Kampen mot plasten. Miljontals ton plast hamnar i haven varje år Zoom 13-18

Transkript

1 #22 Fredag 11 september 2015 Lösnummer 30 kr För dig som vill förändra världen tidningensyre.se Det främsta hotet är inte de onda människornas ondska utan de goda makthavarnas passivitet Lennart Fernström Glöd Ledare Miljontals ton plast hamnar i haven varje år Zoom Kampen mot plasten GLÖD Under ytan: László Gönczi om sin egen flykt från Ungern Maria Wetterstrand om flyttvång RADAR Refugees welcome ökat tryck för förändring Solenergi lyfter by i Chile ENERGI Så här kan du hjälpa flyktingarna Lägg in grönsaker till vintern Sudoku

2 Redaktör: Benita Eklund, Zoom 13 De vill rädda världshaven från plast Varje år flyter omkring åtta miljoner ton plast ut i världshaven. En del av plasten bryts ner till mikropartiklar som påverkar havets ekosystem, det marina djurlivet och oss människor. Men är det möjligt att rädda världshaven eller är det för sent? Text: Sebastian van Baalen Vi känner igen synen; vackra sandstränder, klart vatten, rundade klippor och så skräp. Nedskräpade stränder är en alltför vanlig syn i många av världens länder, inklusive Sverige. Men en stor del av världshavens plastföroreningar består av mikropartiklar. Mikroplaster i haven är ett hot mot både människor och miljö och det sprids från många olika källor, påpekade klimat- och miljöminister Åsa Romson enligt regeringens hemsida när hon gav Naturvårdsverket i uppgift att undersöka problemet. Men var kommer plasten ifrån? Vilka är hoten? Och är det möjligt att rädda världshaven eller är det för sent? Haven är överfulla av så kallat marint avfall. Det kan handla om trä, metall, glas, gummi, textiler och papper och framförallt plast. I stort sett alla undersökningar som har gjorts visar att mer än hälften av allt marint skräp är plast, i Sverige och globalt, säger

3 14 Zoom Redaktör: Benita Eklund, Eftersom en betydande del av plasten kommer från internationella källor krävs också att Sverige engagerar sig i internationella samarbeten. Johanna Eriksson Foto: Maja Kristin Nylander/ Havs- och vattenmyndigheten Johanna Eriksson, utredare på Havsoch vattenmyndigheten. En studie som presenterades i tidskriften Science tidigare i år kom fram till att plastnedskräpningen var ännu värre än tidigare befarat. Enligt forskarnas beräkningar hamnade hela åtta miljoner ton plast i haven 2010 och siffran kan vara såg hög som 12,7 miljoner ton. Deras uppskattningar pekar också på att mängden plast som hamnar i haven kommer att öka tiofaldigt det kommande decenniet om inget görs. Skadar den marina miljön När plasten flyter med havsströmmarna hamnar den i havens strömvirvlar och bildar väldiga plastöar. Dessa plastöar är inte öar i vanlig bemärkelse och är inte direkt synliga, utan består av stora ansamlingar av makro- och mikroplast strax under havsytan. Enligt forskare på organisationen 5Gyres flyter det omkring ofantliga 5250 miljarder plastpartiklar i haven med en total vikt på ton. Den plast som hamnar på havets botten är i princip omöjlig att städa upp. Enligt Havs- och vattenmyndighetens remissversion om god havsmiljö (2015) bedöms Sverige inte följa miljökvalitetsnormen för marint avfall. Det leder till sociala, ekonomiska och ekologiska utmaningar. Städning av svenska stränder längs framförallt Bohuskusten kostar stora summor årligen och är ett problem för såväl turism- som fiskenäringen. Marina ekosystem är känsliga och kan ta skada av plastnedskräpningen. Djur som fastnar i gamla fiskeredskap drunknar och dör. Globalt skadar plasten korallrev och påverkar ljusinsläppet till havsbotten. Ett annat stort problem är att djuren äter plast. Ett exempel är den albatrossbesläktade stormfågeln i Nordostatlanten som får i sig plastbitar när den äter från havsytan, berättar Johanna Eriksson. Av de som hittas döda har 90 procent plast i magen. När fåglar och andra djur får i sig plast upplever de att de är mätta och riskerar därför att svälta ihjäl. Föremålen kan också orsaka invärtes skador. Än så länge vet forskarna inte exakt på vilket sätt mikroplast påverkar djur, men man är orolig för att plastpartiklar som fastnar i till exempel gälar och vävnader ska släppa ifrån sig farliga miljögifter. När djur längre ner i näringskedjan, som musslor och fiskar, får i sig plast löper andra arter högre upp i kedjan samma risk. Det innebär att även människor i förlängningen riskerar att få i sig plastpartiklar. Svårt att städa upp För att förbättra Sveriges marina miljö krävs insatser som förhindrar tillförsel och tar hand om existerande marint skräp. Liknande åtgärder krävs internationellt. Eftersom en betydande del av plasten kommer från internationella källor krävs också att Sverige engagerar sig i internationella samarbeten. Plastnedskräpningen är ett klassiskt globalt problem som kräver såväl globala som lokala lösningar. Havs- och vattenmyndigheten re-

