Styrdokument för krisberedskap. ett samlat grepp om verksamhetsområdet

Styrdokument för krisberedskap ett samlat grepp om verksamhetsområdet Kommunfullmäktige 61/2016 Antagen av: Kommunfullmäktige 61/2016 Dokumentägare: Säkerhetschef, Kommunskyddet Ersätter dokument: Dokumentnamn: Styrdokument för krisberedskap - ett samlat grepp om verksamhetsområdet Dokumentansvarig: Beredskapssamordnare, Kommunskyddet Revideras: 1:a året i mandatperioden Relaterade dokument: Örnsköldsviks kommuns krisledningsplan 2013-2016 Risk och sårbarhetsanalys Örnsköldsviks kommun 2016-2019 Örnsköldsviks kommuns Övnings och utbildningsplan 2013-2016 Reglemente för krisledningsnämnden Målgrupp: Anställda inom kommunens förvaltningar och bolag Ärendebeteckning: Kst/2015:656 Redovisning av styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap Publiceras: Örnkom Hemsidan Utvärderas: Inför revidering

Datum Termer/begrepp KAC LEH MSB POSOM RCB RSA SKL TiB WIS Kommunens alarmeringscentral Lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap Psykiskt och socialt omhändertagande Räddningschef i beredskap Risk- och Sårbarhetsanalys Sveriges kommuner och Landsting Tjänsteman i beredskap Webbaserat InformationsSystem

Datum Innehåll Termer/begrepp... 1. Inledning... 4 1.1. Syfte och mål... 4 1.2 Avgränsningar... 5 2. Organisation och ansvar... 6 2.1 Kommunskyddet... 6 2.2 Säkerhetsgruppen... 6 2.3 Koncernledningsgruppen... 6 2.4 Tjänsteman i beredskap... 7 2.5 POSOM... 7 2.6 Krisledningsnämnd... 8 2.7 Krisledningsgrupp... 8 3. Uppgifter enligt lagstiftningen... 9 3.1 Risk och sårbarhetsanalys... 9 3.1.1 Kontinuitetshantering... 9 3.2 Planering... 10 3.2.1 Årlig verksamhetsplanering... 10 3.2.2 Plan för extraordinära händelser... 10 3.2.3 Planer i förvaltningar och bolag... 11 3.2.4 Övnings- och utbildningsplan... 11 3.2.5 Krisledningsnämndens reglemente... 11 3.2.6 Styrel... 11 3.3 Geografiskt områdesansvar... 12 3.4 Utbildning och övning... 12 3.5 Rapportering... 12 3.5.1 Rapportering om det kontinuerliga arbetet... 13 3.5.2 Rapportering vid samhällsstörningar och extraordinära händelser... 13 3.5.3 Rapportering vid höjd beredskap... 13 3.6 Höjd beredskap... 14 4. Redovisning av den statliga ersättningen... 15 4.1 Grundbelopp... 15 4.2 Ersättning för utomhusvarning... 15

Datum 4.3 Verksamhetsersättning... 15 4.4 Samverkansersättning... 15 4.5 Budget och redovisning... 16 5 Övrigt... 17 5.1 Avtal, upphandling och byggnationer... 17 5.2 Samhällsplanering... 17 5.3 Samverkan... 17 5.3.1 Krisberedskapssamverkan Västernorrland... 17 5.3.2 RSA-grupp Västernorrland... 18 5.3.3 Övnings- och utbildningsgrupp Västernorrland... 18 5.3.4 Krisinformatörsnätverket Västernorrland... 18 5.3.5 Beredskapssamverkan Umeåregionen... 18 5.3.6 Lokalt krishanteringsråd Örnsköldsviks Kommun... 19 6. Bilagor... 20

