Nyköping 2014-11-18 Från: Nyköpings Hembygdsförening Till: Projekt Årummet Box 216 Nyköpings kommun 611 25 Nyköping 611 32 Nyköping Remiss från Nyköpings hembygdsförening: Synpunkter på Nyköpings Å-promenad/Årum Vi nyköpingsbor är stolta över vår Å-promenad. Den är både vacker och historiskt intressant. Många betraktar den som vår slingrande stadspark. Vi i hembygdsföreningens styrelse anser, trots att vi tycker att den är väldigt fin, att det finns stora möjligheter att göra den ännu finare. Därför genomförde vi i hembygdsföreningens regi tre vandringar längs Å-promenaden under perioden maj till september 2014. Syftet var, förutom att få en trevlig promenad, att ta fram förbättringsförslag utgående från de iakttagelser som vi gjort under promenaderna. Vi har med glädje noterat att Nyköpings kommun med stöd av Sörmlands museum tagit fram ett utvecklingsprogram med syfte att förbättra Årummet mellan Oppeby- Harg och hamnbron. I Utvecklingsprogram för Årummet har man delat upp Årummet i två huvuddelar, dels Utvecklingsområden i det centrala Årummet och dels Utvecklingsområden i det norra Årummet. Våra vandringar längs Å-promenaden har sträckt sin mellan Forsbron och kraftverksbron vid Harg vilket utgör huvuddelen av Utvecklingsområden i det norra Årummet. I detta dokument har vi delat in våra synpunkter och förslag i två kategorier, dels de mera övergripande och de som vi bedömt som viktigast och dels de detaljerade som är direkt relaterade till våra vandringar. De övergripande och viktigaste synpunkterna och förslagen omfattar hela Årummet medan de detaljerade endast omfattar området mellan Forsbron och kraftverksbron vid Harg. 1. Mera övergripande och viktiga förslag Nyköping är en av landets äldsta städer och när staden grundades är oklart. Arkeologiska fynd har visat att här har funnits bosättningar redan under järnåldern. Läget vid ån har, förutom ur skönhetssynpunkt, haft stor betydelse för stadens utveckling. Under det senaste århundradet har tre stora utgrävningar 1
genomförts i Nyköping (1924, 1960 och 2010), men det är bara begränsade ytor som dokumenterats ordentligt. Det som hittills framkommit ska enligt vår mening exponeras på den plats där utgrävningarna gjordes. Vi föreslår att: - det anläggs en park i anslutning till Nyköpingsån vid åkroken där utgrävningarna från 2010 visas - utgrävningarna som gjordes vid Stora Torget 1960, då stadshuset byggdes exponeras på Stora Torget - utgrävningarna som gjordes i Stallbacken vid Slottsgatan 1970 exponeras vid åpromenaden Vi föreslår att Kulturhuset Slottsvakten (gamla konsthallen) involveras i kulturen längs ån och blir ett stadsmuseum som speglar stadens historia. Vi föreslår att Kvarnbron, Folkungabron och Fiskbron blir belysta. Bron vid Perioden är avstängd. Vi antar att reparationen är tänkt att göras i samband med ombyggnaden av Periodenhuset till bostäder, men det verkar kunna ta lång tid. Avstängningen har skapat mycket irritation. Reparationen måste därför frikopplas från husombyggnaden och genomföras snarast. Vi noterade också att promenaden i framtiden skall gå på utsidan av Periodenhuset längs forsen vilket skulle göra denna del av promenaden mycket attraktiv. Om man läser prospektet kan man få uppfattningen att detta verkar lite osäkert. Det är mycket viktigt att Projekt Årummet/Kommunen bevakar att detta genomförs och alltså inte bantas bort. Promenadvägen mellan Perioden och Fors på östra sidan skall i framtiden gå under järnvägsbron och nedanför koloniområdet och fram till den nybyggda delen nedanför St Annehus. Vi anser att kommunen skall förbereda koloniområdet på detta. Det kan ta tid. Det är ju faktiskt så att om man läser i gällande plan för koloniområdet (Pnr 77-13) så står det citat: Koloniträdgårdsområdet utformas med hänsyn till en framtida strandpromenad, vilket innebär att marken närmast ån redovisas som parkmark. På gällande plankarta finns också parkmarken markerad och en gångväg inritad. Att iordningställa denna sträcka skulle vara ett fint lyft för hela Å-promenaden. I utvecklingsprogrammet för Årummet föreslår man att kolonilotterna skall få ersättningsmark vilket är bra. En gångväg längs ån kan dock anläggas så att den endast kommer att ta marginellt med mark från lotterna. Skötseln av ädellövskogsområdet vid Stenbro och speciellt den park som prosten Grandelius anlade där i början på 1800-talet är mycket eftersatt. Se flera mera detaljerade synpunkter nedan. 2
