Information om planerad restaurering av Gravån, Klappmarksbäcken och Pålböleån inom Sävaråns vattensystem

Relevanta dokument
Varför flottledsåterställning?

Information om återställningsarbetena i Sävarån och Gravån verksamhetsåret 2012

Samrådsunderlag för restaurering av flottledsrensade sträckor i Lögdeälven inom Nordmalings kommun

Flottledsåterställning i Bureälven Etapp 1 Delrapport Strömsholm Bursjön 2015

Biotopvårdsåtgärder i Tåmeälven 2008

Flottledsåterställning i Bureälven

Biologisk återställning av Vindelälven Erfarenheter och utveckling senaste 15-åren Daniel Holmqvist, Ume/Vindelälvens Fiskeråd

Exkursionsguide- miljöåterställning längs Vindelälven inom Lycksele kommun. Daniel Holmqvist, Vindelälvens Fiskeråd

Vindel River LIFE. Work plan för 2011 Action C2-C4

Ekologisk fiskevård i Kattisavan Inventeringsrapport inklusive åtgärdsplan för långsiktigt hållbart fiske och förbättrad tillgänglighet för besökare

Triple lakes vattenvård för levande sjöar

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt

WORK-PLAN 2012 C2-C4 Vindel River LIFE (LIFE08 NAT/S/000266) Vindel River LIFE. Work plan för 2012 Action C2-C4

Elfiskeuppföljning Nyträskbäcken 2015

Juojoki Fiskevårdsprojekt Tornedalens Folkhögskola Rolf Lahti

ReMiBar. fria vandringsvägar i vattendrag

VATTENDRAGSRESTAURERING

VATTENDRAGSRESTAURERING

RASTÄLVEN - Grängshytteforsarna

Myndigheternas roll i förvaltningen av enskilda fiskevatten

Begäran om Länsstyrelsens bedömning av påverkan på allmänna intressen i samband med restaurering av flottledspåverkade sträckor av Mjösjöån i

Vattendragens biologiska värden Miljöstörningar vid rensning

Åtgärder inom Kungsbackaåns avrinningsområde

Flera hotade arter och stammar i Nedre Dalälven

Kalkning och försurning i Jönköpings län

ReMiBar. fria vandringsvägar i vattendrag

Flottning & Fiske i Ammerån

Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013

ReBorN - LIFE. Projektledare Tommy Vennman Roger Vallin. Teknisk koordinator Robert Ström. Laxförvaltning Stefan Larsson

Att anlägga vägtrummor. En samlande kra!

Tillståndsansökan för vattenverksamhet Samrådshandling fortsatt samråd

Restaurering Ramsan 2017

Återställningsplan för Ljustorpsån och Mjällån

Kunskapsunderlag för delområde

Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften?

Länsstyrelsen Västernorrland Miljöavdelningen 2007:11. Biotopvård i Näbbtjärnsbäcken, Helvetesbrännans naturreservat 2007

Skydd och restaurering enligt miljömålet Levande sjöar och vattendrag

Konferens Levande laxälvar 1 februari 2017

Miljöeffekter vid underhåll av jordbruksdiken

Projekt Kullån, Burån och Hovaån

Noteringar och bilder från exkursionen till Vormbäcken och Lidsbäcken den 16 augusti 2011.

INFORMATION INFÖR SAMRÅD OM ATT UTFÖRA VATTENVERKSAMHET I DERGABÄCKEN, SORSELE KOMMUN

Restaurering av vattendrag på fastigheten Västansjö S:9 i Vilhelmina kommun (2 bilagor)

Kunskapsunderlag för delområde

NATUR. Biotopvård i vattendrag. Temablad SKAPA

Förvaltning av fisk i Dalälven. Karl Gullberg Länsfiskekonsulent Länsstyrelsen i Gävleborgs län

Biotopvårdsplan 2001 Tuggenbäcken

Restaurering av rinnande vattendrag för bevarandet av flodpärlmusslan i Kultsjödalen

Foto Jan Felten, fotomontage Paul Felten

Utformning av. Ekologiskt anpassade vägpassager

Flottledsinventering Kvarnmårkan 2008

Rensning och underhåll av dikningsföretag

Återställningsplan för Ljustorpsån och Mjällån

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken

Dysåns avrinningsområde ( )

DOM meddelad i Umeå

Noteringar och bilder från exkursionen till Vormbäcken och Hornträsket den 8 juni 2010.