Datum 4(20) 1. Inledning Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH) reglerar den lokala krishanteringen i kommuner och landsting. För att tydliggöra kommunens arbete utifrån lagstiftningen så har en kommunöverenskommelse mellan Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB 2012-5541) och Sveriges kommuner och landsting (SKL12/6159) tecknats. Överenskommelsen reglerar kommunens ersättning för de uppgifter man har enligt LEH. Den preciserar också statens förväntningar på hur uppgifterna ska genomföras i form av målbeskrivningar och riktlinjer för hur verksamhet och ersättning ska följas upp. Det är kommunfullmäktige som fastställer mål och riktlinjer för kommunens verksamhet, här ingår även att fastställa mål och riktlinjer för kommunens arbete med krisberedskap. Styrdokumentet ska antas av Kommunfullmäktige det första året i varje ny mandatperiod. Kommunskyddet ansvarar för att dokumentet revideras. Hur kommunen avser att jobba för att tillgodose lagkraven och de mål och riktlinjer som framgår i kommunöverenskommelsen redovisas i detta styrdokument. 1.1. Syfte och mål Syftet med styrdokumentet är att ange inriktningen för kommunens arbete med krisberedskap, att minska sårbarheter i respektive verksamhet och en god förmåga att hantera samhällsstörningar, extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Styrdokumentet ska svara upp mot följande målsättningar i kommunöverenskommelsen: en beskrivning av det arbete och de åtgärder som ska ske under mandatperioden för att reducera eller ta bort risker och sårbarheter samt för att öka förmågan att kontinuerligt bedriva samhällsviktig verksamhet, en beskrivning av hur kommunen avser att fullgöra åtaganden som beskrivs i denna överenskommelse samt hur ersättningen ska användas. Här ingår att särskilt redovisa hur samverkansersättningen ska användas. en övnings- och utbildningsplan för mandatperioden samt en plan för hur kommunen ska hantera extraordinära händelser som beskriver: o hur kommunen ska organisera sig under en extraordinär händelse, o hur kommunens organisation för krisledning leder, samordnar, samverkar samt säkerställer samband för att hantera en extraordinär händelse samt, o vilka lokaler med nödvändig teknisk utrustning för ledning och samverkan som disponeras vid en extraordinär händelse.

Datum 5(20) 1.2 Avgränsningar Styrdokumentet är avgränsat till att beskriva kommunens arbete med krisberedskap. Möjligheter finns att utöka innehållet med angränsande arbetsområden som exempelvis arbetet med säkerhet och uppdragen i lagstiftningen om skydd mot olyckor (2003:778) om så önskas. Styrdokumentet inkluderar inte innehåll som framgår av annan planering eller finns beskrivet i annan dokumentation, för att tillgodogöra sig närmare information kring dessa hänvisas det därför till respektive enskilt dokument, se stycke 6 Bilagor.

Datum 6(20) 2. Organisation och ansvar Mål och inriktning för arbetet med krisberedskap fastställs av kommunfullmäktige för att sedan bedrivas av ansvarig nämnd/styrelse inom respektive verksamhet. Kommunen har ett ansvar för att säkerställa funktionen i egen samhällsviktig verksamhet, ansvaret följer linjeorganisationen och det är således varje enskild förvaltning och bolags skyldighet att se till att frågorna hamnar på dagordningen och att tillräckliga resurser avsätt för det arbete som behöver genomföras. Kommunen ansvarar för att genomföra uppgifterna enligt LEH och för att den statliga ersättningen som utgår för dessa uppgifter används i enlighet med de villkor som gäller för användningen av ersättningen. Kommunen ska följa upp den egna verksamheten samt rapportera till länsstyrelsen om de åtgärder som vidtagits och hur åtgärderna påverkat krisberedskapen. Efter en extraordinär händelse ska kommunen se till att händelsen undersöks och att hanteringen utvärderas för att dra lärdom och ta tillvara på erfarenheter. 2.1 Kommunskyddet Kommunskyddet har uppdraget att vara katalysator och driva utvecklingen framåt i samhällsskyddsfrågor där krisberedskap utgör en del av verksamhetsområdet. Arbetet sker strategiskt och med fokus på kommunens organisation som helhet, samordning sker i säkerhetsgruppen tillsammans med kommunens förvaltningar och bolag. Ansvarig för arbetet inom Kommunskyddet är säkerhetschefen. 2.2 Säkerhetsgruppen Säkerhetsgruppen med säkerhetssamordnare från kommunens förvaltningar och bolag arbetar aktivt med trygghets-, beredskaps- och säkerhetsfrågor i kommunen. Gruppen leds av kommunens säkerhetschef och ska fungera som en motor för trygghets- och säkerhetsarbetet inom kommunen. I säkerhetsgruppen förankras frågor som rör kommunens verksamheter, de personer som är utsedda som säkerhetssamordnare ska aktivt jobba med att bereda och förankra frågor som diskuteras i säkerhetsgruppen inom sin egen verksamhet. 2.3 Koncernledningsgruppen Koncernledningsgruppen har utsetts som styrgrupp för arbetet med trygghet och säkerhetsfrågor i Örnsköldsviks kommun. Gruppen består av alla förvaltnings- och bolagschefer i kommunen, ansvarig för koncernledningsgruppen är kommundirektören.

