Näringsdepartementet

Näringsdepartementet 2015-08-13 Vem är Mats Hagner? Krontaket skall vara ojämnt! Ju mer virke, desto lägre tillväxt! Trädgrupps-skogsbruk i stället för beståndsskogsbruk

Syndafloden Oljemålning av Mats Hagner 2013 Skogsnäringens uppfattning Mats Hagner lockar oskyldiga skogsägare ner i en flod av falsk kunskap

Mats Hagner 80 år, mycket gammal, senil, skrytsam, psykopat, 5 barn, 10 barnbarn, gifte om mig 2013 och for på bröllopsresa i havskajak på Medelhavet. Östersund 1934, Jägmästare 1960, Praktisk skogsträdsförädling. Föreståndare för försöksstation 1962. Inbjöds 1963 att bli forskare i Kanada. Emigrerade med 4 barn 1965. Inbjöds att bli professor vid Umeå universitet 1968. Professor i Skogsföryngring vid SLU 1988, Pensionär 1999. Specialist på: Skoglig genetik, Naturlig återväxt, Avverkningsteknik, Terrängtransport, Trädfällning, Datorprogram, Statistik för biologer, Skogsekonomi, Lärobok i Naturkultur, Skapat Föreningen Naturbruk, ca 130 vetenskapliga skrifter på skogsbiblioteket, Skogsforskning i Sverige, Kanada 3 år, Borneos djungel 12 år, Sydamerikas djungel. Egen firma 1973 Umeå Biology Consulting. Uppfinnare: Reskudde, Såddmaskin, Fröavvingningsmaskin, Pollensamlingsmaskin, Öppen eldstad inomhus, Grafén, Transportsystem LTA, ca 20 patenterade uppfinningar. Scoutledare i 37 år, Överlevnadskunskap, Eld med pinnar, Skapat tre stiftelser: Arboretum Norr, Ume Älvdal, Sustainable Ecosystems (luftskeppsteknik, har flugit ett luftskepp över USA). Hängflygare, Mikrofinans i Kenya, Målar porträtt på beställning, Undervisar i akvarell, Flugfiskare, Musiker: Fiol i bandet Strokarna, Publicerat en filosofisk bok I stället för Gud som lanserar en tankemodell för ett sekulärt samhälle.

Ny teknik som medför en revolution inom skogsskötseln

Nye data laser og foto

Slopedata sammen med 0,5 meter koter

Lasermålte data om hvert tre i skogen, skogsdrifta Ullevoldseter Viser trærne som punkter, med farge etter nyttbarhet. Gul=ikke nyttbare dimensjoner, grønn=massevirke, oransj=1 sagstokk, rød=2 sag, og fiolett 3 eller flere sag.

Slutavverkning? Yellow + Green = 33 % Orange = 31 % Red + Violet = 35 % Två tredjedelar av träden är omogna i ekonomisk mening. 30 25 20 15 10 5 0 Yellow Green Orange Red Violet

Timber harvest and transport with LTA Ever since 1950 helium-filled balloons have been used for transport of timber in USA and Canada. A long wire is tied to stumps and regulated by two big winches. The balloon, lifting 10 tons, is tied to the wire.

The Aeroscraft is being built by Aeros Corp. in USA. Unlike earlier airships, the Aeroscraft will be able to take off and land vertically, while carrying tons of cargo.

Climbing tree robot The robot walks to a mature tree It climbs the stem and removes branches by two cuts from above. No squeezing of saw. It cuts the top off. It removes the bark on its way down the stem. It leaves the stem standing, and walks to the next mature tree. Nutrients in leaves and bark are fertilizing the ecosystem

SkyLifter Over the forest It grabs the top of the stem. Lowers a saw to the stump and cuts the stem loose. When lifting the stem to the store, it releases water (as rain drops) with the same weight as the stem. All the time SkyLifter is floating weightlessly in the air. At the saw mill Before releasing timber in water it fills the ballast tank by just lowering it into the lake outside the saw mill.

