Förvaltningschefen TJÄNSTEUTLÅTANDE Diarienummer: 20171011 KN 2017/850 Yttrande över remissunderlag Utökat ansvar för kulturnämnden Ärendebeskrivning Landstingsdirektören har överlämnat ett remissunderlag för yttrande om Utökat ansvar för kulturnämnden. Förslaget är ett led i genomförandet av uppdraget om ett effektivare landsting som bl a innefattar att göra en översyn av arbetsuppgifter och dimensionering av centrala förvaltningar inom landstinget samt syftar till att renodla landstingsstyrelsens koncernledningsuppdrag. Utgångspunkten är att operativ verksamhet inom landstingsstyrelsens förvaltning undviks. Idag bedrivs inom olika landstingsförvaltningar verksamhet med nära koppling till kulturnämndens övergripande kulturpolitiska ansvar. Dit kan bl a landstingsarkivet och landstingsbiblioteket räknas. Förslaget är att dessa inordnas inom kulturnämnden. Ytterligare ett förslag i remissunderlaget är att kulturnämnden ska ansvara för landstingets medverkan i den så kallade kultursamverkansmodellen förutsatt att regeringen så beslutar. Den förändrade ansvarsfördelningen föreslås träda ikraft senast den 1 januari 2019. Beslutsunderlag Remissunderlag om utökat ansvar för kulturnämnden, LS 2017-1140. Remissunderlaget redovisar inledningsvis landstingsstyrelsens beslut att ge landstingsdirektören en rad uppdrag för att säkerställa effektiv ledning, styrning och uppföljning inom Stockholms läns landsting, LS 2017-0180. Uppdraget, som numera går under namnet ett effektivare landsting, bland annat innefattar att göra en översyn av arbetsuppgifter och dimensionering av centrala förvaltningar inom landstinget samt syftar till att renodla landstingsstyrelsens koncernledningsuppdrag. Utgångspunkten är att operativ verksamhet inom landstingsstyrelsens förvaltning undviks. Landstingsarkivets uppdrag är både att ansvara för tillsyn av arkivdokumenthantering hos landstingets verksamheter samt att långtidslagra, vårda och tillhandahålla den information som ska bevaras inom landstinget. Arkivet Bilagor:
2 (4) TJÄNSTEUTLÅTANDE Diarienummer: 20171011 KUN 2017/850 handhar även utlämnande av allmänna handlingar. Landstingsarkivet har 46 anställda varav 41 tillsvidareanställda. Budgetomslutningen är knappt 33 miljoner kronor, varav personalkostnaderna utgör drygt 25,5 miljoner kronor. Remissunderlaget anför att bevarande av landstingets kulturarv lämpligen borde sortera under kulturnämndens ansvar och att den föreslagna organisationsförändringen skapar en mer naturlig organisatorisk tillhörighet. Vidare ger underlaget en presentation av landstingsbiblioteket och dess uppdrag att ge biblioteksservice till anställda och politiskt förtroendevalda inom landstinget. Inriktningen för bibliotekets bestånd ligger på landstingets ansvarsområden inom bl.a. sjukvård men innehåller även dagstidningar, lokalpress, tidskrifter, ljudböcker och skönlitteratur samt statliga utredningar, riksdagstryck, statistik, landstingets egna rapporter. Biblioteket har två anställda på två heltidstjänster. Budgeten omfattar drygt 1,9 miljoner kronor, varav personalkostnader utgör knappt 1,3 miljoner kronor. Remissunderlaget anför att biblioteket i huvudsak är en kulturverksamhet och därför borde ligga under kulturnämndens ansvar. Slutligen pekar underlaget på att ett eventuellt införande av den så kallade kultursamverkansmodellen i länet innebär att det är kulturnämnden som ska ansvara för landstingets medverkan i modellen. Förslaget förutsätter dock att regeringen beslutar att Stockholms län ska omfattas av modellen från 2019. Förslag till beslut Kulturförvaltningen föreslår kulturnämnden besluta att tillstyrka landstingsdirektörens förslag enligt följande: - kulturnämnden övertar från landstingsstyrelsen ansvaret som landstingets arkivmyndighet enligt arkivlagen, - kulturnämnden övertar från landstingsstyrelsen ansvaret för landstingsarkivet - kulturnämnden övertar från landstingsstyrelsen ansvaret för biblioteket i landstingshuset, att budgetjustering för ovan nämnda verksamheter görs från landstingsstyrelsens förvaltning till kulturnämndens förvaltning, att tillstyrka att kulturnämnden ansvarar för landstingets medverkan i kultursamverkansmodellen, förutsatt att regeringen så beslutar.
