odontologi 583 583 55 377 52 858 95,5% Medicin 325 1 683 2 008 261 828 249 916 95,5% Undervisning 2 897 2 897 214 299 210 237 98,1% Övrigt 223 3 226 15 946 15 220 95,5% Design 47 468 515 116 408 111 112 95,5% Konst 22 87 109 31 220 29 799 95,5% Musik 267 167 434 86 479 82 544 95,5% Opera 26 26 12 057 11 509 95,5% Teater 31 31 13 087 12 492 95,5% Media 20 20 10 238 9 772 95,5% Idrott 71 71 10 875 10 380 95,5% Summa 3 375 4 918 3 765 666 4 074 2 181 1 044 745 4 031 24 800 1 914 858 1 837 493 * LUN och SA inklusive VÅP14 platser Förändring i hst jmf 2014 124 268 HFS SFS HhFS UFS SA* NFS KFS ITFS LUN* Summa Takbelopp tkr för 2015 145 619 265 790 175 327 39 955 430 754 188 417 222 323 60 585 308 724 1 837 493 Jfr 2014 144 051 261 851 173 532 39 665 415 829 186 421 221 962 58 863 286 656 1 788 829