Datum 7(20) 2.4 Tjänsteman i beredskap Vid krisledningsgruppens möte 2011-10-12 fattade kommundirektören beslut om att räddningstjänstens befattning chef i beredskap (RCB) tillika ska fungera som kommunens tjänsteman i beredskap (TiB). Så länge kommunens krisledningsgrupp inte är aktiverad så har TiB en rapporteringsskyldighet till krisledningsgruppens ordförande samt till TiB-funktionen hos länsstyrelsen för att informera om den aktuella situationen samt rådgöra om den fortsatta hanteringen av händelsen. Omvärldsbevakning ska framförallt ske genom media (tv, radio, tidningar, sociala media, hemsidor etc.) samt genom KAC:s larmbevakningar och informationsflöde. TiB ska inte överta eller hantera händelser som faller inom andra kommunala förvaltningar och bolags verksamhetsområde, verksamhetsansvaret gäller såväl till vardags som vid kris. Så länge kommunens krisledningsgrupp inte är aktiv svarar TiB för: att skapa en samlad lägesbild av den inträffade händelsen samt fungera som kontaktyta mot andra samverkande aktörer att besvara och förmedla förfrågningar om resurs- och/eller expertstöd för åtgärder som rör drabbade verksamheter inom Örnsköldsviks Kommun att i akuta situationer upprätthålla kontakten med kommunledningen samt hålla dessa informerade om händelseutvecklingen att vid behov starta upp informationsinsatser vid händelser där detta krävs att tidigt upprätta kontakt med länsstyrelsens TiB samverka och stödja andra aktörer vid en oönskad händelse exempelvis polis, landsting, länsstyrelse eller en annan kommun att omvärldsbevaka och följa utvecklingen såväl i Örnsköldsvik som nationellt för att upptäcka och identifiera händelser och tendenser som kan leda till svåra olyckor, katastrofer eller kriser att samtliga händelser som kommer till TiB:s kännedom dokumenteras att kalla kommunens ansvarig för kriskommunikation till de regionala samverkanskonferenser som länsstyrelsen kallar till 2.5 POSOM Humanistiska nämnden har ansvaret för det psykiska och sociala omhändertagandet och att det inom kommunkoncernen finns en POSOM-verksamhet som är organiserad, övad och utbildad. Organisationen består idag av en central styrgrupp/ledningsgrupp samt lokala stödgrupper i Grundsunda/Husum, Nätra/Sidensjö, Anundsjö/Bredbyn, Björna/Trehörningssjö och centrala Örnsköldsvik.

Datum 8(20) 2.6 Krisledningsnämnd I Örnsköldsviks kommun är det kommunstyrelsens arbetsutskott som fått uppdraget att fungera som krisledningsnämnd. Arbetet i nämnden styrs genom dokumentet Reglemente för krisledningsnämnd, se stycke 3.2.5 Krisledningsnämndens reglemente för mer information. 2.7 Krisledningsgrupp Örnsköldsviks kommuns krisledningsgrupp är sammansatt med tjänstemän för att kunna verka vid allvarliga samhällsstörningar och extraordinära händelser, arbetet i krisledningsgruppen ska alltid ske i stabsform och med en flexibel organisation. Det är kommundirektören som ansvarar för gruppens funktion och sammansättning. Närmare riktlinjer för krisledningsgruppens arbete går att läsa i stycke 3.2.2 Plan för extraordinära händelser.