REMIBAR. REMIBAR fria vandringsvägar i vattendrag. Layman s Report EC LIFE+ programme LIFE10 NAT/SE/045

Rymman respektive Dyvran

Åtgärdsområde 004 Västerån

Bevarandeplan för Hovgårdsån

Sötvattenanknutna Natura 2000-värden och Hymo

Åtgärd för att främja flodpärlmusslan

Det var en gång. Året var Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag.

I föreliggande rapport redovisas arbetet med miljöåterställningsarbetet i Byske och Åby älvar för 2009.

Kunskapsunderlag för delområde

Information om fiskevårdsarbete enligt Jönköpingsmodellen i Gävleborgs län

Förslag på restaureringsåtgärder i Bulsjöån vid Visskvarn

BIOTOPKARTERING AV VATTEN- DRAG I VÄRMLANDS LÄN

Kunskapsunderlag för delområde

Götarpsån: Hären - Töllstorpaån

Stöd till fiskevården

Nytt utlopp för sjön Linden

Del rapport Gjorda restaurerings arbeten i Lumsånn

FISKEVÅRDSPLAN VEGEÅ 2013

FISKEVÅRD. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

PM ÖRINGBIOTOPER I HULEBÄCKEN

Hornån. Lantmäteriet Ur GSD-produkter ärende /188F

SKOGENS VATTEN-livsviktigt

Restaurering av sjöar och vattendrag

Behov av kunskap och råd om vattenhushållning ur lantbrukets perspektiv Uppsala Rune Hallgren LRF

Länsstyrelsen Västernorrland avdelningen för Miljö 2007:10. Fiskinventering i naturreservatet Helvetesbrännan September 2007

Miljöåtgärder i Öjungsån

Levande vatten- En förstudie om fiskevårdsåtgärder Ovanåkers kommun

Läggningstips för anläggande av eller byte till vägbro eller valvbåge

Kunskapsunderlag för delområde

Miljöåtgärder i Rabobäcken

Anmälan om vattenverksamhet. Schaktning i vattendrag, Gopshus, Mora kommun.

Fliseryds Sportfiskeklubb. Biotopvård i Mejerikvillen på Jungnerområdet i Emån Projekt motorvinsch

Forskning och åtgärder om/för fisk i Gävleborg

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2010/7 DELRAPPORT 3 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2010

Rapport rörande vikbara trösklar i trummor för fiskvandring - exemplet Stampebäcken riksväg 26 (Filipstad)

HAR DU ETT VATTENDRAG SOM RINNER GENOM DINA MARKER?

Åbyälven, Janiforsen Bo-Göran Persson, Bygg- och Miljökontoret, Skellefteå. Studieresa VRO

3Tillföra föda till vattenlevande organismer. 4 Ge beskuggning. 5 Tillföra död ved. 6 Bevara biologisk mångfald

Levande laxälvar. Program. Nationell vattenkonferens i Umeå augusti H.M. Konung Carl XVI Gustaf medverkar

FISKEPLAN Storuman kommun

Restaurering av lekbottnar vid Lagfors i Ljustorpsån, Timrå kommun

HELGEÅN HELGEÅN FRÅN DELARY

Mörrumsån, Hur når vi målet god status?

Transkript:

Information om planerad restaurering av Gravån, Klappmarksbäcken och Pålböleån inom Sävaråns vattensystem Bakgrund De flesta vattendrag i Sverige har utsatts för en betydande mänsklig påverkan genom åren med vattenkraftsutbyggnad, skogsbruk och flottning som största påverkanstyper. Idag är flottningsepoken avslutad. Emellertid finns en betydande del av de negativa förändringar av vattenmiljön som genomfördes kvar och begränsar de biologiska förutsättningarna i vattendragen. Under flottningsepoken rensades vattendragen på sten- och blockmassor med handkraft, dynamit och inte minst schaktningsmaskiner. Detta medförde att timret kunde transporteras ned till kusterna. Resultaten vi ser idag är att vattendragens strömsträckor är kanalliknande med ensartade miljöer. För fiskbestånden har dessa rensningar varit mycket negativa. Antalet ståndplatser och gömställen har kraftigt reducerats både för fiskungar och större fisk. På de flesta ställen har också lekområdena förstörts. Det är inte bara fisken som har blivit negativt påverkad utan hela vattenmiljön och samtliga arter som är knutna till den har missgynnats. Under 2018 planerar Umeå kommun att fortsätta med restaureringsarbeten i Gravån samt Pålböleån samt påbörja arbeten i Klappmarksbäcken. Arbetena finansieras av Länsstyrelsen via projektet Levande Laxälvar. Syfte Syftet med restaureringarna (även kallat miljöåterställning) är att återställa vattnet återskapa de naturliga förutsättningarna för främst strömlevande fiskar som lax, öring och harr i vattendragen. Restaureringar gynnar även vattenlevande djur, insekter och musslor. Umeå kommun Postadress: Skolgatan 31 A Besöksadress: Skolgatan 31 A Telefon: 090-16 10 00 (växel) Webbplats: www.umea.se Handläggare: Erik Spade Telefon: 090-16 16 49 Mobiltelefon: 070-320 09 35 Mejladress: erik.spade@umea.se Orgnr: Bgnr: Pgnr:

2 av 7 Metod - Restaurering Med miljöåterställning avses att sten och block som tidigare lagts (i vissa fall schaktats) upp längs stränderna återförs till vattendraget. Stenmaterialet läggs ut på ett sätt så att naturliga vattendrag efterliknas. Hela tiden eftersträvas en varierad vattenmiljö i vattenhastighet, djup och bottensubstrat. Utläggningen av sten- och blockmaterialet utförs med grävmaskin försedda med larvband för minsta möjliga markslitage. Grävmaskinen förflyttar till vattendraget via körvägar i terrängen och i vattendraget eller efter stranden. Återställningar utförs under den del av året när vattennivåerna är låga, vilket i Norrland innebär vanligen juli oktober. Forskning och erfarenheter från Vindelälvens avrinningsområde och i Jämtlands län visar på avsevärt högre fiskproduktion i miljöåterställda vattendrag. För att erhålla bra resultat efter åtgärderna krävs det att allt material som tidigare har blivit upprensat återförs till vattendraget. Krav på maskintyper mm Vad gäller den entreprenör som anlitas för att utföra restaureringen ställs höga krav på bl.a tidigare erfarenhet och grävmaskinens storlek och utrustning mm. Dessutom har vi som villkor att entreprenören bland annat ska: tillhandahålla lagenliga maskiner (besiktigade), under arbetets utförande kunna uppvisa gällande försäkringar avseende trafik, ansvar och arbetsskydd använda sig av vegetabilisk hydraulolja i grävmaskinen och miljöklassat bränsle Uppföljning Effekterna av återställningsåtgärder kommer att följas i olika steg. Sävarån är utpekat som så kallat indexvattendrag vilket innebär att det sker övervakning på upp- och nedströmsvandrande fisk för att detektera förändringar i lax- och öring beståndet. Länsstyrelsen elfiskar (metod för att skatta föryngringen hos lax och öring) varje år ett antal fasta ytor på vilka förändringar i bestånden kommer att identifieras. Då Sävarån även kalkas följs vattendragets vattenkemiska förändringar noggrant via provtagning av vattenkemi och bottenfauna.

3 av 7 Förväntade effekter Sävarån och dess biflöden kommer att erhålla en mer varierad och naturlig vattenmiljö i strömsträckorna vilket kommer att gynna samtliga organismer som är knutna till dessa miljöer. Exempel på arter som gynnas är vattenlevande insekter, flodpärlmussla, utter, harr, öring och lax. Samråd och tillstånd Innan en miljöåterställning utförs skall samråd ske med länsstyrelsens miljöenhet och kulturenhet, kommunens miljökontor samt berörda samebyar. Dessutom ska man ha skriftliga medgivanden från samtliga berörda mark- och fiskerättsägare som berörs direkt av åtgärder och körvägar eller indirekt av körvägar till åtgärdsobjekten. Om någon mark- eller fiskerättsägare motsätter sig miljöåterställningen kommer arbetet inte att utföras inom den fastigheten. Mer information om liknande projekt, erfarenhet och bilder finner ni här http://www2.lansstyrelsen.se/vasterbotten/sv/miljo-och-klimat/vatten-ochvattenanvandning/restaurering-av-vattendrag/pages/default.aspx Informationsfilm om miljöåterställning: http://vimeo.com/16651580 se gärna denna för tydlig information om vad arbetena syftar till. Erik Spade, fiskekonsulent Umeå kommun Fritid

Bilaga 1. Översiktskarta Gravån, Klappmarksbäcken, Pålböleån

Bilaga 2. Detaljkarta Gravån

Bilaga 3. Detaljkarta Pålböleån

Bilaga 4. Detaljkarta Klappmarksbäcken