trädgårdsgrödor Gunnar Torstensson Enheten för Biogeofysik och vattenvård

Relevanta dokument
Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014

Utlakning efter spridning av

Kväve-efterverkan i höstvete efter höstraps. Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara

2016, Arbetslösa samt arbetslösa i program i GR i åldrarna år

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014

Utlakning av kväve och fosfor efter spridning av fastgödsel i oktober respektive november på sandjord

Växtnäringsläckage i olika odlingssystem

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2013

Utlakningsförsöken i Mellby

UTLAKNINGSPROBLEMATIK I MAJS

Kväve-fosfortrender från observationsfälten

Metoder för minskat fosforläckage och ökat växtnäringsutnyttjande vid användning av flytgödsel

Växtnäringsförluster från åkermark 2015/2016

SLU, Institutionen för markvetenskap, avd. för vattenvårdslära ISSN , ISRN SLU-VV-EKOHYD--95--SE

4,3 6,4 9,5 11,9 13,3 12,8 9,2 8,9 4,8 5,8 8,3 5,2 7,5 10,0 12,4 15,0 14,9 9,8 9,1 5,2 7,5 8,1 4,6 6,6 9,9 11,8 13,4 13,4 9,3 8,1 4,8 6,3 8,4 7,1 9,2

Växtnäringsförluster från åkermark 2012/2013

R E S U L T A T 2010 M BC M128. NPK behov i oljelin

Stallgödseldag i Nässjö 11 nov 2008

Läsvecka Mål för veckan Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag 31 aug 1 sep 2 sep 3 sep 4 sep 5 sep 6 sep

Växtnäringsförluster från åkermark 2013/2014

Växtnäringsförluster från åkermark 2014/2015

En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre.

Ökning av kväveupptaget även i nollrutorna

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014

R E S U L T A T 2007 OS3-189 R H122. Fosforstege i vårraps

Nyhetsbrev nr Projekt Våtmarker i odlingslandskapet

Vad tål marken? Hur påverkas mark och gröda av tunga maskiner? Johan Arvidsson, SLU

R E S U L T A T 2006 OS3-185 L G001. N-gödsling till höstraps

Variation av infiltration och fosforförluster i två typområden på jordbruksmark engångsundersökning (dnr Mm)

Pilotprojektet Greppa Fosforn Årsredovisning för det agrohydrologiska året 2011/2012

Ytavrinning - mekanismer och motåtgärder

REGLERING AV GRUNDVATTENNIVÅN I FÄLT - UNDERBEVATTNING OCH REGLERAD DRÄNERING

Industrihampa som biogassubstrat och fastbränsle

Nationell forskning om kolinlagring i mark. Thomas Kätterer Sveriges Lantbruksuniversitet

Utlakning efter olika spridningstidpunkter av flytgödsel till vall. Sofia Delin, Gunnar Torstensson och Helena Aronsson

Gödsling, stallgödsel och organiska restprodukter

Kömiljard - utveckling under 2012 samt statsbidrag per landsting

EN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016

Växtnäringsförluster från åkermark 2010/2011

Författare Kynkäänniemi P., Kyllmar K. Utgivningsår 2007

Tillskottsbevattning till höstvete

Pressmeddelande från SKOP om Hushållens förväntningar om bostadsmarknaden 16 mars kommentar av SKOP:s Örjan Hultåker

LÄCKAGE AV FOSFOR OCH KVÄVE MED I VÄXTFÖLJDER MED OCH UTAN STALLGÖDSEL OCH EFTER ÖVERGÅNG TILL FLYTGÖDSELSPRIDNING PÅ HÖSTEN

Milsbosjöarna. Milsboåns arvinningsområde

Fosfor och kväveinteraktioner samt mulluppbyggnad i svenska långliggande försök

Pilotprojektet Greppa Fosforn Årsredovisning för det agrohydrologiska året 2012/2013

Dränerningsvatten på observationsfält Arbetsmaterial : (För bilagor - se undersökningstyp Grundvatten på observationsfält )

