= FÖRSLAG TILL BESLUT. 7 Byte av partnerområde. Bilaga bifogas Beslutas enligt förslag

= = 2008-11-05 = = Lärarutbildningskansliet Ulla Hammarstrand Kanslichef FÖREDRAGNINGSLISTA LÄRARUTBILDNINGSNÄMNDEN DAG: Onsdag 12 november 2008 TID: Kl 13.00-17.00 PLATS: Kungsstenen, Aula Magna ÄRENDE FÖRSLAG TILL BESLUT 1 Protokolljusterare 2 Dagordning och närvarorätt 3 Information 4 Anmälan av protokoll från nämndens sammanträden 2008-10-15 5 Anmälan av ordförandebeslut Bilaga bifogas. 6 Godkännande av kurser att ingå i lärarutbildningen. Bilaga bifogas Beslutas godkänna att kurser enligt bilaga ska kunna ingå i lärarexamen 7 Byte av partnerområde. Bilaga bifogas Beslutas enligt förslag 8 Partnerområdesdagar och basgruppsdagar. Bilaga bifogas Beslutas enligt förslag. 9 Budgetförslag. Bilaga bifogas Beslutas lämna budgetförslag till Planeringsenheten enligt bilaga. 10 Samordning av praxisnära masterprogram. Bilaga bifogas 11 Periodindelning av läsåret 2009/2010 Bilaga bifogas Beslutas enligt förslag Beslutas enligt förslag

12 Förslag om ändring i utbildningsplanen för KPU. Bilaga bifogas 13 Förslag från profilrådet för fritid idrott estetiska - tekniska lärprocesser. Bilaga bifogas 14 Förslag till utredning av behovet av övergångslösning för adjunkter vid de utbildningsvetenskapliga institutionerna. Bilaga bifogas 15 Brev från Judiska församlingen. Bilaga bifogas 16 Tillgodoräknande för studenter av tidigare studier inom AUO och VFU. Bilaga bifogas Beslutas om ändringar i utbildningsplanen enligt förslag. Beslutas enligt förslag Beslutas tillsätta utredning Beslutas om utredning Beslutas tillsatta utredningar enligt förslag 17 Övriga frågor

= = abibd^qflkp_bpirq=ommu= = Ñ~íí~ÇÉ=ÉåäáÖí=ÄÉãóåÇáÖ~åÇÉ=~î=i ê~êìíäáäçåáåöëj= å ãåçéå=íáää=çêçñ ê~åçélîáåé=çêçñ ê~åçék= = ûêéåçé= üíö êç= = QPK=hçãéäÉííÉêáåÖ=~î=ìíÄáäÇåáåÖëéä~å=Ñ ê= ä ê~êéêçöê~ããéí=eö ääéê=~åí~öå~=ñê=ç=ã=üí= OMMUFK=ibl= = OMMUJNMJMO= i ê~êìíäáäçåáåöëå ãåçéå=äéëäìí~ê=~íí= ëíìçáéö åöéå=^n=i ê~åçé=á=ñ êëâçä~å=çåâë = ÖÉê=âçãéÉíÉåë=~íí=ìåÇÉêîáë~=á=Ñ êëâçäéâä~ëëk= aéí=ìééçê~ë= í=ä ê~êìíäáäçåáåöëâ~åëäáéí=~íí= Ö ê~=å Çî åçáö~=âçåëéâîéåë åçêáåö~ê=á= ìíäáäçåáåöëéä~åéåk= = = QQK=ríëÉÉåÇÉ=~î=ãÉÇäÉãã~ê=á=~êÄÉíëÖêìéé= Ñ ê=ñê~ãí~ö~åçé=~î=ñ êëä~ö=íáää=âî~äáíéíëj âêáíéêáéê=ñ ê=ìíäáäçåáåö=é =ÖêìåÇJ=çÅÜ= ~î~ååéê~ç=åáî =áåçã=ä ê~êìíäáäçåáåöéåk=^o= = OMMUJNMJNQ= qáää=çêçñ ê~åçé=ìíëéë=j~äáå=oçüäáåi= fåëíáíìíáçåéå=ñ ê=ìíäáäçåáåöëîéíéåëâ~é=ãéç= áåêáâíåáåö=ãçí=íéâåáëâ~i=éëíéíáëâ~=çåü= éê~âíáëâ~=âìåëâ~éëíê~çáíáçåéê=çåü=íáää= îêáö~= ãéçäéãã~ê=páêââì=j ååáââ J_~êÄìíáìI= fåëíáíìíáçåéå=ñ ê=ìíäáäçåáåöëîéíéåëâ~é=ãéç= áåêáâíåáåö=ãçí=íéâåáëâ~i=éëíéíáëâ~=çåü= éê~âíáëâ~=âìåëâ~éëíê~çáíáçåéêi=rää~= iìåçëíê ãi=oéöáçå~äí=ìíîéåâäáåöëåéåíêìãi= j~êö~êéí~=^üäëíê ãi=pééåá~äééç~öçöáëâ~= áåëíáíìíáçåéåi=väî~=`~êäëëçåi=fåëíáíìíáçåéå= Ñ ê=åçêçáëâ~=ëéê âi=qçåó=e~åëëçåi=cóëáâìãi= ë~ãí=éå=ëíìçéåíêééêéëéåí~åík== = = QRK=ríëÉÉåÇÉ=~î=åó=îáÅÉ=çêÇÑ ê~åçé=éñíéê=bî~= _äçãç~üä=ëçã= ê=íà åëíäéçáö=çåü=åó=äéç~ãçí= ÉÑíÉê=fåÖÉê=^ëë~êëëçå=á=éêçÑáäê ÇÉí=i ê~åçé=á= Ñ êëâçä~åk= = OMMUJNMJPM= _Éëäìí~ë=ìíëÉ=iáääÉãçê=píÉêåÉêI=rjkI=íáää= îáåé=çêçñ ê~åçé=çåü=bî~=páäàéü~öi= pééåá~äééç~öçöáëâ~=áåëíáíìíáçåéåi=íáää=åó= äéç~ãçík= = 1

1 Lärarutbildningskansliet 2008-11-05 Ulla Hammarstrand LUN Bilaga punkt 6 Kursplaner VT09/T2 (för studenter antagna till HT08) Fullständiga kursplaner bifogas kallelsen som separat dokument Profilområde Matematik och lärande och Naturvetenskap och lärande Profilrådet i matematik och naturvetenskap godkänner att följande kurser erbjuds termin 2 inom de två profilområdena Matematik och lärande och Naturvetenskap och lärande En kursplan saknas, det gäller kursen Språk och språkutveckling, 15 hp som ska ges vid institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot språk och språkutveckling (USOS). Kursplaner VT09/T2 Matematik och naturvetenskap för skolår 5-9 Vektorgeometri och funktionslära, 7,5 hp, MML301 Matematikens utveckling, 7,5 hp, MML302 Problem i algebra, geometri och kombinatorik, 7,5 hp, MML304 Matematisk analys I, 7,5 hp, MML305 Matematik för skolår F-6 (mellanskolåren) På väg mot ett matematiskt symbolspråk, 15 hp, UM4002 Språk och språkutveckling, 15 hp (USOS saknas) Matematik för skolår F-6 (de första skolåren) Grundläggande tal- och rumsuppfattning, 15 hp, UM4009 Fördjupning i matematiska begrepp, 15 hp, UM4008 Kemi för skolår 7-9 och gymnasieskolan Biofysikalisk kemi, 15 hp, KY4003 Biokemi, 15 hp, KB3002 Matematik för skolår 7-9 och gymnasieskolan (variant mot gymnasieskolan) Vektorgeometri och funktionslära, 7,5 hp, MML301 Matematikens utveckling, 7,5 hp, MML302 Problem i algebra, geometri och kombinatorik, 7,5 hp, MML304 Matematisk analys I, 7,5 hp, MML305 Naturorienterande ämnen för skolår F-6 Naturvetenskap för skolår F-6, 30 hp, UM4005 Biologi för skolår 7-9 och gymnasieskolan Cell- och molekylärbiologi, 15 hp, BL2012 Organismernas mångfald och fylogeni, 15 hp, BL2002 Fysik för skolår 7-9 och gymnasieskolan (höstantagning) Aritmetik, algebra och geometri, 7,5 hp, MML201 Matematikdidaktik I, 7,5 hp, UM2003