Brev till generaldirktören i Skogsstyrelsen, Monika Stridsman Den decimetertjocka tallen närmast till vänster har tunna grenar, vilket innebär att den kommer att utvecklas till ett lika högvärdigt träd som det stora till höger. Området passar alltså ypperligt för kontinuerligt bruk av skiktad skog. Skogsmarken är inte på något sätt ovanlig, vilket Du som f.d. förvaltare i Jokkmokk har fått se. De som forskar med bruk av skiktad skog på SLU, tycks däremot inte ha en aning om att denna typ av skog är tämligen vanlig i delar av Sverige.

Ogallrad skog

1. Utse en dominant =D4 2. Huvudkonkurrenter inom 2 r tas bort =B7, E3 Huvudkonkurrent har en diameter som överstiger 75 % av dominantens diameter Dominanten har diametern 30 cm Huvudkonkurrenter har diameter över 22.5 cm

3 Antal rekryter max 2 inom radien = C2, E5 Ta bort rekryt E2 och E4

Efter gallringen Den stående kubikmassan i träd större än 10 cm i diameter har genom befriande gallring reducerats från 142 till 69 m3sk (ca 50 % av volymen) I Sverige är drivningsnettot nu (utan inräkning av plantering och röjning etc) ca 100 kr/m3 Skogsägarens ekonomiska netto, efter att ha betalat för avverkning, berikande plantering och röjning, blev 274 kr/m3fpb. Långsiktigt återkommer befriande gallring vart 20 år Nettot blir ca 300 kr/m3fpb

Naturkultur ger långsiktigt dubbelt så högt ekonomiskt resultat varför? Försäljning av grövre virke 12 stora försöksområden runt landet visar att plockhuggning kostar 25 % mer per m3, och att det ökade nettot pga grövre virke helt kompenserar denna kostnadsökning. Efter befriande gallring sänks investering i återväxt till 10 % av vad som är normalt efter kalhuggning I den gallrade skogen binds tillväxten i huvudsak till de största träden. Konkurrensen mellan olikstora träd är huvudskälet till den ekonomiska framgången

Jag har publicerat en lärobok i skogsskötsel Naturkultur Första utgåvan, år 2004, finns på biblioteken. Andra utgåvan, 2015, finns på Internet. http://www.fsy.se/naturbruk/blanketter.asp I boken har hundratals vetenskapliga artiklar refererats. De visar att kalhyggesbruk, av väldigt många skäl bör ersättas med befriande gallring kombinerad med berikande plantering.

Stora förändringar av skogsskötseln i Europa där man tidigare endast tillåtit kalhyggesbruk I Tyskland och i Danmark är det förbjudet att kalhugga på statens mark I Finland har man nyligen ändrat skogsvårdslagen, så att blädning är tillåten. I Sverige har skogsstyrelsen beslutat tillåta volymblädning.

Mitt föredrag VARNING för Volymblädning, dvs. för skogsstyrelsens hyggesfria alternativ Konkurrensen mellan träd kan utnyttjas för att optimera skogsbruket Jämna inte ut krontaket. Om stora träd hämmar småträd i gles skog, maximeras produktion, virkeskvalitet och ekonomi. Ju mer virke desto lägre tillväxt. Maximera bladytan / m2 Trädgrupps-skogsbruk i stället för Beståndsskogsbruk Naturkultur = Liberich, Det sätt att bruka skog, som dominerar i världen om 20 år. Om jag har rätt kommer svenska skogsägarnas inkomst att öka med 8 miljarder kr/år kommer svenska skogsindustrin att få mer och bättre råvara

Skogsstyrelsens förslag till hyggesfritt skogsbruk är blädning Ordet blädning innebär att beståndet skall behandlas så att diameterfördelningen blir naturlig. Den som gallrar med detta syfte kan inte utföra åtgärden därför att han först måste mäta diametern och koordinaterna för alla träd. Eftersom detta är kostnadsmässigt orimligt, blir resultatet att var och en som blädar gallrar på sitt sätt, dvs. unikt och ej möjligt att upprepa för någon annan. Blädning är alltså en teoretisk modell för behandling av bestånd, som inte är möjlig att utföra i praktiken.