Kväveutnyttjande i potatis- och grönsaksodling

Fortsatt varierande kväveupptag

Grundvatten på Observationsfält Version 1:

måndag tisdag onsdag torsdag fredag lördag söndag den 26 dec den 27 den 28 den 29 den 30 den 31 den 1 jan 17

Låg mineralisering men fortsatt upptag i fält

EN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016

Sista mätningen för den här säsongen

Uppstr Maglehem ARV Julebodaån. Biflöde vid Myrestad Verkaån. Uppströms Brösarps ARV Verkaån. Biflöde från Eljaröds ARV Verkaån

Mellbyförsöken. Innehåll E D F A

EN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016

Odlingsåtgärder och växtnäringsförluster vid trädesbruk

Fältprotokoll Datum, jordprovtagning:

R E S U L T A T 2007 OS R H147. Mikronäring till vårraps

Odlingsåtgärder g för minskat näringsläckage g på kort och lång sikt resultat från fältförsök

Grundvatten på Observationsfält Version 1:3:

Pilotprojektet Greppa Fosforn

Syfte med försöken. Försöksplan M Försöksplatser

Jordbruksmarken som kolkälla eller kolsänka vad är potentialen för ökad kolinlagring? Thomas Kätterer Sveriges Lantbruksuniversitet

Budgetberäkningar (Ringsjön), ämnestransporter och arealspecifik förlust 2015

Kväveupptaget går långsamt i kylan

Kväveupptag i nollrutor, Uppland/Västmanland, vecka 18

Utnyttja restkvävet i marken

Temperatur ( C) C Österlenåar - temperatur 20,0 17,0 14,0 11,0 8,0 5,0 2,0

Kväveutlakning i frilandsodling av sallat på sandig mojord med reducerade N- börvärdesnivåer

Mellbyförsöken

Avkastning Premiepension Bas sedan starten

Turism 2015: Christina Lindström, biträdande statistiker Tel Ålands officiella statistik - Beskrivning av statistiken

Kunskapsläget kring ytavrinning och skyddszoner - växtskyddsmedel

Temperatur ( C) Österlenåar - temperatur 22,0 C 20,0 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 25, 2014

Växtnäringsförluster från åkermark 2017/2018

Avrinning och växtnäringsförluster från åkermark, agrohydrologiska året 2009/2010

Dräneringsvatten på observationsfält 1 Version 1:

Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs. Johanna Tell

Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen

A B C D Kvarstående sökande i etableringsuppdraget vid månadens slut Period Samtliga Kvinnor Män dec jan feb

Introduktionskurs i Greppa Näringen

FÄLTKORT 2003 OS3-926A E D010

Avkastning Premiepension Bas sedan starten

Inkvarteringsstatistik för hotell

Samverkan kring barn och unga med psykisk ohälsa. Statistikbilaga. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret

Bild text. Höst över Valstadsbäckens avrinningsområde. Foto Christina Marmolin

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel

Reglerbar dränering. Ingrid Wesström. Swedish University of Agricultural Sciences

Flaggbladstadiet är passerat och det är dags ta beslut om kompletteringsgödsling

Pilotprojektet Greppa Fosforn

Institutionen för mark och miljö

Mull och kol och liv i marken. FramtidsOdling

Institutionen för miljöanalys Nyköpingsån Spånga Latitud/longitud: , RAK X/Y: Län/kommun: 04 80, avrinningsområde: 3589 km2

Jordfel från år 1963 [eg 1955]

Tävlingskalender, trav och galopp 2016 ( ) datum

Metoder för att förhindra kväve- och fosforbelastningen på vattenmiljön och projektet SamZon

Transkript:

Kväveläckage från frilandsodling av trädgårdsgrödor Gunnar Torstensson Institutionen för Mark och miljö, SLU Enheten för Biogeofysik och vattenvård Utlakning av kväve från fältmässig frilandsodling av sallat Kortfattad resultatredovisning från ett observationsfält på Bjärehalvön (Öllöv), perioden 23-25. 25. Gunnar Torstensson, Avd. för vattenvårdslära, SLU Håkan Sandin, JBV, Alnarp (Numera SLU) Finansierat av SLF, SLU och Sydgrönt (Ekohydrologi nr 95, avd. för vattenvårdslära, SLU) Hässleholm, 29 Gunnar Torstensson, 26 Observationsfältet Skiss över dikningen på fältet Avrinningen mäts från en yta på ca,85 ha Ca 1 m Fältgräns N Gräns för avrinningsområde Ca 1 m Mätstation Ca 3 m Ca 125 m Bild: Gunnar Torstensson, juni 24 Gunnar Torstensson, 26 1

Flödesmätning: V-format överfall. En deplacementkropp hänger i en lastcell (våg). Vattenprovtagning: Flödesproportionellt samlingsprov över 14 dagar. Vikten på hängkroppen ändras när vattennivån stiger eller sjunker omkring den, vilket registreras av en logger (dator). Gunnar Torstensson, 26 Gunnar Torstensson, 26 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Jordens sammansättning och egenskaper Grus >2, mm Grovsand,6-2, Mellansand,2-,6 Matjord 3-6 cm 6-9 cm Mo,2-,2 Mjäla,2-,2 Ler <,2 mm Mullhalten är ca 3% i matjorden Matjorden beräknas kunna hålla ca 16 mm rel. lättillgängligt vatten Skiktet 3-6 cm kan hålla knappt 1 mm Gunnar Torstensson, 26 Kultur Odling 23-2525 (Årsmedeltal) Skörd (ton/ha) N-skörd (kg/ha) N-gödsling (kg/ha) 1: Planterad sallat 23 59 146 2: Sådd babyleaf* 1 33 117 Summa 33 92 264 *Första året var en provodling, skördades bara 1 gång. Normalt skördades den 2-3 gånger. Gunnar Torstensson, 26 2

8 7 6 Månadsavrinning (Jun 3 Maj 6) 12 1 Kvävehalter i dräneringsvattnet Juni 23 Maj 26 (mg N/liter) Nitrat-N Total-N 5 8 mm 4 3 2 1 mg/l 6 4 2 jun-3 aug-3 okt-3 dec-3 feb-4 apr-4 jun-4 aug-4 okt-4 dec-4 feb-5 apr-5 jun-5 aug-5 okt-5 dec-5 feb-6 apr-6 jun-3 aug-3 okt-3 dec-3 feb-4 apr-4 jun-4 aug-4 okt-4 dec-4 feb-5 apr-5 jun-5 aug-5 okt-5 dec-5 feb-6 apr-6 jun-6 Gunnar Torstensson, 26 Gunnar Torstensson, 26 Kväveutlakning (Jun-3 Maj-6) (Total-N, kg/ha och månad) 5 45 4 Årsvis utlakning 23/4 128 kg 35 24/5 115 kg 3 25/6 42 kg 25 2 15 1 5 jun-3 aug-3 okt-3 dec-3 feb-4 apr-4 jun-4 aug-4 okt-4 dec-4 feb-5 apr-5 jun-5 aug-5 okt-5 dec-5 feb-6 apr-6 Utlakningsmätningarna fortsatte på vår egen bekostnad fram till Feb-Mar 29 (utan detaljerad registrering av odlingsåtgärder mm). Från november 27 analyserades även fosfor i dräneringsvattnet. Gunnar Torstensson, 26 Gunnar Torstensson, 29 3

