Upptäckten Naturkultur Manuell trädmärkning omvandlar kunskap till vinst Skötsel av trädgrupp införs i stället för skötsel av bestånd
|
|
- Barbro Hellström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1 Upptäckten Naturkultur Manuell trädmärkning omvandlar kunskap till vinst Skötsel av trädgrupp införs i stället för skötsel av bestånd Mats Hagner UBICON Rapport 1, 2007 ISSN UBICON, Blåbärsvägen 19, Umeå, Sweden. Tel , Epost mats.hagner@telia.com. Org.nr:
2 2 Sammanfattning Upptäckten Naturkultur består i att manuell trädmärkning gör det möjligt att: **utnyttja variationen mellan närstående träd i både storlek och kvalitet **utnyttja konkurrensen mellan närstående träd och koncentrera tillväxtresurserna till så få dominanta träd som möjligt **utnyttja konkurrensen från stora träd för att kvalitetsdana småträd och skapa jämn årsringsutveckling **utnyttja den stora mängd naturföryngrade plantor och småträd som finns i vuxen skog **utnyttja ekosystemets egen dynamik, som blir en tillgång i stället för ett bekymmer **utnyttja kunskap om markägarens ekonomi och hans önskemål om mångbruk och biodiversitet En tillämpning av Naturkultur medför: **att kalhyggen blir en sällsynthet **att markberedning upphör, fornminnen och renbete bevaras **att skördat virke blir grovt och får hög kvalitet **att skogen blir öppnare och trevligare för rekreation och jakt **att skogen får en naturlig blandning av stora och små träd **att förödande skador av storm undviks **att skogsskötseln styrs av tillståndet i varje trädgrupp, inte av medelvärden för bestånd **att skogens alla värden beaktas på varje punkt i skogen **att skogens avkastning optimeras uthålligt och med beaktande av alla slags värden: virke, mångbruk, fornminnen och biologisk mångfald **att återväxtkostnaderna minimeras, då naturlig återväxt tas tillvara **att virkesodlingen ger ett väsentligt högre netto än vid åldersklasskogsbruk **att behovet av reservat minskar Naturkultur är en ekonomisk princip som innebär att trädgruppens nuvärde maximeras Naturkultur bygger på upptäckten att skogens värdeavkastning stegras kraftigt om kunskap används vid trädvalet i skogen. Manuell trädmärkning på barmark är det enda sättet att utnyttja kunskap så att skogens alla värden kan tas tillvara Rätt använd kunskap leder till att de flesta träden som skördas är stora. Trädvalet sker med hänsyn både till storlek och virkeskvalitet, varför träden som odlas blir värdefulla. Stora träd ger låga drivningskostnader per kubikmeter och höga intäkter av virke, vilket leder till ett stort netto vid skörden. Naturlig återväxt i form av småplantor har visat sig finnas i stort antal i vuxen skog. Små och halvstora träd reagerar med god tillväxt när de friställs och utgör givetvis den viktigaste delen av återväxten. Luckor utan naturlig återväxt berikas genom grönrisplantering direkt i mossan. Metoden är enkel och billig och den har visat sig fungera väl.
3 3 Manuell trädmärkning gör det möjligt att forma varje del av skogen genom samtidig hänsyn till biodiversitet, mångbruk och virkesintäkt. Om alla träd är ekonomiskt mogna leder Naturkultur till kalhuggning, förutsatt att hänsyn till biodiversitet och mångbruk inte påbjuder annat. De viktigaste besluten fattas ute i skogen Vid röjning, gallring och slutavverkning är det alltid en människa som väljer träd. Denna person fattar beslut om trädval för ett träd i taget. Det är kunskapen hos denna person som avgör skogens avkastning i pengar och övriga värden. Konkurrensen skall utnyttjas till att fokusera tillväxten till endast en dominant i varje grupp Virkesodling med ekonomisk optimering som mål, innebär att ståndortens resurser flyttas från dåliga till bra träd. Trädens räckvidd är så begränsad att valet mellan det ena eller det andra trädet måste ske mycket lokalt. Tillväxtresurserna delas av träd som står tämligen nära varandra, och träden utnyttjar alla resurser oavsett om de är likstora eller inte (Figur 1). Det är alltid ekonomiskt optimalt att tillväxtresurserna utnyttjas av så få träd som möjligt. Av detta skäl lämnas endast en dominant i varje trädgrupp. Figur 1. Jakobsson och Elfving (2004) fann att den sammanlagda tillväxten under 88 år i område A, överståndare (250 år gammal) + ungskog (88 år gammal), var något större än tillväxten i område B. Grönrisplantering förtätar skogen Grönrisplantering i luckor garanterar att alla tillväxtresurser utnyttjas. Att plantorna växer svagt är ett gott tecken, eftersom man av ekonomiska skäl önskar att resurserna används av de största träden (Figur 2). Figur2. Om naturlig föryngring av rätt trädslag saknas i en lucka, berikas beståndet genom att insektsskyddade plantor sätts i mossan. Konkurrensen från stora träd kan utnyttjas för att kvalitetsdana småträd och skapa jämn årsringsutveckling Det mest ekonomiska sättet att hålla tillbaka grenantal och grengrovlek hos små träd är att låta dem växa i högskugga. Denna effekt får man automatiskt genom att låta ett träd dominera
4 4 varje trädgrupp. En hämmad årsringsutveckling hos små träd, följd av ohämmad utveckling hos stora träd ger en jämn och önskvärd årsringsutveckling över tiden. Figur 7. Högskugga till vänster och Lågskugga till höger. För att kvalitetsdana den uppväxande tallen bör den stå tämligen fritt mellan mycket större träd. I lågskugga blir den en borstviskare som efter friställning bryts av snön. Olikheterna mellan närstående träd kan utnyttjas om kunskap används. Urvalseffekten, dvs. vinsten med att välja rätt, ökar med ökande variation i värde mellan träden inom trädgruppen. Det är inte lönsamt att skörda ett träd som är mindre än 10 cm i diameter, eftersom virkesinkomsten inte räcker för att betala drivningskostnaden. Trädet har ett negativt nettovärde. En gran, med god timmerkvalitet och med diametern 50 cm, kan ha ett nettovärde på 700 kr. Om granen får växa i tio år till, kanske bottenstocken blir vrak, därför att sågverket inte kan såga en så grov stock. Då sänks trädets värde till 430 kr. Om granen har centrumröta, så att de två första stockarna blir vrak, är värdet endast 270 kr. Kunskap måste därför utnyttjas för att fokusera tillväxten till de bästa träden. Räntabiliteten utnyttjas som instrument. Träd avverkas när de är ekonomiskt mogna. Tillväxten hos ett träd gör att virkesvärdet ökar (Figur 3). Figur 3. Intäkt per m3fub av trädstammar och kostnader för plantering och för avverkning + terrängtransport (Hagner 2004). Eftersom skogsägaren måste betala avverkning och terrängtransport är trädets värde för honom reducerat till värdet av virket när det ligger vid landsvägen, det s.k. drivningsnettot (Figur 4). Figur 4. Netto efter att drivningskostnad och planteringskostnad dragits från trädstammens värde. Notera att träd måste bli över 15 cm i brösthöjdsdiameter innan de ger ett netto till skogsägaren, såvida denne måste ersätta trädet med planterade plantor. Ett träd som bara ger massaved måste bli 20 cm innan nettot blir positivt. Notera också att en tall av god kvalitet ger tre gånger så stort netto om den skördas vid 25 cm jämfört med 20 cm (Hagner 2004).