2 (Fysik för skolår 7-9 och gymnasieskolan (vårantagning)) Fysik I, 30 hp, FK2002) Matematik för skolår 7-9 och gymnasieskolan (variant mot skolår 7-9) Problemlösning och matematiskt språk, 7,5 hp, MML303 Matematikdidaktik 2 mot skolår 7-9, 7,5 hp, UM4013 Vektorgeometri och funktionslära, 7,5 hp, MML301 Matematikens utveckling, 7,5 hp, MML302 Profilområde Språk, språkutveckling och lärande samt Moderna språk och lärande Profilrådet har fått anstånd av Lärarutbildningsnämndens ordförande att till decembermötet inkomma med följande kursplaner inom profilområdets studiegångar: Engelska för skolår 5-9 och gymnasieskolan Engelska I för skolår 5-9 och gymnasieskolan, 30 hp, US109P Engelska för skolår F-6 Engelska I för skolår F-6, 30 hp US106I Svenska/svenska som andraspråk för skolår 7-9 och gymnasieskolan Svenska/svenska som andraspråk i mångfaldens skola I, skolår 5-9 samt 7-9 och gymnasieskolan, 30 hp, US108P Svenska för skolår 5-9 och gymnasieskolan Svenska/svenska som andraspråk i mångfaldens skola I, skolår 5-9 samt 7-9 och gymnasieskolan, 30 hp, US108P Svenska/svenska som andraspråk för skolår F-6 Svenska/svenska som andraspråk i mångfaldens skola F-6, kurs I, 30 hp, US106P Profilområde Lärande i förskolan Pedagogiskt arbete med yngre barn Profilrådet för Lärande i förskolan godkänner att följande kurs erbjuds termin 2 inom profilområdet och rekommenderar att LUN godkänner att kursplanen kan ingå i lärarprogrammet: Förskoledidaktik med inriktning mot naturvetenskap och teknik, 15 hp, UDG01L Följande kurs är beslutad i LUN 080618: Pedagogiska miljöer och teoretiska perspektiv, 15 hp, UDG02L KPU Vård, hälsa, omsorg Rådet för yrkeskunnande och lärande rekommenderar Lärarutbildningsnämnden att godkänna följande kurs att ingå i KPU vård, hälsa, omsorg: Högskolepedagogik med inriktning mot vård och folkhälsa, 15 hp, UE7006 Yrkesämnen

3 Rådet för yrkeskunnande och lärande rekommenderar Lärarutbildningsnämnden att godkänna följande kursplan att ingå i KPU yrkeslärare, 90 hp, samt Lärarutbildning för yrkesämnen i gymnasieskolan, 180 hp: Bedömning och betygsättning, 7,5 hp, UE3012 Rådet för yrkeskunnande och lärande har fått anstånd av Lärarutbildningsnämndens ordförande att till decembermötet inkomma med följande kursplaner: Lärande och vuxenblivande, 7,5 hp Teorier om lärande och utbildningsorganisering, 7,5 hp Profilområde Fritid idrott estetiska, tekniska lärprocesser Profilrådet Fritid idrott estetiska, tekniska lärprocesser godkänner att följande kurser erbjuds termin 2 inom nedanstående tre profilområden. Kommentarer finns i bilaga. Profilområde Fritidspedagogik och lärande Fritidspedagogik och lärande - identitet och skolans läroprocesser Fritidens pedagogik identitet och skolans läroprocesser I, 30 hp, UE2035 Fritidspedagogik och lärande - rörelse och utomhuspedagogik Fritidens pedagogik rörelse och utomhuspedagogik, 30 hp, UE2037 Profilområde Idrott, fritid och lärande Idrott och hälsa för skolår 7-9 och gymn. Idrott med didaktisk inriktning, 30 hp, ID01GI Idrott, fritidskultur och hälsa för skolår F-9 Idrott, fritidskultur och hälsa I, 30 hp, UE2039 Profilområde Estetiska och tekniska läroprocesser Bild för skolår 6-9 och gymnasieskolan Design och lärande I, 30 hp, alt Konst och lärande I, 30 hp alt Medier och lärande I Samtliga kurser läses vid Konstfack och saknar kurskoder. Bild för skolår F-6 Bild visuell gestaltning med inriktning mot skolans tidigare år I, 30 hp, SAKNAS Bild med didaktisk inriktning för skolår 0-6, I, UE2013 Drama för skolår 5-9 och gymnasieskolan Praktisk-estetisk inriktning Drama I, 30 hp, UE2019 Musik för skolår 6-9 Sång och spel från nu till då, 15 hp, MPS 11502 Musik- och medieteknik samt metodik, 15 hp, MPS 11501 Se bilaga Musik för skolår F-6 Bild med didaktisk inriktning för skolår 0-6, I UE2013

4 Slöjd för skolår 6-9 och gymnasieskolan Trä- och metallslöjd och design med didaktisk inriktning I, 30 hp, UE2048 Slöjd, trä och metall och design för skolår F-6 Trä- och metallslöjd och design med didaktisk inriktning I, 30 hp, UE2048 Barn, teknik och skapande för skolår F-6 Barn, teknik och skapande I, 30 hp, UE2007 Teknikutveckling och design för skolår 7-9 och gymnasieskolan Teknikutveckling och design I, 30 hp, UE2022 Profilområde Samhälle, kultur och lärande Stockholm 081024 Lärarutbildningsnämnden Profilrådet för profilen Samhälle, kultur och lärande skickar via ordförande in följande kursplaner: Historia 1, termin 1 Religionskunskap, termin 1 och 2. Breddningsspecialisering i Religionshistoria Samhällskunskap termin 1 och 2 (SVL101 med bilaga). Kursplanen är fastställd av statsvetenskapliga institutionen som har kursansvar. Samhällsorienterande ämnen med didaktisk inriktning termin 1 och 2 Samhälle, kultur och lärande II (studiegång A5), profilrelaterat AUO som ges termin 3/4 i studiegången Samhälle, kultur och lärande II (studiegång A3), profilrelaterat AUO som ges termin 5 i studiegången Ämnesdidaktik och verksamhetsförlagd utbildning (studiegång A5, inriktnings-vfu) som ges termin 4/5 i studiegången. Vi har valt att göra en kursplan för samtliga inriktningar men ämnesdidaktiken och den verksamhetsförlagda utbildningen anpassas till det ämne som gäller. De två kursplaner som innehåller profilrelaterat AUO har inte granskats av AUO-rådet på grund av tidsbrist.

5 Samtliga kursplaner har diskuterats i profilrådet. Lämnade synpunkter på kursplanerna har åtgärdats. Vänligen Agneta Bronäs, Ordförande för profilrådet Samhälle, kultur och lärande

2008-11-12 LUN Bilaga punkt 7 Regionalt utvecklingscentrum, RUC Gunnel Brolin E-post: gunnel.brolin@ruc.su.se 2008-10-22 Byte av partnerområde Bakgrund Sedan H07 fördelas de flesta studenter ut i samverkande partnerområden via VFU-portalen till något av de fem alternativ studenterna själva önskat. Under studiernas gång kan förutsättningarna för att genomföra studierna dock förändras för en student, som därför behöver byta placering. För att reglera dessa byten togs 2005 ett beslut vid Utbildnings- och forskningsnämnden vid Lärarhögskolan. Studentkåren vid Stockholms universitet har nu önskat en revidering av dessa regler för byten. Lärarutbildningsnämnden tillsatte därför vid sitt möte den 17 september 2008 en arbetsgruppgrupp för detta ändamål. 11 Villkor för byte av partnerområde Beslutas uppdra åt en grupp bestående av Helene Breitholtz, Gunnel Brolin, Klara Frohm, och Håkan Wirström att utreda revidering av villkoren. KSL ges möjlighet att utse representant i gruppen. Bytesrutiner Studenterna har möjlighet att önska byten inför en ny termin. Sista ansökningsdatum är den 1 juni respektive den 1 december. Redan nu har ansökningar kommit in för byten inför V09. Dessa studenter ansöker enligt nu gällande regler. Det beslut som Lärarutbildningsnämnden fattar måste därmed även innehålla tidpunkt då nya regler börjar gälla. Alternativen är två: Redan till denna termins byten, som sker efter 1 december och gäller fr o m V09, eller från och med den 2 december, dvs till bytesomgången i juni inför H09. Arbetsgruppens arbete Arbetsgruppen har gått igenom de regler som fanns i tidigare beslut och gjort en del förändringar. Vi har även granskat bytesregler vid några andra lärosäten och funnit stor överensstämmelse. Som bilaga ligger tidigare regler och här nedan de som arbetsgruppen förordar. Arbetsgruppens förslag Om en student under sin utbildning på grund av förändrade villkor anser sig behöva byta VFU-placering löses detta i första hand inom partnerområdet. Om det ej går att lösa inom partnerområdet har studenten möjlighet att ansöka om byte av område om det finns synnerliga skäl för detta. Synnerliga skäl för byte är: 1. Medicinska skäl.