8 7 6 5 4 3 2 1 Månadsavrinning (Jun 3 Feb 9) 4 mm jun-3 sep-3 dec-3 mar-4 jun-4 sep-4 dec-4 mar-5 jun-5 sep-5 dec-5 mar-6 jun-6 sep-6 dec-6 mar-7 jun-7 sep-7 dec-7 mar-8 jun-8 sep-8 dec-8 Gunnar Torstensson, 29 14 12 1 8 6 4 2 Kvävehalter i dräneringsvattnet Juni 23 Mars 29 (mg N/liter) Nitrat-N Total-N mg/l jun-3 sep-3 dec-3 mar-4 jun-4 sep-4 dec-4 mar-5 jun-5 sep-5 dec-5 mar-6 jun-6 sep-6 dec-6 mar-7 jun-7 sep-7 dec-7 mar-8 jun-8 sep-8 dec-8 mar-9 5 45 4 35 3 25 2 15 1 5 Kväveutlakning (Jun-3 Feb-9) (Total Total-N, kg/ha och månad) Årsvis utlakning 23/4 128 kg 24/5 115 kg 25/6 42 kg 26/7 4 kg 27/8 41 kg 28/9 (Feb 9) 39 kg Gunnar Torstensson, 29 jun-3 sep-3 dec-3 mar-4 jun-4 sep-4 dec-4 mar-5 jun-5 sep-5 dec-5 mar-6 jun-6 sep-6 dec-6 mar-7 jun-7 sep-7 dec-7 mar-8 jun-8 sep-8 dec-8 Gunnar Torstensson, 29.25 2.2.15.1.5. Fosforhalter i dräneringsvattnet Nov 27 Mar 29 (mg P/liter) P-utlakning ca.2 kg/ha Total-P PO4-P nov-7 dec-7 jan-8 feb-8 mar-8 apr-8 maj-8 jun-8 jul-8 aug-8 sep-8 okt-8 nov-8 dec-8 jan-9 feb-9 mar-9 Gunnar Torstensson, 29

Balansräkning för kväve vid sallatsodling Exemplet är baserade på medeltal från den ovan presenterade treåriga observationsstudien (23-25). (Ekohydrologi nr 95) (http://www-mv.slu.se/vv/publ/) p Exemplets förutsättningar (1) Odlingen helt skött av lantbrukaren. Plantering/sådd, gödsling g och skörd skedde i 3-6 omgångar per kultur. Två kulturer per år, planterad sallat, följd av sådd babyleaf. Fånggröda (havre) 2 år av 3. Odling på bädd (4-5 rader per bädd av planterad sallat). Grundgödsling med NPK vid plantering/ sådd, fördelad över hela bäddytan. Gunnar Torstensson, 27 Gunnar Torstensson, 27 Exemplets förutsättningar (2) Jordprovtagning -25 cm 3 veckor efter plantering. Snabbanalys med Nitracheck (mäter nitrat-n). Tillämpat börvärde i båda kulturerna: 16 kg N/ha. Jordprov (min-n) vår och sen höst (-9 cm). N i bortförd skörd skattad till ca 4% av totala innehållet. Fånggröda provtagen sen höst. Uppmätt N-utlakning via dräneringssystemet. Kväve (kg/ha) 45 4 35 3 25 2 15 1 5 Balansräkning för kväve vid sallatsodling Odlingssäsongen (April Oktober) Mineralisering 75 kg Gödsling 264 kg Min-N vår N-tillgång Utlakning 45 kg Övriga förlust. 24 kg Fånggröda 5 kg Skörderester 13 kg Skördat 92 kg Min-N sen höst 56 kg N-förbrukning Gunnar Torstensson, 27 Gunnar Torstensson, 27 5

Kväve (kg/ha) 25 2 15 1 5 Balansräkning för kväve vid sallatsodling Vinterperioden (November till Mars) N-tillgång Utlakning 5 kg Min-N nästa vår N-förbrukning Kväve (kg/ha) 45 4 35 3 25 2 15 1 5 Balansräkning för kväve vid sallatsodling Summerat för hela odlingsåret (vår-vår) Mineralisering 52 kg Min-N sen höst 56 kg Mineralisering 127 kg Gödsling 264 kg Min-N vår 1 N-tillgång Övriga förlust. 24 kg Utlakning 95 kg Fånggröda 5 kg Skörderester 13 kg Skördat 92 kg Min-N vår 2 N-förbrukning Gunnar Torstensson, 27 Gunnar Torstensson, 27 6