3 (4) TJÄNSTEUTLÅTANDE Diarienummer: 20171011 KUN 2017/850 Förvaltningens motivering Sammanfattning Förvaltningen tillstyrker landstingsdirektörens förslag och menar att det finns tydliga fördelar med att samla landstingets olika kulturverksamheter i en och samma organisation. Fördelarna kan sammanfattas som att kulturnämndens verksamhet integreras än mer i andra av landstingets verksamheter och att nämndens uppdrag ges en vidare omfattning och vidgas från att ha haft ett övervägande externt fokus, till att med förslaget nu också omfamna ett tydligare landstingsinternt sådant. Det kulturarv och det minne som landstingsarkivet är bärare utgör också en grund till det Stockholms läns landsting kommer att vara i framtiden. Slutligen är det även angeläget att landstinget som en betydande kulturpolitisk aktör agerar mer koordinerat i frågor med bäring på kulturområdet. Utmaningarna som förvaltningen ser framför sig är av mer organisatorisk art och handlar om att säkerställa att samtliga verksamhetsområden ges plats och synlighet, givet dess olika förutsättningar. Rollen som landstingets arkivmyndighet enligt arkivlagen innebär nya roller för både förtroendevalda och tjänstemän. Vidare handlar utmaningarna om att balansera de olika inriktningarna som verksamheten nu får det landstingsspecifika, med det externa främjandeoch det strategiskt samordnande uppdraget. Förvaltningen bedömer att biblioteksverksamheten i landstingshuset kan fortsätta att utvecklas positivt med kulturnämnden som huvudman. Sist tar förvaltningen för givet att både landstingsarkiv och landstingsbibliotek fortsatt är lokaliserade i de för verksamheterna anpassade lokaler man nu befinner sig i. Bakgrund Bakgrunden till remissunderlaget är som redan nämnts uppdraget om ett effektivare landsting. Som promemorian konstaterar bedrivs idag inom olika landstingsförvaltningar verksamhet med nära koppling till kulturnämndens övergripande kulturpolitiska ansvar dit både landstingsarkivet och landstingsbiblioteket kan räknas. Den statliga kulturpolitiken omfattar som en av dess främsta myndigheter Riksarkivet och biblioteksfrågor sorterar delvis under Statens kulturråd, om än sedan en tid tillbaka även under Kungliga Biblioteket. Ytterligare ett förslag i remissunderlaget är att kulturnämnden ska ansvara för landstingets medverkan i den så kallade kultursamverkansmodellen förutsatt att regeringen så beslutar. Här vill förvaltningen anföra att regeringen i sin budgetproposition för 2018 aviserat att den avser återkomma om Stockholms län
4 (4) TJÄNSTEUTLÅTANDE Diarienummer: 20171011 KUN 2017/850 eventuella medverkan i modellen. Förvaltningen tolkar detta som att frågan skjutits på framtiden och att tidplanen därmed är oklar. Skulle regeringen däremot återkomma i frågan och i enlighet med förslaget i den remitterade departementsskrivelsen ser förvaltningen det som naturligt att kulturnämnden ansvarar för landstingets medverkan i kultursamverkansmodellen. Överväganden Kulturbegreppet är mångtydigt. Det används för att beskriva normer och värderingar som präglar ett samhälle, men används också som samlingsnamn för konstens olika uttryck. Stockholms läns landsting är som offentlig aktör en betydande kulturbärare. Hur landstinget organiserat sig, de uppdrag som givits hälso- och sjukvården eller kollektivtrafiken över tid och hur dessa utförts är en spegel av ett rådande samhällskontrakt och definierar landstingets minne. Det konstbestånd som landstinget förvaltar liksom nu pågående gestaltningsarbeten är årsringar i offentliga miljöer som även de är speglar av en tid. Kulturbegreppets mångtydighets stödjer remissunderlaget förslag som kan komma att ge en spännande dynamik till landstingets samlade ansvar för kulturfrågor. Ekonomiska konsekvenser av beslutet Kulturförvaltningen förutsätter att de landstingsanslag som idag finansierar ovan beskrivna verksamheter tillförs nämnden genom en budgetjustering. Miljökonsekvenser av beslutet I enlighet med landstingets Miljöpolitiska program 2012-2016 har hänsyn till miljön beaktats och slutsatsen är att det inte är relevant med en miljökonsekvensbedömning i detta ärende.