Skogsstyrelsens förslag till hyggesfritt skogsbruk är därför volymblädning Ordet volymblädning innebär att beståndet skall beskattas på alla träd med stor diameter. Internationellt kallas detta dimensionshuggning, och denna metod anses vara mycket dålig. Dimensionshuggning är en enkel åtgärd som alla lätt klarar av. Där de största träden står i grupp, uppstår stora luckor i skogen. Om naturlig föryngring saknas i luckan sänks skogens volymproduktion. VARNING Om en virkesköpare tillåts att välja endast de träd som han vill ha, lämnar han alla stora träd med usel kvalitet. Dessa dominerar skogen i framtiden. Efter varje dimensionshuggning minskar därför skogens värdeproduktion.

Vad är en trädgrupp??? Konkurrensens räckvidd avgör Diameter = r

Vår nuvarande skogsvårdslag bygger på hypoteser som 1950 ansågs riktiga men några av dessa har efter vetenskapliga tester visat sig vara fel Konkurrensen mellan stora och små träd gör att de små träden inte kan växa vilket visat sig vara RÄTT Konkurrensen leder till att den sammanlagda produktionen av virke blir låg, dvs. att en blandning av stora och små träd ger låg volymproduktion vilket visat sig vara FEL Det naturliga förloppet, dvs. att konkurrensen skapar en skog med olikstora träd, behöver alltså inte motarbetas av skogsskötaren Ekonomiskt sett bör man givetvis, mjölka skogen på de mogna stora träden och befria de omogna mindre genom ständig gallring.

Värdet per kubikmeter hos ett träd i skogen beräknat med datormodellen Tree. Översta linjerna Köparens ersättning när virket ligger vid bilvägen anges som prislista. Att tall ger högre värde än gran beror på att tallens bottenstock håller kvalitet 1, dvs. högsta kvalitet. Mellersta linjerna Skogsägarens drivningsnetto är vad som tillfaller skogsägaren efter att kostnaden för avverkning och terrängtransport dragits ifrån ersättningen för virket vid väg. Nedersta linjerna visar drivningsnettot minskat med återväxtkostnaden för den plantering (inkl. hjälpplantering) som skogsägaren måste betala efter en kalavverkning. Kostnaden för återväxt på ett kalhygge anses motsvara 3 kr/planta.

Rickard Jakobsson Avhandling 2005 Handledare Björn Elfving Konkurrenszonen i hyggeskanten Ingen förlust av virkesvolym En ekonomisk fördel för skogsägaren

Rickard Jakobssons avhandling 2005 Ekonomin maximeras I en skog där glest stående dominanter tar hand om huvudparten av tillväxtresurserna

Volymproduktion Professorerna Jan-Erik Hällgren och Sune Linder har godkänt att jag använder följande intervju. De är specialister på skogsträdens fysiologi.

Mogen Eucalyptus i Brasilien. Virkesförrådet, som är mängden stamved, är en belastning för ekosystemet som kräver underhåll. Vid konstant bladyta innebär ökande virkesförråd att den virkesproducerande förmågan sjunker. Foto prof. Sune Linder

Mats: Vi tänker oss två mycket olika bestånd men båda har maximal bladyta. Det första är ett fullskiktat bestånd med några få stora träd och många mindre träd av alla storlekar. Det andra är ett enskiktat bestånd med fullstora träd. Har det fullskiktade beståndet en mindre mängd stamved i kubikmeter per hektar, än det enskiktade? Sune: Ja Mats: Vi har två bestånd med maximal bladyta, men med väldigt olika skiktning. Är det möjligt att det fullskiktade beståndet, som dras med mindre underhåll av levande stamved, har större överskott av socker tillgängligt för produktion av virke. Sune: Ja

