Tidig och sen växtreglering

Relevanta dokument
Konsten att tillväxtreglera

NYHET. Större verktygslåda inom växtreglering för en starkare och friskare gröda

Faktor/kategori Låg, 1 poäng Normal, 2 poäng Hög, 3 poäng Poäng

ODLINGSVÄGLEDNING WOOTAN

Tillväxtreglering i stråsäd

Tillväxtreglering i stråsäd

Fokusera på lönsamhet i din spannmålsodling. Bredverkande Effektiv från stråbas till ax, även effekt mot Fusarium Ger merskörd och kvalitet

Vetemästaren. Tolkning av resultat Ingemar Gruvaeus, YARA

Vetemästaren. Lantmannens första tävling som har gått ut på att högsta avkastning vinner. Ingen hänsyn taget till utläggen

oljeväxtstrategi Marknadens effektivaste produkter mot ogräs i höst - och vårraps Solutions for the Growing World

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Tillskottsbevattning till höstvete

OLJEVÄXTSTRATEGI. Marknadens effektivaste produkter mot ogräs i höst - och vårraps. Solutions for the Growing World

När ogräset skyddar sig mot bekämpningsmedel

Belkar. Ny effektiv örtogräsherbicid för användning i höstraps på hösten. NYHET

Delrapport 2012 för projekt Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete.

Tillskottsbevattning till vete Kan man öka skörden med enstaka bevattningstillfällen?

KVÄVEGÖDSLING TILL HÖSTVETE

Tillskottsbevattning till vete Kan man öka skörden med enstaka bevattningstillfällen?

Odling av maltkorn fyra faktorers inverkan på avkastning och kvalité Av Lars Wiik 1) och Nils Yngveson 2) 1)

Bakgrund. Två försök. Hypoteser. Näringsvärde och utveckling i olika sorter av rajsvingel och timotej

Sensommarsådda grönfoderblandningar för höstskörd. Ingela Löfquist

Oväntat högt kväveupptag

- skörden blir bara bättre!

6 kg. Medax Max. Tillväxtreglerare

Kväveoptimering till höstvete Tre år med L3-2290

Tillskottsbevattning till vete Kan man öka skörden med enstaka bevattningstillfällen?

R8-74B PM För sådd, skötsel och skörd av långtidsförsök med monokultur

Bilaga 4. Ogräsinventering, gårdsvis

Lämpl antal grobara kärnor/m 2

Korn, tidiga sorter. Sorter

Sortjämförelse av olika utsädesmängder i

Driftsekonomisk analys, ett instrument för framtida beslut

Fortsatt varmt och torrt ger snabb utveckling men lägre upptag

KVÄVEBEHOV TILL HÖSTVETE MED OLIKA MARKFÖRUTSÄTTNINGAR

Bakgrund. Resurseffektiv vårsädesodling i plöjningsfria odlingssystem. David Kästel Mats Engquist. Gårdarna. Förutsättningar

Fortsatt varmt väder ger snabb utveckling men lågt kväveupptag

Veckorapport - Linköping vecka 22

VÅRUTSÄDE SWEDISH AGRO

Fosforeffekter i Maltkornsmästaren och försök. Ingemar Gruvaeus, Yara,

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn

REGIONAL JORDBRUKSFORSKNING för Norra Sverige c/o LRF, Sandviksgatan 53, Luleå Tel: , Fax:

Mjöldagg är vanligt förekommande...

L SWED/12M 250 EC

Stråsädesväxtföljder med gröngödslingsträda/mellangröda

Inspirationskurs IPM. Linköping

Kvävepass med Gunsorna

Svalt väder och lågt upptag senaste veckan

Låg mineralisering men fortsatt upptag i fält

SPECIMEN. Tillväxtreglerare. Starkare strå med mindre. För användning i stråsäd och frögräs enligt bruksanvisningen.

R E S U L T A T 2009 M LB L126

SPECIMEN TRIMAXX. Tillväxtreglerare. Motverkar liggsäd genom snabbt upptag. För användning i stråsäd och frögräs enligt bruksanvisningen.

