Inventering av den kulturhistoriska miljön i kvarter 28 i Lillsandsund

Relevanta dokument
INVENTERINGSBLANKETT, OMRÅDESHELHET Nr. 1

INVENTERINGSBLANKETT, OBJEKT Nr. 1

NÄRINGS-, TRAFIK- OCH MILJÖCENTRALERNA

byggnadshistoriskt: huvudbyggnaden representerar lokal byggnadstradition

Datum / Päivämäärä BILAGA/LIITE BYGGNADSINVENTERING FÖR KVARNBACKEN KVARNBACKENIN RAKENNUSINVENTOINTI

BILAGA 5 BYGGNADSINVENTERING AV ÄLDRE VILLABESTÅND PÅ OMRÅDET FÖR UTVIDGNING AV VIKARHOLMEN DETALJPLAN.

6.4 Ö4 Nordgård (Ögården) Sandvik

FLUNDRARP 1:46 HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN ANTIKVARISK FÖRBESIKTNING 2015 RENOVERING AV F.D. POSTHUSET TILL BOSTADHUS RANBY TEXT & KULTURMILJÖ

ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE

Ändring av Kyrkoby detaljplan, del av kvarter 21 ändras till cykel- och gångväg. Program för deltagande och bedömning (PDB) Plankod:

H3 - Strandbacken. Bild nr 7. Del av vykort från sekelskiftet Fotopunkt A.

Fördjupning av den översiktliga inventeringen av Långenområdet

OMRÅDESBESTÄMMELSER. for. Leksands kommun, Kopparbergs län. Upprättade av Stadsarkitektkontoret

Beslut om byggnadsminnesförklaring av Västergården, Askesta 5:2, Söderala socken, Söderhamns kommun

6.7 Ö7 Hamnekärret - Lössgård

Byggnadsinventering Rigåsens naturreservat

11:a Skogsduvan, Tofsmesen & Ängsknarren

REVIDERING OCH UTVIDGNING AV FINNÄS DELGENERALPLAN

Riksantikvarieämbetet, Informationsavdelningen, Bebyggelseregistret

5.2 H2 Gamla vägen med omnejd - Kvarnberget

Ändring av Kyrkoby detaljplan, lättrafikled på Sandåkers. Program för deltagande och bedömning (PDB) Plankod:

KULTURHISTORISK BEDÖMNING TIERP 24:4 DP 1010 KV LEJONET

TILLBYGGNAD AV ENBOSTADSHUS I KARLSUND Östersunds kommun

Duvan 6, befintliga gårdsbyggnader

UPPENDICK S. 1 A från SO K = 2, M = 2. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) UPPENDICK S. 1 A från SV. UPPENDICK S.

Byggnadsminnesförklaring av Kista gård, Kista 1:2 och 1:3 Väddö socken, Norrtälje kommun

OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR TIBBLE

Regler vid fördelning av landskapsregeringens restaureringsbidrag

Svensgård, Å 3:2, Jättendals socken, Nordanstigs kommun. Svensgård. Mangårdsbyggnaden från 1870-tal. Foto: H-E Hansson. SKYDDSBESTÄMMELSER

Huvudbyggnaden står på betonggrundning. Fasaden är vit, rappad. Taket är plåt, takformen är bruten, mansardligger

Ändring av Nederpurmo delgeneralplan, flyttning av byggrätt (Sexmans ) Program för deltagande och bedömning (PDB) Plankod: Y4

Fastigheten Bergshauptmannen 1 Sala kommun, Västmanlands län - enkelt planförfarande

KVARTEREN 3509 OCH 3510 FÖR EGNAHEMSHUS NYA KVARTER BLAND GAMMAL BEBYGGELSE

K = 2, M = 1. Nybyggt, men mycket väl anpassat till omgivningen och framför allt till den byggnad som fanns här förut.

LARSMO KOMMUN ÄNDRING OCH UTVIDGNINGA AV HOLM DETALJPLAN

ostadshus vid Godbyvägen 30, i Mariehamn Fortlöpande renoverat 40-talshus på stor, egen tomt i Johannebo, Mariehamn. Utgångspris:

Smedja på Nyhyttan 2:1

BILAGA RIKTLINJER FÖR BYGGLOV, MARKLOV OCH RIVNINGSLOV

INVENTERING AV BYGGNADER OCH KULTURMILJÖER I LARSMO BY, LARSMO KOMMUN SOMMAREN 2009.

