Mikroplast i sjömat farligt?

Relevanta dokument
Mikroplaster i och båtlivet kroppsvårdsprodukter

Effekter av mikroplast partiklar i miljön

Mikroplaster Marie Löf, Stockholms universitets Östersjöcentrum

Jonas Gustafsson Marinbiolog Länsstyrelsen Skåne

MIKROPLAST. Redovisning av regeringsuppdrag. 2 juni Kerstin Åstrand, projektledare

Hur stort är problemet med mikroplast

Havs- och vattenmyndighetens arbete med mikroplaster. Lisa Bredahl Nerdal

MIKROPLAST KÄLLOR OCH FÖRSLAG PÅ ÅTGÄRDER. NAM18, Linköping 31 januari Anna Maria Sundin

Mikroplaster och vägtrafik

Mikroplaster i miljön Källor och reningstekniker. Christian Baresel

Mikroplaster i svenska ytvatten

MIKROPLAST REGERINGSUPPDRAG KÄLLOR OCH FÖRSLAG PÅ ÅTGÄRDER. Yvonne Augustsson. Göteborg 15 mars 2018

Motion till riksdagen 2015/16:2533. Insatser för Östersjön. Förslag till riksdagsbeslut. Kommittémotion

Emma Fältström 11/ MIKROPLASTER I KRETSLOPPEN

Mikroplast och andra antropogena partiklar i vatten, sediment och musslor från Hanöbukten

Jonas Gustafsson Marinbiolog Länsstyrelsen Skåne

Undersökningar av mikroplast bakgrund, problembeskrivning och resultat från svenska vatten

Mikroplaster i miljön. Kerstin Magnusson, PhD Ekotoxikologi

MIKROPLAST KÄLLOR OCH FÖRSLAG PÅ ÅTGÄRDER. 24 november Elisabeth Österwall. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1

Mikroplast en ödesfråga

Vilken fisk kan man köpa med gott miljösamvete och gör konsumentens val någon skillnad?

Marint mikroskräp vad är det? Var och hur ska man provta?

KANDIDATUPPSATS. En undersökning om förekomsten av mikroplast i västsvenska blåmusslor (Mytilus edulis). Linda Gustafsson

Renare mark Sarah Josefsson Institutionen för vatten och miljö Sveriges lantbruksuniversitet

Hej! Petra Holgersson. Stiftelsen Håll Sverige Rent

Klimat och hälsa en översikt. Mare Lõhmus Centrum för arbets- och miljömedicin Stockholms Läns Landsting

Potential att vara med och lösa samhällsutmaningar!

Testbädd för vattenbruk

Plankton basen i havets näringsvävar

The power of POM att använda passiva provtagare vid platsspecifik riskbedömning av PAH-förorenade områden

Förekomst av mikroplast i vattenmiljö

Hållbart fångad fisk från hav till fat

LARVKOMPENDIUM FÖR MUSSELODLARE

Rapport. Klorerade miljögifter i unga gråsälar från Östersjön, avtal (dnr Mm)

Motion 2015:34 av Anna Sehlin (V) om att förbjuda mikroplaster i landstingets verksamhet

Mikroskräp om små saker i stora sjöar? Måns Lindell

Bin, bidöd och neonikotinoider

Nyrekryteringen av Mytilus edulis efter Chrysochromulina polylepis blomningen sommaren 1988

Myter och fakta om laks.

SARQA nätverksträff Rengöring och gränsvärden, nya riktlinjer. Ruth-Aimée Kornfeldt QAssure Consulting AB

Frågor och svar om norsk odlad lax.