2008-11-12 LUN Bilaga punkt 7 Regionalt utvecklingscentrum, RUC Gunnel Brolin E-post: gunnel.brolin@ruc.su.se Läkarintyg krävs. Ansökan behandlas konfidentiellt.. 2. Sociala skäl a) Ensam vårdnadshavare med barn i förskola eller på fritidshem. Intyg krävs. b) Allvarlig social förändring som uppkommit under utbildningens gång. Ansökan behandlas konfidentiellt. 3. Orimligt lång restid Byte kan beviljas om ändrad bostadsadress innebär att restid för enkel resa till partnerområdet överstiger cirka 90 minuter med allmänna kommunikationsmedel. 4. Kursrelaterade skäl. Byte av partnerområde kan bli nödvändigt om ordinarie partnerområde inte har möjlighet att hitta VFU-placering i en speciell kurs. Byte av partnerområde sker endast i samband med terminsskifte. Ansökan om byte, på därför avsedd blankett och styrkt med intyg om som erfordras, ska ha inkommit till VFUsekretariatet senast 1 juni respektive 1 december. En granskningsgrupp gör därefter en bedömning om synnerliga skäl föreligger. I granskningsgruppen ingår företrädare för VFUsekretariatet, en företrädare för VFU-samordnarna och en studentrepresentant. Beviljat byte sker under förutsättning att något av de på blanketten önskade partnerområdena kan tillhandahålla plats. Bilaga Lärarhögskolan i Stockholm PROTOKOLL Nr Utbildnings- och forskningsavdelningen 2005-09-05 11/05 Närvarande Lars-Erik Olofsson chef för UoF beslutande Sune Bengts utbildningsledare föredragande 1 Byte av partnerområde 1. Bakgrund Den verksamhetsförlagda utbildningen är förlagd till ett partnerområde som studenten är placerad i under sin utbildningstid Genom att vara knuten till ett partnerområde under utbildningen får studenten möjlighet att över tid följa utvecklingen för enskilda barn och unga, en grupp/klass, personalen och själva verksamheten. De kan få en allsidig bild av en skola och dess verksamhet samt utveckla kunskap om de sammanhang där skolan verkar. (Utbildningsplan för programmet för lärarexamen.) De bärande idéerna inom partnerområdessystemet förutsätter att studenten tillhör samma partnerområde under sin utbildning. 2. Beslut Chefen för UoF-avdelningen beslutar Om en student under sin utbildning genom särskilda omständigheter anser

2008-11-12 LUN Bilaga punkt 7 Regionalt utvecklingscentrum, RUC Gunnel Brolin E-post: gunnel.brolin@ruc.su.se sig behöva byta placering löses detta i första hand inom partnerområdet. Om det ej går att lösa inom partnerområdet och det finns synnerliga skäl för byte har studenten möjlighet att ansöka om byte av partnerområde. Synnerliga skäl för byte är 1. Medicinska skäl. Läkarintyg krävs. 2. Synnerligen allvarlig social förändring som uppkommit under utbildningens gång. Intyg krävs. 3. Orimligt lång restid. Byte kan beviljas om ändrad bostadsadress innebär att restid för enkel resa till partnerområdet överstiger 1 tim 30 min. 4. Kursrelaterade skäl. Byte av partnerområde kan bli nödvändigt om ordinarie partnerområde inte har möjlighet att hitta en VFU-placering för speciella inriktningar. Byte av partnerområde sker endast i samband med terminsskifte. Ansökan om byte, på därför avsedd blankett och styrkt med intyg, ska ha inkommit till VFU-sekretariatet senast den 1 juni respektive 1 december. En granskningsgrupp gör därefter en bedömning om synnerliga skäl föreligger. I granskningsgruppen ingår två företrädare för VFU-sekretariatet, en företrädare för LHS-LUG-lärarna och en studentföreträdare. Vid protokollet Justeras.... Sune Bengts Lars-Erik Olofsson

1(3) Regionalt utvecklingscentrum, RUC 2008-11-12 Sune Bengts, Kerstin Stenberg LUN Bilaga punkt 8 Partnerområdesdagar (PO-dagar) och basgruppsdagar för studenter i lärarutbildningen Bakgrund Lärarutbildningsnämnden beslutade vid sitt möte 2008-08-20 - att följande princip för utläggning av dagar för introduktion av VFU i partnerområden tillsvidare ska gälla den första PO-dagen placeras minst en vecka före första VFU-perioden den andra PO-dagen placeras måndagen den åttonde veckan på terminen att den tredje PO-dagen placeras under period 3 (höstterminen) respektive period 7 (vårterminen) att den fjärde PO-dagen placeras på samma datum som terminens sista basgruppsdag (Detta gäller i samband med nu gällande regler för basgruppsdagar. Om nämnden fattar andra beslut om basgruppsdagarna skall placering av den fjärde PO-dagen omprövas) - att delegera till chefen för lärarutbildningskansliet att, enligt principer för utläggning av dagar för introduktion av VFU i partnerområden, besluta vilka datum som ska gälla samt meddela berörda parter. - att introduktion av VFU i partnerområden är obligatoriska dagar och ingår i de kurser som erbjuds studenter i lärarprogrammen under den första terminen. För det långa lärarprogrammet ingår introduktionsdagarna i kursernas VFU. Kursansvariga institutioner ansvarar för att de obligatoriska PO-dagarna fullgörs inom kurserna. - att regionalt utvecklingscenter (VFU-kansliet och regionsamordnare) och institutionerna (profilområdeslärare/ämnesområdeslärare) är kommunens samarbetspartner inom SU avseende planering och genomförande av introduktion av VFU i partnerområden. - att vid revideringar av varianter inom lärarprogrammet, t.ex. KPU, skall tillsvidare nämndens beslut om introduktionsdagar i partnerområden gälla. Dessutom fattade LUN 2008-10-15 beslut om en ny organisation för basgruppsverksamheten där vissa beslutssatser direkt får följder för beslut om utlägg av PO-dagar: att ompröva tidigare beslut om antal PO-dagar och samordna med basgruppsverksamhet (BGV) i form av en introduktion till VFU och BGV med omfattning tre halvdagar under termin 1. att BGV ska bestå av tre halvdagar per termin under ca 7 terminer och att detta ska omfatta alla studiegångar i det långa lärarprogrammet Ovanstående beslut ger nämnden anledning att redan nu, innan datum för PO-dagar V09 har fastställts, besluta om förändrade principer för beslut om förläggning av PO-dagar. Ett ytterligare argument för revidering av beslutet från augusti 2008 är att partnerområdena inte hinner skolplacera studenterna och kalla dem till sin första PO-dagen om den ska infalla minst en vecka före första VFU-perioden. Orsaken är att tiden från det de får besked om vilka

2(3) Regionalt utvecklingscentrum, RUC 2008-11-12 Sune Bengts, Kerstin Stenberg LUN Bilaga punkt 8 studenter de får till kommunen och de facto att det infaller lovveckor - höstlov (ht) och sportlov (vt) - innan den första VFU-perioden omöjliggör det arbete som kommunen har inför första PO-dagen. Den första PO-dagen föreslås därför förläggas före VFU-perioden inte minst en vecka före VFU-perioden. PO-dagen som enligt det tidigare beslutet ska placeras den åttonde veckan föreslås utgå. Placeringen av övriga PO-dagarna följer tidigare fattat beslut. Förslaget innebär också en reduktion av antalet PO-dagar och bör underlätta en eventuell framtida samordning av POdagar och basgruppsdagar till samma datum samt även underlätta planeringen för universitetets institutioner. En mejlkontakt med de andra lärarutbildningarna i Stockholm i augusti angående en tänkbar reduktion av antalet PO-dagar mötte inte något motstånd. Följande dagar termin 1 för studenter antagna V09 föreslås som PO-dagar (introduktion av VFU och BGV ): v 10 må 2/3 v 14 to 2/4 v 20 to 14/5 Basgruppsverksamheten i partnerområden under vt 09 och framöver Datum för fyra basgruppsdagar för våren 2009 är sedan länge beslutade och utlagda på webben (avser studenter antagna före H08). Beslutet om en ny basgruppsorganisation innebär att studenter som startade sin utbildning H08 skall ha tre basgruppsdagar (halvdagar) i stället för fyra heldagar. Utifrån beslutet har ett antal frågor ställts från kommuner, institutioner och studenter. 1. Vilka halvdagar (datum) är basgruppsdagar för nya studenter (start H08)? 2. Gäller fortfarande fyra basgruppsdagar för gamla studenter (heldagar)? De fyra, sedan länge fastställda, basgruppsdagarna V09 för studenter antagna före H08 är 12/2, 10/3, 23/4 samt 14/5. Det bästa vore att alla studenter i utbildningen (gamla och nya studenter) redan våren 2009 har lika många basgruppsdagar/termin. Detta ställer då krav på att nämnden fattar ett kompletterande beslut om basgruppsverksamhet för gamla studenter i relation till beslutet den 2008-10-15. Stockholms universitet och kommunerna har ett kompletteringsavtal avseende basgruppsverksamheten. Avtalen gäller fortfarande i alla kommuner. (Universitetet har dock påbörjat en omförhandling med Stockholms stad vars avtal blev uppsagt den 30 juni.) Enligt avtalet skall kommunerna bland annat under 4 dagar per termin leda basgruppernas arbete inom respektive partnerområde. Alla kommuner är inte hörda i frågan angående minskning av antalet basgruppsdagar för studenter som påbörjat sin utbildning före H08. RUC har dock i kontakter med kommunrepresentanter diskuterat frågan där det bland annat framkommit att det kan bli svårigheter om inte alla studenter har samma antal dagar även om man även anser att tre halvdagar minskar kommunernas möjlighet att skapa kontinuitet och progression i utbildningen. Ur ett institutionsperspektiv kan det bli schemamässiga problem om vissa studenter ska ha fyra heldagar och andra tre halvdagar. För att minska otydligheter i systemet föreslås därför att nämnden fattar ett beslut om att även studenter som påbörjat sin utbildning före H08 skall från och med V09 genomföra 3 halvdagar/termin i BGV.