Restaurering av överloppsbyggnad. Mål för åtgärderna. Natur- och kulturmiljövärden

FINSPÅNG. Risinge. Byggnadsinventering

Byggsättsanvisningar BLÅBÄRSBACKEN, ETAPP 1: EN DEL AV BLÅBÄRSBACKSVÄGEN SAMT HARSYREVÄGEN

5. Exempel på kulturhistoriskt intressanta byggnader i Hamburgsund


DETALJPLANEÄNDRING del av 7:e stadsdelens kvarter 1052 PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING. Vad är ett program för deltagande och bedömning?

PLANBESKRIVNING LAGA KRAFT ENKELT PLANFÖRFARANDE. Detaljplan för Del av Viken 135:28 och del av 52:8 i Viken Höganäs kommun, Skåne län

Nulägesbeskrivning. Läge. Exteriör. Våningsantal. Grund Torpargrund, stomme Timmerstomme.

SMÅHUSOMRÅDET I HANGAS, SÖDRA DELEN

FINSPÅNG. Skedevi. Byggnadsinventering Del 4 av 4

Vidön, Prästängsvägen, Udden

DEL AV VÄXJÖ 12:10 M.FL. (TORPARÄNGEN), TELEBORG, VÄXJÖ KOMMUN

Planens syfte och huvuddrag Syftet med planändringen är att, så långt möjligt, anpassa bestämmelserna till rådande förhållanden och behov.

TILLÄGG TILL PLANBESTÄMMELSER

Storegårdens symmetriska entréfasad sett från nordväst. Idag inrymmer den gamla disponentvillan från år 1918 fritidsgård.

Ö6 Södra Röd. Bild nr 28. Södra Röd 2:2 Foto taget 1910 Fotopunkt B

Ändring av Forsby delgeneralplan (Dalkärr 12:25) Program för deltagande och bedömning (PDB) Plankod: Y1

Antikvariskt utlåtande angående vindsinredning med mera i fastigheten Fåran 1, Solna

DISA 1 A från O. DISA 1 A från S. K = 1, M = 1. Även historiskt värdefull. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): DISA 1 A från S GAVEL

Utdrag ur tryckta och ajourhållna ekonomiska kartor är återgivna enligt tillstånd: Lantmäteriet. Ärende nr MS2007/04833.

Bygga på landet. Avesta - Fagersta - Norberg

En handelsgård i Arboga

ÄNDRING AV DETALJPLAN FÖR KV SVAMPEN i Salem, Salems kommun, Stockholms län Plan nr 82-70, tillägg till gällande detaljplan nr dnr 2006/256

OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR SÄTERS INNERSTAD

Söder 60:5, Sockerbruksgränd

OMRÅDESBESTÄMMELSER OB 31

Antikvarisk förundersökning inför nybyggnation av fritidshusområde vid Kalhyttan 1:96 i Filipstad. Filipstads kommun, Värmlands län

Äldre BOSTADSHUS med nyare garagebyggnad och rymlig verkstadsbyggnad samt åker

Gestaltningsprogram för Karlskronaviken Bilaga till detaljplan för Karlskronaviken, plan nr 80-47

datum Detaljplan för fastighten BÄCKÖRINGEN 6 i Limhamn i Malmö

Kvarteren Laxen m fl. Planbeskrivning. Ändring av stadsplan (1283K-6204) för. Helsingborgs stad

ostadshus vid Norragatan 37 B i Mariehamn

C U R M A N S V l L L O R Byggnadsminne, fastigheten Kyrkvik 3:1 Lysekils kommun. Rapport från antikvarisk kontroll av byggnadsvårdsprojekt

UTSTÄLLNINGSHANDLING upprättad i oktober 2010 GESTALTNINGSPROGRAM Detaljplan för Södra Tällberg, kusbacken Leksands kommun, Dalarnas län

Tolkning av ursprunglig färgsättning Färgprover i NCS kulörer. Obs! Tryckta färgprover kan avvika från angiven kulör.

Handläggare Datum Ärendebeteckning Emil Stille

RIKTLINJER FÖR BYGGLOVPLIKTIGA ÅTGÄRDER INOM FISKELÄGEN - underlag för beslut om remiss.