4 Redaktör: Benita Eklund, Zoom 15 Överfulla soptippar i fattiga länder som ligger vid kusten, som Hulene i Moçambique, är en vanlig källa till plastföroreningar. Detta kan du göra Återvinn alltid plast Foto: Sebastian van Baalen Experternas råd Sluta med onödig användning av mikroplaster i hudvårdsprodukter Satsa på bättre filtrering av avloppsreningsverk och dagvattensystem Kommunala satsningar på fler soptunnor och frekvent tömning Företagspolicy mot exempelvis gratis ballongutdelning Satsningar på strandstädning Källa: Johanna Eriksson, Martin Hassellöv Undvik plastprodukter till sjöss eller på stranden Delta i strandstädningsprojekt Kasta inte cigarettfimpar på marken Undvik kosmetiska produkter som innehåller mikroplaster håll utkik efter ordet poly eller förkortningen PE i innehållsförteckningen Tvätta fleece och syntetkläder mindre ofta Byt slitna tampar på båten och återvinn de gamla Källa: Havs- och vattenmyndigheten, Naturskyddsföreningen kommenderar bland annat fördjupat samarbete inom havsmiljökonventionerna Ospar och Helcom och avfallsförebyggande åtgärder på nationell och lokal nivå. Den plast som redan hamnat i haven är svår, kanske omöjlig, att städa upp. Det finns dock en rad kreativa forskar- och medborgarledda initiativ. Flera olika forskargrupper har upptäckt bakterier som kan bryta ner plast. Mycket forskning återstår dock innan sådana bakterier kan odlas för att rena haven och potentiella risker är ännu okända. Ett annat initiativ kommer från organisationen Clean Oceans International som jobbar med att kommersialisera existerande teknik för att omvandla plast till bränsle. Liknande initiativ fokuserar på att samla in och återvinna marint plastavfall. Paradoxalt nog är tanken att avancerad teknik kan hjälpa oss del av samma modernitetstänkande som orsakat nedskräpningen i första taget. Martin Hassellöv är professor i marinkemi vid Göteborgs universitet och forskar om mikroplast i svenska vatten. Det är vanligt i vår del av världen att hoppas på att tekniken ska lösa våra problem istället för att förändra vår livsstil. Vad som krävs är att vi minskar vår användning av plast i vissa användningsområden och skiftar till mer biologiskt nedbrytbara material i till exempel förpackningar och andra engångsartiklar. Enklare lösningar Avancerade tekniska lösningar tenderar också att få större uppmärksamhet än enklare och mer kostnadseffektiva alternativ som strandstädning och bättre filtrering av dagvattenavrinning. Martin Hassellöv är inte kritisk till att använda sig av teknik, men anser att tekniska lösningar fungerar bäst när de kombineras med enklare lösningar. Som exempel nämner han projektet Strandstädarkartan på Bohuskusten; en funktion där frivilliga strandstädare kan markera var de städat och få skräpet hämtat. Det är viktigt att samla in plasten på stränderna, för när det väl har bli- vit mikroplast är det i princip omöjligt att städa upp, påpekar Martin Hassellöv. Men det är klart att avancerade tekniska lösningar kan framstå som fräckare. Han är också positiv till förbättrad reningsteknik på reningsverk och dagvattenavlopp och bättre filter på tvättmaskiner. Johanna Eriksson håller med. Hon tycker visserligen att de flesta städinitiativ är positiva, men poängterar att det viktigaste är att jobba så nära avfallskällan som möjligt för att minska tillförseln av plast till haven. Det finns en viss risk att om man utvecklar bättre teknik för att städa upp plasten så glömmer man att fokusera på varför den hamnar i haven i första taget. Jag skulle hellre se att man till exempel tar fram tvättmaskiner och reningsverk som plockar upp plastfibrer så de inte hamnar i vattnet. Och att man ibland plockar upp och återvinner andras skräp. Sebastian van Baalen sebastianvanbaalen@gmail.com Martin Hassellöv Foto: Johan Wingborg/ Göteborgs universitet Det är viktigt att samla in plasten på stränderna, för när det väl har blivit mikroplast är det i princip omöjligt att städa upp.