3(3) Regionalt utvecklingscentrum, RUC 2008-11-12 Sune Bengts, Kerstin Stenberg LUN Bilaga punkt 8 Utgångspunkt för förslag till beslut avseende datum för basgruppsverksamheten V09 har varit att datumen sammanfaller med tre av de fyra basgruppsdagar som sedan tidigare är fastlagda. Förslag till beslut Lärarutbildningsnämnden beslutar - att följande princip för utläggning av dagar för introduktion av VFU i partnerområden tills vidare ska gälla den första PO-dagen placeras före första VFU-perioden att den andra PO-dagen placeras under period 3 (höstterminen) respektive period 7 (vårterminen) att den tredje PO-dagen placeras på samma datum som terminens sista basgruppsdag - att följande dagar utgör PO-dagar termin 1 för studenter antagna vt 09 v 10 må 2/3 v 14 to 2/4 v 20 to 14/5 - att följande dagar våren 2009 utgör basgruppsdagar (halvdagar) för alla studenter v. 11 ti 10/3 v. 17 ti 23/4 v. 20 to 14/5 - att Lärarutbildningskansliets chef fortsättningsvis ansvarar för beslut om datum för basgruppsdagar i enlighet med tidigare fattade beslut om PO-dagar och basgruppsverksamhet.

Stockholms universitet Lärarutbildningskansliet Lars-Erik Olofsson 2008-11-05 FÖRSLAG Lärarutbildningsnämnden 2008-11-12 Ärende 9 Förslag till budgetramar för utbildningsprogram och forskning rörande lärarutbildning 2009 samt hantering av myndighetskapital, avskrivningskostnader och övergångskostnader Bakgrund Lärarutbildningsnämnden (LUN) skall avge förslag till universitetsstyrelsen avseende budget för 2009. Inför 2008 utarbetades förslaget av den interimistiska nämnden. Inför 2009 har en del förutsättningar ändrats: 1. LUN skall inte lämna något förslag till ramar avseende fristående kurser. För 2008 avsattes drygt 57 mkr som takbelopp för fristående kurser inom de nya institutionerna (inklusive del i den utökade pedagogiska institutionen). Denna resurs kommer från och med 2009 att fördelas direkt via fakulteterna. 2. Kostnaderna för Lärarutbildningskansliet (LUK) skall enbart belasta den verksamhet som berör lärarutbildningsprogrammen och forskningen i anslutning till lärarutbildningen. Det bör i sammanhanget noteras att den särskilda utredningen rörande LUK och det regionala utvecklingscentret (RUC) som har genomförts under hösten kan komma att påverka föreliggande budgetförslag. 3. De val som sker inom lärarprogrammet 210-330 hp har samordnats med universitetets reguljära ansöknings- och antagningsprocess. Detta innebär att planeringsunderlaget för budget och bemanning blir tillgängligt ett halvt år senare än vad som var fallet inför 2008. 4. En ändrad struktur för lärarprogrammet 210-330 hp har sjösatts hösten 2008. Utöver att lämna förslag till budget 2009 skall LUN också lämna förslag till hur de avskrivningskostnader som härrör från Lärarhögskolan i Stockholm (LHS), och som inte har gått att koppla till någon enhet på SU, skall fördelas på de institutioner som svarar för den verksamhet som tidigare genomfördes av LHS. LUN har fått mandat att fördela det myndighetskapital som har sitt ursprung från verksamheten vid LHS. Delar av myndighetskapitalet kommer att finansiera delar av avskrivningskostnaderna. LUN kommer vid decembermötet att besluta om prioritering av de övergångskostnader som tidigare behandlats i den sk styrgruppen för samgåendet mellan Stockholms universitet (SU) och LHS. Även för detta ändamål skall delar av myndighetskapitalet utnyttjas. 1

Utbildningsvetenskaplig forskning och forskarutbildning i anslutning till lärarutbildningen Fördelningen av forskningsmedel till de utbildningsvetenskapliga institutionerna motsvarar i huvudsak den fördelning som gjordes 2008. Utgångspunkten vid fördelningen 2008 var att samtliga institutioner skulle få ett tillskott av medel, ett sk startpaket, för sin utbildningsvetenskapliga forskning och att detta paket skulle möjliggöra rekrytering av professorer, doktorander och forskarassistenter. Då rekrytering av forskarpersonal är en tidskrävande process ändras inte institutionernas ekonomiska förutsättningar för nyanställningar nämnvärt jämfört med 2008. Under 2009 har LUN för avsikt att göra en granskning av hur forskningsmedlen används och planerar att revidera systemet för fördelning av forskningsmedel från och med 2010. Exempel på förändringar i forskningsbudgeten: 2008 utgjorde institutionernas ersättning från grundpaketet bas vid beräkning av posten forskning och forskarutbildning. Från och med 2009 görs ingen uppdelning på grundoch startpaket och institutionernas ersättning för posten forskning och forskarutbildning baseras på den totala ersättningen för forskartjänster och disputationer vilket medför vissa omfördelningar av medel. Pedagogiska institutionen får lägre tilldelning 2009 jämfört med 2008 bland annat då de får ersättning för 6 befordrade professorer istället för 8. Förslag: LUN beslutar att fördela medel för forskning och forskarutbildning till de utbildningsvetenskapliga institutionerna enligt tabell 1 nedan. Tabell 1 Fördelning av medel för forskning och forskarutbildning till de utbildningsvetenskapliga institutionerna 2009 (tkr) Inst/Fak Beslut 2008 Förslag 2009 118 UHS 6 478 7 194 161 USOS 5 942 6 589 HUMfak 12 420 13 783 306 PED 10 250 9 501 316 DOPA 10 660 10 454 317 SPEC 7 969 7 772 318 BUV 7 635 7 379 SAMfak 36 514 35 106 408 UMN 7 304 7 956 409 UTEP 7 513 8 079 NATfak 14 817 16 035 TOTALT 63 751 64 924 2

Utbildningsprogram LUN skall föreslå takbelopp för lärarprogrammet (LP) 210-330 hp, den kompletterande pedagogiska utbildningen (KPU) 90 hp, studie- och yrkesvägledarutbildningen (SYV) 180 hp samt specialpedagogutbildningen 90 hp. Speciallärarutbildningen får även 2009 specialdestinerade medel och berörs därför endast marginellt av LUN:s budgetförslag. Föreliggande förslag bygger på den information som nu är tillgänglig och innebär en bedömning av ett ungefärligt resursbehov under 2009. Denna bedömning kompliceras av sjunkande söktal, en ändrad utbildningsstruktur vars kursplaner ännu inte är godkända av LUN att ingå i lärarprogrammet samt senareläggning av de interna valen inom programmet. Även en del övergångsproblem av teknisk karaktär innebär ett något sämre planeringsunderlag än tidigare år, t ex är studenter som söker studiegångar inom småämnen inte identifierbara bland alla studenter som sökt samma fristående kurs. Lärarprogrammet 210-330 hp Från och med hösten 2008 finns det tre olika utformningar av det långa lärarprogrammet. Den senast tillkomna varianten bygger på mer sammanhållna studiegångar med en tydligare uppdelning i skolformer och åldersstadier (LÄRAA). Den tidigare utformningen, ärvd från LHS, finns i en generation före Bologna (FLÄRP) och i en bologniserad form (BLÄRP). Som framgått ovan är programplaneringen senarelagd med en termin genom att de interna valen i lärarprogrammet (FLÄRP och BLÄRP) integrerats med den process som i övrigt tillämpas vid universitetet. Detta innebär att det saknas information om i första hand höstterminen 2009. För vårterminen 2009 finns nu snabbstatistiken från VHS, där både nya studenter och redan antagna studenter som gör interna val ingår. I budgetförslaget antas att de interna sökande, som valt en viss kurs i första hand, också kommer att antas till den och påbörja den. Söktalen för nya studenter är mer osäkra som planeringsunderlag och bilden som kan skönjas är att några studiegångar kan få svårt att klara sig ekonomiskt. Inför kommande år bör LUN pröva den ekonomiska bärkraften i de olika studiegångarna. Kompletterande pedagogisk utbildning 90 hp I budgeten har beräknats resurser för antagning både vår och höst. Ramen omfattar högst 274 helårsstuderande och avser alla KPU-varianterna (allmänna ämnen, vårs och yrke). Takbeloppet uppgår till 18,7 mkr. Hur många som kommer att antas till de olika ämneskombinationerna är fortfarande oklart. Studie- och yrkesvägledarutbildningen 180 hp Denna utbildning genomförs helt inom den pedagogiska institutionen. Det takbelopp som föreslås uppgår till ca 12,8 mkr och motsvarar 245 helårsstuderande. Specialpedagogprogrammet Denna utbildning genomförs helt inom den specialpedagogiska institutionen. Det takbelopp som föreslås uppgår till ca 5,5 mkr och motsvarar 105 helårsstuderande för 2009. Förslag till utbildningsuppdrag och takbelopp för 2009 Den sammanställning som presenteras i tabell 2 nedan bygger på uppgifter från LADOK, snabbstatistik från VHS samt de utbildningsstrukturer som de nya studiegångarna innebär. Fortfarande råder i vissa fall osäkerhet om vilken institution som skall ha resursansvaret eftersom LUN ännu inte beslutat om vilka nya kurser som får ingå i utbildningen under 2009. 3