Start-PM. Ärendet Dnr MSN/2014:541. Planutskottet. Detaljplan för Västra Bosön

XESTRE 1 A från V. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 2, M = 2. XESTRE 1 A från S

Handläggare Datum Ärendebeteckning Ian Cortes

KOMMUNENS OCH PLANLÄGGARENS BEMÖTANDEN TILL ÅSIKTER OCH UTLÅTANDEN

Miljö- och byggförvaltningen 2010

Byggnadsminnesförklaring av Vintrosa prästgård, Vintrosa prästgård 1:9, Vintrosa socken, Örebro kommun, Närke, Örebro län

12 Stocksätter. Miljöbeskrivningar

Områdesbestämmelser för riksintresseområdet ASKERSBY, Sunne kommun Värmlands län

VÄLKOMMEN Till dialog med Samhällsbyggnad, Lidköpings kommun

PEDERSÖRE KOMMUN. Planläggningssektionen PROTOKOLL Sammanträdestid: Torsdagen , kl

Ansökan om bidrag till restaurering av överloppsbyggnader.

Prästtorp 1:1 Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M. Rapport 2012:210. Antikvarisk medverkan. Strå socken Vadstena kommun Östergötlands län

EKSJÖS BYGGNADSVÅRDSPRIS 2013

52 3/2010 INTERIÖR TIMMERHUS

Strömsbro 19:1, kv Tornet

HÄLLBERGA FASTIGHETEN RUNDMAR 1:35 NYFORS, TYRESÖ

GESTALTNINGSPROGRAM. Tillhörande detaljplan för bostadsområdet Äppelbacken, del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo tätort och kommun, Gävleborgs län

GERBY V BYGGANVISNINGAR

ÖDEVATA Klass 3. Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun, Vissefjärda socken 1 Ödevata

INGÅ, ÄNGÖ STRANDDETALJPLAN

Tolkning av ursprunglig färgsättning Färgprover i NCS kulörer. Obs! Tryckta färgprover kan avvika från angiven kulör

OMRÅDET ÖSTER OM KANAANSLANDSVÄGEN, ETAPP 2: UTSKOGSVÄGEN OCH UTSKOGSSTIGEN

KOMPLETTERING AV KVEVLAX KYRKBYS INVENTERING

Swärdska huset, Kopparberg

Transkript:

2017 Inventering av den kulturhistoriska miljön i kvarter 28 i Lillsandsund Anna-Karin Pensar Pedersöre kommun 2017-10-13

1. INLEDNING Detta är en inventering av den kulturhistoriskt värdefulla miljön i kvarter 28 i Lillsandsund i Pedersöre kommun. Syftet med inventeringen är att den ska ligga till grund för revidering av detaljplanen i kvarteret. 2. KÄLLOR Utgångspunkten för inventeringen har varit inventeringen Kulturhistorisk inventering i Kyrkoby by av Yvonne Liljedahl-Lund, boken Hemmanen i Pedersöre Kyrkoby gjord av Pedersöre Kyrkoby byaforskare 2008 och boken Vår hembygd Kronoby-Larsmo- Pedersöre-Öja från 1994. I övrigt har intervjuver gjorts med medlemmarna i Pedersöre Kyrkoby byaforskare och äldre bybor samt med markägarna m.fl. Terrängarbetet gjordes i huvudsak under våren och hösten 2016 av planläggaren vid Pedersöre kommun Anna-Karin Pensar och kompletterades hösten 2017. Under inventeringens gång har diskussioner förts med byggnadsforskare Outi Orhanen vid Österbottens museum. 3. ALLMÄN BESKRIVNING AV OMRÅDET Sandsund är den mest urbana delen av Pedersöre kommun och ligger i anslutning till Jakobstad i sydvästra Pedersöre. Befolkningen i Sandsund uppgår i dagens läge till nära 2 000 invånare och befolkningsmängden är stabil. Sandsund består till stora delar av detaljplanerade områden och har byggts ut i etapper, Sandsund 1-5 och Sandsund södra. De kulturhistoriskt värdefulla byggnaderna i Sandsund ligger i huvudsak i Lillsandsund (Sandsund I) men även i Storsandsund och Staraby. Bild 1: Flygfoto av området från 1950-talet.