5 5 Ökningen av drivningsnettot hos ett träd, uttryckt i procent, minskar emellertid med ökande trädstorlek (Figur 5). Som i all annan verksamhet är det vid skogsskötsel optimalt att räntabiliteten på arbetande kapital hålls högre än vid alternativ placering av pengarna. Ett träd kan därför anses vara moget först när räntabiliteten sjunkit under den räntenivå som man får vid alternativ placering, exempelvis 3 %. 11 Tall knivfura, Årsr 2.0 mm Ränta, % Gran Årsr 2.0 mm Trädets drivningsnetto, kronor Tall knivfura 2 1 Gran Årsr 0.5 mm 200 Gran, kval Diameter, cm Diameter, cm Figur 5. Diagrammet till vänster visar räntabiliteten hos två granar med kvalitet 2,2,3 i första, andra och tredje stockarna. En av granarna har en årsringsbredd på 0.5 mm och den andra en årsringsbredd på 2.0 mm. Den översta kurvan visar räntabiliteten hos en tall med kvalitet knivfura i bottenstocken, kvalitet 2 i andra stocken och kvalitet 3 i tredje stocken. Diagrammet till höger visar drivningsnettot hos granarna och hos tallen. Beräkningar gjorda med datormodellen Tree (hemsidan: www-sekon.slu.se/~mats). Av figuren framgår att med ett räntekrav på 3 % skall den långsamväxande granen avverkas vid 19 cm diameter och både den snabbvuxna granen och tallen vid ungefär 38 cm. Nettot av tallen är 2.8 gånger så högt som hos den lika snabbvuxna granen. På grund av att närstående träd utnyttjar samma tillväxtresurser blir det emellertid nödvändigt att vidga beräkningarna från det enskilda trädet till den grupp av träd som konkurrerar med trädet i fråga. Skogsskötsel måste bedrivas med syfte att maximera det långsiktiga värdet i trädgruppen. Uttryckt i vetenskapliga termer skall man sträva efter att maximera nuvärdet i varje trädgrupp, dvs. det kapitaliserade värdet av alla framtida inkomster och utgifter. Datormodellerna Tree och Group har utvecklats för detta ändamål (Hagner 1999,2000,2003). Arbete pågår nu med att sätta samman dessa program och att anpassa dem för fältdator. Exempel Om något av de närstående träden har högre potentiellt värde än centrumträdet, är det troligen en fördel att ta bort centrumträdet. Emellertid kan det vara ekonomiskt korrekt att bevara ett centrumträd med relativt lågt värde, om det dominerar trädgruppen och samtidigt har en värdeökning som kraftigt överstiger acceptabel ränta på det egna kapitalet. För att avgöra hur gruppen skall behandlas krävs stora kunskaper om trädens tillväxt och potentiella värde, och
6 6 det kräver tillgång till ett datorprogram, som samtidigt kan beakta alla de olika faktorernas förändring över tiden. Skogsägarens inkomstbehov spelar även stor roll. I exemplet med den grova granen, växlade det potentiella värdet mellan 700 kr och 270 kr. Dessa värden skall jämföras med likartade potentiella värden hos andra granar i samma trädgrupp. Om det i gruppen finns en tall med 39 cm diameter, som kanske kan ge knivfura i framtiden, är skillnaderna i värde mycket större. Det potentiella värdet hos knivfuran är 1500 kr om den får bli grov. Om man vid granskning av tallens baksida upptäcker en sprötkvist 2 m över mark, är värdet i stället 360 kr och tallen skall skördas omedelbart. Om kunskap om virkeskvaliteter, specialsortiment, skador, röta och om trädens tillväxt, finns hos den som väljer träd, kan man odla fram träd som ger ett netto på mer än tusen kronor. Saknas kunskapen, eller tid att utnyttja kunskapen, går man miste om mycket stora värden. Föraren i skördaren har inte kunskap, han har inte tid och han blir utmattad av det komplicerade trädvalet. Idag anser många att det är rationellt att be föraren i avverkningsmaskinen att göra trädvalet vid gallring. Maskinen kostar 17 kr/min varför man samtidigt kräver att han skall arbeta mycket fort. Föraren är fullt upptagen med att sköta maskinens alla reglage och han är specialist på att reparera traktorn när den går sönder. En stor del av dygnet är det mörkt och på vintern skyms sikten av snö i grenverket. Den som själv sysslat med trädval inser att traktorförarens möjlighet att fatta rätt beslut vid trädval är starkt begränsat. Trötthet uppstår snabbt när trädvalet sker på ett kvalificerat sätt, dvs. med beaktande av all kunskap rörande virkeskvaliteter, tillväxt, räntabilitet etc. Studier av personer, som utfört kvalificerad trädmärkning, visar att hjärnan måste få vila i minst 10 minuter per timme. Annars blir trädvalet alltmer slumpmässigt. Av samma skäl är det lämpligt att en trädmärkare sysslar med något annat än märkning, under halva arbetsdagen. Det är givetvis inte lämpligt att en person, som är fullt upptagen med att manövrera en avverkningsmaskin, dessutom skall utföra avancerat trädval. Nettovinsten för skogsägaren är 87 kr/m3 skördat virke, om träden märks manuellt på barmark av en specialist. Om trädvalet sköts av skördarföraren, sänks vinsten till mindre än hälften. Studier visar att om man ålägger maskinföraren att välja träd, förlorar skogsägaren 7:50 /m3sk på den tidsfördröjning som sker. Om man skickar ut en mycket kvalificerad person på barmark, som i lugn och ro märker de träd som skall gallras bort, kostar det skogsägaren 13 kr/m3sk inklusive färg. Vetenskapliga studier i en landsomfattande stor försöksserie, kompletterad med praktisk tillämpningar, tyder på att nettot i virkesodlingen stiger med 100 kr/m3sk, trots ökade kostnader för plockhuggning i stället för kalavverkning. Om trädmärkaren hinner märka 200 m3 på en dag, blir inkomstökningen hos skogsägaren kr/dag. Trädmärkningen kostade emellertid 2600 kr/dag. Nettovinsten för skogsägaren blir därför kr av att anlita en kunnig trädmärkare en enda dag, dvs. 87 kr/m3sk. Om skördarföraren gör trädvalet, om han är kunnig, mycket uthållig och inte besväras av mörker eller upplega, kanske han når 50 % av urvalsvinsten. I så fall blir skogsägarens nettovinst 50 kr/m3sk. Med 200 m3sk/dag och med en kostnad för trädvalet på 7.5 x 200 = 1500 kr/dag blir skogsägarens vinst (50 x 200) 1500 = 8500 kr/dag, dvs. 43 kr/m3sk.
