EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor 14.7.2014 ARBETSDOKUMENT om ett framtida internationellt avtal mellan Europeiska unionen och Förenta staterna om skydd av personuppgifter vid överföring och behandling i syfte att förebygga, upptäcka, utreda eller lagföra brott, inklusive terrorism, inom ramen för polissamarbete och straffrättsligt samarbete Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor Föredragande: Jan Philipp Albrecht DT\1031547.doc PE536.151v02-00 Förenade i mångfalden
I. Inledning Den 3 december 2010 antog rådet ett beslut om att låta kommissionen inleda förhandlingar om ett avtal mellan Europeiska unionen och Förenta staterna om skydd av personuppgifter vid överföring och behandling i syfte att förebygga, upptäcka, utreda eller lagföra brott, inklusive terrorism, inom ramen för polissamarbete och straffrättsligt samarbete (nedan kallat paraplyavtalet). Enligt kommissionens mandat är syftet med detta avtal att säkerställa en hög skyddsnivå avseende enskilda människors grundläggande fri- och rättigheter, särskilt rätten till integritetsskydd i samband med att personuppgifter överförs och behandlas av Europeiska unionens, medlemsstaternas och Förenta staternas behöriga myndigheter i dessa syften. Avtalet innebär att det ska finnas en hög skyddsnivå i linje med de rättigheter och principer som fastställs i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna och i EU:s sekundärrätt. Avtalet syftar även till att fastställa rättsligt bindande och verkställbara dataskyddsrättigheter för de registrerade, och att inrätta mekanismer för att se till att normerna verkligen efterlevs i praktiken. Avtalet bör innehålla särskilda bestämmelser om bland annat följande: Ändamålsbegränsning avseende överföring och behandling av personuppgifter. Personuppgifter får behandlas för särskilda, explicita och legitima syften inom avtalets tillämpningsområde, men får inte behandlas ytterligare på ett sätt som är oförenligt med dessa syften. Datakvalitet och dataintegritet, det vill säga personuppgifter bör vara korrekta, relevanta och inte onödigt många i förhållande till de syften för vilka de behandlas och i förhållande till lagringstiden. Skydd relaterat till behandling av känsliga uppgifter. Bestämmelser om vidarebefordran, både till avtalspartens inhemska myndigheter och till myndigheter i tredjeland. Den registrerades rätt att få tillgång till sina personuppgifter och rätt att begära att de rättas, tas bort eller blockeras. Alla begränsningar av dessa rättigheter måste vara nödvändiga och proportionerliga och ha särskilda skäl. Den registrerades rätt att få information. Den registrerades rätt till effektiv och verkställbar administrativ och rättslig prövning. Effektiv tillsyn av offentliga oberoende myndigheter med verkliga undersöknings- och ingripandebefogenheter. En oberoende offentlig myndighet ska i överensstämmelse med artikel 8 i EU:s stadga kontrollera att bestämmelserna efterlevs. Det är viktigt att betona att avtalet i sig inte utgör rättslig grund för behandling och överföring av personuppgifter i ett specifikt fall. Den rättsliga grunden finns i unionsavtal eller bilaterala avtal som ingåtts med Förenta staterna (t.ex. avtalet mellan EU och Förenta staterna om lufttrafikföretags behandling av passageraruppgifter) eller i finansiella betalningsmeddelanden i brottsbekämpande syfte (Swift-avtalet (TFTP) mellan EU och PE536.151v02-00 2/5 DT\1031547.doc
Förenta staterna) som möjliggör överföring av personuppgifter. Avtalet kommer endast att fastställa de rättsliga ramar för uppgiftsskydd som ska tillämpas på transatlantiska utbyten av personuppgifter, för att säkra att dessa ramar har en harmoniserad hög skyddsnivå. Den 28 mars 2011 inledde kommissionen förhandlingar med Förenta staterna. Därefter har flera förhandlingsrundor ägt rum. Ärendet har regelbundet stått på dagordningen vid EU:s justitie- och inrikesministrars sammanträden 1. Den 25 juni 2014 tillkännagav Förenta staternas justitieminister Eric Holder att han skulle vidta lagstiftningsåtgärder för att se till att