Om stora avvikelser från planeringsunderlaget uppstår kan dock merparten av dessa hanteras på fakultetsnivå, eftersom tveksamheterna oftast gäller om en utbildningsvetenskaplig institution eller en ämnes -institution inom fakulteten skall ha resursansvaret. Det bör också nämnas att under hösten har en del svårigheter uppmärksammats beträffande att registrera, och därmed fördela, studentprestationer (håsar och håpar) för delade kurser på ett korrekt sätt och detta kräver en snar lösning. Institutioner och fakulteter kommer i anslutning till LUN:s beslut att få en detaljerad lista över kurser, antal studenter, områdesklassificering och den institution som i budgetsammanhang ansvarar för resurserna för respektive kurs. En liten del av lärarutbildningen fullgörs vid andra högskolor. Vad gäller Gymnastik- och idrottshögskolan, Konstfack och Musikhögskolan finns ett särskilt avtal även under 2009 som innebär att LUN inte behöver avsätta särskilda resurser för deras medverkan i lärarutbildningen. En viss volym genomförs också av Danshögskolan. Samverkan med högskolan på Gotland sker under 2009 i universitetets regi och några särskilda medel behöver inte avsättas. Samarbetet med Rudolf Steinerhögskolan (RSH) är under avveckling och i budgeten finns resurser beräknade för den del som kan komma att generera resurser genom studenternas prestationer under 2009. Den ersättnings som utbetalas till RSH påverkas dock inte av den faktiska produktionen utan följer ett särskilt avtal. Förslag: LUN beslutar att föreslå universitetsstyrelsen att fastställa utbildningsuppdrag och takbelopp för i lärarutbildningen medverkande institutioner enligt tabell 2 på nästa sida. 4

Tabell 2 Prognostiserat utbildningsuppdrag (helårsstudenter) inom olika utbildningsområden samt prognostiserat takbelopp Summa Tak Inst/Fak HU SA NA LU ÖVR IDR hstud (tkr) 102 Fil 0 0 0 0 0 0 0 0 103 Re 35 15 0 25 0 0 74 3 520 104 Hi 43 19 0 35 0 0 96 4 656 106 Littvet 37 0 0 12 0 0 49 2 194 118 UHS 5 137 0 264 0 0 407 23 224 120 Jmk 0 0 0 0 2 0 2 134 150 Eng 60 0 0 46 0 0 106 5 402 152 Kla 0 0 0 0 0 0 0 0 153 Ling 0 0 0 0 0 0 0 0 154 Nospr 54 0 0 17 0 0 71 3 186 156 FraIta 12 0 0 0 0 0 12 448 158 Ty 10 0 0 0 0 0 10 355 159 Sp 42 0 0 0 0 0 42 1 559 161 USOS 315 0 2 184 0 0 501 24 506 170 C-2sp 7 0 0 7 0 0 13 688 HUM fak 619 171 2 589 2 0 1 382 69 872 302 Fe 0 8 0 0 0 0 8 287 305 Nat 0 0 0 0 0 0 0 0 306 PED 0 131 4 534 0 0 669 41 652 308 Ps 0 9 13 0 0 0 22 1 444 310 Soc 0 0 0 0 0 0 0 0 316 DOPA 0 47 5 779 182 0 1013 67 671 317 SPEC 0 111 4 270 0 0 385 22 836 318 BUV 0 33 0 204 0 0 237 15 143 320 St 0 48 0 25 0 0 73 3 463 323 Dsv 0 0 0 0 0 0 0 0 SAMfak 0 387 27 1 812 182 0 2 408 152 495 402 Fy 0 0 9 0 0 0 9 746 403 Ma 0 0 41 11 0 0 52 4 118 408 UMN 0 0 330 99 0 0 429 33 937 409 UTEP 0 0 6 344 159 92 600 47 391 432 Ke 0 0 8 0 0 0 8 680 460 Bi 0 0 15 0 0 0 15 1 268 463 Geo 0 1 22 10 0 0 33 2 496 NATfak 0 1 430 465 159 92 1 147 90 636 RSH 0 0 0 21 21 0 41 2 777 DANS 0 0 0 3 3 0 6 373 Andra högskolor 0 0 0 23 23 0 47 3 149 TOTALT 619 559 458 2 889 366 92 4 983 316 153 Obs! Psykologi är klassat som Medicin, men redovisas här av tekniska skäl som NA) 5

Fördelning av gemensamma kostnader Resurstilldelningssystemet vid SU innebär att alla resurser initialt läggs ut på fakultetsnivå. Därefter faktureras olika gemensamma kostnader efter vissa principer. Lärarutbildningen samt forskning och forskarutbildning i anslutning till denna har olika gemensamma kostnader som skall faktureras antingen till fakulteterna eller direkt till institutionerna. Kostnader för Lärarutbildningskansliet och VFU-organisationen vid RUC Enligt de planeringsdirektiv som LUN fått skall kostnaderna för LUK och RUC fördelas enligt följande principer: 1. LUK:s kostnader fördelas efter den resursvolym som samtliga institutioner som medverkar i lärarutbildningen och forskningen beräknas få för detta. Innebörden är att hela det prognostiserade takbeloppet för lärarutbildningen, en uppskattning av anslaget till speciallärarprogrammet, en beräkning av ämnes -delarna i kombinationsprogrammet för lärarexamen och masterexamen (där hälften tas med eftersom båda examina nyttjar ämnesstudierna) samt anslaget för utbildningsvetenskaplig forskning och forskarutbildning utgör basen för fördelningen. 2. RUC:s organisationskostnader uttaxeras i relation till respektive institutions prognostiserade andel av utbildningsområdet undervisning, LU. I enlighet med de principer för uppdelning av indirekta kostnader som införs vid SU har även ovanstående två poster klassats. Kostnaderna har klassats som 16,5 % forskning och forskarutbildning (FUF) och 83,5 % UGA. I tabell 3 nedan anges fördelningen per institution. LUN kommer att fakturera fakulteterna som i sin tur fakturerar institutionerna. Den totala budgeten för LUK:s organisation uppgår till 8 883 tkr. För RUC är motsvarande belopp 18 442 tkr. I RUC:s belopp ingår förslag om ytterligare satsningar om 1 500 tkr enligt följande sammanställning: 1,2 tj profilområdeslärare AUO, halvår 300 Reserverat för andra halvåret, (efter särskilt LUN-beslut) 300 Kommunikation utåt/inåt 200 Seminarier/konferenser/kompetensdagar, v44 200 Utveckling av VFU-portalen 500 1 500 Förslag: LUN beslutar att föreslå universitetsstyrelsen att fördela kostnaderna per fakultet för Lärarutbildningskansliet och Regionalt utvecklingscentrum enligt tabell 3 på nästa sida. 6

Tabell 3 Fördelning av kostnader för LUK- och VFU-organisationerna (tkr) FUF UGA FUF UGA SUMMA SUMMA Inst/Fak LUK LUK VFU VFU UGA FUF 102 Fil 1 4 0 0 4 1 103 Re 17 86 26 131 217 43 104 Hi 21 105 37 186 291 57 106 Littvet 10 52 12 63 115 23 118 UHS 113 573 278 1 408 1 982 392 120 Jmk 1 5 0 0 5 1 150 Eng 26 130 48 245 375 74 152 Kla 0 1 0 0 1 0 153 Ling 0 1 0 0 1 0 154 Nospr 15 78 18 91 169 33 156 FraIta 3 18 0 0 18 3 158 Ty 2 10 0 0 10 2 159 Sp 8 39 0 0 39 8 161 USOS 116 586 194 980 1 567 310 170 C-2sp 4 19 7 35 54 11 HUM fak 4 844 957 302 Fe 2 9 0 0 9 2 305 Nat 0 1 0 0 1 0 306 PED 190 964 562 2 846 3 810 753 308 Ps 7 34 0 0 34 7 310 Soc 0 2 0 0 2 0 316 DOPA 291 1 473 821 4 154 5 627 1 112 317 SPEC 121 615 284 1 438 2 052 406 318 BUV 84 425 214 1 085 1 509 298 320 St 15 73 27 136 209 41 323 Dsv 0 1 0 0 1 0 SAMfak 13 255 2 619 402 Fy 4 19 0 2 21 4 403 Ma 17 87 11 57 144 28 408 UMN 156 790 105 530 1 320 261 409 UTEP 207 1 046 362 1 834 2 879 569 432 Ke 4 20 0 2 22 4 460 Bi 6 32 0 1 34 7 463 Geo 13 64 10 51 115 23 NATfak 4 535 896 RSH 10 52 22 109 162 32 DANS 1 7 3 15 22 4 Andra högskolor 183 36 TOTALT 1 466 7 418 3 043 15 399 22 817 4 508 7