Datum 9(20) 3. Uppgifter enligt lagstiftningen Under detta stycke preciseras statens förväntningar på hur uppgifterna ska genomföras för att uppnå syftet i LEH. Det redovisas även hur kommunen avser att jobba med uppgifterna för att tillgodose lagstiftningens mål och intentioner. 3.1 Risk och sårbarhetsanalys Kommuner och landsting skall analysera vilka extraordinära händelser i fredstid som kan inträffa i kommunen respektive landstinget och hur dessa händelser kan påverka den egna verksamheten. Resultatet av arbetet skall värderas och sammanställas i en risk- och sårbarhetsanalys. Arbetet med Örnsköldsviks kommuns risk- och sårbarhetsanalys bedrivs i samverkan med kommunens säkerhetsgrupp där representanter från kommunens samtliga förvaltningar och bolag finns representerade. Analysens disposition och innehåll är baserad på MSB:s föreskrifter och allmänna råd om kommuners riskoch sårbarhetsanalyser (MSBFS 2015:5). Arbetet bör samordnas och integreras med det riskanalysarbete som sker i enlighet med annan lagstiftning. Det finns enligt 18 kap 13 Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) möjlighet att sekretessbelägga uppgifter i risk- och sårbarhetsanalysen om det kan antas att möjligheterna att förebygga och hantera fredstida kriser motverkas om uppgifterna röjs. Målgrupp för risk- och sårbarhetsanalysen är kommunens förvaltningar och bolag, regionala aktörer, andra kommuner, den enskilde kommunmedborgaren samt andra aktörer som utifrån lag är skyldig att bedriva förebyggande krisberedskapsåtgärder. Kommunen ska under det första året i varje mandatperiod anta en ny version av sin risk- och sårbarhetsanalys. Dokumentet skrivs fram som en strategi och antas av kommunstyrelsen för att sedan vara styrande för alla förvaltningar och bolag. Enligt gällande föreskrifter så rapporterar Kommunskyddet varje år till länsstyrelsen om de förändringar som har gjorts i dokumentet. Under mandatperioden ska behov av ytterligare fördjupade analyser ses över. Kommunen bör delta när dess deltagande efterfrågas i samband med samordnat arbete med risk- och sårbarhetsanalyser. 3.1.1 Kontinuitetshantering Kontinuitetshantering är en process som säkerställer att organisationen har en robusthet för att driva den kritiska verksamheten på en tolerabel nivå oavsett vilka störningar som inträffar.

Datum 10(20) Det övergripande syftet med kontinuitetshantering är att identifiera kritiska delar av verksamheten, såsom kritiska processer eller kritiska produkter och tjänster, och därefter skapa och säkerställa robusthet i dessa delar, med målsättningen att säkra leveransförmågan vid störningar. Under mandatperioden ska kommunen påbörja sitt arbete med kontinuitetshantering i verksamheterna. 3.2 Planering Kommuner skall analysera vilka extraordinära händelser i fredstid som kan inträffa i kommunen och hur dessa händelser kan påverka den egna verksamheten. Resultatet av arbetet skall värderas och sammanställas i en risk- och sårbarhetsanalys. Kommunen skall vidare, med beaktande av risk- och sårbarhetsanalysen, för varje ny mandatperiod fastställa en plan för hur de skall hantera extraordinära händelser. 3.2.1 Årlig verksamhetsplanering Inför varje verksamhetsår ska Kommunskyddet ta fram en verksamhetsplan som mer i detalj beskriver det kommande arbetet, verksamhetsplaneringen ska utgå från styrdokumentet och dess intentioner. Mer ingående om vad årsplaneringen innehåller står att läsa i bilagan Verksamhetsplanering Kommunskyddet. Kopplat till verksamhetsplaneringen ska Kommunskyddet upprätta en årsbudget grundat på det statsbidrag som kommunen erhåller för krisberedskap, närmare information om statsbidrag och budget står att läsa under stycke 4 Redovisning av den statliga ersättningen samt i bilagan Budgetplan för Kommunskyddet. 3.2.2 Plan för extraordinära händelser Kommunen ska enligt LEH fastställa en övergripande krisledningsplan som beskriver hur kommunen ska hantera samhällsstörningar, extraordinära händelser och höjd beredskap. Planen ska: Säkerställa Örnsköldsviks kommuns krisledningsarbete vid allvarliga samhällsstörningar och extraordinära händelser samt höjd beredskap för att med kommunens resurser kunna organisera, leda, samverka, samordna, prioritera och informera förvaltningarna, bolagen samt övriga samhället och dess medborgare. Stärka förutsättningarna för att den verksamhet som förvaltningarna och bolagen är skyldiga att utföra enligt lagar och förordningar, även ska kunna bedrivas vid allvarliga samhällsstörningar och extraordinära händelser samt höjd beredskap. Fastställa att respektive förvaltning och bolag är skyldig att ha en långsiktig dokumenterad planering som fastställs av nämnd respektive styrelse för att hantera allvarliga samhällsstörningar och extraordinära händelser.