5 16 Zoom Redaktör: Benita Eklund, Foto: NOOA En strand på Hawaii, som ligger nästan mitt i den nordliga Stillahavsströmmen där flytande skräp, som plast, tenderar att samlas. Vart tar all plasten vägen? 5-12 miljoner ton plast varje år

6 Redaktör: Benita Eklund, Foto: NOOA/David Burdick 90 % av alla hittade döda stormfåglar i Nordostatlanten har plast i magen Zoom 17 Foto: Chris Jordan Mycket plast hamnar troligtvis på havsbotten och är då mycket svår att städa upp. Fåglar som äter plastbitar riskerar att svälta ihjäl eller få allvarliga skador i matsmältningssystemet. Grafik: Erik Nylund

7 18 Zoom Redaktör: Benita Eklund, Holländare vill fånga in plasten med nät Redan som 12-åring byggde det holländska underbarnet Boyan Slat raketer. Idag driver han världens största projekt för att rena världshaven från plast. Foto: The Ocean Cleanup Nästa år lanseras The Ocean Cleanups pilotprojekt utanför den japanska ön Tsushima för att testa de flytande barriärernas långsiktiga potential. Grafik: Erwin Zwart/The Ocean Cleanup Det sägs vara omöjligt att städa haven på plast. Men den 20-åriga holländaren Boyan Slat har siktet inställt på att försöka. Nästa år inleder hans organisation The Ocean Cleanup världens första försök att rena haven från plast. Text: Sebastian van Baalen Frågan är hur man skapar samma mobilisering kring en mer hållbar användning av plast. Idén föddes när Boyan Slat var på dyksemester i Grekland och såg fler plastpåsar än fiskar. Han ställde sig frågan om det inte vore möjligt att rena haven från plast. Sedan dess har den 20 år gamla ingenjören från Nederländerna grundat den icke-vinstdrivande organisationen The Ocean Cleanup och samlat in över två miljoner dollar i startkapital genom gräsrotsfinansiering finansiärer från 160 länder har bidragit till projektet. I en rapport sammanställd av 70 forskare och ingenjörer under Boyan Slats ledning lägger han fram sin plan för att städa upp hälften av det så kallade stora Stillahavssopområdet. Alla sa till mig att det inte går att göra något åt plasten när den väl hamnat i havet och jag undrade om det verkligen stämde, berättade han för BBC förra året. Tidigare antogs det att det vore omöjligt att städa världshaven då det skulle ta tusentals år och generera enorma koldioxidutsläpp att dammsuga haven på plast med hjälp av fartyg. Men enligt Boyan Slat kan havsströmmarna göra jobbet åt oss. Tanken är att statiska, flytande barriärer som placeras ut i havsströmmarna ska filtrera ytvattnet på plastpartiklar. Enligt organisationens egna beräkningar kan en 100 kilometer lång uppsamlingsbarriär samla in 42 procent av Stillahavssopområdet inom tio år. Det rör sig om uppskattningsvis ton plast. Projektet har fått stor uppmärksamhet och Boyan Slat har hyllats som underbarn. Men listan på kritik från etablerade forskare kan göras lång. Skeptikerna fokuserar framförallt på de tekniska utmaningarna. Tekniskt är det en enorm utmaning att förankra något på 4000 meters djup långt ute till havs, förklarar Martin Hassellöv. Liknande kritik har framförts mot konstruktionens hållbarhet i hårt väder. Men än mer svidande kritik har riktats mot projektets grundidé att plasten kan samlas in vid ytan på havsströmmarna. Ny forskning tyder nämligen på att plasten är betydligt mer utspridd än vad The Ocean Cleanup hävdar. Enligt Martin Hassellöv har liknande halter av plastpartiklar uppmätts i Skagerak som i sopöarna. Öarna är inte heller så koncentrerade på plast som det verkar, mycket av plasten flyter en bit under ytan. Enligt Martin Hassellöv innehåller strömvirvlarna visserligen betydligt högre halter av plast än omkringliggande havsområden, men jämfört med kustnära hav är skillnaden mindre. Fördelen i kustområdena är att plasten kan samlas in när den flyter iland. Även åtgärder som förenklar för fiskare att återvinna plast som fastnar i näten är viktiga. Nästa år lanserar The Ocean Cleanup sitt pilotprojekt utanför den japanska ön Tsushima en över två kilometer lång flytande barriär som under två år ska samla in plast utanför öns kust. Pilotprojektet är ett samarbete mellan organisationen, lokala myndigheter och öns invånare. Samtidigt pågår ett lokalt forskningsprojekt som ska se över huruvida plastpartiklarna kan utnyttjas som en energikälla. Och trots kritiken tycker inte Martin Hassellöv att man ska bortse från projektets positiva sidor. Det är givetvis kul att en person får stöd för visionen, det är väldigt positivt. Boyan Slat är enormt duktig på att mobilisera. Frågan är hur man skapar samma mobilisering kring en mer hållbar användning av plast.