Sorter. Havre. Johan Roland, SLU Lanna försöksstation

VÄXTNÄRING. Kvävestrategi i höstvete. Växtnäring

Möjligheter och problem anpassning av grödor och odlingssystem

POM. Programmet för odlad mångfald

Innehåll. Strategiska och taktiska beslut 4. Vår/sommar 7. Höst 9. Efter skörd 11

Växtplatsanpassad odling Precisionsodling i praktiken på Bjertorp

Sista mätningen för den här säsongen

Fusarium - ett rådgivarperspektiv Brunnby den 18 januari 2012 Lars Johansson Jordbruksverkets växtskyddscentral Skara

Utnyttja restkvävet i marken

Renkavle och åkerven Hur bekämpar vi och stoppar spridningen?

Lågt kväveupptag senaste veckan

Trimaxx TILLVÄXTREGLERING. Starkare strå med mindre Gröda Gräsfrö, havre, korn, råg, rågvete, vete ANETRISE3LT/01/A S4813A/02

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Ökning av kväveupptaget även i nollrutorna

Varmt väder och högt upptag senaste veckan

Fusarium: Övervakningsprojekt 2012: Hur går vi vidare? Thomas Börjesson

Korn, tidiga sorter. Sorter

Årets kvävemätningar har startat

Effektiv och resurssmart fosforgödsling vad visar försöksresultaten. Ingemar Gruvaeus, Yara. P-seminarium

Specialmaskiner i ekologisk odling ogräsharv, radhacka, vegetationsskärare. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

L Flerfaktiorella försök i maltkorn Av Nils Yngveson 1 Lars Wiik 2 1

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Odlingsåtgärder för minskad risk med DON i havre. Ann-Charlotte Wallenhammar Hushållningssällskapet HS Konsult AB Örebro

BROADWAY vinner över gräset

Jordbearbetning till våroljeväxter Johan Arvidsson, SLU

Växtplatsanpassad kvävegödsling till höstvete

R E S U L T A T 2007 OS R H147. Mikronäring till vårraps

ÅR ODLINGS- Konventionell PLATS: PLAN: FÖRSÖKS- ADB SYSTEM: utan kreatur NUMMER: NUMMER:

Svårtydda mätresultat och dags att fundera på komplettering

R E S U L T A T 2015 LS M T004

Arbetssätt. Mekanisk ogräsbekämpning i växande gröda med ogräsharv och radhacka. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Bibliografiska uppgifter för Näringsvärde och utveckling i olika sorter av rajsvingel och timotej

Vallfröblandningar för balanserat förhållande mellan klöver och gräs vid ekologisk odling på lerjord. Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland

N-tester. Nya Yara N-Tester. Greppa näringen

Fortsatt varmt väder ger snabb utveckling men lågt kväveupptag

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete vid olika markförutsättningar, M Växtnäring

Inventering av cystnematoder i Västergötland

Så ökar du din förtjänst i matpotatisen! Prova den nya generationens betningsmedel, den ger dina potatisar ett tydligt försprång.

Försök med radhackningsteknik och radavstånd. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

TIPS FÖR ODLING AV OLIKA TYPER AV VETE

Kvävebehov till höstvete, olika markförutsättningar

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Kvävestrategi i höstvete

Danska erfarenheter av tillväxtreglering och svampbekämpning i gräsfrö. Barthold Feidenhans l Landscentret, Planteproduktion Afdeling specialviden

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 21, 2014

DuPont. Talius lansering Talius. Fungicid. Unless indicated, trademarks with, or are trademarks of DuPont or affiliates DuPont.

Kvävestrategi i höstvete

Korn, tidiga sorter. Sorter

Transkript:

Tidig och sen växtreglering Praktisk vägledning Medlem i Svenskt Växtskydd. Medlem i Svenskt Växtskydd. Använd växtskyddsmedel med försiktighet. Läs alltid etikett och produktinformation före användning. Observera alla varningsfraser och symboler. TM