Bild 2: Karta från Sandsund. Inventeringsområdets ungefärliga läge anvisat med röd cirkel. 3.1 Historia Sandsund består av gammal sjöbotten så landhöjningen har haft stor inverkan på området. Någon exakt bedömning av hur länge Sandsund har varit bebott finns inte men Pedersöre kyrka tros vara från 1400-talet. På 1500-talet har Sandsund första gångerna omnämnts i ett tingsprotokoll och det är bekräftat att det har funnits bosättningar i området vid den tiden. Jordoch skogsbruket har under lång tid varit en viktig näring och det finns fortfarande välbevarade byggnader och miljöer som formats utgående från näringens behov. I mitten av 1750-talet inleddes omfattande storskifte i Österbotten. Tanken var att effektivera jordbruket genom att bl.a. splittra upp de tidigare tätbebyggda byarna och flytta gårdarna till mitten av bruksenheterna. 1779 delades hemmanet Lillsandsund mellan fyra bröder och en av bröderna sålde senare sin del. Hemmanet bestod således av tre lika stora delar in på 1800-talet. På 1920-talet genomfördes ytterligare ett nyskifte.

Bild 3: Karta från hemmanet Lillsandsund som det såg ut innan nyskiftet på 1920-talet. De byggnader som finns kvar i dag har märkts med rött.

4. BYGGNADER Framför allt i Lillsandsund, Storsandsund och Staraby härstammar många av de äldre bostadshusen i Sandsund från sent 1700-tal och 1800-talet när byn i allt större utsträckning började befolkas av bönder. Bebyggelsen i Lillsandsund har under 1800-talet dominerats av boendehemman och med tiden har många hus rivits och flyttats bort. Inventeringsområdet består av en väl bevarad helhet bestående av tre stora bondgårdar från slutet av 1700-talet och 1800-talet med tillhörande uthusbyggnader. Efter det senaste nyskiftet på 1920-talet har särskilt många av uthusbyggnaderna rivits eller flyttats bort. Dessutom har även nya byggnader byggts eller flyttats till området. 1. (I) 4. (II) (I) 2. (II) (III) (I) (II) 3. (III) (IV) 4. Bild 4: De inventerade byggnaderna. Gårdstunen numrerade med siffror och byggnadens nummer på gårdstunet numrerade med romerska siffror.

INVENTERINGSBLANKETT, OMRÅDESHELHET Nr. 1 OBJEKTETS LÄGE Objektets adress Bennäsvägen 132, 68600 Jakobstad Nuvarande ägare och adress N N, adress RN:r/tomt 10:58 och 10:277 BESKRIVNING AV GÅRDSGRUPPEN OCH NÄRMILJÖN Byggnaden ligger på en synlig plats längs Bennäsvägen och är en del av en helhet bestående av tre gamla bostadshus med tillhörande uthusbyggnader som tillsammans bildar en historiskt värdefull helhet. Bakom byggnaden finns ett grönområde som också har betydelse för bybilden. BESKRIVNING AV BYGGNAD Nuvarande användning Byggnaden renoveras Tidigare användning Bostad Byggår 1820 Antal våningar 2 Sockel Kilsten Stommaterial Stock Takets form och -material Sadeltak, tegel Fasadmaterial och färg Röd stående locklistpanel och gul liggande panel Byggnadens skick Medelbra Övrigt BYGGNADSHISTORIA Vita knutar och lister Huset byggdes 1820 av gammalt timmer och delades 1851 mellan två bröder. Södra ändan hörde till hemmanet Sexmans och norra ändan till hemmanet Lottas. Högst troligt byggdes huset utan kvist. Troligtvis byggdes kvisten till vid sekelskiftet. 1910 byggdes husets södra del ut med en ändkammare. PLANERINGLÄGE Detaljplan 21.2.1992. AP-1: Kvartersområde för småhus och sr-1: Byggnad som bör bevaras REGISTERINGSMOTIVERING Byggnadshistoriskt värdefull x Historiskt värdefull Värdefull för landskapet x