Utmaningar i morgondagens vattenrening

Källor, transportvägar och effekter av mikroplaster i miljön. Mikael Olshammar

MEMBRANTEKNIK FÖR URAN OCH RADIOAKTIVT VATTEN

Arsenik i dricksvatten i enskilda brunnar

Dagvatten transportmedel för mikroplaster. Mikael Olshammar

Så greppar Naturvårdsverket plastarbetet

Planering för va-enbruk

Tema A Dagvattenkvalitet från regn till recipient. Godecke Blecken Tekn dr, Forskarassistent Stadens vattensystem/va-teknik LTU

Vi kommer inte acceptera en jakt som syftar till att minska sälpopulationen

Fisk - Åtgärder för a1 skydda akva4ska miljöer. Ulf Bergström Hav och samhälle Marstrand

SOIL PNEC calculator

Fiskfysiologiska undersökningar i Viskan, uppströms och nedströms Borås, hösten 2002

Miljökvalitetsmål GIFTFRI MILJÖ

Epidemiologiska data i hälsoriskbedömning Hur kommer epidemiologiska studier in? Maria Feychting

Djuren på Kattegatts botten - utvecklingen i Laholmsbukten. Peter Göransson

Naturvårdsverkets plastarbete

Övergripande metodik för kartläggning av källor till mikroplaster

VAD HÄNDER PÅ NATURVÅRDS- VERKET?

Gifter i havsmiljön Hur onödig användning kan minskas till gagn för hälsa och miljö.

MARINE MONITORING AB Effektövervakning av TBT Åtgärder ger resultat!

Till sökande för KRAV-certifiering av produkter från fiske. To applicants for KRAV certification of seafood products from capture fisheries

0,22 m. 45 cm. 56 cm. 153 cm 115 cm. 204 cm. 52 cm. 38 cm. 93 cm 22 cm. 140 cm 93 cm. 325 cm

Tekniker Va*enbruk. Landbaserad & havsbaserad småskalig verksamhet. Ane*e Ungfors & Susanne Lindegarth, Va*enbruksCentrum Väst, Göteborgs Universitet

Press-PM: Regeringens prioriterade frågor inför Havskonferensen

Vad anser du är viktigast att göra för att skydda och förbättra havsmiljön?

Microspiralfilter. testsammanställning

Kampen mot plasten. Miljontals ton plast hamnar i haven varje år Zoom 13-18

Ålder 6-8. Kapitel 2 Plastföroreningar i havet vad är det? Utbildningsprogram

MUSSELODLING I ÖSTERSJÖN

Hej Kattegatt! Vem är du och hur mår du?

Det befruktade ägget fäster sig på botten

Idisslarnas klimatpåverkan Stor eller liten? Stefan Wirsenius Chalmers tekniska högskola Elin Röös Sveriges lantbruksuniversitet

Verktyg för att bestämma polycykliska aromatiska föreningars tillgänglighet och mobilitet. Anja Enell

Fisk, kräftor & musslor som edna Patrik Bohman, SLU Aqua Sötvattenslaboratoriet

Cryptosporidium (och Giardia) vad är det för något? Kan det finnas i min vattentäkt? Anette Hansen Smittskyddsinstitutet Livsmedel och Vatten

Effekter på befruktning och larvutveckling hos blåmussla vid exponering för porvatten från sediment tagna i Valdemarsvik.

R A Förslag till nationel t förbud mot mikrokorn

Tillväxt till döds. Studiecirkeln God miljö i centrum & Naturskyddsföreningen. Lerum,

Ultrafilter som barriär mot smittspridning i dricksvatten

Mikroplaster. Det stora miljöhotet. Lärarhandledning: Författad av Lena Lacopie lärare på Åva Gymnasium

Kemikalier i enskilda avlopp ett problem? Patrik Andersson Kemiska Institutionen

Inandningsbara partiklar i järnvägsmiljö - kartläggningsstudie Mats Gustafsson, Göran Blomqvist, Anders Gudmundsson, Andreas Dahl.

OMSTÄLLNING TILL HÅLLBARA KONSUMTIONS- MÖNSTER Hav och samhälle 2015

Bygg- och miljökontoret. Livsmedel 2010:2

OMVÄRLDS BEVAKNING PÅGÅENDE INITIATIV & FORSKNING KRING MIKROPLAST & TEXTIL. Göteborg 15 mars 2018

Utställning - Strömmar av plast. Rapport och uppföljning Maria Eléhn Anette Svahn TorBjörn Nilsson Linda Andersson

Fortsatt anpassning av övervakning

Fimpa plasten och vinn kr!