Ovanståend text överensstämmer med vad som sas under intervjun. Höör, dag som ovan Sune Linder, professor i skogsträdens fysiologi, SLU Mats: Skogsvårdslagens virkesförrådsdiagram tvingar en skogsägare att upprätthålla en viss mängd stamved per hektar. Anser Du att diagrammet i stället borde föreskriva en viss minimal bladyta, eftersom det är tätheten av bladyta som avgör tillväxten och inte mängden stamved. Sune: Ja Mats: Du har läst resultatet av en bearbetning av data från våra 11 blädningsytor. Några ytor blädades vart tionde år under sextio år. Under denna tid registrerades gallringsstyrka, virkesproduktion och skiktning. Jag och Sören Holm, som är statistiker vid SLU, analyserade materialet med multipel regression. Vi fann att volymproduktion var störst i den skiktade skogen när: **Gallringsstyrkan hölls låg **Skiktningen var stark **Mängden stamved var låg Finner Du dessa resultat strida mot vårt tidigare resonemang? Sune: Nej Mats: TACK

Finns det tätt med plantor och träd skapar de tillsammans en maximal bladyta, oavsett trädens storlek. I en naturligt skiktad skog, med maximal bladyta, är överskottet av socker, som kan användas för tillväxt, troligen störst när träden är små. Produktionen av virke minskar i så fall när mängden virke ökar.

Lagen kräver Högt virkesförråd Skogsvårdslagens krav på högt virkesförråd leder till minskad volymproduktion

Rikstaxens tillfälliga ytor kan inte användas för att skapa tillväxtprognoser Varför???

Ulf Söderberg och Björn Elfving Konkurrens från omgivande skog utanför den lilla ytan (314 m2) Riksskogstaxeringens tillfälliga ytor. 10 m i radie Konkurrensen från omgivande skog sträcker sig ca 5 m in i ytan. Konkurrensen från stora träd utanför ytan minskar tillväxten hos 75 % av de träd som står inom ytan. Stora träd inom ytan växer fort därför att de konkurrerar framgångsrikt med små träd utanför ytan. Betraktas 10 000 ytor får man ett falskt intryck av att ytor med stort virkesförråd har hög tillväxt. Verkliga studier av försöksytor som följts under lång tid. Volymproduktionen upprätthölls trots att den stående volymen sänkts till 40 % Assman E. (1970) The principles of forest yield study. Pergamon Press, New York 1-506. Carbonnier C. (1957) Ett gallringsförsök i planterad granskog. Svenska Skogsvårdsföreningens Tidskrift 55, 463-476.

Markens bördighet förklaras endast till 2/3 av bonitet enligt markvegetation 1/3 av bördighetens variation finns alltså kvar efter att man lagt in variabeln markvegetation På bördig mark står det hög kubikmassa och där växer det bättre än på mager mark = med 10 000 tillfälliga ytor får man därför en falsk korrelation mellan hög kubikmassa och produktion Hagner M. (2005) Riksskogstaxeringens ytor bör inte användas till utveckling av prognosmodeller för volymproduktion. ((http://pub.epsilon.slu.se/3638/)). ISSN 1654-4455, UBICON Rapport 21, 1-8.

Gallringens effekt I ett nygallrat bestånd är det låg produktion, därför att bladmassan är reducerad I ett nygallrat bestånd står det låg stående volym Med 10 000 ytor får man därför en falsk korrelation mellan stående volym och produktion Hagner M. (2005) Riksskogstaxeringens ytor bör inte användas till utveckling av prognosmodeller för volymproduktion. ((http://pub.epsilon.slu.se/3638/)). ISSN 1654-4455, UBICON Rapport 21, 1-8.