FOTOGRAFIER 2016

REGISTERINGSMOTIVERING FÖR HUVUDBYGGNAD (nr. 1) Byggnaden verkar vara i relativt bra skick och byggnadens kulturhistoriska värden är väl bevarade. Byggnaden har betydelse för landskapet och bildar tillsammans med övriga kulturhistoriskt värdefulla byggnader på området en historiskt värdefull helhet. Rekommenderad planbeteckning: Miljön, /s: Område där miljöns särdrag bevaras. Nya byggnader bör utformas så att de i fråga om fasadmaterial, proportioner och färgsättning smälter samman med byggnader som har skyddats genom en objektsbeteckning. Byggnader, sr-1: Byggnad som ska skyddas. Renovering och ombyggnad ska vara sådan att byggnadens historiska värde och betydelse för bybilden bevaras. Allmän bestämmelse: På öppet område ska på byggplatsens gatusida planteras häck av traditionella växter eller byggas trästaket i traditionell stil. KÄLLOR Vår Hembygd 2002-2003, Jakobstad, Larsmo Göran Nyström NAMN OCH DATUM Anna-Karin Pensar, 27.3.2017, kompletterad 13.10.2017

INVENTERINGSBLANKETT, OMRÅDESHELHET Nr. 2 OBJEKTETS LÄGE Objektets adress Nuvarande ägare och adress Bennäsvägen 134, 68600 Jakobstad 10:256; N N, adress 10:238; N N, adress RN:r/tomt 10:256 och 10:238 BESKRIVNING AV GÅRDSGRUPPEN OCH NÄRMILJÖN Byggnaden ligger på en synlig plats längs Bennäsvägen och är en del av en helhet bestående av tre gamla bostadshus med tillhörande uthusbyggnader som tillsammans bildar en värdefull historisk helhet. Bakom byggnaden finns en äng som också har betydelse för helheten. BESKRIVNING AV BYGGNAD Nr. I Nuvarande användning Byggnaden är obebodd Tidigare användning Bostad Byggår 1807-1808 Antal våningar 2 Sockel Kilsten Stommaterial Stock Takets form och -material Sadeltak, falsad plåt Fasadmaterial och färg Röd stående locklistpanel och gul liggande panel Byggnadens skick Stommen är i bra skick, grunden har satt sig lite och taken borde förnyas men håller tätt. Borde renoveras. Övrigt BYGGNADSHISTORIA Vita knutar och lister Huset byggdes av sockenskrivaren Anders Portin omkring 1807-08. Kring sekelskiftet byggdes kvisten och 1910 byggdes husets södra ända ut med en ändkammare. På 1970-talet byggdes ett pannrum, bastu och tvättrum i husets södra ända. Huset har stått obebott sedan 2006 men har använts som sommarbostad. PLANERINGLÄGE Detaljplan 21.2.1992. AP-1: Kvartersområde för småhus och sr-1: Byggnad som bör bevaras REGISTERINGSMOTIVERING Byggnadshistoriskt värdefull x Historiskt värdefull Värdefull för landskapet x

FOTOGRAFIER 2016

REGISTRERINGSMOTIVERING FÖR HUVUDBYGGNAD (nr. I) Stommen är i bra skick. Byggnaden har betydelse för landskapet och byggnadens kulturhistoriska värden har bevarats relativt väl. Tillsammans med övriga kulturhistoriskt värdefulla byggnader på området bildas en historiskt värdefull helhet. Rekommenderad planbeteckning: Miljön, /s: Område där miljöns särdrag bevaras. Nya byggnader bör utformas så att de i fråga om fasadmaterial, proportioner och färgsättning smälter samman med byggnader som har skyddats genom en objektsbeteckning. Byggnader, sr-1: Byggnad som ska skyddas. Renovering och ombyggnad ska vara sådan att byggnadens historiska värde och betydelse för bybilden bevaras. Allmän bestämmelse: På öppet område ska på byggplatsens gatusida planteras häck av traditionella växter eller byggas trästaket i traditionell stil. UTHUS, BESKRIVNING OCH FOTOGRAFIER 2016 Byggnad nr. II BESKRIVNING Gammalt fähus med tak av falsad plåt och hög stenfot av kilsten. Fasad av rödmålad stock. Byggnaden är i dåligt skick. Byggåret är okänt. Byggnad nr. III