Livscykelanalys eller LCA- Ett sätt att kommunicera produkters miljöpåverkan

NANOTOXIKOLOGI: OM MÖJLIGA HÄLSORISKER MED NANOMATERIAL

Nordiska kusträddardagen den 4 maj 2019

Magnus Dahlström. Chalmers tekniska högskola

Giftiga båtbottenfärger om oönskad påväxt på båtar och konsekvenser i miljön. Åsa Arrhenius Inst för växt- och miljövetenskaper Göteborgs universitet

Antropogent mikroskopiskt skräp i havet. Kerstin Magnusson & Fredrik Norén N-research

Kan mikrobiell elektrokemi tillämpas inom avloppsvattenrening?

- vårt stora hot mot våra marina ekosystem.

AVFALLSRÅDET - FOKUS PLAST

Out to Sea. - Oceaner av plast

VTI:s arbete med mikroplast

Transkript:

Mikroplast i sjömat farligt? Fredrik Norén, Fil Dr N- research Temadag om hälsofördelar och risker med marina livsmedel 2017-06- 21 Göteborg

Vad vet vi är farligt? Skräp skadar många andra djur Fysiskt skadande och snärjande är all=d farligt oavse@ material Endast synlig plast > (1)- 5mm från li@eratur och observa=oner MiljögiKer Om ämnet övers=ger gränsvärden

Relevanta halter? Cole, et al Microplas=c Inges=on by Zooplankton. Environmental Science & Technology, June 6, 2013 0,1 % v/v Polystyren = 6*10 6 / liter [1] Inget födoval Halter i havet 1-100 mikroplast/liter [2]

Vilka doser används i ekotox studier? Avio, et al Pollutants Bioavailability and Toxicological Risk from Microplas=cs to Marine Mussels. Environmental PolluEon 198 (2015): 211 222. 20 gram polyeten par=klar/liter = 20 cm 3 /liter 0,5 µg, 5 µg och 50 µg pyren (e@ polyaroma=skt kolväte) per liter low and medium treatments are environmentally realisec

Jämför med maximala planktonblomningar på 50 mm 3 /liter (normalt <0,5 mm 3 /liter) Dvs. 10.000 gånger högre

ilka doser användes? Ma@sson, et al. Altered Behavior, Physiology, and Metabolism in Fish Exposed to Polystyrene Nanopar=cles. Environmental Science & Technology 49, no. 1 (January 6, 2015): 553 61. 0,01 % polystyren par=klar (27 nm) / liter va@en = 9,3*10 15 par=klar per liter Jämför med KraKig planktonblomning 1*10 9 per liter Picoplankton 1*10 8 1*10 9 Bakterier 1*10 8 1*10 10

Är de@a relevanta halter? Paul- Pont m. fl. Exposure of Marine Mussels My=lus spp. to Polystyrene Microplas=cs: Toxicity and Influence on Fluoranthene Bioaccumula=on. Environmental PolluEon 216 (2016): 724 737. 2.000 polystyrenpar=klar 2-6 /ml =2*10 6 / liter i 7 dygn Rimligt värde i jämförelse med planktonhalter (oka runt 1 M/lit) Rimligt för plasthalter? Jmfr. 1-10- (100) per liter på Svenska västkusten Resultat: mikroplast återfinns endast i magen/matsmältningskanalen Vissa fysiologiska parametrar stördes/förändrades Ingen transport av Fluoranten via mikroplasten (allt via planktonfödan!)