Ny skogsvårslag Se mitt förslag i läroboken Naturkultur Skogsmark skall överallt vara produktiv i vidaste bemärkelse ** uppfylla markägarens önskemål om produktion av nyttigheter ** nytta kan vara: rekreationsvärde, biologisk mångfald, bete för vilt eller tamboskap, jakt, bär, inkomst av virke (1) (1) Skogsmark skall överallt vara beklädd med blad på trädslag som är acceptabla med avseende på virkesvärde. Bladyta/m2 är måttstocken.

Fördelar med denna typ av skogsvårdslag Mycket enkelt att från satellit kontrollera var bladytan uppvisar för låga värden. Mycket enkelt för skogsägaren att: **förklara för skogspolisen varför bladytan hålls låg, eller **genom grönrisplantering förtäta bladytan där den är för låg

Ny metod för finansiering och administration av forskning. Se utförlig förklaring i min lärobok Naturkultur En duglig forskare anställs. Kriterier för bedömning av duglighet fastställs. Forskaren bestämmer helt själv vad han anser bör utforskas. Forskaren gör en arbetsplan för kommande tre år: **hur han skall arbeta **när han skall publicera sina resultat **vilka resurser han behöver **staten utser slumpmässigt vilka andra forskare som skall yttra sig om forskarens förmåga att fullfölja sin egen plan. Detta sker en gång per år. **staten avskedar den forskare som inte klarar av sin egen uppsatta plan.

Fördelar med denna typ av finansiering Forskaren, som är mest sakkunnig, avgör bäst vad som bör utforskas Forskare konkurrerar inte om samma anslag Forskare har nytta av att diskutera sitt arbete med kollegor Därigenom hjälper forskare varandra med kunskapsuppbyggnad

Mitt föredrag VARNING för Volymblädning, dvs. för skogsstyrelsens hyggesfria alternativ Konkurrensen mellan träd kan utnyttjas för att optimera skogsbruket Jämna inte ut krontaket. Om stora träd hämmar småträd i gles skog, maximeras produktion, virkeskvalitet och ekonomi. Ju mer virke desto lägre tillväxt. Maximera bladytan / m2 Trädgrupps-skogsbruk i stället för Beståndsskogsbruk Naturkultur = Liberich, Det sätt att bruka skog, som dominerar i världen om 20 år. Om jag har rätt kommer svenska skogsägarnas inkomst att öka med 8 miljarder kr/år kommer svenska skogsindustrin att få mer och bättre råvara

Tack för ordet

En utredning av SLU Hyggesfritt Lundqvist L. (2012) Virkesproduktion och inväxning i skiktad skog efter höggallring. Skogsstyrelsen, Rapport 11, 1-28. Följande hämtas ordagrant ur Sammanfattningens senare del "Trakthyggesbruk tillämpas idag på alla i landet förekommande kommersiellt intressanta trädslag. Blädningsbruk finns däremot bara tillämpat i granskog. Det anses att blädningsbruk rent teoretiskt borde fungera även i bokskog i Sverige, men än så länge saknas dokumenterade exempel på detta. När det gäller tallskog finns det inget som talar för att blädningsbruk fungerar där, eftersom tall inte kan upprätthålla fullskiktade bestånd. I den skogliga debatten förekommer ett antal begrepp som presenteras som alternativa sätt att sköta skog: kontinuitetsskogsbruk, hyggesfritt skogsbruk, naturkultur, naturnära skogsbruk, måldiameterhuggning, Lybeckmodellen, osv. Motiven för de olika förslagen på ingrepp varierar mellan begreppen, men gemensamt för dem är att de egentligen bara beskriver hur enskilda ingrepp skall utföras. Gemensamt för flertalet begrepp är dessutom att de i huvudsak definieras av vad man inte gör, exempelvis att man inte kalhugger. Däremot innehåller inget av begreppen någon konkret modell eller plan för hur skogen ska utvecklas och skogsskötseln bedrivas på lång sikt. Beståndstäthet uttrycks ofta med stamantalet, men när det gäller virkesproduktionen är grundyta och volym mer funktionella begrepp. För både grundyta och volym gäller att, vid i övrigt lika förhållanden vad gäller exempelvis ålder eller diameterfördelningens form, ju tätare bestånd, desto högre produktion. I fullskiktade bestånd skötta med blädningsbruk ska den löpande tillväxten vid optimal skötsel i princip vara konstant över tiden, med endast små variationer. Löpande tillväxten är därmed i princip lika med medeltillväxten och därmed också lika med boniteten. Detta förutsätter dock