BESKRIVNING Uthus av rödmålad stock. Taket består av falsad plåt. Byggåret är okänt. Byggnaden är i dåligt skick. PLANERINGLÄGE (Byggnad nr. II-III) Detaljplan 21.2.1992. AP-1: Kvartersområde för småhus, s-1: Område där miljön bevaras. REGISTERINGSMOTIVERING FÖR UTHUS (II och III) Uthusbyggnaderna är i dåligt skick. Bildar tillsammans med övriga byggnader en värdefull helhet. Rekommenderad planbeteckning: Miljön, /s: Område där miljöns särdrag bevaras. Nya byggnader bör utformas så att de i fråga om fasadmaterial, proportioner och färgsättning smälter samman med byggnader som har skyddats genom en objektsbeteckning. Byggnadshistoriskt värdefull x Historiskt värdefull Värdefull för landskapet x KÄLLOR Vår Hembygd 2002-2003, Jakobstad, Larsmo Göran Nyström NAMN OCH DATUM Anna-Karin Pensar 27.3.2017, kompletterad 13.10.2017.

INVENTERINGSBLANKETT, OMRÅDESHELHET Nr. 3 OBJEKTETS LÄGE Objektets adress Nuvarande ägare och adress Bennäsvägen 136, 68600 Jakobstad N N, adress RN:r/tomt 10:259 BESKRIVNING AV GÅRDSGRUPPEN OCH NÄRMILJÖN Byggnaden ligger på en synlig plats längs Bennäsvägen och är en del av en helhet bestående av tre gamla bostadshus med tillhörande uthusbyggnader som tillsammans bildar en värdefull historisk helhet. BESKRIVNING AV BYGGNAD Nr. I Nuvarande användning Bostadshus Tidigare användning Bostad Byggår Innan 1797 Antal våningar 2 Sockel Sten Stommaterial Stock Takets form och -material Sadeltak, falsad plåt Fasadmaterial och färg Röd stående locklistpanel Byggnadens skick Bra Övrigt BYGGNADSHISTORIA Vita knutar och lister Äldsta huset i Lillsandsund. Anders Portin som var sockenskrivare i Pedersöre 1804-1810 flyttade till huset 1797. På den tiden var huset utan kvist och huset bestod av en farstu, en lillkammare, en storstuga, två kamrar och en inredd kammare på vinden. I början av 1900-talet byggdes huset ut med ett kök mot vägen och med en kvist. 2016 ersattes de gamla fönstren med nya men tidsenliga fönster. PLANERINGLÄGE Detaljplan 21.2.1992. AP-1: Kvartersområde för småhus och sr-1: Byggnad som bör bevaras REGISTERINGSMOTIVERING Byggnadshistoriskt värdefull x Historiskt värdefull Värdefull för landskapet x

FOTOGRAFIER 2016 REGISTRERINGSMOTIVERING FÖR HUVUDBYGGNAD (nr I) Byggnaden är i gott skick och har väl bevarat sitt ursprungliga kulturhistoriska värde. Rekommenderad planbeteckning: Miljön, /s: Område där miljöns särdrag bevaras. Nya byggnader bör utformas så att de i fråga om fasadmaterial, proportioner och färgsättning smälter samman med byggnader som har skyddats genom en objektsbeteckning. Byggnader, sr-1: Byggnad som ska skyddas. Renovering och ombyggnad ska vara sådan att byggnadens historiska värde och betydelse för bybilden bevaras. Allmän bestämmelse: På öppet område ska på byggplatsens gatusida planteras häck av traditionella växter eller byggas trästaket i traditionell stil.

UTHUS, BESKRIVNING OCH FOTOGRAFIER 2016 Byggnad nr II BESKRIVNING Gammal sädesbod med sadeltak av rödmålad stock. Väl bevarad. Okänt byggår. Byggnad nr III

BESKRIVNING Uthus av rödmålad locklistpanel. Tak av falsad plåt. Byggåret okänt. I användning.