EU-medborgare som inte är bosatta i Förenta staterna kan få sina fall rättsligt prövade. Detta välkomnades av kommissionen eftersom den amerikanska lagstiftningen skulle kunna öppna möjligheter för en uppgörelse om paraplyavtalet om uppgiftsskydd 2. II. Lägesrapport I sina tidigare arbetsdokument av den 10 september 2010 3 gjorde föredraganden en allmän beskrivning av EU:s och Förenta staternas rättsliga ramar för databehandling i brottsbekämpande syfte, och visade på skillnaderna i synsätt mellan EU:s och Förenta staternas lagstiftning när det gäller uppgiftsskydd. Föredraganden betonade ett antal frågor som särskilt borde uppmärksammas: Avsaknaden av enhetliga ramar för uppgiftsskydd på båda sidor Atlanten. Den aktuella översynen av EU:s ramar för uppgiftsskydd, inklusive integrering av lagstiftningen om uppgiftsskydd för den privata och offentliga sektorn. De skiljaktiga synsätten på begreppet oberoende tillsyn. Principerna om proportionalitet, uppgiftsminimering, minimal lagringstid och ändamålsbegränsning, samt de pågående diskussionerna om profilering och datautvinning. Definitionen av begreppet nationell säkerhet. Tillämpningen av reglerna om uppgiftsskydd och rätten till rättslig prövning för alla, oavsett nationalitet eller bostadsort. Det finns även olösta frågor, till exempel när det gäller villkoren för brottsbekämpande myndigheters tillgång till personuppgifter som överförts av privata företag från avtalspart B:s territorium till ett företag som är etablerat på avtalspart A:s territorium. Avslöjandena om den amerikanska underrättelsetjänstens elektroniska massövervakning av EU-medborgare, som ledde till Europaparlamentets resolution av den 12 mars 2014 4, har inverkat på förhandlingarna om paraplyavtalet om uppgiftsskydd. Den undersökning som parlamentet lät genomföra fann övertygande bevis för att det finns långtgående, komplexa 1 2 3 4 Se t.ex. det gemensamma pressmeddelandet efter mötet för EU:s och Förenta staternas justitie- och inrikesministrar den 18 november 2013 i Washington. EU:s och Förenta staternas justitieministrars sammanträde i Aten den 25 juni 2014: vice ordförande Reding välkomnar USA:s uttalande om paraplyavtalet om uppgiftsskydd, http://europa.eu/rapid/pressrelease_statement-14-208_en.htm PE448.804v01-00 och PE448.805v01.00 P7_TA-PROV(2014)0230 DT\1031547.doc 3/5 PE536.151v02-00
och avancerade högteknologiska system som utformats av Förenta staternas och vissa medlemsstaters underrättelsetjänster för att samla in, lagra och analysera kommunikationsinformation, inklusive innehållsdata, lokaliseringsinformation och metadata om alla invånare runtom i världen i oöverträffad skala och på ett sätt som är urskillningslöst och inte bygger på brottsmisstankar 1. I sin resolution betonade Europaparlamentet kraftfullt med hänsyn till den digitala ekonomins betydelse i förhållandet och för att återupprätta förtroendet mellan EU och Förenta staterna att parlamentets samtycke till det slutliga avtalet om det transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar skulle kunna äventyras så länge den urskillningslösa massövervakningen liksom avlyssningen av EU-institutioner och diplomatiska representationer inte stoppas helt och hållet och så länge man inte hittar en lämplig lösning i fråga om EU-medborgarnas rätt till uppgiftsskydd, inbegripet administrativ och rättslig prövning 2. Parlamentet hävdade särskilt att paraplyavtalet borde bana väg för effektiva och genomförbara administrativa och rättsliga åtgärder i Förenta staterna för alla EU-medborgare utan någon diskriminering 3. Parlamentet uppmanade även kommissionen att inte ta initiativ till några nya sektorsövergripande avtal eller överenskommelser om överföring av personuppgifter i brottsbekämpande syfte med Förenta staterna innan paraplyavtalet har trätt i kraft 4. Slutligen måste domstolens rättspraxis beaktas när man bedömer resultatet av förhandlingarna om paraplyavtalet, inte minst domstolens dom i de förenade målen C-293/12 och C-594/12, Digital Rights Ireland mot Seitlinger m.fl. I denna dom förklarades