Datum 11(20) Kommunens övergripande krisledningsplan ska uppdateras och fastställas av kommunstyrelsen som en strategi det första året i mandatperioden. Det är Kommunskyddet som ansvarar för upprättandet av krisledningsplanen. 3.2.3 Planer i förvaltningar och bolag Samtliga förvaltningar och kommunala bolag ska upprätta planer för att hantera allvarliga samhällsstörningar och extraordinära händelser. Planerna bör, liksom kommunens krisledningsplan, revideras en gång per mandatperiod medan tillhörande bilagor bör revideras årligen. Planerna ska bygga på riskanalyser genomförda av respektive verksamhet och innehålla upplysningar om hur organisation, ledning, information och samverkan hanteras inom förvaltningen/bolaget. Antagna krisledningsplaner i förvaltningar och bolag ska alltid delges Kommunskyddet, det är varje enskild förvaltning och bolags ansvar att se till att ovanstående arbetsuppgifter utförs. 3.2.4 Övnings- och utbildningsplan Örnsköldsviks kommun är skyldig att upprätta en övnings- och utbildningsplan för verksamhetsområdet, mer ingående information finns att läsa under stycke 3.4 Utbildning och övning. Ansvarig för upprätandet av övnings- och utbildningsplanen i Örnsköldsviks kommun är Kommunskyddet i samråd med kommunens säkerhetsgrupp och den regionala planering som genomförs. 3.2.5 Krisledningsnämndens reglemente I kommuner och landsting skall det finnas en nämnd för att fullgöra uppgifter under extraordinära händelser i fredstid (krisledningsnämnd). Närmare bestämmelser om nämndens åtaganden står att läsa i dess reglemente, reglementet ska vid behov uppdateras och fastställas av kommunfullmäktige det första året i mandatperioden. 3.2.6 Styrel Styrel bygger på att myndigheter, länsstyrelser, kommuner och elnätsföretag identifierar och planerar för hur samhällsviktiga elanvändare ska kunna prioriteras vid elbrist. Detta arbete sammanställs på kommunnivå i huvudsak enligt nationella rekommendationer och skickas därefter via länsstyrelsen vidare till elbolag och Svenska kraftnät. Energimyndigheten driver arbetet med Styrel nationellt. Kommunen ska delta i styrel-planeringen och lämna planeringsunderlag för kommunens geografiska område till länsstyrelsen och elbolag. En första planering gjordes 2011. Denna planering ska revideras första året varje mandatperiod och därefter vid specifika behov.