Lars Lundqvists Avhandling 1989 Volymproduktionen stiger med ökande stående kubikmassa Lunkans lag: produktionen = 3 % av stående volymen. FEL

Sören Holm (statistiker) och Mats Hagner (professor) 2003 Multipel regressionsanalys av data från 11 blädningsytor som följts under många decennier Materialet hämtat genom digitalisering från diagram i Lars Lundqvists avhandling Vi vill inte publicera resultaten i en internationell tidskrift, därför att beräkningarna bör grunda sig på de verkliga siffrorna som Lundqvist använder vid konstruktion av sina punktdiagram.

Volyme incr.= f (Dummyvar.for plots, ) R2 adj = 0.78, N = 58 Hagner M. and Holm S. (2003) Effects of standing volume, harvest intensity, and stand structure on volume increment in plots managed with single tree selection over long time.((http://pub.epsilon.slu.se/3626/)). ISSN 1654-4455, UBICON, Report 2, 1-18. Independent var. Beta- p = Coeff. Harvesting intensity -0.32 0.000 % of volume Years from start -0.28 0.001 1 / Standing volume +0.48 0.005

Med multipel regression kan man renodla inflytandet på produktionen av varje signifikant variabel: Gallringsstyrka, Skiktning, Stående volym 5 7 5 4 6 4 Annual volume increment, m3 / ha 3 2 1 Annual Volume Increment, m3 / ha 5 4 3 2 Well Wrong Annual Volume Increment, m3 / ha 3 2 1 1 0 0 10 20 30 40 50 60 Harvest intensity, % of volume 0 0 10 20 30 40 50 Years from start of treatment 0 0 50 100 150 200 250 Standing volume, m3 / ha Gallringsstyrka Skiktning Stående volym

Mätning av skogens skiktning Disco Dissimilarity coefficient i stället för Diameterfördelning Hagner M. and Nyqvist H. (1998) A coefficient for describing size variation among neighbouring trees. JABES (Journ Agric Biol Environm Statistics) 3,1, 1-21.

1930-Talets Plockhuggningar Skogsbete i alla skogar Givetvis blev produktionen liten när en mycket stor andel av skogen bestod av luckor med gräs. Kreatur håller marken öppen. Det är skälet till att en stor del av jordens skogsmarker är savann. Mycket talar för att Europas skogsmark var savann innan människan reducerade antal betande djur. Kallin K E (1926) Föryngringsstudier i Norrlands skogar utförda under åren 1922-1924. Norrlands Skogsvårdsförbunds Förlag, Stockholm 1-183. Kallin K E. (1923?) Föryngring och tillväxt i dimensionshuggna bestånd. Skogsinstitutet? Kallin färdades runt hela Sverige. Generell slutsats: På de flesta håll har kvarlämnade träd reagerat kraftigt, en del dog, den överlevande delen växte mestadels med goda årsringar. Föryngring var ofta sparsam och lokaliserad till lågor. Där föryngring fanns växte den gott

Beståndsföryngring Förekomst Överlevnad

Riksskogstaxeringen Göran Kempe Naturlig återväxt i äldre skog Medeltal = 37 000 plantor/ha