I området vid hängbron (nära E4-bron), utkämpades en viktig del av ett stort slag mellan hertig Karl och kung Erik XIV i augusti 1568, 10 000 man totalt anses ha deltagit. Kungens trupper försökte bygga en stenbro över förträngningen av ån, Stenbroskvalet kallat, just där hängbron finns, men förhindrades av hertigens trupper genom beskjutning över ån med stor manspillan som följd. En mera detaljerad skylt om detta tyckte vi var viktigt. Striderna runt Nyköping 1568 fick stor betydelse för den svenska historien. Rent allmänt föreslår vi att skyltningen historien längs ån skall kompletteras speciellt avseende den norra delen av Årummet 2. Detaljerade synpunkter och förslag På skyltning/vägvisning Den övre delen av promenaden, mellan Harg och E4-bron, är dåligt integrerad med resten. Det behövs vägvisning vid Harg, både på östra och västra sidan. Jämför med den fina vägvisning som satts upp i Hålletområdet. Den lilla stigen som går längs åkanten på västra sidan från gång- och cykelbron ovanför Perioden och bort till hängbron borde kanske skyltas, dock med en varning att stigen är svårframkomlig. När man går där känner man sig förflyttad långt bakåt i tiden. På framkomlighet och underhåll På ett antal ställen där promenaden viker av från en asfaltsbelagd yta till grusgång har asfaltskanten blivit relativt hög vilket är besvärligt för rullstolar. Den gamla grusade gångvägen ner mot Periodenbron på västra sidan är svårframkomlig för rullstolar. Det vägräcke som finns längs den gamla grusade gångvägen på västra sidan ner mot Periodenbron är gammalt och mycket tidstypiskt. Det är i stort behov av underhåll, vissa delar av rörräcket saknas och andra delar är böjda. Från Periodenbron går en stig på västra sidan upp till gång- och cykelbron ovanför. Denna borde göras mera framkomlig, dvs rensas från träd och grenar som ligger över den. Vid Harg, efter passage av Disponentvillan nedströms, går stigen ut på ett fält. Egentligen skall stigen gå nedanför fältet men har nu flyttat upp på fältet pga hög växtlighet och grenar som hänger ner. Resultatet blir två dåliga stigar. Borde åtgärdas. 3
Efter fältet (se ovan) går stigen in i ett skogsområde. Här blir stigen bred och tydlig. Lite svårframkomlig dock, kuperad, mycket rötter och stenar. Det är nog lite svårt att förbättra denna del, dock tyckte vi att en del av de stora stenarna kunde röjas bort. Mitt inne i ädellövskogsreservatet vid Stenbro finns en rastplats med informationstavla, sittplats av stockar och en mycket rostig gungställning. Skylten var informativ om naturen i reservatet. Sittplatsen på stockarna var inte vårdad utan i stort sett oanvändbar. Från rastplatsen (se ovan) går en knappt skönjbar stig upp på en park som prosten Grandelius iordningställt (se historia nedan). Till den går stigar med kallmurade trappor upp från flera olika håll. Underhållet är dock obefintligt, trappstegen ligger snett och stigarna är inte röjda. Runt utkiksplatsen var det igenväxt så det syntes nästan inget av omgivningarna. Hela ädellövskogsreservatet ger ett dystert intryck av förfall. Här borde en större insats göras för att åtminstone delvis återställa området. Mellan Gustav Adolfsgruvan och Fåfängan finns en parkbänk som hamnat inne bland buskarna. Den borde friläggas. På historia längs ån (Observera att våra vandringar gjordes innan vimpelskyltarna togs ned) På västra sidan, uppströms Fors, går en bro ut till ett par öar. Strax efter denna går en stentrappa ner till ån och en brygga går ut över ån. Det är Hospitalets gamla kallbadshus. Borde snyggas till. Kanske också beskrivas. Vimpelskylten vid fältet bortanför Folkungavallen var helt tom. Den skall innehålla information om sjukhuset. Vi tycker ett den också skall innehålla information om den trädallé som landshövding Skjöldebrand såg till att bli planterade av kvinnor i början på 1800-talet. Alla tre vimpelskyltarna vid Perioden var nerkladdade. Vi tycker att vimpelskylten som beskriver St Annehus skall flyttas till nya gångvägen, där man kan se St Annehus. Skylten står nu vid Forsbron, där man inte längre kan se St Annehus. Hela området mellan Mariebergs gård och hängbron, är i stor utsträckning täckt med ovanligt stort hasselbuskbestånd och annan lövskog vilket gör det väldigt fint att promenera i. I en del av området som kallades Stenbro hästhage ligger Nyköpingsbornas gamla kommunala badplats. Den användes flitigt under 1950 4
och 60-talet. Här hålls gräsytan öppen på ett föredömligt sätt. Det är dock svårt att se/veta att det varit en populär badplats, varför vi tycker att en skylt vore på sin plats. Strax efter hängbron nedanför Stenbroskvalet, på västra sidan, buktar ån. I denna bukt benämnd Paradiset, troligen efter att Baptistkyrkan förr använt platsen för sina dop. Nyköpingsbor boende på Väster badade också här. På gång- och cykelvägen från Oppeby strax innan Fåfängan ligger Gustav Adolfsgruvan, som är väl utmärkt och beskriven. Dock finns det ytterligare en mängd mer eller mindre igenfyllda gruvhål i närheten. Den största gruvan i området låg ner mot ån ungefär mitt för Gustav Adolfsgruvan. Denna plats borde röjas och beskrivas bättre. (På initiativ från Hembygdsföreningen kommer området att snitslas upp så att kommunen kan röja bort buskarna. En hel del arbete återstår dock innan området kan bli presentabelt.) Vi saknade en Historia längs ån -skylt vid kraftverket i Harg. Det är möjligt att den finns där någonstans, men vi hittade inte den. Den gamla disponentvillan i Harg inklusive området runt denna tycker vi är värt en historisk beskrivning. Skylten i naturreservatet vid Stenbro är informativ om naturen i reservatet dock väldigt lite om övriga sevärdheter såsom de omfattande byggnationer som prosten Nils Grandelius gjorde. Grandelius var präst på Stenbro 1780 1834. Områdets historia borde berättas 5