För att förstå lymfsystemet är det nödvändigt att förstå vad som händer i cirkulationssystemet på vävnadsnivå.

Relevanta dokument
Lymfsystemet. Lymfsystemets viktigaste uppgifter är att

LYMFSYSTEMETS ANATOMI OCH FUNKTION

6.5 Så försvarar sig din kropp

& Manuell Lymfdränage

Har du någonsin stannat för att tänka på vad som händer under halsbandet?

Lymfsystemet håller vårt blodtryck i balans och är kroppens viktigaste skydd mot infektioner Jennie Jansson

6.3 Andningen fixar syre till cellerna

Lungorna tar upp syre från luften. Luftvägar och lungor / Luftvägarna

Luftvägarnas och lungornas viktigaste uppgifter är att

Kortfattad fysiologi

Matspjälkningen. 2. Svalget & Matstrupen Vägarna för luft och föda korsas Sväljreflex, struplocket 25 cm rör, peristaltiska rörelser

Biologiprov den 18 dec

Kondition, hjärta & blodomlopp Hannah Svensson

Din kropp består av miljarder celler! Alla celler ser inte ut på samma sätt

Lymfsystemet - Funktion och behandlingar. Bertil Brogeland - Massageterapeut, Lymfflödesmassör, Andningsterapeut

Blodet Blodet har många viktiga funktioner i kroppen, bland annat att

75102 Anatomiset. Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen.

Im. Blodet går runt i kroppen. Från hjärtat ut ikroppen. Från hjärtat till lungorna. på sidorna av din hals kan du känna din puls.

Människokroppen HUR SER DEN UT EGENTLIGEN? OCH HUR FUNGERAR DEN??

KROPPEN Kunskapskrav:

Människokroppen BLODET AV KARL HALLERUP

Den allra första cellen bakteriecellen prokaryot cell

Dissektion av lamm hjärtslag

Arbetsområden att kunna: Matspjälkning Andningsapparaten Allergi Astma Hjärta och blod

Kroppen. Cirkulation. Skelett. Muskler. Nervsystem Hormonsystem

Blod och blodomloppet

Lymfoida organ och immunsystemet. Innehåll. Leukocyter 11/14/2014. Människan: biologi och hälsa SJSE11. Ospecifika immunförsvaret

Immunsystemet. Kursmål. Innehåll 4/25/2016. Människan: biologi och hälsa SJSF11

BIOLOGI. Vår fantastiska kropp

Svensk förening för lymfologi INFORMATION TILL DIG SOM HAR LYMFÖDEM

Till dig som vill veta mer om. Lymfödem

FÖDA, MATSPJÄLKNING, TRANSPORT OCH FÖRSVAR

Vi kommer att börja med människokroppen, men först lite om vad biologi kan vara!

3. Varför är det oftast inte bra att äta alltför mycket snabba kolhydrater, till exempel läsk och godis?

Pedagogisk planering Elev år 5

Fysiologi & träningslära. Örkelljunga Orienteringsgymnsaium

Människans fysiologi. Andning och cirkulation

Matspjälkning. Vatten, vitaminer, mineraler och olika spårämnen tas också upp genom tarmväggarna och transporteras vidare till kroppens alla celler

Hjärta och blodomlopp

ta upp syre från inandningsluften för vidare transport till kroppens celler avge koldioxid från vävnaderna med utandningsluften.

Anteckningar på Människokroppen

Anatomi-Fysiologi. Fundamentals of Anatomy and Physiology (8. uppl.), kap. 4: Dick Delbro. Vt-11

Kroppen del 2 Stencilhäfte

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011

Kroppens Försvar mot sjukdomar

Områden om människokroppen. Celler

Rörelseövningar efter bröstoperation

Kim Kindvall 12 oktober Kroppen BIOLOGIUPPSATS

MATSPJÄLKNINGEN: 1. Mun 2. Struplocket 3. Matstrupen 4. Magsäcken 5. Levern 6. Tunntarmen 7. Tjocktarmen 8. Ändtarmen

Terminsplanering i Biologi för 8P4 HT 2012

IFK NORRKÖPING UNGDOM KOST OCH PRESTATION

Fysiologi - Cirkulationen

Funktion. Skelettet skyddar dessutom hjärnan och våra inre organ. Det fungerar också som ett förråd av mineraler, framför allt kalcium och fosfat

Frågor till Kroppen del 2

MÄNNISKOKROPPEN. Biologi - V46- V3

Caroline Zakrisson [Kurs] [Datum]

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering.

Sammanfattning skelettet och muskler

Människans Resurser i ett nötskal. Företagets hälsokoncept för dagens moderna människa.

Introduktion till människokroppens funktion

Blodet och lymfoida organ

Navigationsguide till Den fantastiska människokroppen

Autoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom.