Kostnader för VFU-ersättning till kommunerna och LUN:s prioriterade satsningar Även ersättningen till kommunerna för placering av studenter i partnerområdena uttaxeras i relation till respektive institutions prognostiserade andel av utbildningsområdet undervisning, LU. För 2009 beräknas ersättningen till kommunerna preliminärt uppgå till 23 370 tkr. LUN:s prioriterade (egna) kostnader under 2009 beräknas uppgå till sammanlagt 7 853 tkr och avser följande poster (tkr): Ändamål Mottagare Beslut Förslag 2008 2009 Arvode externa ledamöter LUN LUN 40 40 Möteskostnader LUN LUN 120 150 Arvode LUN:s ordförande LUN 500 263 Del av tjänst, LUN:s ordförande LUN 0 687 Resor, konferenser, LUN LUN 30 35 LUN:s beredningsgrupper LUN 100 100 Möten med pref, sr, stvgl, info mm LUN 20 25 Ersättning rådsordförande LUN->inst(rekv) 0 396 Tryck, information LUN 100 0 Kommunikationsbudget LUN 0 1 392 Rekryteringskampanj LUN 0 200 Övrigt LUN 100 200 Koordinator, Gotland LUN 60 0 Språkresor i lärarprogrammet LUN-> inst(rekv) 650 650 Uppföljning HSV-granskning LUN 300 0 Utveckl kvalitetssystem lärarutb LUN 300 0 Utvecklingsmedel LUN 0 1 000 Språkcentrum DOPA (Samfak) 2 100 0 Stöd 1 år språkverkstad LUN->studavd 0 600 Studievägledarfunktion LUN->studavd 0 1 055 Ersättning hemvistansvar LUN->inst 0 1 060 4 420 7 853 Jämfört med 2008 föreslås en del förändringar. Språkcentrum som under 2008 varit placerat vid Institutionen för didaktik och pedagogiskt arbete (DOPA) avvecklas i sin nuvarande form och ersätts under 2009 med en extra resurs vid studentavdelningens språkverkstad. En kommunikationsbudget har tillkommit för att stödja den kommunikationsplan som arbetats fram. LUN har också beslutat att ersätta de institutioner som tillhandahåller ordförande i de råd som LUN utsett. En programstudievägledarfunktion har tillkommit för att stödja studenter som har frågor rörande lärarprogrammet som helhet och som inte kan få tillräckligt stöd av institutionernas studievägledare. Den utredning om en ny lärarutbildning som väntas inom kort kan innebära att visst utvecklingsarbete blir nödvändigt. Av bland annat detta skäl har en post för utvecklingsarbete reserverats i förslaget. Med hänvisning till det svåra rekryteringsläget föreslås resurser för en särskild rekryteringskampanj under året. Förslag: LUN beslutar att föreslå universitetsstyrelsen att fördela kostnaderna för VFU-ersättning till kommunerna och LUN:s prioriterade satsningar per institution enligt tabell 4 på nästa sida. 8

LUN kommer att direktdebitera institutionerna kostnaderna för VFU-ersättning och LUN:s prioriterade satsningar. Tabell 4 Fördelning av kostnader för VFU-ersättning till kommuner och LUN:s prioriterade satsningar (tkr) UGA FUF UGA SUMMA SUMMA Inst/Fak VFU LUN LUN UGA FUF 102 Fil 0 1 3 3 1 103 Re 199 15 78 277 15 104 Hi 282 19 94 376 19 106 Littvet 96 10 48 144 10 118 UHS 2 137 98 496 2 633 98 120 Jmk 0 1 5 5 1 150 Eng 372 23 116 488 23 152 Kla 0 0 1 1 0 153 Ling 0 0 1 1 0 154 Nospr 139 14 72 211 14 156 FraIta 0 3 17 17 3 158 Ty 0 2 9 9 2 159 Sp 0 8 38 38 8 161 USOS 1 488 105 530 2 018 105 170 C-2sp 53 3 17 70 3 HUM fak 4 766 302 1 526 6 292 302 302 Fe 0 2 9 9 2 305 Nat 0 0 1 1 0 306 PED 4 320 160 810 5 129 160 308 Ps 0 7 34 34 7 310 Soc 0 0 2 2 0 316 DOPA 6 304 246 1 246 7 550 246 317 SPEC 2 182 106 535 2 717 106 318 BUV 1 646 72 365 2 011 72 320 St 206 13 66 271 13 323 Dsv 0 0 1 1 0 SAMfak 14 658 606 3 068 17 726 606 402 Fy 3 4 19 22 4 403 Ma 87 16 83 170 16 408 UMN 805 149 754 1 559 149 409 UTEP 2 783 186 941 3 724 186 432 Ke 3 4 19 22 4 460 Bi 2 6 32 34 6 463 Geo 77 12 61 138 12 NATfak 3 759 377 1 910 5 669 377 RSH 166 9 46 212 9 DANS 22 1 6 28 1 Andra högskolor 188 10 52 240 10 TOTALT 23 370 1 296 6 557 29 927 1 296 9

Särskilda åtaganden I budgetpropositionen finns redovisat så kallade särskilda åtaganden. Dessa avser bland annat den verksamhet som bedrivs vid fackhögskolorna och som ingår i universitetets lärarutbildning. Förslag: LUN beslutar att föreslå universitetsstyrelsen att medlen under befintliga anslagsposter för särskilda åtaganden med anknytning till lärarutbildning mm fördelas enligt nedanstående sammanställningar. Ändamål Belopp (tkr) Breddat och fördjupat samarbete inom lärarutbildningen mellan 21 481 LHS/SU, GIH, KF och KMH Rekryteringsinsatser för lärarstudenter med utländsk bakgrund och 737 annat modersmål än svenska Särskilda uppgifter av nationellt intresse rörande svenska som andras pråk 3 211 och svenskundervisning för invandrare Utveckling av lärarutbildningen för dövas och hörselskadades behov 2 150 Fakultetsnämnd/motsv Medel för särskilda åtaganden (tkr) Humanistisk 3 948 Samhällsvetenskaplig Naturvetenskaplig Övriga mottagare (fackhögskolorna) 21 481 Beslut av rektor efter förslag från LUN 2 150 Summa 27 579 Medlen för utveckling av lärarutbildningen för dövas och hörselskadades behov (2 150 tkr) bör fördelas av rektor efter förslag från LUN. Myndighetskapital och avskrivningskostnader Det myndighetskapital som LHS lämnade efter sig har fastställts till 34 134 tkr. Enligt de planeringsdirektiv som LUN fått kan dessa medel disponeras fritt av LUN, till exempel för att betala del av de avskrivningskostnader som ännu inte fördelats på de utbildningsvetenskapliga institutionerna och förvaltningen (ca 44 mkr). Ett annat exempel är den lista på övergångskostnader (ca 15 mkr) som togs fram i och med samgåendet och som ännu inte utbetalats till berörda institutioner och enheter. En grov uppskattning är att ca 2/3 av dessa kostnader bör belasta myndighetskapitalet. En viss del av myndighetskapitalet bör behållas tills vidare som reservpost, exempelvis för eventuella kommande behov av nya satsningar med anledning av Lärarutbildningsutredningen. Om inga sådana angelägna behov uppkommer kan dessa medel användas för att ytterligare reducera avskrivningskostnaderna. 10

En samlad bedömning resulterar i att ca 19 mkr bör användas för att finansiera del av avskrivningarna. Detta innebär att det återstår 25 mkr som under en femårsperiod bör uttaxeras från de utbildningsvetenskapliga institutionerna (80%) och från universitetsförvaltningen (20%). Under 2009 föreslås således att LUN får fakturera de utbildningsvetenskapliga institutionerna 4 mkr och planeringsenheten vid förvaltningen 1 mkr. Den fördelningsnyckel som föreslås är de utbildningsvetenskapliga institutionernas beräknade samlade anslag för lärarutbildning och forskning/forskarutbildning i anslutning till denna. Förslag: LUN beslutar att föreslå universitetsstyrelsen att fördela avskrivningskostnaderna från LHS per institution 2009 enligt tabell 5 nedan samt att medge att LUN debiterar planeringsenheten 1 mkr 2009 för förvaltningens del i avskrivningskostnaderna. Tabell 5 Fördelning av avskrivningskostnader från LHS 2009 Inst/Fak Förslag 2009 118 UHS 349 161 USOS 373 HUMfak 723 306 PED 570 316 DOPA 878 317 SPEC 377 318 BUV 257 SAMfak 2 083 408 UMN 531 409 UTEP 663 NATfak 1 195 TOTALT 4 000 LUN kommer att direktdebitera respektive institution. 11

