Kan samverkan förstärka kapaciteten i kommuner och regioner? Stockholm den 25 april 2017 Bo Per Larsson, Intellectum
Kommunal självstyrelse historiskt samhällskontrakt Kommuner och landsting har en central roll i svensk samhällsorganisation. Lång tradition av kommunal självstyrelse - för att stärka demokratin och skapa en effektiv offentlig verksamhet. Historiskt samhällskontrakt : Inflytande och ansvar. Staten har ett starkt intresse av kommuner och landsting med kapacitet att möta samhällsutvecklingen. Ambivalent hållning till självstyrelsen.
Kommuner och landsting några iakttagelser Landstingen har en kortare historia ( ca 150 år) än kommunerna och dess föregångare och ännu kortare tid som direktvalda organ. Kommuner och landsting är formellt likställda men har haft en komplex och ibland konfliktfylld relation. Landstingen har (som kommunerna) ett omfattande välfärdsuppdrag men (tills nyligen) ett relativt begränsat utvecklingsuppdrag. Länsstyrelserna har sedan länge haft det övergripande ansvaret för länets utveckling.
Utvecklingsansvaret flyttas successivt till landstingen Utredningar vill stärka länsdemokratin men länsstyrelserna behöll utvecklingsansvaret. Försöksverksamhet med regionala självstyrelseorgan från 1997 i Skåne, Västra Götaland, Kalmar och Gotland. Kommunala samverkansorgan från 2003 (15). Lag om regionalt utvecklingsansvar i vissa län 2010. Fler landsting tar över utvecklingsansvaret 2015 (6) och 2017 (4). Samtliga återstående landsting (7) satsar på att ta över utvecklingsansvaret från 2019.
Regionalt utvecklingsansvar 2011
Regionalt utvecklingsansvar 2019
Utvecklingsansvar från samverkansorgan till landsting Direktvalda politiska församlingar ger starkare demokratiskt inflytande ökad legitimitet att företräda regionens medborgare. Beskattningsrätten ger större handlingskraft. Starkare och mer robust organisation ger större systemkapacitet. Samtidigt finns en oro för att Kommunernas inflytande minskar när deras direkta ägarskap upphör. Kommunernas resurser och kompetenser underskattas. Regional utvecklingspolitik får låg prioritet i de sjukvårdsdominerade landstingen. Förståelse saknas för att regional utveckling har en annan styrlogik och kräver ett annat ledarskap än hälso- och sjukvård. Utmaning Skapa former för en väl fungerande samverkan mellan kommuner och regioner kring regionala utvecklingsfrågor
Kommunsektorn står inför stora utmaningar Demografi och urbanisering Växande anspråk på kvalitet och likvärdighet i välfärden Växande arbetsmarknadsregioner Stora skillnader mellan kommuner när det gäller Befolkningens storlek, utveckling och sammansättning samt näringslivsstruktur och ekonomisk situation, Vilka konsekvenser olika utmaningar får. Höga krav på strategisk kapacitet Balans mellan uppdrag och kapacitet Samverkan Sammanläggning Asymmetri Uppgiftsförändringar
Samverkansområden kommuner och regioner Gränssnittet mellan socialtjänst och hälso- och sjukvård. Regionala uppgifter där kommunerna arbetar med samma/angränsande uppgifter. Kommunala uppgifter som kräver ett större befolkningsunderlag/större geografi för att hanteras effektivt. Kommunala uppgifter med en regional dimension. Strategisk kapacitet kring lokal utveckling. Lokalkännedom och demokratisk förankring.
Samspel för stärkt kapacitet i kommuner och regioner Regionerna måste skapa former för kommunernas inflytande och dra nytta av deras tillväxtarbete och lokala förankring. Kommunerna måste se mervärdet av att frågor hanteras av en folkvald region som företräder regionens samtliga medborgare och dra nytta av det regionala tillväxtarbetet. Olika behov och olika lösningar i olika regioner