LÄRARHANDLEDNING ORGANEN

Hydrocephalus och shunt

Månadens naturvetare Februari 2018

Kemiska ämnen som vi behöver

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig omtentamen 17 december 2011

Luktsinnet. Inuti näsan långt bak i näshålans tak hittar vi luktorganet med cirka olika sorters luktceller.

Människokroppen - en översikt

Musklernas uppbyggnad

Comet Norden AB. Viktig säkerhetsinformation INTRODUKTION

Vad händer i min arm? Kan jag leva som förut? Information från fysioterapeuten till Dig som opererat bort lymfkörtlar i armhålan.

Spånga IS Fotboll Kost och Hälsa

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet

Människans Resurser HÄLSOKONCEPT. för moderna människor

Näringsämnena och matspjälkning

Detta händer mjölken från kon till dess vi kan köpa den i paket i affären.

TORISEL. (temsirolimus) PATIENTINSTRUKTIONER. Frågor och svar om vård av njurcancer och mantelcellslymfom med TORISEL

Skellet & muskler. Arbete av: Emilia, Halla och Nina.

Anonymitetskod / - - Telefon Anna Kari Bromander, , Del A 11, del B 10, del C 10 samt del D 7 uppgifter.

FACIT ORGANEN. Titta på ditt öga i spegeln. Vad händer med pupillen när du tänder lampan? Hur kommer det sig att det blir så?

Det långa djupa, medvetna yogiska andetaget, är grunden i IMY Medicinsk Yoga.

Myologi (läran om muskler) 3 typer av muskler:

Venös insufficiens 2010

LÄRARHANDLEDNING ANPASSNINGAR. Välkomna till utställningen Djuret människan

Anatomi och Fysiologi

Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem?

Energi. Aerob process och anaerob process Syreupptagning. Fysiologi fysiska kvaliteter 7 x 45 min. Fysiologi hur din kropp fungerar

Cirkulation. Hjärtat Artärer, vener, kapillärer Lymfsystemet. Varför har vi hjärt-kärlsystem?

VATTNET ÅKER RUNT. Vattnet åker runt, runt, runt. Text och musik: Richard Kristiansson

"Biologi - blodet, andningen och maten"

Behandling med MabCampath. En informationsbroschyr för patienter och anhöriga

Institutionen för medicinsk cellbiologi Biomedicin åk 1 Enheten för anatomi TENTAMEN I ANATOMI

TENTAMEN. Tisdagen den 7 Oktober 2008, Kl Östra paviljongen, Sal 7. Markera alla sidor med samma kod som finns på framsidan

Bulletinen. Leendet som har kostat kronor. Ylva är stamcellstransplanterad. för reumatiska systemsjukdomar. nr 3/2014

LPP Biologi. Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. Hur skall vi visa att vi når målen?

Cirkulationssystemet. Bi2 Fysiologi

6.7 Musklerna ger dig rörelseförmåga

Transkript:

Lymfsystemet

Lymfsystemet Ett cirkulationssystem som är så komplicerat som blodets behöver stöd. I människokroppen kommer det stödet från lymfsystemet som kan betraktas som en dottercirkulation till blodcirkulationen. Lymfsystemet består dels av lymfatiska organ som bildar speciella celler som deltar i försvaret mot infektioner, dels av ett nätverk lymfkärl som transporterar en vätska som kallas lymfa. Lymfan består av överskottsvätska som finns mellan cellerna och innehåller också vita blodkroppar och proteiner. Under ett dygn bildas 2 4 liter lymfa. Lymfsystemet når hela kroppen utom hjärnan. Till de lymfatiska organen räknas 1. lymfkörtlar, så kallade lymfknutor 2. mjälten 3. brässen 4. övrig lymfatisk vävnad, till exempel halsmandlar eller tonsiller som de också kallas. Vad är lymfsystemet? För att förstå lymfsystemet är det nödvändigt att förstå vad som händer i cirkulationssystemet på vävnadsnivå. Blod flyter till och från vävnader som levererar näringsämnen och tar bort avfall. Själva blodet lämnar aldrig kapillärerna. Endast blodets passagerare (syre, näring, vatten) lämnar kapillärerna och de bärs av en typ av blodplasma som vi kallar vävnad eller mellanvätska (interstitialvätska). Denna vätska cirkulerar genom vävnaderna, levererar mat, syre och vatten till cellerna samt samlar koldioxid och annat avfall. När vätskan behöver återvända till kapillärerna, kan inte allt det passera genom kapillärväggarna eftersom trycket inuti kapillärerna är för högt. Vätskan som är kvar plockas upp av en annan uppsättning kapillärer, som kallas lymfatiska kapillärer. De har större porer i sina väggar än blodkapillärer och trycket inuti dem är lägre. Överskottet av vävnadsvätska, ämnen med stora molekyler, fragment av skadade celler samt främmande ämnen, såsom mikroorganismer avlägsnas i de lymfatiska kapillärerna. Vätskan (lymfan) filtreras av lymfkörtlarna och samlas sedan upp i lymfkanalerna innan de kommer in i höger och vänstra nyckelbensvener (venae subclavia) och återvänder till blodet.