Datum 12(20) Ansvarig för kommunens arbete med Styrel är Kommunskyddet. 3.3 Geografiskt områdesansvar Kommuner skall inom sitt geografiska område i fråga om extraordinära händelser i fredstid verka för att olika aktörer i kommunen samverkar och uppnår samordning i planerings- och förberedelsearbetet, de krishanteringsåtgärder som vidtas av olika aktörer under en sådan händelse samordnas, och informationen till allmänheten under sådana förhållanden samordnas För att erhålla samverkansersättningen från staten ska kommunens förberedelser inför en extraordinär händelse även ske i samverkan med kommuner och andra aktörer utanför det egna geografiska området. För att uppnå detta ska kommunen: vara sammankallande för ett krishanteringsråd där aktörer som bedriver samhällsviktig verksamhet bjuds in till minst en träff årligen ta fram en samlad lägesbild vid samhällsstörningar, extraordinära händelser och höjd beredskap som även ska lämnas till länsstyrelsen samt verka för att information till allmänheten samordnas. För mer information om samverkan, se stycke 5.3 Samverkan. 3.4 Utbildning och övning Kommunen ansvarar för att förtroendevald och anställd personal får den utbildning och övning som behövs för att de ska kunna lösa sina uppgifter vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. I Örnsköldsviks kommun redovisas denna planering i en övnings- och utbildningsplan som sträcker sig över mandatperioden. Övningar och utbildningar som föreslås i planen har sammanställts utifrån de kommunala förvaltningarna och bolagens önskemål samt den regionala övnings- och utbildningsplan som länsstyrelsen i Västernorrlands upprättat. Krisledningsnämndens ledamöter och ersättare ska minst en gång per mandatperiod delta i utbildning, övning eller annan träning i krisberedskapssyfte. Tjänstemannaledningen ska minst två gånger per mandatperiod delta i utbildning, övning eller annan träning i krisberedskapssyfte. 3.5 Rapportering Kommunen ska hålla den myndighet som regeringen bestämmer informerad om vilka åtgärder som vidtagits och hur åtgärderna påverkat krisberedskapsläget. Kommunen skall vid en extraordinär händelse i fredstid ge den myndighet som regeringen bestämmer lägesrapporter och information om händelseutvecklingen, tillståndet och den förväntade utvecklingen samt om vidtagna och planerade åtgärder.

Datum 13(20) 3.5.1 Rapportering om det kontinuerliga arbetet Kommunen ska hålla länsstyrelsen informerad om vilka åtgärder som vidtagits enligt LEH och hur åtgärderna påverkat krisberedskapen. Det ska göras enligt fastställd tidsplan: 31 oktober, första året i mandatperioden ska kommunen redovisa RSA-arbetet till länsstyrelsen, detta görs sedan årligen utifrån förändringar i underlaget. 31 december första året i mandatperioden ska kommunen redovisa styrdokumentet till länsstyrelsen. 15 februari ska kommunen redovisa en årsuppföljning av kommunens arbete med krisberedskap där beskrivning av genomförda åtgärder, inträffade händelser och ekonomisk redovisning av den statliga ersättningen ingår. Ansvarig för att detta görs är kommunens beredskapssamordnare. 3.5.2 Rapportering vid samhällsstörningar och extraordinära händelser Kommunen ska vid samhällsstörningar och extraordinära händelser ge länsstyrelsen eller den myndighet som Regeringen bestämmer lägesrapporter och information om händelseutvecklingen, tillståndet och den förväntade utvecklingen samt om vidtagna och planerade åtgärder. Kommunen ska kunna ge länsstyrelsen en samlad rapport om risker och sårbarheter i kommunen och i möjligaste mån kunna informera om de lokala krisberedskapsaktörernas förberedelser inför samhällsstörningar och extraordinära händelser. Kommunens tjänstemannaledning ska ha som mål att vara samordnade med länsstyrelsen avseende nätverk, teknik och metodik för informationsdelning för att stödja samverkan i regionen. För att uppnå detta ska kommunen arbeta med de uppgifter som beskrivis under styckena 3.3 Geografiskt områdesansvar och 5.3 Samverkan samt att man: följer de rekommendationer och policys m.m. som det regionala rådet för krishantering förespråkar, exempelvis o Regional samordning vid kriser i Västernorrland o Policys för användning av tekniska stödsystem och vägledningar såsom WIS, Lync och Rakel. o Strategi för informationssamordning i Västernorrland har relevant teknisk utrustning som kan användas för kommunikation och samverkan med övriga krisaktörer i länet Säkerställer att berörda inom kommunen utbildas och övas i de tekniska stödsystemen som regionala rådet för krishantering rekommenderar för gemensam användning i länet Ansvarig för att detta görs är kommunens krisledningsgrupp. 3.5.3 Rapportering vid höjd beredskap Enligt LEH ska kommunen under höjd beredskap hålla den myndighet som regeringen bestämmer informerad om beredskapsläget och de övriga förhållanden som har betydelse för det civila försvaret i kommunen.