Landstingsdirektören BESLUT OM REMISS 2017-10-11 1 (1) Diarienummer LS 2017-1140 Kulturnämnden Utökat ansvar för kulturnämnden Landstingsdirektören remitterar härmed bilagt remissunderlag om utökat ansvar för kulturnämnden för yttrande. I remissen ligger att landstingsdirektören vill ha kulturnämndens synpunkter på förslagen till förändrad ansvarsfördelning. Remissen är ett led i beredningen av ett ärende om utökat ansvar för kulturnämnden avsett att beslutas av landstingsfullmäktige den 13 mars 2018. Remisstiden sträcker sig till den 14 december 2017. Nämndens yttrande ska skickas till landstingsstyrelsens förvaltnings registrator, e-post registrator.lsf@sll.se. Ange diarienummer LS 2017-1140. Frågor kring remissen kan besvaras av Carl Rydingstam, chef ledningsstaben, carl.rydingstam@sll.se, 073-682 55 25. Malin Frenning Landstingsdirektör Stockholms läns landsting Box 22550 104 22 Stockholm Telefon: 08-737 25 00 Fax: 08-737 49 95 E-post: registrator.lsf@sll.se Säte: Stockholm Org.nr: 232100-0016 www.sll.se Besök oss: Hantverkargatan 45. Kommunikationer: se www.sl.se
Landstingsstyrelsens förvaltning Utökat ansvar för kulturnämnden Remissunderlag
2 (6) Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och rekommendation...3 2. Landstingsarkivet...3 3. Biblioteket i landstingshuset... 4 4. Kultursamverkansmodellen... 4
3 (6) 1. Sammanfattning och rekommendation Landstingsstyrelsen beslutade den 31 januari 2017 att ge landstingsdirektören en rad uppdrag för att säkerställa effektiv ledning, styrning och uppföljning inom Stockholms läns landsting, LS 2017-0180. Uppdragen innefattar bl.a. att genomföra en översyn av arbetsuppgifter och dimensionering av centrala förvaltningar inom landstinget. Målet är en minskad administrativ överbyggnad och sänkta kostnader för byråkrati. Ett annat uppdrag är att genomföra en översyn av landstingsstyrelsens förvaltning för att renodla dess koncernledningsuppdrag. Utgångspunkten ska vara att operativ verksamhet inom landstingsstyrelsens förvaltning undviks. Landstinget bedriver i dagsläget en mängd verksamhet som kan betecknas som kultur, men som inte sorterar under kulturnämnden. Som ett led i genomförandet av uppdraget om ett effektivare landsting bör ansvarsfördelningen för kulturfrågor inom landstinget renodlas. Landstingsfullmäktige föreslås besluta följande: Kulturnämnden övertar från landstingsstyrelsen ansvaret som landstingets arkivmyndighet enligt arkivlagen. Kulturnämnden övertar från landstingsstyrelsen ansvaret för landstingsarkivet. Kulturnämnden övertar från landstingsstyrelsen ansvaret för biblioteket i landstingshuset. Kulturnämnden ska ansvara för landstingets medverkan i kultursamverkansmodellen, förutsatt att regeringen beslutar att Stockholms län ska omfattas av modellen från 2019. Den förändrade ansvarsfördelningen föreslås träda ikraft senast den 1 januari 2019. 2. Landstingsarkivet I landstingsarkivets uppdrag ingår att ansvara för tillsyn av arkivdokumenthantering hos landstingets verksamheter. Landstingsarkivet långtidslagrar, vårdar och tillhandahåller den information som ska bevaras inom landstinget. I verksamheten hanteras journalhandlingar, förvaring av biologiska prover, beställningar av journalhandlingar, journalförstöring och omhändertagande av patientjournaler enligt beslut från Inspektionen för vård och omsorg. Arkivet handhar också utlämnande av allmänna handlingar. Landstingsarkivet har 46 anställda varav 41 tillsvidareanställda. Budgetomslutningen är knappt 33 miljoner kronor, varav personalkostnaderna utgör drygt 25,5 miljoner kronor. Då landstingsarkivet ansvarar för bevarande av landstingets kulturarv ligger verksamheten lämpligen under kulturnämndens ansvar.