7 7 Manuell trädmärkning är bäst Detta innebär att Naturkultur bör utföras genom träden märks av en person med stora kunskaper, och att märkningen av träd sker i lugn och ro på barmark. Observera dock att kalkylen visar, att det även är lönsamt att låta en i Naturkultur högt utbildad maskinförare göra trädvalet, förutsatt att han är pigg, att han skördar i dagsljus och att träden inte är bemängda med snö. Stabilitet mot storm Våra vetenskapliga försök med Naturkultur bekräftar det man känt till sedan länge, att stormskador i huvudsak drabbar pelarsalar skapade genom vanligt plantage-skogsbruk, och att stormens angrepp startar i kalhyggeskanter. Vid tillämpning av Naturkultur uppstår inga kalhyggen och skogens blandning av stora och små träd reducerar skadorna. Huvudskälet till att man i Tyskland och Danmark förbjudit kalhyggesbruk på statens mark är att man vill undvika stormskador. Nationalekonomiska vinster De grova överslagskalkylerna visar ungefär vad skogsägaren kan vinna. Med ett nationalekonomiskt perspektiv är vinsten mycket större. Det intensivare skogsbruket skapar ökad sysselsättningen i skogsbygderna, skogsägarnas ökade inkomster skapar större omsättning och bättre infrastruktur. Slutligen får skogsindustrin bättre virke, vilket ökar förädlingsvinsterna. Kalkyler, grundade på svenska försök och utländska erfarenheter, tyder på att svenska skogsägare bör kunna öka sina nettoinkomster från virke med sammanlagt 7 miljarder kronor per år. Maskinparken duger. Det som fattas är kunskaper hos skogsägarna Naturkultur är en ekonomisk princip. Om den tillämpas ändras skogsbruket så att uttag av stora träd sker genom gallring i stället för genom kalavverkning. Storskaliga försök visar att den befintliga maskinparken kan användas trots de förändringar som sker. Vad som fordras är tillförsel av modern kunskap. Eftersom skolning är lätt medan omskolning är svårt, bör man i första hand utbilda yngre människor som får lära sig att märka träd. För att dessa skall anlitas av de skogsägare som tänker avverka, måste kunskapen om den potentiella värdeökningen i virkesodlingen nå fram till skogsägarna. Lönsamt att satsa på utbildning Upptäckten Naturkultur bör komma till användning så snabbt som möjligt. De tekniska förutsättningarna finns medan kunskap saknas inom näringen. Mitt förslag är att staten bekostar en utbildningskampanj som genomförs av skogsmyndigheten. Det är sällan som investeringar som kan ge större utdelning än denna. Förändringar som uppträder efter att Naturkultur tillämpats Genom att skogens alla värden beaktas på varje punkt i skogen, anpassas skogsskötseln så att den lokala skogsmiljöns värden optimeras uthålligt. Detta förutsätter att den som märker träd måste vara fullt informerad om skogsägarens ekonomiska situation, om trädens framtida virkesvärde och om kostnader för skörd och terrängtransport. Trädmärkaren skall förstå ekosystemets förändring över tiden, vad som krävs för att biologisk mångfald skall bevaras. Han skall känna till fornminnen, bärställen, jaktpass, vilt- och renbete, mm. Konkurrensen mellan träden gör att det är ekonomiskt optimalt att framkalla maximal ojämnhet i trädstorlek, vilket gör att skogen blir mycket naturlig. Det är också ekonomiskt fördelaktigt för virkesodlingen att skogen glesas ut så mycket att även de mindre träden får
8 8 tillväxtutrymme. Skogen blir därigenom tämligen gles, vilket förbättrar miljön för rekreation och jakt. Glesheten gör också att den naturliga återväxten blir riklig och dess överlevnadsförmåga förbättras. Kostnaden för återväxt minimeras. Ojämnheten leder till att de mindre träden hämmas i sin tillväxt, och till att de stora träden växer tämligen fort. Resultatet av detta blir att virkeskvaliteten blir mycket hög: jämn årsring från märg till bark, och få och klena grenar i den nedersta timmerstocken. På grund av att skogen blir naturligt varierande, uppstår ett bredare spektrum av ekologiska nischer. Den biologiska mångfalden blir därför hög även i brukad skog, vilket minskar behovet av reservat. Referenser Ekelund, M. (1999) Wind- and snow damage in an uneven-sized conifer forest in Sweden thinned from above. Sveriges Lantbruksuniversitet, Skogsskötsel, Examensarbete.2, Hagner, M. (1999) TREE01. A description of a computer model for choice of tree. En beskrivning av en datormodell för val av träd. Available on internet: Sveriges Lantbruksuniversitet, Institutionen skogsskötsel, Arbetsrapport.144, 1-4. Hagner, M. (2000) Group02. Present value of a group of trees. Description of a computer model. The Swedish University of Agricultural Sciences, Department of Silviculture, Working paper.155, 1-4. Hagner, M. (2003) Manual för datormodellen Group. Ubicon, Rapport.3, 1-7. Hagner, M. (2004) Naturkultur, Ekonomiskt skogsbruk kännetecknat av befriande gallring och berikande plantering. Mats Hagners bokförlag, Umeå, ISBN sidor. Jakobsson, R., Elfving, B. (2004) Development of an 80-year-old mixed stand with retained Pinus sylvestris in Northern Sweden. Forest Ecology and Management.194, Laiho, O. (1987) Susceptibility of forest stand to windthrow in southern Finland. Folia Forestalia ISBN , 1-24.