Lymfsystemets viktigaste uppgifter är att bekämpa infektioner avlägsna gamla, skadade eller främmande celler, till exempel gamla röda blodkroppar eller tumörceller transportera lymfan från vävnadsvätskan till blodet transportera fett från tunntarmen till blodet i form av små fettdroppar, som sedan sugs upp av lymfkärlen. Vad är sambandet mellan blod och lymfa? Lymfsystemet tar bort överskott av vätska från vävnader och tar med stora partiklar som inte kan passera genom de mindre porerna i blodkapillärerna. Lymfkörtlarna och mjälten filtrerar lymfan (namnet på vätskan i lymfsystemet) samt tar med de slaggprodukter de innehåller. Lymfkörtlarna och mjälten producerar också antikroppar och lymfocyter som följer med lymfan för transport till blodet.

Hur rör sig lymfan? Flera faktorer hjälper lymfan att cirkulera i kroppen Skelettmusklernas sammandragningar får kärlen att kollapsa. Ventiler gör att lymfan riktas mot överkroppen Ett litet mottryck från vävnadsvätskorna. Förflyttning av lymfan mot bröstkorgen under inandning. Sug. Negativt tryck hjälper till att dra lymfan uppåt i lymfkanalerna, där lymfan samlas innan den återvinns. Dessa kanaler tömmer sig i nyckelbensvenerna (venae subclavia) som, för att de är nära hjärtat, har ett negativt tryck. Det blir ett tryck på kanaler och lymfkärl. Blockeringar eller hinder av lymfflödet resulterar i ödem, svullnad av vävnader på grund av uppsamling av överskottsvätska. Vad är lymfkapillärer? De minsta lymfkärlen kallas lymfkapillärer. De börjar ute i vävnaderna mellan cellerna utan att ha kontakt med något annat kärl. Strukturen är fina, genomsläppliga rör med en s k död ände, dvs. röret är stängt i ena änden. Ett enda lager av endotelceller. De förekommer i alla mellanrum mellan vävnader, utom i centrala nervsystemet. För bort överflödig vävnadsvätska. Vad är lymfkärl? De små lymfkärlen (kapillärerna) går ihop med andra små lymfkärl och bildar allt större kärl. De större lymfkärlen går i riktning mot bröstkorgen och passerar på sin väg genom flera lymfkörtlar. Vid passagen tillförs lymfvätskan lymfocyter och plasmaceller, samtidigt som bakterier och andra skadliga partiklar oskadliggörs.

I brösthålan samlas alla lymfkärl i två uppsamlingskärl som tömmer lymfan i vinkeln mellan nyckelbensvenen och den inre halsvenen på båda sidorna. Lymfan går alltså tillbaka till blodet. Därmed förs också de vita blodkropparna i lymfan till blodet för att bekämpa infektioner. Lymfkärl är uppbyggda på ungefär samma sätt som vener, men de har tunnare väggar för att lymfan lätt ska kunna sugas upp från den omgivande vätskan i vävnaderna. Precis som vener har de större lymfkärlen klaffar för att lymfan bara ska kunna transporteras i en riktning. Muskelsammandragningar i armarna och benen pumpar lymfan framåt mot den plats i bröstkorgen där lymfan töms i blodet. 1. De minsta lymfkärlen kallas lymfkapillärer. 2. Det mycket lilla utrymmet som finns mellan kroppens celler är fyllt med vävnadsvätska som pressats ut i början av blodomloppets kapillärer.

Strukturen är dubbelskiktade membran med kärl som är knöliga. Kärl i tre lager: Ytterlager av fibrös vävnad Mellanlager av muskulär- och elastisk vävnad Innelager av endotelceller Lymfkärlen samlar lymfa från de lymfatiska kapillärerna och transporterar det i riktning mot hjärtat. Många lymfkärl löper i den subkutana vävnaden (underhudsfettet) och alla lymfkärl passerar genom en eller flera lymfkörtlar Vad är Lymfkörtlar? Alla små och medelstora kärl mynnar ut i i lymfkörtlar, som är strategiskt placerade i hela kroppen. S.k. afferenta kärl transporterar lymfa till körtlarna och de kärl som transporterar den filtrerade lymfan tillbaka till systemet kallas efferenta. Lymfkörtlar eller lymfknutor, som de mer riktigt kallas, är små bönformade knölar. De ligger ofta samlade i grupper till exempel i armhålorna, nacken, käkvinklarna, ljumskarna, bakom bröstbenet och längs de stora blodkärlen i bukhålan. Körtlarna kan även finnas en och en utspridda i kroppen. Lymfkörtlarna är en till tio millimeter stora och består av så kallad lymfatisk vävnad. De omges av en bindvävskapsel. Det finns 500 1 000 lymfkörtlar i kroppen.