4 (6) Landstingsarkivet kommer med den föreslagna organisationsförändringen att utgöra en betydande del av kulturnämndens verksamhet och dess medarbetare får därigenom en mer naturlig organisatorisk tillhörighet. 3. Biblioteket i landstingshuset Biblioteket i landstingshuset har i uppdrag att ge biblioteksservice till anställda och politiskt förtroendevalda inom landstinget. Inriktningen för bibliotekets bestånd ligger på landstingets ansvarsområden inom bl.a. sjukvård. Förutom facklitteratur finns dagstidningar, lokalpress, tidskrifter, ljudböcker och skönlitteratur. I biblioteket finns även statliga utredningar, riksdagstryck, statistik, landstingets egna rapporter och utredningar samt publikationer från Sveriges Kommuner och Landsting. Biblioteket har två anställda på två heltidstjänster. Budgeten omfattar drygt 1,9 miljoner kronor, varav personalkostnader utgör knappt 1,3 miljoner kronor. Liksom landstingsarkivet bör biblioteket huvudsakligen ses som en kulturverksamhet och det bör därför ligga under kulturnämndens ansvar. 4. Kultursamverkansmodellen Kulturdepartementet har i en promemoria föreslagit att statens stöd till regional kultur från 2019 uteslutande ska regleras i förordningen (2010:2012) om fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet. Den praktiska innebörden av förslaget är att Stockholms län kommer att omfattas av den s.k. kultursamverkansmodellen fr.o.m. 2019. Promemorian remissbehandlades under första halvåret 2017 och regeringens beslut i frågan kan väntas under andra halvåret 2017. Landstingsstyrelsen yttrade sig över promemorian den 20 juni 2017, LS 2017-0510. Kultursamverkansmodellen innebär att landstingen får fördela vissa statliga medel till regional och lokal kulturverksamhet, såväl till institutioner som till aktörer inom det fria kulturlivet. Kultursamverkansmodellen infördes 2011 och sedan 2013 är alla län utom Stockholms län med i modellen. Tidigare beslutade regeringen vilka regionala kulturinstitutioner eller kulturverksamheter som fick möjlighet att ansöka om statligt stöd från Statens kulturråd. I modellen ingår även delar av statliga medel till regional och lokal kulturverksamhet som Riksarkivet, Nämnden för hemslöjdsfrågor, Riksteatern och Stiftelsen Svenska Filminstitutet tidigare ansvarade för. En förutsättning för att ett landsting ska få fördela statsbidrag inom kultursamverkansmodellen är att det har upprättat en regional kulturplan. Med en regional kulturplan avses en beskrivning av de prioriteringar som landstinget vill göra i fråga om regional kulturverksamhet som avses få statligt stöd. Kulturplanen ska även beskriva prioriteringarnas förhållande
5 (6) till de nationella kulturpolitiska målen, samt uppgifter om planerad statlig, kommunal och annan finansiering av verksamheterna. Planen ska avse tre år, om det inte finns särskilda skäl för annat. Den ska tas fram i samverkan med länets kommuner och efter samråd med länets professionella kulturliv och det civila samhället. Med kulturplanen som grund beslutar Statens kulturråd om det statsbidrag som landstinget ska fördela. Av dagens totalt ca 90 miljoner kronor i statliga medel till regionala och kommunala kulturinstitutioner i Stockholms län går ca 52 miljoner kronor till Stockholms stadsteater. Länskulturfunktionerna erhåller ca 14 miljoner kronor i statlig medfinansiering. Nivån av statlig medfinansiering av länskulturfunktionerna påverkas inte direkt av om Stockholms län är med i samverkansmodellen eller ej. Dessutom delfinansieras Cirkus Cirkör, Folkoperan, Föreningsarkiven, Oktoberteatern och Stockholms stadsmuseum med statliga medel. Modellen innebär inte i sig ökade krav på landstingens ekonomiska stöd till kulturverksamhet. Kultursamverkansmodellen innebär i allt väsentligt två tillkommande ansvarsområden för landstinget, uppgifter som lämpligen läggs på kulturnämnden: fördelning av statliga medel till regional kulturverksamhet och framtagandet av en regional kulturplan. Bidragsgivningen bedöms inte medföra betydande merarbete för kulturnämnden, medan däremot uppföljning och redovisning av bidragshanteringen kommer att innebära nya administrativa uppgifter. Framtagande och uppföljning av den regionala kulturplanen kommer att kräva en betydande arbetsinsats av kulturnämnden, men bedöms kunna finansieras inom nämndens av landstingsfullmäktige fastställda budgetramar. Kulturplanen ska tas fram i nära samråd med länets kommuner och kulturaktörer samt föreningslivet, och dessutom följas upp årligen. I Stockholms län finns och verkar omkring 75 procent av landets fria kulturliv, därutöver finns en stor mängd kulturinstitutioner. Detta medför utmaningar som inget annat landsting står inför. Inom ramen för framtagandet av en ny regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen utarbetar kulturnämnden f.n. en regional kulturstrategi. Strategin beräknas antas av landstingsfullmäktige under våren 2018. Vid länets eventuella medverkan i kultursamverkansmodellen kommer kulturstrategin att utgöra ett viktigt underlag i arbetet med att ta fram en regional kulturplan. Kulturplanerna ska vara tämligen konkreta dokument och en regional kulturplan för Stockholms län skulle således konkretisera den regionala kulturstrategin. Skulle Stockholms län komma att ingå i kultursamverkansmodellen kommer landstinget att ansvara för fördelning av statliga kulturmedel till stadsarkivet och därmed även kontakter med Riksarkivet. Det är därför
6 (6) angeläget att landstingsarkivets medarbetares kompetens och upparbetade kontaktvägar tas till vara i kommande processer.