Avståndet mellan dominanter bör tillåta dem att växa fritt
Avståndet mellan dominanter bör tillåta dem att växa fritt Mats Hagner 2012-03-14 Figur 2. Tre dominanta träd står på triangelförband och cirklarna illustrerar trädgrupper. Avståndet mellan dem är 2R.
Exempel på kontinuerligt skogsbruk
Exempel på kontinuerligt skogsbruk Här står Harald Holmberg i den skog som han själv var med att gallra för 40 år sedan. Dags att gallra bort mogna granar igen. Här står Harald Holmberg i en skog som han
Lättfattligt om Naturkultur
Lättfattligt om Naturkultur Optimering av skogens långsiktiga värdeavkastning Mats Hagner 29-11-11 Skogsägarens nettoinkomst om trädet skördas nu 15 1 5 UBICON Rapport 6, 29 ISSN 1654-4455 -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Skiktad skog förbättrar ekonomin och virkets kvalitet.
1 Skiktad skog förbättrar ekonomin och virkets kvalitet. Mats Hagner 2007-03-08 Den sammanlagda volymtillväxten i område A var lika med den i område B Den volymtillväxt som saknades i konkurrenszonen,
Datoriserad och manuell gallring bör kombineras i skog med koordinatsatta träd
Datoriserad och manuell gallring bör kombineras i skog med koordinatsatta träd Mats Hagner 2014-02-11 Oslomarka med sina 18 000 hektar har beskrivits med laserskanning från lågflygande plan (Johansson
Vinster av kvalificerat urval av träd vid kontinuerligt skogsbruk
Vinster av kvalificerat urval av träd vid kontinuerligt skogsbruk Mats Hagner 2011-05-06 40 30 Vinst i procent 20 10 0 1 2 3 Dimension Konkurrens Kvalitet Figur 3. Vid kontinuerligt skogsbruk gör man en
Förbud och Krav om avverkning i skogsvårdslagen
1 Förbud och Krav om avverkning i skogsvårdslagen Mats Hagner 2007-12-13 UBICON Rapport 10, 2007 ISSN 1654-4455 -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Tillväxtreaktion och ekonomi efter gallring enligt principen Naturkultur Mats Hagner 2007-08-07
1 Tillväxtreaktion och ekonomi efter gallring enligt principen Naturkultur Mats Hagner 27-8-7 Bild 1. En tall med diameter 25 cm. Runt om tallen höggs det kalt 1973 och den var då 8 cm grov. Som tur var
Vinsten med att använda naturlig återväxt i stället för förädlade plantor
Vinsten med att använda naturlig återväxt i stället för förädlade plantor Mats Hagner 2011-04-13 300 Skillnad i nuvärde, % 250 200 150 100 50 0 Vinst, tid + kval Vinst, tid -50 0 2 4 6 8 10 Trädhöjd, m
Exkursioner 2015 och 2016 till Piellovare, ett stort fältförsök på ca 400 möh och strax söder om polcirkeln anlagt 1993.
Exkursioner 2015 och 2016 till Piellovare, ett stort fältförsök på ca 400 möh och strax söder om polcirkeln anlagt 1993. Mats Hagner 2015-03-22 Fältförsöket Piellovare skildrad av Google Earth 2012. Piellovare
Försök att med röjning framställa talltimmer med hög kvalitet
Försök att med röjning framställa talltimmer med hög kvalitet Kråkrödjan, Östergötland Mats Hagner 212-11-11 35 35 3 3 25 25 Frihetstal i brh 2 15 Frihetstal i brh 2 15 1 1 5 5 5 1 15 2 25 Diameter, cm
Ökad intäkt från virkesodling på 8 miljarder kronor per år
Mats Hagner 2008-12-19 Det är en stor glädje för mig, att på detta sätt kunna ge Er tips om politiska insatser som blir populära hos allmänheten, skapar nya jobb, förbättrar nationens ekonomi, gynnar skogsindustrin
Ekonomiskt resultat av Naturkultur Mats Hagner
Ekonomiskt resultat av Naturkultur Mats Hagner 2013-10-08 Tillväxtens effekt på drivningsnetto (vid kalavverkning) i GLES under de senaste tio åren. Blå visar nettot år 2002 och gul visar nettot år 2012
Illustrerat exempel på Naturkultur Bestånd måste bytas mot trädgrupp om skogens värden skall tas tillvara
1 Illustrerat exempel på Naturkultur Bestånd måste bytas mot trädgrupp om skogens värden skall tas tillvara Mats Hagner 2008-03-14 Figur 1. En vanlig slutavverkningsskog i mellersta Sverige. Dissimilarity
Naturkultur Information till försöksvärdar Mats Hagner
Naturkultur Information till försöksvärdar Mats Hagner 2009-04-26 UBICON Rapport 3, 2009 ISSN 1654-4455 -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Lönsamt skogsbruk. Mats Hagner
1 Lönsamt skogsbruk Mats Hagner 2016-10-05 En nöjd skogsägare som sitter på stubben efter den tall som gav en mycket stor inkomst. Han lämnar dominanten, nr 1, därför att den ger god ränta på sitt eget
Ekonomisk effekt av täthet, konkurrens och ojämnhet i trädstorlek
Ekonomisk effekt av täthet, konkurrens och ojämnhet i trädstorlek Mats Hagner 2014-06-28 UBICON Rapport 1, 2014 ISSN 1654-4455 -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Vindskador blir små och betydelselösa vid kontinuitetsskogsbruk
1 Vindskador blir små och betydelselösa vid kontinuitetsskogsbruk Mats Hagner Modifierad 2007-06-04 UBICON Rapport 7.1, 2007 ISSN 1654-4455 -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Figur. Diameter och höjdtillväxt under de första fem åren efter gallringen hos befriade plantor och träd ökade med ökande storlek hos träden.