Kroppens lymfkörtlar är: Spottkörteln - Submandibularis Djupa och ytliga halskörtlar Cervicales Främre öronkörtlarna Auriculares anterior Bakre öronkörtlarna Auriculares posterior Armhålans körtlar Axillares Armveckets körtlar Supratrochlearis Ljumskkörtlar Inguniales Knäveckens körtlar Popliteal Det finns även körtlar i på andra ställen i kroppen t.ex mage och rygg. Varje körtel är uppbyggd av lymfatisk vävnad, omgiven av en hårdare, vit fibrös vävnad. Utanpå detta ligger en fibrös vävnad som kallas Trabeculae (betyder liten stråle på latin). Lymfkörtlar varierar i storlek Lymfkörtlarnas funktion Filtrera lymfan, ta bort och förstöra skadliga mikroorganismer, tumörceller, skadade eller döda vävnadsceller, stora proteinmolekyler och giftiga ämnen. Detta filtersystem förhindrar att giftiga material når blodomloppet och orsakar sepsis (immunförsvaret går överstyr). Om detta inträffar kan det leda till att körteln svullnar. I allvarliga fall kan detta leda till att cellen bryts ner och böld på körteln Producera nya lymfocyter och antikroppar som är nödvändiga för lymfan Lymfvävnadsceller i körtlarna kan aktiveras för att bilda antikroppar mot en viss infektion. De kan sedan fortsätta att bilda antikroppar i flera år eller till och med en hel livstid. Mjälten är kroppens största lymfatiska organ och ligger högt upp i bukhålan på vänster sida alldeles under mellangärdet. Den skyddas av de nedersta revbenen. Mjälten är formad som en böna och är ungefär tolv centimeter lång. Den innehåller, precis som lymfkörtlarna, lymfatisk vävnad med lymfocyter, plasmaceller och celler med förmåga att äta upp

invaderande celler. Mjälten omges av en skyddande kapsel av bindväv. Förutom den lymfatiska vävnaden innehåller mjälten också blodfyllda hålrum. Både blodkärl och lymfkärl passerar in i och ut ur mjälten. Mjälten har som uppgift att delta i kroppens försvar mot infektioner bryta ned gamla eller skadade röda blodkroppar fungera som ett blodlager bilda blodkroppar under fosterstadiet. Infektionsförsvaret i mjälten går till på ungefär samma sätt som i lymfkörtlarna. Bakterier och andra främmande partiklar förstörs av den lymfatiska vävnaden. Brässen Brässen eller thymus ligger bakom bröstbenet intill hjärtat. Brässen är störst hos små barn, men ganska obetydlig hos en vuxen. Den består också av lymfatisk vävnad omgiven av en bindvävskapsel. I brässen mognar lymfocyter som kallas T-lymfocyter. När de så småningom når blodet deltar de i immunförsvaret. När T-lymfocyter kommer i kontakt med främmande mikroorganismer omvandlas lymfocyterna till så kallade mördarceller som kan förgöra inkräktarna.

Övrig lymfatisk vävnad Förutom i lymfkörtlarna, mjälten och brässen finns även lymfatisk vävnad på andra ställen i kroppen. I svalget finns lymfatisk vävnad i form av halsmandlarna, svalg- och tungtonsillerna. De bildar tillsammans en ring som skyddar ingångarna till luftvägarna och matsmältningskanalen. Även i tarmarnas väggar och i det så kallade tarmkäxet finns lymfatisk vävnad. Tarmkäxet är bukhinneveck som innehåller kärl och nerver och som fäster tarmen vid bakre bukväggen. Samarbete med andra system i kroppen Blodcirkulationen. Lymfcirkulationen transporterar överskott av avfall och gifter, som blodcirkulationen inte klarar av, bort från cellerna och vävnaderna. Samarbetar också nära blodcirkulationen för att stärka kroppens immunförsvar. Matsmältningen. Lymfkärl i tunntarmen hjälper till att absorbera fett vid matsmältningen. Fettet transporteras sedan runt kroppen i cirkulationssystemet och ut till cellerna för att användas som energi. Musklerna. Mjölksyra som bildas när musklerna arbetat riktigt hår, vid spänning och allmän utmattning i muskelsystemet, dräneras bort av lymfsystemet