Många verkar tycka a@ det är OK Sussarellu, m.fl. Oyster Reproduc=on Is Affected by Exposure to Polystyrene Microplas=cs. Proceedings of the NaEonal Academy of Sciences 113 (2016) ~2*10 6 polystyrenpar=klar 2-6 /liter under 2 månader Vad baserar forskarna sina påstående, a@ de@a är ekologiskt relevanta halter, på? Rochman, Chelsea M. Ecologically Relevant Data Are Policy- Relevant Data. Science 352 (2016)

De jämför med halter av makroplast! ner m.fl. (2012) Effects of nanopolystyrene on the feeding behavior of the blue mussel (MyElus edulis L.). Environ Toxicol Chem 31(11) Moos, m.fl. (2012) Uptake and effects of microplasecs on cells and Essue of the blue mussel MyElus edulis L. a[er an experimental exposure. Environ Sci Technol 46(20), m.fl. (2015) Pollutants bioavailability and toxicological risk from microplasecs to marine mussels. Environ Pollut 198 eling m.fl (2014) NanoplasEc affects growth of S. obliquus and reproduceon of D. magna. Environ Sci Technol 48(20)

Är det farligt? Studentarbete Högskolan Halmstad. En Undersökning Om Förekomsten Av Mikroplast I Västsvenska Blåmusslor (MyElus Edulis). 2016. Av 120 undersökta blåmusslor innehöll 80 av dem plast och sammanlagt higades 147 plastpareklar. Majoriteten av plastpareklarna bestod av fibrer vilka higades i samtliga maskstorlekar, fragment higades endast sparsamt och då endast i den minsta maskstorleken Metodkontroller gjordes inte. Tex=lfibrer är den största kontamina=onsrisken Är 1-2 plaswibrer per mussla farligt? Då blåmusslor påverkas mycket negaevt av mikroplast i omgivande vagen och musslorna i sig befinner s långt ner på näringskedjan utgör mikroplasterna eg hot på näringskedjans alla nivåer, där vi människor i många fall utgör toppen

Jämför med 5-15 tex(lfibrer per andetag (eker a@ ha puffat upp soffan. 10 um filter, 10 liter provvolym) 26 tex(lfibrer per filé (=nad i köket 1,5 =m, n= 2, kontroll = 2,5 fibrer)

Senaste larmet Rochman m. fl. Anthropogenic Debris in Seafood: Plas=c Debris and Fibers from Tex=les in Fish and Bivalves Sold for Human Consump=on. ScienEfic Reports 5 (2015) 28% av undersökta fiskar hade antropogent material >500µm i magarna varav 6 arter av 11 undersökta Storlek i sni@ 3,5 mm 0-21 par=klar/mage Alla par=klar bestod av plast

Det skall vara noll! Alla plastpar=klar (och övrigt skräp) i havet måste reduceras. E@ rent hav är målet. Minska nedskräpningen Förhindra bräddning av avlopp Inför rening av dagva@en Hårdare straff för miljöbro@ Interna=onalisera miljöteknik och best- prac=se inom materialåtervinning Utsläpparna betalar strandstädningen

Slutsats - Mikroplast i havsmat Fibrer och små plastpar=klar är inte farliga i sig Stora och vassa (> 1cm) är det, men det vet vi ju redan Allt är farligt i för höga doser Mikroplast uppträder som inerta par=klar och det är havslevande djur mycket bra på a@ hantera MiljögiKer är farliga. Dessa mäts och kontrolleras i livsmedel mot relevanta gränsvärden Arbetet måste fortsä@a a@ leta och testa nya riskkemikalier Vi har låga halter av miljögiker i svensk havsmat och e@ system som kontrollerar det

Påstående Publicerade forskningsresultat har genomgående dålig kvalitet Icke relevanta exponeringshalter av mikroplast (1.000 1.000.000 x högre) Icke relevanta exponeringshalter av miljögiker Väldigt sällan kontroller (metodkontroller & nollprov) Forskare u@alar sig i media för =digt Media slukar hotet och sanningen sprider sig som viskleken Mediaträning och forskningse=k måste in =digt i utbildningen Forskare vill eker mediarapportering inte lämna ifrån sig opublicerad data* Media är dåliga på a@ kri=skt granska u@alanden om mikroplast Alla vet a@ det engagerar och säljer * Två gånger egen erfarenhet + Science återkallelse

Tack!