Datum 14(20) 3.6 Höjd beredskap Kommuner skall vidta de förberedelser som behövs för verksamheten under höjd beredskap 1. Säkerställa att VMA (Viktigt meddelande till allmänheten) kan sändas via anläggningar för utomhusvarning genom att ljudsändare underhålls. 2. Säkerställa att krisledningen inom kommunen har grundläggande kunskaper om kommunens uppgifter vid höjd beredskap. Ansvarig för underhåll och skötsel av VMA-anläggningarna i Örnsköldsviks kommun är räddningstjänsten. Skötsel och underhåll genomförs kontinuerligt. Krisledningen erhåller grundläggande kunskaper om funktion och ansvar genom övning och utbildning, se övnings- och utbildningsplan för mer information.

Datum 15(20) 4. Redovisning av den statliga ersättningen Det arbete som kommunerna genomför med stöd av den statliga ersättningen ska bidra till att minska sårbarheten i kommunens verksamhet och att stärka förmågan att hantera krissituationer i fred. Därigenom ska de även ha en grundläggande förmåga till civilt försvar. Ersättningen ska komplettera de medel som kommunerna själva avsätter till krisberedskap och inte täcka samtliga kostnader för kommunernas krisberedskap. Kommunerna ska med stöd av ersättningen från staten utföra vissa uppgifter. En del av ersättningen kan reduceras eller falla bort: om en kommun inte fullgör de förberedande uppgifter lagstiftningen kräver om ersättningen finansierar annan verksamhet än sådan verksamhet som kan kopplas till uppgifterna i lagen eller kommunöverenskommelsen Kommunens ersättning från staten består av följande fyra delar: 4.1 Grundbelopp Ett fast belopp som avser att finansiera en funktion för samordning av kommunens uppgifter i krisberedskapssystemet och för att samordna kommunens uppgifter enligt lag 2006:544 samt det uppdrag som framgår i kommunöverenskommelsen. 4.2 Ersättning för utomhusvarning En fast ersättning för varje VMA-anläggning i kommunen för att finansiera kostnader för drift och underhåll samt för att genomföra kvartalsvisa tester av utrustningen. 4.3 Verksamhetsersättning En rörlig ersättning som baseras på invånarantal och ska användas för att finansiera det löpande arbete som sker på en övergripande nivå i kommunen då det gäller planering, risk- och sårbarhetsanalyser, övningar och utbildningar m.m. 4.4 Samverkansersättning Beroende på kommunens storlek beräknas ersättningen utifrån schablonbelopp eller antal invånare. Örnsköldsvik får utifrån invånaravtal och ersättningen är till för att stimulera samverkan med andra aktörer. Se stycke 5.3 Samverkan för att se olika nätverk för samverkan som kommunen deltar i.

Datum 16(20) 4.5 Budget och redovisning Kommunen budgeterar och redovisar till länsstyrelsen hur den statliga ekonomiska ersättningen använts enligt överenskommelsen. Av redovisningen ska framgå vilka kostnader som är hänförliga till respektive ersättning. Ansvarig för hanteringen av medlen och den ekonomiska redovisningen är beredskapssamordnaren. För att få en tydligare bild av hur pengarna används hänvisas till Kommunskyddets budgetplan för krisberedskap.

Datum 17(20) 5 Övrigt 5.1 Avtal, upphandling och byggnationer När kommunen tecknar avtal med entreprenörer eller andra externa aktörer ska aspekter som berör krisberedskap och krishantering beaktas. Dessa aspekter ska även beaktas i upphandling av varor, tjänster eller byggnationer inom kommunkoncernen. 5.2 Samhällsplanering Kunskap och lärdomar som framkommer i arbetet med krisberedskap ska tas tillvara på och användas i arbetet med samhällsplanering. Målsättningen och vår strävan ska alltid vara att bygga ett så robust och säkert samhälle som möjligt utifrån de fakta och kunskaper vi känner till. 5.3 Samverkan Nedan redovisas olika nätverk för samverkan som kommunen deltar i. 5.3.1 Krisberedskapssamverkan Västernorrland Syftet med gruppen är att stärka den regionala och lokala krishanteringsförmågan vid kriser i länet. Gruppen arbetar med: kunskapshöjande åtgärder att sprida aktuell och viktig information inom krishanteringsområdet erfarenhetsåterföring efter kriser att föreslå åtgärder för att stärka krisberedskapen I gruppen ingår: Länsstyrelsen: beredskapsdirektören och beredskapshandläggarna Polismyndigheten: beredskapshandläggaren Kommunerna: beredskapssamordnarna (motsv) och säkerhetschefer. Landstinget: säkerhetschefen och beredskapssamordnare Försvarsmakten: samverkansofficer Trafikverket Adjungerade efter behov Länsstyrelsen är sammankallande, deltar från kommunen gör beredskapssamordnaren.