Överlevnad hos beståndsföryngring Örlander G. (1991) Överlevnad hos beståndsföryngring efter skärmhuggning. I Agestam, E. Red.: Halvtid för Sydsvensk Skogsforskning. Sveriges Lantbruksuniversitet, Enheten för Sydsvensk Skogsforskning, Arbetsrapport 1, 1-129. Småland Kalavverkning = alla dör Fröträdsställning = hälften överlever

Röjning i ungskog

Mats Hagner vill publicera 1992 Prefekten PO Bäckström Censurerar Med motivering att Skogsnäringen ogillar informationen

Om man Gör ingenting alls i skogen Vad händer då???

Att lämna blandskog orörd Små träd dör bort Stora tallar och granar dominerar Endast granåterväxt Stora gamla granar = Klimax

Frihetstal ett användbart mått I topp Skildrar trädets aktuella uppfattning I gren Skildrar hur länge grenen kommer att överleva, dvs. hur grov den blir I brösthöjd Skildrar kvistigheten och grovleken på kvist i bottenstocken = sågtimmerkvaliteten

Stormskador

Stormskador är en följd av kalhyggesbruk Vinden var lika stark längs marken på åkern till vänster som på hygget till höger. Träden i skogsbrynet vid åkerkanten var anpassade för stormvind. Träden intill hygget hade inte hunnit rusta sig för stormvind. Slutsats: Ta inte bort ett skogsbryn som anpassat sig själv för att motstå storm. Behandla skogen med upprepade svaga höggallringar. Detta leder till skiktad skog som är stormtålig. Inga skogsbryn mot kalhyggen skapas.

På bilden ser man exempel på hur en skogsägare kan ställa till det på allra värsta sätt. ** Han har tagit bort det vindtåliga skogsbrynet runt gården. ** Han har tagit upp ett nytt hygge fram till träd som alltid stått skyddade av den slutavverkade skogen. Det tar 8 år för träd att anpassa sig.

Storm och snöskador Fälltförsök 2057 Åliden gallrades och kalhöggs vintern 1990-91. Vindfällda, vindbrutna och lutande träd registrerades i parcellerna Tät och Gles dels 29 oktober 1991, dels 3 juni 1994.

Skiktad skog tål storm Meteorologer har lagt fram följande teori som förklaring till varför det ojämna krontaket lyfter upp den snabbt framrusande stormen

Mitt föredrag VARNING för Volymblädning, dvs. för skogsstyrelsens hyggesfria alternativ Konkurrensen mellan träd kan utnyttjas för att optimera skogsbruket Jämna inte ut krontaket. Om stora träd hämmar småträd i gles skog, maximeras produktion, virkeskvalitet och ekonomi. Ju mer virke desto lägre tillväxt. Maximera bladytan / m2 Trädgrupps-skogsbruk i stället för Beståndsskogsbruk Naturkultur = Liberich, Det sätt att bruka skog, som dominerar i världen om 20 år. Om jag har rätt kommer svenska skogsägarnas inkomst att öka med 8 miljarder kr/år kommer svenska skogsindustrin att få mer och bättre råvara

Tack för ordet

Markberedning Kan uteslutas Om plantorna skyddas mot insekter Om plantorna planteras första sommaren

Vetenskapligt underlag Grönrisplantering var regel i Blekinge på 1950-talet Grönrisplantering är det vanliga i Norge Mina första försök med grönrisplantering gjordes 1980 Ca 70 helt separata vetenskapliga fältförsök utlagda inom området Halland- Gällivare i Norrbotten. De 12 senast utlagda omfattar mer än 200 tusen plantor, var och en markerad med en individuellt numrerad aluminiumbricka.

Humustäcket Ovanpå mineraljorden är skogens kompost innehåller mer lättillgänglig näring än mineraljord är varm aldrig vattenmättad = syrefattig innehåller mest näringsupptagande finrötter och mikroorganismer

TACK FÖR ORDET