1 Figur. Diameter och höjdtillväxt under de första fem åren efter gallringen hos befriade plantor och träd ökade med ökande storlek hos träden. Sambanden var statistiskt signifikanta (Hagner och Molin
Det idealiska systemet för virkesodling
Det idealiska systemet för virkesodling Mats Hagner 2009-02-15 UBICON Rapport 2, 2009 ISSN 1654-4455 -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Referat av sammanträffande med Lutz Fähser. Mats Hagner 2008-08-22
Referat av sammanträffande med Lutz Fähser Mats Hagner 2008-08-22 Slutsats Vårt nuvarande svenska system är inoptimalt med avseende på uthållighet, biodiversitet samt monetär avkastning till skogsägaren.
Ekonomisk effekt av hänsyn till tallars sågtimmerkvalitet Mats Hagner
1 Ekonomisk effekt av hänsyn till tallars sågtimmerkvalitet Mats Hagner 2014-07-14 UBICON Rapport 2, 2014 ISSN 1654-4455 -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Skogsstyrelsens form av hyggesfritt är detsamma som att skumma grädden och lämna blåmjölken till skogsägaren Mats Hagner
1 Skogsstyrelsens form av hyggesfritt är detsamma som att skumma grädden och lämna blåmjölken till skogsägaren Mats Hagner 2016-12-02 UBICON Rapport 10 2016 ISSN 1654-4455 -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Skillnad i avkastning vid Kalhyggesbruk och Naturkultur Mats Hagner
1 2 3 4 Skillnad i avkastning vid Kalhyggesbruk och Naturkultur Mats Hagner 21-12-9 4 4 3 3 2 2 Kronor 1 Kronor 1 1 2 3 4-1 Drivn. netto Återväxt planterat Nuvärde hygge Total Kalhyggesbruk -1 Drivn. Återväxt
Tillväxtreaktion och ekonomi efter gallring enligt principen Naturkultur Mats Hagner 2007-08-07
Tillväxtreaktion och ekonomi efter gallring enligt principen Naturkultur Mats Hagner -8- Bild. En tall med diameter cm. Runt om tallen höggs det kalt 9 och den var då 8 cm grov. Som tur var blev bottenstocken
Naturkultur. Befriande gallring, kombinerad med berikande plantering. Mats Hagner 2002-10-16. Bilder presenterade vid föredrag
Naturkultur Befriande gallring, kombinerad med berikande plantering Mats Hagner 2002-10-16 Bilder presenterade vid föredrag ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Mats Hagner professor emeritus Skogsgenetik Skogsskötsel Skogsekonomi Sverige, Canada, OstAsien, Sydamerika
Mats Hagner professor emeritus Skogsgenetik Skogsskötsel Skogsekonomi Sverige, Canada, OstAsien, Sydamerika 1200 1200 1000 Tall 1+32 1000 Tall 1+32 Kronor per m3fub gagnvirke 800 600 400 200 Plantering
Fredrik Klang, produktionschef, Sveaskog
1 Fredrik Klang, produktionschef, Sveaskog 2018-11-14 Basen för den svenska skogsnäringen är att det svenska skogsbruket kan drivas med god ekonomi. Den är i sin tur till mycket stor del beroende av värdet
Det långsiktiga nettot vid kalhyggesbruk jämfört med Naturkultur.
1 Det långsiktiga nettot vid kalhyggesbruk jämfört med Naturkultur. Mats Hagner 2005-11-06 UBICON Rapport 7, 2005 ISSN 1654-4455 -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Presskonferens i Stadsliden, Umeå
Presskonferens i Stadsliden, Umeå -- Mats Hagner H F 8 8 88 9 9 9 9 98 8 8 88 9 9 9 9 98 Två lika gamla tallar med mycket olika tillväxt. Den till vänster har vuxit upp i frihet med årsringar på - mm,
Det idealiska systemet för virkesodling
Det idealiska systemet för virkesodling Mats Hagner 2009-02-15 UBICON Rapport 2, 2009 ISSN 1654-4455 -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Varför kalhugga när skogen är full av omogna träd 2013-08-10
sring mm Varför kalhugga när skogen är full av omogna träd 3-8- Mats Hagner 3.5 Gran mitt i Gles Diam 4 cm 3.5.5.5 94 96 98 UBICON Rapport 4, 3 ISSN 654-4455 -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Hyggesfritt är bäst. Mats Hagner, professor emeritus, SLU. 2009-03-21
Debatt VK Text till bilagt foto 690 kb. Hyggesfritt 30 år efter senaste gallringen hos Rune Holmström i Arjeplog. En underbar skog för alla. Nu stundar en ny skörd av högklassigt grovt timmer. Notera de
Mats Hagner 2015-03-11 Epost kl 14:33
Mats Hagner 2015-03-11 Epost kl 14:33 Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht Kopia till miljöminister Åsa Romson Kopia till minister för högre utbildning Helene Hellmark Knutsson Det är en glädje för mig att
Teknik för ringmärkning av träd Mats Hagner Preliminärt manus
Teknik för ringmärkning av träd Mats Hagner Preliminärt manus 2010-11-10 UBICON Rapport 4, 2010 ISSN 1654-4455 -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Skogsstyrelsens information om Hyggesfritt, Scandic kl 18 den 27 maj 2013. Mats Hagner 2013-05-28
1 Skogsstyrelsens information om Hyggesfritt, Scandic kl 18 den 27 maj 2013. Mats Hagner 2013-05-28 Myndigheten hade annonserat på sin hemsida och önskat alla välkomna. Man bjöd på gratis fika. Under en
Kontinuerligt skogsbruk på Storön
Kontinuerligt skogsbruk på Storön Mats Hagner 2008-01-28 UBICON Rapport 1, 2008 ISSN 1654-4455 -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Lönsammare skogsbruk utan slutavverkningar
Lönsammare skogsbruk utan slutavverkningar Kalkylen avser att besvara: Hur får man högsta nuvärde med kontinuerligt skogsbruk? Hur högt är detta nuvärde i relation till vad man får vid skogsbruk med slutavverkningar?
Lönsam naturvård Skörda mogna träd. Befria gamla småträd. Plantera i luckor.
Lönsam naturvård Skörda mogna träd. Befria gamla småträd. Plantera i luckor. Mats Hagner 2009-09-23 1992 2009 Foto 1. Bilden till vänster är en rekonstruktion av hur trädgruppen kan ha sett ut 17 år innan
Röjning. Stark skiktning gav högst nuvärde. Mats Hagner 2007-05-29. Bild 1. Yta 1. Liten skiktning (LS), jämt krontak.