Byggnad nr IV BESKRIVNING Uthusbastu i rödmålad locklistpanel. Tak av falsad plåt. Byggnaden är i bra skick. Byggåret okänt. PLANERINGLÄGE (nr II-IV) Detaljplan 21.2.1992. AP-1: Kvartersområde för småhus REGISTERINGSMOTIVERING FÖR UTHUS (nr II-IV) Byggnaderna är i bra skick och byggnadens kulturhistoriska värde är väl bevarat. Rekommenderad planbeteckning (byggnad nr II och IV): Miljön, /s: Område där miljöns särdrag bevaras. Nya byggnader bör utformas så att de i fråga om fasadmaterial, proportioner och färgsättning smälter samman med byggnader som har skyddats genom en objektsbeteckning. Rekommenderad planbeteckning (byggnad nr III): Byggnader, sr-1: Byggnad som ska skyddas. Renovering och ombyggnad ska vara sådan att byggnadens historiska värde och betydelse för bybilden bevaras. Byggnadshistoriskt värdefull x Historiskt värdefull KÄLLOR Vår Hembygd 2002-2003, Jakobstad, Larsmo Göran Nyström Värdefull för landskapet NAMN OCH DATUM Anna-Karin Pensar 27.3.2017, kompletterad 13.10.2017. x

UTHUS, BESKRIVNING OCH FOTOGRAFIER 2016 Byggnad nr I Nr. 4 BESKRIVNING Uthus med sadeltak av falsad plåt. Fasaden består av rödmålad stock och tegel. Eftersom byggnaden inte fanns med på kartor från det senaste storskiftet byggdes den troligtvis någon gång efter 1920. Ursprungligen bildade uthusbyggnaden tillsammans med övriga byggnader på området en helhet men efter att vägen byggdes delades gårdstunet i två delar. Byggnaden har fungerat som fähus, stall,

bagarstuga, tvättstuga, vedlider och hölada. Byggnaden är i dåligt skick och därför försämras byggnadens värde som enskild byggnad. Byggnaden ligger i direkt anslutning till en cykel- och gångväg vilket ytterligare försämrar förutsättningarna för att bevara byggnaden bl.a. på grund av vibrationer, försvårat vägunderhåll och utrymmesbrist. Byggnadsinspektionen beviljade i samförstånd med Österbottens museum rivningslov för byggnaden 15.9.2016. Byggnad nr II BESKRIVNING Sädsbod med pärttak. Oklart om detta är den byggnad som är inritad på nyskifteskartan från 1920. PLANERINGLÄGE Detaljplan 21.2.1992, M: Jord- och skogsbruksområde, s-1: Område där miljön bevaras REGISTERINGSMOTIVERING FÖR UTHUS (nr I och II) Boden är i gott skick. Boden har flyttats bort eftersom den när uthusraden rivs kommer att mista sitt sammanhang. Rekommenderad planbeteckning: Miljön, /s: Område där miljöns särdrag bevaras. Nya byggnader bör utformas så att de i fråga om fasadmaterial, proportioner och färgsättning smälter samman med byggnader som har skyddats genom en objektsbeteckning. Byggnadshistoriskt värdefull x Historiskt värdefull Värdefull för landskapet x KÄLLOR Vår Hembygd 2002-2003, Jakobstad, Larsmo Göran Nyström NAMN OCH DATUM Anna-Karin Pensar 27.3.2017, kompletterad 13.10.2017

UTHUS, BESKRIVNING OCH FOTOGRAFIER 2016 Nr. 4 BESKRIVNING

Ria med sadeltak av plåt. Den mittersta och äldsta delen har pärttak. Fasaden består av omålade brädor och norra delen av byggnaden delvis av stock. Eftersom byggnaden inte fanns med på kartor från det senaste storskiftet byggdes den eller flyttades till den nuvarande platsen någon gång efter 1920. Byggnadens tak är dåligt och byggnaden är ostadig och håller på att ramla ihop. PLANERINGLÄGE Detaljplan 21.2.1992, AP-1: Kvartersområde för småhus, s-1: Område där miljön bevaras REGISTERINGSMOTIVERING FÖR UTHUS (nr. 2, nr. 3) Rekommenderad planbeteckning: Miljön, /s: Område där miljöns särdrag bevaras. Nya byggnader bör utformas så att de i fråga om fasadmaterial, proportioner och färgsättning smälter samman med byggnader som har skyddats genom en objektsbeteckning. Byggnadshistoriskt värdefull - Historiskt värdefull - Värdefull för landskapet - KÄLLOR Vår Hembygd 2002-2003, Jakobstad, Larsmo Göran Nyström NAMN OCH DATUM Anna-Karin Pensar 24.9.2017, kompletterad 13.10.2017.