Vad är liggsäd? Häftiga regn och hårda vindar kan orsaka liggsäd i spannmålsodlingar. Stora, täta ax på långa strån ställer höga krav på stråstyrka och rothållfasthet. Under hårda väderlag kan påfrestningarna bli så höga att strået knäcks eller att roten ger vika. Som tur är finns många åtgärder att vidta som effektivt förebygger risken för att drabbas av liggsäd. Här ger vi exempel på hur åtgärder kan kombineras för bästa effekt. Liggsäd Liggsäd kan orsaka att en fin skörd går förlorad och kan därav bli en kostsam historia: Reducerat vattenupptag Reducerat näringsupptag Sämre renhet Sämre halmkvalitet Förstörda och skadade kärnor Axgroning Komplicerad skörd och torkning Känner du till att det finns två typer av liggsäd? Rot-liggsäd Hur väl en planta är förankrad i jorden beror på rotsystemets spridning och djup. Kraftiga sommarregn kan försämra jordens struktur så mycket att roten inte orkar hålla plantan upprätt. Strå-liggsäd Varje strå i en planta ska orka bära upp ett välfyllt, tungt ax. Stråets styrka och styvhet avgörs av dess diameter och tjocklek. Vanligen knäcks vete vid de första internoderna och korn strax under axet. Rot-liggsäd påminner till utseendet om en rotvälta i skogen och är särskilt vanligt tidigt på säsongen. Rot-liggsäd orsakar därav de största skördeförlusterna. Strå-liggsäd uppstår på grund av att strået är för svagt i förhållande till sin längd och därför inte kan stå emot väder och vind. Detta inträffar oftast senare på säsongen.

Vilka faktorer påverkar risken i mitt fält? MILJÖFAKTORER Klimat Jordart Säsong Oväder kan vara svårt att förutse, men det är bra att skapa sig en god uppfattning om genomsnittlig nederbörd och vind där din odling ligger. Ett regnigt klimat ökar risken för liggsäd. Jordartens struktur påverkar hur bra eller dåligt rötterna kan förankra i marken. Risken för rot-liggsäd ökar i jordar med lågt lerinnehåll eller hög mullhalt. En lång odlingssäsong ökar risken för liggsäd. En varm höst följt av en sval vår och sommar ger frodiga fält med täta bladverk och därmed svagare strån. ODLINGSFAKTORER Sort och sådd Kvävehalt i jord Sjukdomar Sort, utsädesmängd och tidpunkt för sådd påverkar risken för liggsäd. Tätt sådda bestånd utvecklar svagare strån vid stråskjutning, särskilt i långvuxna sorter i tidigt sådda fält. En förfrukt som kvarlämnar höga halter kväve i jorden ger ofta frodiga bestånd med tunga, välfyllda ax. Ett tyngre ax ökar påfrestningen på strået och ger en ökad risk för strå-liggsäd. Växtföljdsjukdomar som stråknäckare, skarp ögonfläcksjuka och fusarioser försvagar stråstyrkan och ger ökad risk för strå-liggsäd. Risken för...... rot-liggsäd ökar om plantantalet överstiger 200 pl/m2. strå-liggsäd är högre om mer än 60% av markytan täcks vid stråskjutning, eftersom grödan riskerar utveckla svaga strån. How to avoid lodging, HGCA, 2005