1 Röjning Stark skiktning gav högst nuvärde Mats Hagner 2007-05-29 Bild 1. Yta 1. Liten skiktning (LS), jämt krontak. Bild 2. Yta 2. Stark skiktning (SS), ojämnt krontak. UBICON Rapport 14, 2005 ISSN 1654-4455
Berikande plantering i försök med Naturkultur Överlevnad och tillväxt, med och utan markberedning.
Berikande plantering i försök med Naturkultur Överlevnad och tillväxt, med och utan markberedning. Mats Hagner 28-9-6 Grönrisplanterad 8 8 Överlevnad % 6 4 2 Relativ plantlängd % 6 4 2 UBICON Rapport 7,
Denna lärobok uppdateras och förväntas färdig under 2015 Senaste korrigeringen, fram till Kap 2, är utförd 2015-09-16
Denna lärobok uppdateras och förväntas färdig under 2015 Senaste korrigeringen, fram till Kap 2, är utförd 2015-09-16 SKOGLIGA INNOVATIONER OCH NYHETER *Frihetstalet ger besked om trädets framtida värde
Medveten mörkläggning av vetenskapliga landvinningar Höstexkursionen 2013 Mats Hagner
Medveten mörkläggning av vetenskapliga landvinningar Höstexkursionen 2013 Mats Hagner 2013-09-19 Värdet per kubikmeter hos träd i skogen beräknat med datormodellen Tree. Köparens ersättning när virket
Investeringskalkyler, föryngring
Investeringskalkyler, föryngring En investeringskalkyl görs för att beräkna lönsamheten av en investering i t.ex. en maskin eller en åtgärd. Föryngringskostnaden betraktas ofta som en investering som ger
Nationalekonomiska konsekvenser av ett byte till ett alternativt skogsbruk kallat Naturkultur Mats Hagner 2004-12-07, reviderad 2013-12-10
Nationalekonomiska konsekvenser av ett byte till ett alternativt skogsbruk kallat Naturkultur Mats Hagner 2004-12-07, reviderad 2013-12-10 UBICON Rapport 14, 2004 ISSN 1654-4455 -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Allmän information om Lübeckmodellen Close To Nature Forestry
Allmän information om Lübeckmodellen Close To Nature Forestry Lübeckmodellen är ett naturnära skogsbrukskoncept för ekonomisk, ekologisk och socialt hållbar virkesproduktion. I praktiken innebär detta
Stockholm
Stockholm 2013.10.13 Exkursion Sollentuna Häradsallmänningen Jägmästare Thies Eggers från Skogssällskapet och ansvarig förvaltare visade oss runt på Häradsallmänningen. I förvaltningen ingår hela cykeln
Hög volymproduktion uppnås om bladytan är stor och virkesförrådet litet
Hög volymproduktion uppnås om bladytan är stor och virkesförrådet litet Sune Linder Jan-Erik Hällgren Mats Hagner 2011-03-28 Finns det tätt med plantor och träd skapar de tillsammans en maximal bladyta,
Kunskap och teknik som effektiviserar dina gallringar. Gallring
Kunskap och teknik som effektiviserar dina gallringar. Gallring Gallring är en mycket viktig åtgärd i din skog. Genom att ta ut svaga och skadade träd och koncentrera tillväxten till de mest kvalitativa
Reviderad
Reviderad 2017-06-08 2 SKOGLIGA INNOVATIONER OCH NYHETER *Frihetstalet ger besked om trädets framtida värde som sågtimmer. *Disco beskriver skogens grad av naturlighet. *Naturkultur (NK) är ett skogsbrukssätt
Kontinuitetsskogsbruk är lönsamt och miljövänligt Anpassa skogspolitiken
1 Kontinuitetsskogsbruk är lönsamt och miljövänligt Anpassa skogspolitiken Ett praktiskt fall visar på för- och nackdelar med Naturkultur Mats Hagner 2006-02-20 UBICON Rapport 24, 2005 ISSN 1654-4455 -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------
MILJÖFÖRBUNDET JORDENS VÄNNERS SKOGSPROJEKT KONTINUITETSSKOGSBRUK I PRAKTIKEN BILDER
MILJÖFÖRBUNDET JORDENS VÄNNERS SKOGSPROJEKT KONTINUITETSSKOGSBRUK I PRAKTIKEN BILDER Ödenäs kyrkby: skiktad heterogen skog. Rekommenderad att brukas med k-skogsbruk (kontinuitetsskogsbruk), kalhyggesfritt
Vinsten med kontinuerligt skogsbruk
1 Vinsten med kontinuerligt skogsbruk Mats Hagner 2018-06-20 Kassaflödet i skogsbruket blev 477 kr för Kalhyggesbruk och 1385 kr för Naturkultur. Lönsamheten vid Naturkultur är alltså 2.9 gånger så stor
Denna lärobok uppdateras kontinuerligt. Senast
Denna lärobok uppdateras kontinuerligt. Senast 2016-08-05 SKOGLIGA INNOVATIONER OCH NYHETER *Frihetstalet ger besked om trädets framtida värde som sågtimmer. *Disco beskriver skogens grad av naturlighet.
Hyggesfritt på Storön är en fördel för markägaren, industrin, klimatet, renskötseln och för ortsborna
Hyggesfritt på Storön är en fördel för markägaren, industrin, klimatet, renskötseln och för ortsborna Mats Hagner 2009-01-25 UBICON Rapport 1, 2009 ISSN 1654-4455 -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal
Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Förvaltningsavtal både tryggt, enkelt och utvecklande En överenskommelse som säkerställer att din skog sköts på bästa sätt, både ekonomiskt och miljömässigt.
Detta är jag, Harald.