Datum 18(20) 5.3.2 RSA-grupp Västernorrland Arbetar med regional risk- och sårbarhetsanalys, erfarenhetsutbyte och kunskapshöjande åtgärder inom RSA-området. RSA-handläggare från länsstyrelsen, landstinget och kommunerna ingår. Andra aktörer inbjuds vid behov. Länsstyrelsen är sammankallande, deltar från kommunen gör beredskapssamordnaren. 5.3.3 Övnings- och utbildningsgrupp Västernorrland Identifierar och gör en plan för gemensamma övningar och utbildningar. I gruppen ingår länsstyrelsen, två kommunala beredskapshandläggare (representerar alla kommuner i länet), en representant från vardera landstinget och polisen. Länsstyrelsen är sammankallande, deltagande från kommunerna i länet varvas runt. 5.3.4 Krisinformatörsnätverket Västernorrland Nätverket jobbar med frågor kring informationssamverkan i länet. I nätverket ingår informationsansvariga vid länsstyrelsen, kommunerna, polisen, landstinget, Trafikverket och Sveriges radio. Länsstyrelsen är sammankallande, deltar från kommunen gör kommunikationsansvarig. 5.3.5 Beredskapssamverkan Umeåregionen Kommunerna Bjurholm, Vännäs, Vindeln, Umeå, Nordmaling, Robertsfors och Örnsköldsvik samarbetar inom ett 20tal verksamhetsområden för att: ge hög service till medborgarna till en lägre kostnad positiv utveckling i en kommun är positiv utveckling för alla för att minimera konkurrens mellan kommunerna Allt samarbete i Umeåregionen utgår från de tre övergripande målsättningarna: Utveckla regionen Effektivisera den kommunala förvaltningen Demokratiskt förankrad samverkan Arbetsgruppen för krisberedskap arbetar förebyggande för att uppnå en god krishanteringsförmåga, samarbetet ger ett erfarenhetsutbyte som bidrar till ökad kunskap och effektivitet samt möjliggör för gemensam identifiering av risker och sårbarheter. Genom samverkan utvecklas beredskapen i varje kommun vilket ökar robustheten inom samhällsviktig verksamhet, detta ger i sin tur en ökad säkerhet för invånarna i Umeåregionen. Deltar från kommunen gör beredskapssamordnaren.

Datum 19(20) 5.3.6 Lokalt krishanteringsråd Örnsköldsviks Kommun Krishanteringsrådet ska vara utformat så att myndigheter, organisationer och företag som är verksamma i kommunen och har en viktig roll vid inträffade extraordinära händelser och större samhällsstörningar, kan förbättra förutsättningarna för samordning och samverkan tillsammans med kommunens ledning. Detta uppnås genom att deltagarna: får kunskap om det svenska krishanteringssystemet, får kunskap om varandras risker och sårbarheter, krishanteringsplaner, organisation och resurser bygger upp personkännedom och kontaktvägar för samverkan Det är ordförande i krisledningsnämnden eller kommundirektören som är ordförande i rådet. I övrigt ingår kommunala representanter, lokala krisaktörer. Vid behov adjungeras berörda förvaltningar och bolag i kommunen samt regionala organisationer, myndigheter och företag. Rådet ska sammanträda minst 1 gång per år eller då behov föreligger, sammankallande till krishanteringsrådet är krisledningsnämndens ordförande genom beredskapssamordnaren.

Datum 20(20) 6. Bilagor Nedan listas de bakomliggande dokument som är kopplade till Styrdokumentet. Örnsköldsviks kommuns krisledningsplan 2013-2016 Risk och sårbarhetsanalys Örnsköldsviks kommun 2016-2019 Örnsköldsviks kommuns Övnings och utbildningsplan 2013-2016 Reglemente för krisledningsnämnden Verksamhetsplanering för Kommunskyddet Budgetplan för Kommunskyddet