Förebygg liggsäd i ditt fält En gröda ska orka stå stark och frisk ända till det är dags för skörd, trots att den stöter på många utmaningar under odlingssäsongen. För att förebygga liggsäd krävs god förståelse för vilka förutsättningar ett fält har, och vilka riskfaktorer som är relevanta. Förebyggande åtgärder så som gödsling, jordbearbetning och sortval kan optimeras genom att planera in växtreglering i din strategi mot liggsäd. Kom ihåg att för att använda växtreglering måste det finnas tillväxt att reglera. Därför är det viktigt att ha aktiv tillväxt i plantan och att grödan inte är stressad av värme eller kyla vid behandlingen. Effekt av tidig behandling i DC 25 30 Effekt av sen behandling i DC 31 39 Lär känna grödans tillväxtfaser och behov! Effekt högre upp i plantan med starkare och kortare strå som följd. Förvandla hög risk till låg risk Effekten av växtregleringsprodukten uppträder på den del av grödan som är i aktiv tillväxt vid behandlingstillfället. Därför uppnås olika effekter beroende på i vilket tillväxtstadie plantan är vid behandlingen. Förstärkning av plantan nedre del, rot och stråbas. Växtreglering Utnyttja grödans fulla potential genom växtreglering. En växtregleringsprodukt verkar på den del av grödan som är i aktiv tillväxt. Beroende på behandlingstillfälle kan rotutveckling, stråstyrka och stråhöjd optimeras. Behandlade grödor får ökad stresstålighet och står bättre emot väder och vind. Tänk på att grödan ska vara i aktiv tillväxt och i god kondition vid behandlingen. Vältning under vårbruk Grödor i struktursvaga jordar får en svag förankring i marken vilket kan öka risken för rotliggsäd. Tidig växtreglering samt vältning under bestockningsfasen stimulerar rotens utveckling och plantans förankring i marken och kan minska risken för rotliggsäd. Gödslingsstrategi Både gödselgiva och -tidpunkt påverkar stråets uppbyggnad och styrka. Tidig gödsling eller hög kvävegiva ger ett frodigt bestånd men också svaga strån vilket kan öka risken för liggsäd. En hög kvävegiva kan också leda till hög avkastning och bra skördekvalitet, vilket ökar pressen på att strået ska stå emot strå-liggsäd på grund av tunga ax. Genom att planera för växtreglering blir det möjligt att stärka både rot och strå beroende av grödans behov, och därmed ta vara på potentialen i grödan. Sortval Välj sort utefter förutsättningarna i ditt fält och anpassa insatserna därefter för att optimera sortens potential. En stråsvag sort kräver större omsorg än en stråstark sort. Anpassa utsädesmängd efter såtid och jordart.

Växtreglering hur gör jag? 00 09 10 13 21 25 30 31 32 33 34 37 39 49 51 59 Tidig Sen Tidig växtreglering Föreligger risk för rot-liggsäd rekommenderas tidig behandling under grödans bestockningsfas (växtstadie 25-31). Moddus Start stimulerar rotutveckling och förankring i jorden och är den enda växtregleringsprodukten som är godkänd redan från växtstadie 25 (tidig bestockning) och fram till 49 (axgången) i korn och vete. Tidig behandling kan utföras i samband med behandling med vissa ogräsmedel på våren. Behandlingen ska ske innan grödan nått växtstadie 29. Sen växtreglering Risken för strå-liggsäd minskar genom växtreglering under stråskjutning. En senare behandling (växtstadie 31-39) med Moddus Start eller Moddus M stärker och förkortar strået. Grödan måste vara i god kondition då en stressad gröda inte kan tillgodose sig behandlingen. För att behandlingen ska få effekt måste det vara aktiv tillväxt i plantan både under dagen och natten, det vill säga från 6 grader. Lägg en strategi som gör att din gröda klarar säsongens påfrestningar. Aktuella produkter Aktiv substans Verkningsmekanism Behandlingstidpunkt Effekt Moddus Start Trinexapac-ethyl Inhibering av hormonet GA1 Tidig - bestockning Sen - stråskjutning Rotförstärkning Stråförstärkning Stråförkortning Moddus M Trinexapac-ethyl Inhibering av hormonet GA1 Sen - stråskjutning Stråförstärkning Stråförkortning Moddus Start Registrerad användning i: Råg, vete, rågvete, korn, havre och gräsfrö. Behandling får endast ske innan axgången i råg, vete, rågvete och korn (BBCH 25-49), i havre endast i den inledande stråskjutningen (BBCH 25-32). För stråförkortning i odlingar av gräsfrö endast på (BBCH 30-49). Moddus M Registrerad användning i: Råg, vete, rågvete, korn och havre. Behandling får endast ske under stråskjutningen (BBCH 31-39). För stråförkortning i odlingar av timotej och rödsvingel för utsäde. För stråförkortning i odlingar av hundäxing, ängssvingel, rörsvingel och rajgräs för utsäde. (BBCH 31-49).

Medlem i Svenskt Växtskydd. Medlem i Svenskt Växtskydd. Använd växtskyddsmedel med försiktighet. Läs alltid etikett och produktinformation före användning. Observera alla varningsfraser och symboler.