Detta är jag, Harald. Född 1938. Skogsarbetare. Studier, gymnasium, lärarhögskola, biologi 20p, skogsproduktion 10 p. 1972 Mellanstadielärare i 30 år. Fritidspolitiker. Bisysslor. Naturfotograf - frilanser.
http://www.diva-portal.org This is the published version of a chapter published in Ett brott i skogen?. Citation for the original published chapter:
http://www.diva-portal.org This is the published version of a chapter published in Ett brott i skogen?. Citation for the original published chapter: Fagerberg, N. (2012) Industrin eller skogsägarna - vems
SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10
SCA Skog Contortatall Umeå 2015-02-10 Kort historik 50-talet (40-60 m 3 sk/ha) Avveckling av skräpskogar Björkavverkningar 60-talet Inriktning mot gles äldre skog Öka tillväxten med gödsling 70-talet Lite
Åtgärden som gör din skog mer värd. Ungskogsröjning
Åtgärden som gör din skog mer värd. Ungskogsröjning Röjning för en värdefull skog Vid röjning bestämmer du hur din skog ska se ut i framtiden. Du kan styra utvecklingen så att kvalitativa stammar gynnas
Det idealiska systemet för virkesodling
Det idealiska systemet för virkesodling Mats Hagner 2009-02-15 UBICON Rapport 2, 2009 ISSN 1654-4455 -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Fullt beskogade kala hyggen omgivna av tät skog med vitala träd av god virkeskvalitet.
Skrivelse överlämnad till kammarrätten i Sundsvall i samband med muntlig förhandling. Harald Holmberg 2009-03-11 Fullt beskogade kala hyggen omgivna av tät skog med vitala träd av god virkeskvalitet. Jag
Gallring är viktigt för god skogsutveckling
Gallring är viktigt för god skogsutveckling En väl utförd gallring förbättrar virkeskvaliteten ger hög och jämn diametertillväxt överför tillväxten till de bästa träden => högre värdetillväxt minskar risken
Kontinuitetsskogsbruk
Kontinuitetsskogsbruk Nils Fagerberg Skogsfestivalen 2012 Ulvsåkra www.kontinuitetsskogsbruk.se Nils Fagerberg Jägmästare 1998 Ekologisk ekonom, 2005 Magister i hållbar utveckling, 2005 Egen företagare,
Maskinell markberedning av skogsmark är inte längre nödvändig
Miljöminister Andreas Carlgren Kopia till Skogsstyrelsens ledning, Sveaskogs Styrelsen, Professor Anders Lindroth Lundsuniversitet, Samernas Riksförbund, Sametinget, Riksantikvarien. Media. Maskinell markberedning
Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare
Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare Vid affärsformen virkesmätning med skördare mäts och registreras stammens m 3 fub-volym i skördarens dator redan vid avverkningen ute i
Storskogsbrukets sektorsansvar
Storskogsbrukets sektorsansvar Åke Granqvist Bergvik Skog Örebro 2011 03 29 Vad är Bergvik Skog? Bildades 2004, säte i Falun Marker från Stora Enso resp Korsnäs 1,9 Mha produktiv (2,3 Mha tot) 50 milj
Ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekter på vårt skogsbruk. Hur påverkar skogsbruket vår ekonomi? Vår miljö? Vår vardag, vår bygd, vår framtid?
Ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekter på vårt skogsbruk. Hur påverkar skogsbruket vår ekonomi? Vår miljö? Vår vardag, vår bygd, vår framtid? Vilken roll spelar dessa frågor? I vilken ordning uppmärksammas
Contortan i SCAs skogsbruk
Contortan i SCAs skogsbruk Varför? Hur? - Resultat? Umeå 13/2 2009 Per Persson 2009-02-18 Varför nya trädslag? Få svenska alternativ Bättre bör finnas? jfr jordbruket! Önskvärda egenskaper God härdighet
Kontinuerligt Skogsbruk
Kontinuerligt Skogsbruk Föredrag för Skogsägarna i Botsmark Torsdagen den 8 Mars 2012 Peter Lohmander Professor i skoglig företagsekonomi med inriktning mot ekonomisk optimering SLU, Fakulteten för Skogsvetenskap,
Biologin och skogsbruksmetoderna i kalhyggesfritt skogsbruk
Biologin och skogsbruksmetoderna i kalhyggesfritt skogsbruk Sauli Valkonen, Timo Saksa, Ville Hallikainen, Riikka Piispanen & Juha Siitonen Skogsforskningsinstitutet Metoder i kalhyggesfritt skogsbruk
Struktur, produktion och ekonomi i en tallskog som sedan lång tid behandlats med kvalitetsinriktad höggallring i Arjeplog.
1 Struktur, produktion och ekonomi i en tallskog som sedan lång tid behandlats med kvalitetsinriktad höggallring i Arjeplog. av Mats Hagner Omarbetad tredje upplaga 2006-04-02 UBICON Rapport 12 år 2003
Future Forests: Forskning, Fakta, Fantasi
Future Forests: Forskning, Fakta, Fantasi Urban Nilsson Sydsvensk skogsvetenskap Alnarp Future forests Biodiversitet Idéer, värderingar och intressen Mark och vatten Samverkan och konflikt I framtidens
Skogens möjligheter och utmaningar med ett förändrat klimat
Skogens möjligheter och utmaningar med ett förändrat klimat Lars Sängstuvall 120509 Bergviks markinnehav i centrala Sverige Drygt 8% av Sveriges totala produktiva skogsmark Avverkning > 6 miljoner m3fub
1
1 2 3 4 5 Det är irrationellt att använda 10 kurvan i samband med kontinuerligt skogsbruk! Av Peter Lohmander 120224 Enkel undersökning av samband mellan virkesförråd och löpande tillväxt Peter Lohmander
TÅNGERDA GÅRD DOKUMENTATION AV FÖRSTA OCH ANDRA GENERATIONENS HYBRIDASP
TÅNGERDA GÅRD DOKUMENTATION AV FÖRSTA OCH ANDRA GENERATIONENS HYBRIDASP TÅNGERDA GÅRD FAKTA OM GÅRDENS HYBRIDASP 1964 1964 Planterade Berth Järnland bl.a hypridasp på åkermark. Detta efter ett initiativ
MILJÖVÄNLIGT SKOGSBRUK ÄR LÖNSAMT! - Detaljregler måste därför revideras. Optimalt kontinuerligt skogsbruk:
MILJÖVÄNLIGT SKOGSBRUK ÄR LÖNSAMT! - Detaljregler måste därför revideras SAMMANFATTNING: Det är ofta mer lönsamt, även ur ett rent skogsproduktions- perspektiv, att använda kontinuerligt skogsbruk än kalhyggesskogsbruk.
En naturlig partner för trygga skogsaffärer.