datalagringsdirektivet ogiltigt och ytterligare tolkningar gjordes av artiklarna 7 och 8 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. III. Kvarstående frågor Avslöjandena om elektronisk massövervakning har ändrat förutsättningarna för förhandlingarna mellan EU och Förenta staterna om ett paraplyavtal. Utöver önskemål om otvetydiga formuleringar och tillämpning av principer för uppgiftsskydd i linje med EU:s åtaganden avseende de grundläggande rättigheterna har nya frågor uppstått gällande avtalets tillämpningsområde: oklara gränser mellan brottsbekämpning och underrättelseverksamhet bör undvikas, liksom en alltför vid definition och överdriven användning av begreppet nationell säkerhet. 1 2 3 4 och på det transatlantiska samarbetet i rättsliga och inrikes frågor, P7_TA-PROV(2014)0230, punkt 1. och på det transatlantiska samarbetet i rättsliga och inrikes frågor, P7_TA-PROV(2014)0230, punkt 74. och på det transatlantiska samarbetet i rättsliga och inrikes frågor, P7_TA-PROV(2014)0230, punkt 57. och på det transatlantiska samarbetet i rättsliga och inrikes frågor, P7_TA-PROV(2014)0230, punkt 58. PE536.151v02-00 4/5 DT\1031547.doc
Det är angeläget att Förenta staternas välkomna uttalande om att ge EU-medborgare administrativa och rättsliga möjligheter till prövning verkligen genomförs i praktiken, men enligt den information som föredraganden fått ta del av tar de formuleringar som diskuteras i förhandlingarna inte upp grundläggande principer för uppgiftsskydd på lämpligt sätt, gällande bland annat lagring av uppgifter, ändamålsbegränsning, vidarebefordran och effektiv oberoende tillsyn. Villkoren för lagring av personuppgifter har inte utarbetats med tillräcklig precision. I strid med den väletablerade princip om ändamålsbegränsning som råder i EU:s lagstiftning är det dessutom så att en brottsbekämpande myndighet i Förenta staterna som tar emot personuppgifter från en behörig myndighet i EU kan använda dessa uppgifter på nytt för andra ändamål och dela dem med andra brottsbekämpande myndigheter. Avtalet kommer att innehålla en princip om icke-diskriminering, innebärande att en avtalspart ska tillämpa avtalets bestämmelser utan diskriminering, det vill säga ha samma regler för den andra avtalspartens medborgare som för sina egna medborgare. Detta garanterar dock inte att den behandling EU-medborgarna ges kommer att uppfylla minimikraven i EU-stadgan eller i EU:s lagstiftning om uppgiftsskydd. Principen kan faktiskt få motsatt effekt så att avtalets skydd tillintetgörs med motiveringen att den ena avtalspartens lagstiftning inte erbjuder sina egna medborgare någon av de skyddsåtgärder eller säkerheter som fastställs i avtalet. Även om EU-medborgarna behandlas utan diskriminering skulle detta kunna leda till att de faktiska skyddsåtgärder och rättigheter som EU ger avseende unionsmedborgarnas grundläggande rätt till uppgiftsskydd helt enkelt skulle försvinna när uppgifter överförs, på grund av att principen om icke-diskriminering tillämpas. Tillsyn av behandlingsprocesserna är en nyckelfaktor i ett system för uppgiftsskydd. I artikel 8 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och i artikel 16 i EUF-fördraget fastställs uttryckligen att oberoende myndigheter ska kontrollera att bestämmelserna om uppgiftsskydd följs. Domstolens tidigare nämnda rättspraxis har klargjort detta. Det är dock inte klart hur denna princip för de grundläggande rättigheterna efterlevs, eftersom tillsynsorganet för närvarande utgörs av en intern avdelning inom den amerikanska förvaltningen utan befogenheter att vidta åtgärder gentemot den behöriga myndigheten. IV Uppföljning Föredraganden litar på att kommissionen, i sin egenskap av fördragens väktare, kommer att ta sig an de frågor som kvarstår. Så snart en avtalstext föreligger kommer föredraganden att låta den granskas noggrant för att kontrollera hur den överensstämmer med EU:s normer för uppgiftsskydd. Om några tvivel kvarstår kommer han att rekommendera att parlamentet vänder sig till domstolen för att be om dess utlåtande. DT\1031547.doc 5/5 PE536.151v02-00