Sammanställning av förslag till beslut Lärarutbildningsnämnden beslutar att fördela medel för forskning och forskarutbildning till de utbildningsvetenskapliga institutionerna enligt tabell 1 på sidan 2. att föreslå universitetsstyrelsen att fastställa utbildningsuppdrag och takbelopp för i lärarutbildningen medverkande institutioner enligt tabell 2 på sidan 5. att föreslå universitetsstyrelsen att fördela kostnaderna per fakultet för Lärarutbildningskansliet och Regionalt utvecklingscentrum enligt tabell 3 på sidan 7. att föreslå universitetsstyrelsen att fördela kostnaderna för VFU-ersättning till kommunerna och LUN:s prioriterade satsningar per institution enligt tabell 4 på sidan 9. att föreslå universitetsstyrelsen att medlen under befintliga anslagsposter för särskilda åtaganden med anknytning till lärarutbildning mm fördelas enligt sammanställningarna på sidan 10. att föreslå universitetsstyrelsen att fördela avskrivningskostnaderna från LHS per institution 2009 enligt tabell 5 på sidan 11 samt att medge att LUN debiterar planeringsenheten 1 mkr 2009 för förvaltningens del i avskrivningskostnaderna. Efter LUN:s beslut skall en särskild handling upprättas för planeringsenhetens arbete med hela SU:s budget. I anslutning till detta kan diverse korrigeringar av mindre betydelse behöva göras och det sker genom kansliets försorg. 12

2008 11 04 2008 11 12 LUN Bilaga punkt 10 Anders Gustavsson Ulla Hammarstrand Till Lärarutbildningsnämnden Uppdrag att föreslå modell för samordning av ett praxisnära Masterprogram I de diskussioner som pågår mellan lärarutbildningen vid Stockholms universitet och länets kommuner aktualiseras bland annat frågan om ett masterprogram med inriktning mot Learning Studies och praxisnära skolutveckling inom ramen för en utbildningsplan som kombinerar teoretiska studier med praktisk tillämpning. Professor Ingrid Carlgren har under flera år arbetat med förberedelser för ett sådant program tillsammans med flera kommuner i Stockholmsregionen. Arbetet går nu in i ett mera konkret skede av samverkan både med kommuner och med olika institutioner på universitetet. Programmet behöver en värdinstitution som också kan samordna kontakterna med berörda kommuner och de andra institutioner vid universitetet, exempelvis för att studenter som vill specialisera sig mot ett visst ämnesdidaktiskt område ska kunna gå kurser och få handledning på institutioner med den bästa kompetensen. Institutionen för didaktik och pedagogiskt arbete har erbjudit sig att ta detta värdskap men också bett att få ett mera precist uppdrag om hur samordningsfunktionen ska se ut. För att Lärarutbildningsnämnden ska få en underlag inför ett sådant beslut om värdskap och samordningsansvar behöver båda aspekterna utredas och beskrivas närmare. Vi föreslår därför att Institutionen för didaktik och pedagogisk arbete får i uppdrag att arbeta fram ett förslag avseende värdskap och samordning av det planerade, praxisnära masterprogrammet med inriktning mot Learning Studies och att presentera detta för Lärarutbildningsnämnden för vidare beslut

Lärarutbildningskansliet 2008-11-12 Ulla Hammarstrand LUN Bilaga punkt 11 Förslag Periodindelning av läsåret 2009/10 För att lärarutbildningen och flödet av studenter mellan kurser vid olika institutioner ska fungera krävs att läsåret delas in i undervisningsperioder. Något centralt beslut om periodindelning finns inte vid SU men för lärarutbildningen har en sådan indelning även tidigare gjorts. För innevarande läsår har även Naturvetenskapliga fakulteten fattat beslut om en sådan indelning, vilken stämmer överrens med den som gäller för lärarutbildningen. Diskussioner har därför förts med samtliga fakultetskanslier om behovet av periodindelning för 2009/10. Något centralt beslut som gäller hela SU kommer inte att fattas men nedanstående förslag har diskuterats med Naturvetenskapliga fakulteten, som väntas fatta beslut om periodindelning vid sitt möte i december. Förslag till beslut Läsåret delas för lärarutbildning in i åtta perioder, var och en innehållande undervisning motsvarande 7,5 hp, enligt Period 1 22/8-23/9 23 vardagar 2 24/9-25/10 22 vardagar 3 26/10-25/11 23 vardagar 4 26/11-22/12, 7-16/1 19+7 vardagar 5 17/1-17/2 23 vardagar 6 18/2-21/3 22 vardagar 7 22/3-2/5 24 vardagar (6 dagar borträknat för påsk o valborgsmäss) 8 3/5-5/6 23 vardagar (2 dagar borträknat för Kr h f d)

Stockholms universitet Ärende 12 Lärarutbildningskansliet Susanne Levén Lärarutbildningsnämnden 2008-11-12 KPU - allmänna ämnen behörighetskrav och antagning 1. Behörighetskrav: Grundskolans senare år Av Utbildningsplan för programmet för lärarexamen, som är beslutad av GRUFF 2007-06-29 och som gäller för antagna fr o m höstterminen 2007, framgår att behörighetskraven för kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) för grundskolans senare år är: Högskoleutbildning om minst 120 poäng varav ämnesfördjupning till minst 60 poäng inom ämne/ämnesområde som är relevant för undervisning i grundskolans senare år. I Utbildningsplan för lärarprogrammet, som är beslutad av Lärarutbildningsnämnden 2008-06- 18 anges inte behörighetskraven för KPU specifikt. Dock står det att utbildningen ger lärarkompetens för studenter som redan har erforderliga ämneskunskaper för två (skol)ämnen och ett godkänt examensarbete (självständigt arbete om minst 15 hp). Tolkningen av behörighetskraven i Utbildningskatalogen ht08/vt09 för KPU allmänna ämnen öppnade för möjligheten att anta i ett (undervisnings)ämne för studenter, som vill bli lärare i grundskolans senare år. Det i sin tur resulterade i att policyn att anta i två skolämnen bröts och i våras kom därför studenter med enbart ett ämne att antas. (En avstämning med Examensenheten visar att de hittills aldrig utfärdat en examen mot grundskolans senare år inom KPU med mindre än att studenten har ett ämne om 90 hp och ytterligare ett ämne om minst 60 hp.) Studenter, som vill arbeta i grundskolans senare år bör ha minst två ämnen med visst djup (minst 60 hp) för att säkerställa deras anställningsbarhet. Få skolor är beredda att tillsvidareanställa lärare, som bara har kompetens i ett ämne. Examensordningen föreskriver att för undervisning i grundskolans senare år och i gymnasieskolan, dock inte yrkesämnen i gymnasieskolan, krävs 270 högskolepoäng inklusive en respektive två fördjupning(ar) om minst 90 högskolepoäng i relevant(a) ämne(n) eller ämnesområde(n). Se vidare utdrag ur skrivelse från KPU-rådet (081014). Förslag till beslut: LUN beslutar att behörighetskraven för antagning fr o m ht 2009 till KPU - allmänna ämnen för grundskolans senare år skall vara: Högskolestudier om minst 180 hp varav minst 90 hp inom ett ämne/ämnesområde som är relevant för undervisning i grundskolans senare år. Resterande 90 hp kan bestå av: - två kurser varav den ena omfattar 60 hp och den andra 30 hp eller - en kurs med ämnesfördjupning till minst 90 hp. Även dessa kurser ska vara relevanta för undervisning i grundskolans senare år. I svenska och samhällskunskap krävs alltid minst 90 hp. Dessutom ska studenten ha fullgjort ett självständigt arbete om minst 15 hp på grundnivå. Samtliga kurser ska normalt vara avslutade för att kunna tillgodoräknas. 1

Stockholms universitet Ärende 12 Lärarutbildningskansliet Susanne Levén 2. Antagning våren 2010 Antagning till KPU allmänna ämnen har bortsett från våren 2008 bara ägt rum en gång per år och då till höstterminer. Antalet sökande och antagna till KPU har minskat de senaste åren och av de 30 studenter, som antogs våren 2008 är endast 17 kvar. KPU-rådet har diskuterat frågan och enhälligt beslutat att föreslå LUN att ingen antagning skall ske våren 2010. Å andra sidan är det möjligt att lågkonjunkturen får fler att söka till högskolan och det kan därför vara klokt att inte redan nu binda upp sig för att avstå från utannonsering inför våren 2009. Se vidare utdrag ur skrivelse från KPU-rådet (081014). Förslag till beslut: LUN beslutar att det i Utbildningskatalogen ht09/vt10 skall finnas möjlighet att söka KPU allmänna ämnen både höst och vår med tillägget: För mer information angående antagning vt 2010 se www.su.se/lararutbildningar. Information bör finnas på hemsidan senast i slutet av september. 2