En naturlig partner för trygga skogsaffärer. Vi bygger hus och broar av din skog. Värdet stannar i bygden. Det är många som är intresserade av din skog i dag, samtliga erbjuder rådgivning, högsta kvalité
ARBETSRAPPORT. Uppföljning och effektivisering av naturhänsyn hänsynsytor vid slutavverkning ONOMIAV V ETT FORSKNINGSPROJEKT
ARBETSRAPPORT FRÅN SKOGFORSK NR 545 2003 Så här kan ett hygge med hänsynsytor se ut. Kantzoner är sparade mot myr och vattendrag. Skog har lämnats uppe på den produktiva hällmarken. Fristående trädgrupper
Kvalitet från planta till planka
beståndsavveckling skördetid Kvalitet från planta till planka en serie med tankar för ditt skogsbruk från AB Karl Hedin 1 AB Karl Hedin är en familjeägd sågverks-, emballage- och handelskoncern med verksamhet
PM angående 10-årsdagen av stormen Gudrun och hur erfarenheterna av stormen har påverkat skogsbruket
Datum 2014-12-15 1(5) Skogsenheten Jonas Bergqvist jonas.bergqvist@skogsstyrelsen.se Tfn 036-35 93 25 PM angående 10-årsdagen av stormen Gudrun och hur erfarenheterna av stormen har påverkat skogsbruket
Skötselplan Brunn 2:1
Skötselplan Brunn 2:1 M:\Uppdrag\Brunn\Skötselplan Brunn.docx Skogsstyrelsen 2016-02-10 2(5) Skötselplan för Brunn 2:1, Värmdö kommun Denna skötselplan innehåller förslag på åtgärder inom de delar som
Skogsstyrelsens arbete efter stormen Gudrun och Per - Seminarium i Ås 2010-02-09 Tema barkborrar
Skogsstyrelsens arbete efter stormen Gudrun och Per - Seminarium i Ås 2010-02-09 Tema barkborrar Stormar 2005 Stormen Gudrun ca 75 milj. m3sk 2007 Stormen Per ca 16 milj. m3sk 2008 Stormar ca 3 milj. m3sk
Minister Sven-Erik Bucht
1 Minister Sven-Erik Bucht 2017-07-13 I bilaga 1 finns ett brev till Fredrik von Arnold, som just nu utreder skogsvårdslagen. Brevet sändes aldrig därför att jag då kände det meningslöst. von Arnold hade
VILTVÄNLIGT SKOGSBRUK
VILTVÄNLIGT SKOGSBRUK Skogsvård som gynnar hönsfåglar Viltvänligt skogsbruk är enkelt att bedriva och metoderna lämpar sig för skötsel av vanlig ekonomiskog. I skogsvårdsarbetet kan man ta viltet i beaktande
Bekämpning av skador från granbarkborrar
Bekämpning av skador från granbarkborrar Finns det döda granar eller stormfällda träd i din skog? Skogscentralen 2014 { 2 } Gå till skogen kontrollera framför allt gamla grandungar! Upptäcker du stående
Jag sände ett meddelande till föreningens medlemmar idag. Det stod så här: Skogsstyrelsen har rått honom att kalavverka, markbereda och plantera.
Mats Hagner 2010-05-10 Monika Stridsman, Generaldirektör Skogsstyrelsen Monika. Med anledning av att Du deltar som föredragshållare vid mötet om ny skogsvårdslag den 19 maj i Stockholm, ber jag Dig vänligen
Insektsskyddade plantor satta i ostörd skogsmark överlevde och växte bra om de planterades direkt efter avverkning
Insektsskyddade plantor satta i ostörd skogsmark överlevde och växte bra om de planterades direkt efter avverkning Mats Hagner 2010-05-26 Grönrisplanterad 100 100 Överlevnad % 80 60 40 20 Relativ plantlängd
Remisssvar, enligt förfrågan märk med diarienummer: N Ecoforestryfoundation
Remisssvar, enligt förfrågan märk med diarienummer: N2015-2214-Ecoforestryfoundation Svar på underlagsrapport 1, 2, 3 & 4. Underlagsrapporterna behandlar en lika komplex, som omfattanden och viktig fråga.
Skogen Tiden. På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt
Skogen Tiden På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt mål idag är att bruka skogen så att det naturliga kretsloppet störs så lite som möjligt. Ta del av skogens
Betalplan med ränta - så fungerar det
Se både skogen och pengarna växa Betalplan med ränta - så fungerar det Bättre avkastning ger nya möjligheter i din skog I skogsbruksplaner finns ofta skogsbestånd som inte har någon åtgärd alls. När du
Skogliga åtgärder vintern 2011/2012
INFORMATION 1 [9] Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och kommer att
Gödsling gör att din skog växer bättre
Skogsgödsling Skogsgödsling är ett mycket effektivt sätt att öka skogens tillväxt. Produktionen ökar och blir mer lönsam, dessutom binder skogen koldioxid när den växer vilket ger positiva miljö- och klimateffekter.
Skogsstyrelsen för frågor som rör skog
Skogsstyrelsen för frågor som rör skog Skogsstyrelsen är Sveriges skogliga myndighet. Vår uppgift är att bidra till ett hållbart skogsbruk med god miljöhänsyn. mer information finns på www.skogsstyrelsen.se
Skogliga åtgärder vintern 2011/2012
INFORMATION 1 [10] 2011-12-02 Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och
Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog?
Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog? Skogscentralen och Skogsforskningsinstitutet 2014 { 2 } Gå ut i skogen och kontrollera framför allt dina gamla granbestånd!
Produktionshöjande åtgärder
Produktionshöjande åtgärder Vad finns i verktygslådan? Undvika skador Föryngring Trädslagsval Förädlat material Konventionell gödsling Dikning/dikesrensning Röjning Gallring Slutavverkningstidpunkt Årlig
Förslag/uppslag till examensarbeten
Datum 2016-02-02 1(9) Förslag/uppslag till examensarbeten Förslagen utvecklas vid behov i samråd med det distrikt där examensarbetet kommer att utföras. Gudrunhyggen och vilt Den goda fodertillgången som
PLUS Förvaltning. gör det enkelt att vara skogsägare. www.scaskog.com
PLUS Förvaltning gör det enkelt att vara skogsägare www.scaskog.com SCAs tjänst PLUS Förvaltning gör det enkelt att vara skogsägare. Utifrån dina mål hjälper SCA till med både planering och skötsel av
Hyggesfritt Skogsbruk.
Referat av kurs 15-17 september 2014 i Siljansfors försökspark, SLU. Hyggesfritt Skogsbruk. Mats Hagner Sammanfattning Forskarna från SLU som fungerade som lärare: Christer Karlsson (CK), Lars Lundqvist