Stockholms universitet Lärarutbildningskansliet Susanne Levén UTDRAG 2008-10-14 Till Lärarutbildningsnämnden Nedanstående punkter har diskuterats och beslutats vid KPU-rådets ordinarie möte 2008-10-09 2. Antagning våren 2010 KPU-rådet beslutar föreslå LUN besluta att ingen antagning ska ske våren 2010 2. Behörighetskrav för antagning till KPU allmänna ämnen med inriktning mot grundskolans senare år KPU-rådet beslutar föreslå LUN besluta att för KPU allmänna ämnen ska behörighetskraven för grundskolans senare år vara 90 hp i ett relevant ämne/ämnesområde samt att inom ramen för resterande 90 inriktningspoäng ska minst 60 hp vara i ett annat relevant ämne/ämnesområde LUN att besluta om erforderliga ändringar i Utbildningsplanen 1

Stockholms universitet Ärende 13 Lärarutbildningskansliet Susanne Levén Lärarutbildningsnämnden 2008-11-12 Profilråd 4 studiegångar, antagning och behörighet 1. Studiegången Barn, teknik och skapande - antagning våren 2010 Antalet sökande till studiegången Barn, teknik och skapande i höstas var ovanligt lågt (endast sju studenter är registrerade) och önskemål om att endast anta en gång per år har framförts till profilrådet. Inför våren 2009 finns det dock 24 förstahandssökande (ej behörighetsgranskade) och med tanke på att inriktningen tidigare varit eftersökt kan det vara klokt att vänta med att definitivt avstå från utannonsering inför våren 2010. Se vidare utdrag ur skrivelse från ordförande för profilråd 4 (081024). Förslag till beslut: LUN beslutar att det i Utbildningskatalogen ht09/vt10 skall finnas möjlighet att söka Barn, teknik och skapande både höst och vår med tillägget: För mer information angående antagning vt 2010 se www.su.se/lararutbildningar. Information bör finnas på hemsidan senast i slutet av september. 2. Uppdelning av studiegångarna Dans för skolår F-9 och gymnasieskolan samt Idrott, fritidskultur och hälsa för skolår F-9 Studiegångarna Dans för skolår F-9 och gymnasieskolan samt Idrott, fritidskultur och hälsa för skolår F-9 vänder sig till såväl sökande, som vill arbeta mot grundskolans tidigare år som sökande, som vill arbeta mot grundskolans senare år och gymnasieskolan (dans). I katalogen står det: Du får en lärarexamen om 270 hp på avancerad nivå och profilråd 4 menar att den formuleringen eventuellt kan avskräcka sökande, som vill ta ut en examen om 240 hp mot grundskolans tidigare år. Danshögskolan har dessutom framfört önskemål om att studiegången enbart skall gälla för arbete i förskoleklass t o m grundskolans senare år och inte för arbete i gymnasieskolan. Det främsta skälet är att det oftast är gymnasieskolor med estetiskt program, som anställer lärare i dans och dessa skolor ställer mycket höga krav på lärarnas kunskaper/färdigheter i och om dans. Studenter, som antas till lärarprogrammet vid SU får svårt att konkurrera med de danspedagoger, som utexamineras vid Danshögskolan och har en betydligt mer omfattande utbildning. LUN tog vid sitt sammanträde 2008-04-23 upp frågan om bl a det vida åldersspannet inom studiegångarna Dans för skolår F-9 och gymnasieskolan samt Slöjd, trä och metall och design för skolår F-9 och gymnasieskolan. Studiegången Slöjd, trä och metall och design för skolår F-9 och gymnasieskolan har därefter delats i en studiegång för skolår F-6 samt en för skolår 7-9 och gymnasieskolan, vilket framgår av Lärarutbildningsnämndens protokoll 2008-06-18. För att underlätta för blivande studenter vore det önskvärt att även dela upp studiegångarna Dans för skolår F-9 och gymnasieskolan samt Idrott, fritidskultur och hälsa för skolår F-9. Se vidare utdrag ur skrivelse från ordförande för profilråd 4 (081024). 1

Stockholms universitet Ärende 13 Lärarutbildningskansliet Susanne Levén Förslag till beslut: LUN beslutar att studiegången Idrott, fritidskultur och hälsa för skolår F-9 delas i två studiegångar: Idrott, fritidskultur och hälsa för skolår F-6 samt Idrott, fritidskultur och hälsa för skolår 6-9. LUN beslutar att studiegången Dans skall delas i två studiegångar: Dans för skolår F-6 samt Dans för skolår 6-9. Det senare innebär att studiegången Dans inte längre omfattar verksamhet mot gymnasieskolan. LUN beslutar vidare att erforderliga ändringar skall göras i såväl utbildningsplan som utbildningskatalog att gälla för antagna fr o m ht 2009 3. Ytterligare behörighetskrav för studiegångarna Bild för skolår F-6 samt Teknikutveckling och design för skolår 7-9 och gymnasieskolan Företrädare för studiegången Bild för skolår F-6 har i profilråd 4 lyft frågan om att göra en ändring i de ytterligare behörighetskraven inför antagningen ht2009. För närvarande står det: Slutbetyg från 3-årigt estetiskt program, gren konst och formgivning, eller från medieprogram eller 2 åk Ep (inriktning mot bild) alt. fullgjord konstnärlig utbildning i bild eller media om minst ett år eller godkända arbetsprover. Bildlärarna vill ersätta godkända arbetsprover med motsvarande kunskaper. För närvarande saknas ytterligare behörighetskrav för studiegången Teknikutveckling och design för skolår 7-9 och gymnasieskolan. I samband med uppdraget att se över kursplanerna inför vt2009 uppmärksammades detta i profilrådet. Institutionens prefekt och en ansvarig lektor har fått frågan om nuvarande behörighetskrav och båda menar att det skall vara Ma B. Se vidare utdrag ur skrivelse från ordförande för profilråd 4 (081024). Se vidare utdrag ur skrivelse från ordförande för profilråd 4 (081024). Förslag till beslut: LUN beslutar att ytterligare behörighetskrav för studiegången Bild för skolår F-6 skall vara: Slutbetyg från 3-årigt estetiskt program, gren konst och formgivning, eller från medieprogram eller 2 åk Ep (inriktning mot bild) alt. fullgjord konstnärlig utbildning i bild eller media om minst ett år eller motsvarande kunskaper. LUN beslutar att ytterligare behörighetskrav för studiegången Teknikutveckling och design för skolår 7-9 och gymnasieskolan skall vara Ma B. LUN beslutar vidare att erforderliga ändringar skall göras i såväl utbildningsplan som utbildningskatalog att gälla för antagna fr o m ht 2009 2

1 (2) UTDRAG 2008-10-24 Bengt Larsson Ordf Profilråd 4 UTEP Till Lärarutbildningsnämnden Nedanstående punkter har diskuterats och beslutats vid ordinarie möten (2008-10-02 och 2008-10-24) med Profilråd 4 3. Antagning till studiegången Barn, teknik och skapande för skolår F-6 Antalet sökande till studiegången Barn, teknik och skapande i höstas var ovanligt lågt (endast sju studenter är registrerade). I den tryckta katalogen saknas möjlighet att söka studiegången inför våren -09, men alternativet finns med på www.studera.nu Profilråd 4 beslutar föreslå LUN besluta att avbryta den nu pågående antagningen till studiegången Barn, teknik och skapande för skolår F-6 studiegången Barn, teknik och skapande för skolår F-6 endast ska kunna sökas vårterminer 4. Studiegången Idrott, fritidskultur och hälsa för skolår F-9 Studiegången vänder sig såväl till sökande, som vill arbeta mot grundskolans tidigare år som sökande, som vill arbeta mot grundskolans senare år. I katalogen står det : Du får en lärarexamen om 270 hp på avancerad nivå och rådet menar att den formuleringen eventuellt kan avskräcka sökande, som vill ta ut en examen om 240 hp mot grundskolans tidigare år. Profilråd 4 beslutar föreslå LUN besluta att studiegången delas i två studiegångar, dels Idrott, fritidskultur och hälsa för skolår F-6, dels Idrott, fritidskultur och hälsa för skolår 6-9. (Jämför tidigare beslut, som LUN fattat - 2008-05-14 angående studiegången Slöjd, trä och metall och design) Stockholms universitet Besöksadress: Telefon: 08-12076530 Konradsbergsgatan 1, Stockholm Telefax: E-post: bengt.larsson@utep.su.se

2 (2) 5. Studiegången Dans för skolår F-9 och gymnasieskolan LUN har vid sitt sammanträde 2008-04-23 tagit upp frågan om det vida åldersspannet för studiegången Dans för skolår F-9 och gymnasieskolan. Prefekten för danspedagogutbildningen vid Danshögskolan har dessutom framfört önskemål om att studiegången enbart ska gälla skolår F-9 och inte gymnasieskolan. Profilråd 4 beslutar föreslå LUN besluta att studiegången Dans inte längre ska omfatta verksamhet mot gymnasieskolan studiegången, av samma skäl som anförts under punkt 4 ovan, delas i två studiegångar, dels Dans för skolår F-6, dels Dans för skolår 6-9. Bengt Larsson